Handelsman Johanna 1807- 1899

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Handelsman Johanna 30 okt 1807 19 maj 1899. 1 800talet 1800 1800 1800tal 1800tal 1800 1805 1 806 1 818 1807 1807 kallas nationernas århundrade. Nu föds den moderna nationstanken. Först i Frankrike med parollen “Nationen det av vi”. Så Tyskland. “Till tysk föds man” “till fransman väljer man att vara”. Italien enas 1860. Ungerska kungariket 1867, Österrikar, tjeckoslovaker, turkar skapar länder. I Sverige skapas svenskar och i England engelsmän. I Finland skulle skapas finländare. Sveriges folkmängd uppgår till 2.347.303. Sverige är ett fattigt land i utkanten av den tidens Europa. Landets 2, 3 miljoner levde mest av jordbruk. Städerna var små med kor och grisar på gatorna. Sverige är tvunget importera spannmål. Detta trots att 90 % av befolkningen sysslade med jordbruk. Nio personer kunde inte försörja sig själva och den tionde. Under 1700ta1ets senare del och 1800talets första hälft omvandlades den svenska landsbygden. Det gamla bondesamhället hade i hög grad byggts på sj ärlvushållning. Gårdarna hade sj älva producerat vad som behövdes inom hushållet. Stora delar av jordbruksbefolkningen drogs in i marknadsekonomien. Jordbruket rationaliserades, produktiviteten ökade, och storböndernas livsstil kom alltmer att skilja sig från den allt större underklassen inom jordbruket. En stark folkökning gjorde tillgången på arbetskraft god. Välståndet växte bland de betsuttna bönderna varigenom deras köpkarft ökade. Segelfartygens århundrade, livlig tañk på Vättern. Kaffe blir allt vanligare bland allmogen. 2089 personer bor i Ödeshögs socken. 21 18 personer bor i Ödeshögs socken Svaga skördar i landet med höga spannmålspriser som följd. Bönderna börjar inse potatisens värde för potatisbränning till brännvin. Potatisodlingen flyttades från trädgårdama till åkrarna. Det svårlagrade och svårtransporterade potatisöverskottet gjordes användbart. Dranken blev bra foder för kreaturen,"brännvinskärlekens förkläde", enligt Peter Wieselgren. Brännvin blev något av en nationaldryck. En utbredd misär på grund av arbetslöshet och brist på jord bland befolkningens fattigaste bidrog starkt till att efterfrågan på brännvin ökade. Hemman som hade råd brände både för eget bruk och för försäljning. Sverige stod inför den värsta superiperioden i sin historia. Johanna Nilsdotter föds den 30 oktober i Brodderyd i Ödeshögs socken. Föräldrar var nämndemannen Nils Eriksson, 17591022, och dennes hustru Stina Samuelsdotter, 17670823. Han sades vara av folkungaätt. Hon hade sex syskon: Emanuel 17920302, Maja,17940718, Peter, 17990805, Samuel, 1801,]007, Sven, 18040125, Johan Erik, 18101012.. Napoleonkri gen pågår ute i Europa. . Johanna kom att under sin levnad få vara med om stora omvälvningar. Svenskarna tvingas utrymma Pommern till fransmannen. 7 kompanier från Livregementet togs till fånga. De blev fria i freden 24 november 1809. 3 september 1810 avmönstrades de i Linköping. De hade sättpotatis i ränslarna: "På detta sätt skall potatis ätas", sa grenadjären ,am 1808 1808 1808 1809 1809 1810 1870 1810 1840 1817 1819 1820 och tog en sup. 21 februari anfaller ryssarna Finland med 24.000 man. Svenskfinska hären retirerar till Österbotten för att invänta förstärkningar. 14 mars farklarar DanmarkNorge krig. En engelsk flotteskader förhindrar en fransk armékår på 20.000 man att gå över sundet. 15 mars anländer marskalk Jean Bernadotte och tar befälet över trupperna. 16 mars mobliseras livgrenadjärerna vid Holkaberg. Brist på 900 man som är fångar hos fransmännen. Nya soldater utskrives raskt. Rot och rusthållarna skall förse dem med mat för 14 dagar. Marscherade mot Värmland. 300 man låg vid Prästbacka en bit in i Norge och blev en natt omringade. 72 tillfångatogs. Lantvärnsbatalj onerna utskrivs bland ogifta män 1825 år. 800 man kom efter svåra stormar över till Finland. Av dem korn 1/6 tillbaka resten tillfângatagna, dödade eller svårt särade. Sverige står på branten av upplösning. Finland var förlorat till Ryssland och kriget fortsätter. Det sista fältslaget stod i Västerbotten vid byarna Sävar och Ratan. Striderna utkämpades mitt i samhället Sävar med ca 5.000 man på vardera sidan. Hela 3.000 man stupade eller sårades. Danskar och ryssar lär ha enats om att dela Sverige vid Motala ström enligt rykten, som sprids i landet. En statskupp organiserades. Gardesofñcerama var förbittrade på kungen för att gardet degraderats. Ämbetsmannakåren var förbittrad. Kungen fick följa sin egen väg, men han fick inget stöd i förvaltningen. › Friherre Carl Johan Adlercreutz, med medhjälpare i Västra Armén under överstelöjtnant Georg Adelsparre, tillfångatar kungen den 13 mars med hjälp av sex officerare och han föres som fånge först till Drottningholms slott därefter till Gripsholms slott. Hertig Carl erbjudes kronan. Ett inbördeskrig hotade landet. Garderna återfick sina tidigare rangförhållanden samma dag. Den 13 mars arresteras kungen. Den 14 mars beslöt konseljen om vapenvila på de olika frontavsnitten. Kung Gustav IV Adolf abdikerar den 29 mars och avsättes av ständerna den 10 maj. Landets prästerSkap var lojala med kungen och vissa präster vägrade läsa upp hertig Karls proklamation i kyrkorna. Samhällets lugn kunde dock bevaras. Tyngsta freden i Sveriges historia när hela Finland och Åland lämnas, 1/3 av landet. ' › Krañig expension av jordbruket. Rotyxor, spett, hävstänger och stubbrytare var redskapen. Befolkningsökning 44 %. Freden, vaccinet och potatisen orsakerna enligt biskop Tegner. Johanna 10 år. Skolgång. Beslut om att Karlsborgs fästning skall byggas. Skolundervisningen i Ödeshögs socken diskuteras livligt. Det var svårt få lärare. Lärare var ofardige drängen Peter Andersson, Bodebol, en grenadjär Stark samt Maja Stina Olofsdotter. Skolkassan, de besuttna bönderna samt 1820 1822 1823 1824 donationsmedel bekostade lärarnas löner och skollokaler i olika gårdar eller i någons stuga. Dåvarande kyrkoherden, prosten Gustaf Rosén, hade föresatt sig att Ödeshögs församling skulle ha ett ordnat skolväsende. Han hade upprättat ett fullständigt förslag för undervisningens ordnande och omkostnaden för densamma. Han föreslog bl a att som lärare skulle anställas avskedade livgrenadjären Stark, "som ägde bepröfvad skicklighet att lära barn väl läsa i bok." Stark skulle bo i sockenkammaren och undervisningen skulle ske i sockenstugan eller nuvarande gamla kommunalrurnmet. I ersättning begärde Stark för varje barn "som han lärde väl och rent läsa innan uthi Catechesen och PsalmBoken, det må fodra längre eller kortare tid 3 Rdr 16 skl Bco."De besparade räntorna av skoldonationerna uppgingo vid denna tid till 32 Rdr 37 skl 11 rst. Prosten beräknade att 6 barn från slättbygden skulle erhålla undervisning. Den övriga delen av räntan skulle användas till skogsbygdens barn. Den 25 oktober 1820 konstaterar ordföranden i sockenstämman att undervisningen inte berett den nytta som åsyftats. På den antagna barnalärarens flit eller skicklighet fanns icke något att anmärka. Orsaken till det mindre goda resultatet låg "endast i den tröghet och motvin a, som försports hos dem, vilka hade bort begagna sig af en så välgörande inrättning. " Bland 9 fattiga och vanvårdade barn, som ägt tillstånd att kostnadsfritt besöka skolan, hade endast tre ordentligt infunnit sig. De övriga hade oaktat prostens uttryckliga kallelse och hans därefter särsklit givna föreställningar antingen inte kommit alls eller blott en och annan gång. Likaså yttrade prosten sitt bekymmer över att församlingens förmögnare innevånare inte dragit fördel av skolan trots att många av dem vore i stort behov av undervisning kostnadsfritt. Man beslöt att icke utmäta det straff, som författningen föreskrev utan i stället ge dem allvarliga föreställningar om att bättre iakttaga sin plikt. Beträffande de förrnögnares barn beslöts, att därest de ej bevistade skolan, skulle deras föräldrar, utom det vite, som lagen föreskrev, erlägga den antagne lärarens betryggande underhåll ett arvode av 3 Rdr 16 skl för varje barn. Trots dessa bestämmelser visade det sig omöjligt att upprätthålla densamma. Församlingen fann det dock nödvändigt att bibehålla skolan för dem som skulle och ville undervisas. Ödeshögs by. 19 gårdar och ca 200 människor. Byalaget, de i mantal skrivna bybönderna samt vissa hantverkare, svarar för själva byns skötsel. Sockenstämman skall ansvara för Skolundervisning Fattigvård Nöj eslivet Göta kanals Västgötadel färdig. Vätterns isolering bruten Nödår. Åbyån uttorkad. Kvarnar står stilla. Mjölby kvarn får anlitas. Vatten för djuren hämtas i Tåkern och Bonderydssj ön. Namndemansdottem Johanna Nilsdotter gifter sig 7 november, 17 år gammal, med drängen, sedermera kyrkvärden och hemmanägaren Jonas Peterson, 27 år gammal, född 1797 i St Åby och bosatt i Öna. Paret flyttar till Ödeshög och är år 1836 ägare till 1/2 mantal Gatugården, som då låg vid nuvarande torget. Hon arbetade i den lilla handelsboden på gården fylld av 1826 1827 1827 1828 1831 1832 1832 1832 dofter från lärft och kryddor och där allt med åren fanns att köpa från storrutiga sidendukar till sill och bröstsocker, mjöl och kryddor. Kyrkvärdarna hade ett ansvarsfullt uppdrag. utsågs av sockenstärnman ett förtroendeämbete av gammalt anseende utan lön, edsvuma hadehand om var sin kyrknyckel vårdade kyrkans egendom uppbörden av kyrkans inkomster, testamenten efter avlidna, ta in avgifter, gåvopengar, bötespengar, svara för pengarnas förvaring i kyrkkistan, i kyrkboden förvara av stämman beviljade materialier för kyrkorparationer, deltaga och ansvara för kyrkbyggen, nödiga inköp framförallt av nattvardsvin årligen redovisa sitt fögderi för sockenstämman. Byträtor om skötseln av gärdesgårdar mot Svembs by. Johanna Petersson får med åren 9 barn och fostrar dessutom 4 fosterbarn Den 6 februari födes parets första barn Josefina Dorotea. Hon gifte sig sedermera med affärsmannen Frans Schuknerkt Norrköping och hade barnen Hilma, Eugenia, Hildur och Theodor. Johanna fyller 20 år Den 20 december födes parets andra barn Christina Sofia. Hon dog i unga år. Den 20 oktober födes parets tredje barn och deras förste son Johan Casper. Han dog i unga år. "I Ödeshög gjorde vi en espéce diné (=ett magert middagsmål) ånyo då vi nödgats taga till nåder den i nödfall medförda osten och medvursten. Under det att hästarna gjorde ett vida läckrare mål sågo vi oss om i tvenne handelsbodar och en lancasterskola i vilken senare vi hj ärtligen skrattade åt en liten gruvligt dum pojke och monitörens harm och ondska. Båda pojkarna voro lika små varav uppstod en högst löjlig kontrast." (Knorn'ng, Sofie von, Resa omkring Vettern 1832, Alingsås 1984) Handelsman Röhman hade till prästerskapet inlämnat ansökan få bedriva handel i Ödeshögs by. 17 juni 1832 ansåg sockenstämman "en handels drifvande på landet vore för orten högst gagnelig." Tydligen hade handelsman Röhman redan tidigare varit verksam på orten. Det berättas 1828 att han på landet utlämnat säd till nödlidande. Säden hade han på egen risk inköpt på annat håll. Tydligen fanns ytterligare en handelsbod i Ödeshög. › Tändstickor kunde man köpa på apoteket för 8 skilling lådan. En daglönare hade ej mer i dagspenning än att det räckte till 3 askar tändstickor. "Tänk vad gott det år" skriver en hävdatecknare från Småland om tändstickorna och att priserna sänktes. Affärsverksamheten var föga utvecklad i Ödeshögs samhälle. Allt som behövdes tillverkades i hemmet. Vad man inte sj älv kunde åstadkomma svarade sockenhantverkarna och de andra yrkesmännen för. Marknad hade hållits i St Åby, men av någon anledning kom de att inställas. Detta medförde naturligtvis behov av añärsrörelse i Ödeshög. Göta kanal fullbordas efter 20 års arbete under ledning av Baltzar von 1834 1834 1835 1836 1835 Platen. Västerhavet och Östersjön har förbundits. Vättern stod öppen för sjöfart åt alla håll, då nu ösgötalinj en invigts. Skalden Carl Fredrik Dahlgren skrev år 1834.' "0 dyrkansvärda kanal Du evigt är och blir för smal. " 'Kanalens östgötadel invigdes av Karl XIV Johan i Söderköping, då de båda östgötaregementernas sammanslagna musikkårer konserterade. Kanalen var Sveriges hittills största byggnadsverk, 190 km lång, 3 meter djup och som regel 26 meter bred vid vattenytan. Kanalen har inte mindre än 58 slussar. Kanalen har kostat över 15 millioner rdr. Under första tiden passerades kanalen av cirka 1 000 faryg årligen, men årssiffran steg till cirka 4 000 från 1880 till sekelskiftet. Nu bryts vätterbygdens isolering, vilket har betydelse framför allt för avsättningen av jordbruksproduktema. Goda år var det stora överskott av säd denna kunde nu vattenvägen transporteras dit, där priserna var bäst. T 0 m England upptädde nu som köpare. Det blev ökad efterfrågan på smör, ägg och kött. Ömtåliga varor behövde ej längre saluföras på torget utan avhämtades av fartyg med regelbundna turer. Priserna steg med 30 40 procent men även värdet på jorden. Segelfartygen drogs genom kanalen av människor eller av oxar. Senare ersattes de med ångdrivna bogserbåtar. Ångbåtsåldern kulminerade omkring 1860. År 1865 är sjöfarten fortfrande livlig men åtskilliga fartyg har övergivit Göta kanal till följd av de nu öppnade oavbrutna järnvägsförbindelserna mellan Stockholm och Göteborg och mellan Stockholm och Jönköping. Något som samtidigt lades ner var diligensen Norrköping Linköping Jönköping. Koleran uppträder för första gången i Sverige. Koleraepidemien börjar i augusti i Stockholm och drabbar nästan i hela landet. Även Ödeshög drabbas. Byamännen anhåller hos sundhetsnämnden att den nya kyrkogården skall invigas. Officiellt dog 3 500 människor i Stockholm, 2 000 i Göteborg och i hela Sverige minst 12 000. Under höstterminen var undervisningen inställd i socknarnas skolor i St Åby och Ödeshög. "Ingen af Hemmansägama ingick på att antaga några särskilda sjukväcktare, vårdare eller sjukhus; utan åtager sig hvarje husägare att sköta sina sjuka sjelf, såväl på gårdar som på ägorna boende. Alla friska böra så vidt möjligt är frånskiljas de sjuka, äfvensom där de döde ligga." Paret Pettersson börjar förberda sig för det väntade laga skiftet av byn. En bra mangårdsbyggnad flyttas från Backasand ner till Gatugården. Marknad i Ödeshögs by eller Kulltorp Tåkern torkar ur och folk kan gå över sjön. Familj en Ptettersons får sitt fjärde barn dottern Emilia Aurora, född 26 mars 1835 död 1916. Hon gifte sig 1857 med hovrättsnotarien Israel Abrahamsson bosatta på Västergården i Hästholmen, där hon drev hamnschweizeriet. En inrättning, som införts av invandrande schweizare i Göteborg 1800 och i Stockholm. I schweitseriet serverades kaffe och andra förfriskningar i form av finare spritsorter tillsammans med sockerbagarens produkter i form av goda bakelser. Här serverades också smårätter. Ett 1837 1839 1840 1840 1 840 1 840 modernt kaffe. Strindberg säger att dessa "Besökas af riktigt fint folk, en del till och med af fruntimmer." Huset flyttades efter konkursema ner till hamnen och blev hamnkontor år 1 890. En son till familjen har överlämnat handlingsman Johannas sidenklanning till Ödeshögs Hembygdsförening. Femte barnet, fjärde dottern Florentina Johanna Jeanna födes 1837 den 7 juli och dog 1922. Hon blev banktjänsteman i Linköping och slutligen vid anställd vid postverket. Hon övertog fastigheten vid Storgatan i Ödeshög, Gatugården. Hon var bosatt i Linköping. Det berättas av syskonen Löf att den natt J eanna dog gick hon genom huset. Kung Karl XIV far genom Ödeshög med landshövding Friherre Palmstj erna, Biskop doktor Hedren samt ortens prästerskap. Kungen stannar vid Svanshalsstenen rest till minne av kronprinsens genomresa, “Prinsastenen”. En summa pengar utdelas till de fattiga. Äreport möter honom i Skänninge. Parets sjätte barn, dottern Jenny Olivia, födes den 9 februari, död 1929. Hon bodde hela sitt liv kvar i Ödeshög. Hon ägde huset "Lugnet" på Surbrunnsgatan. Hon hade en husföretåndarinna Sofi, som skötte om huset och ekonomien. Hon hyrde ut en stenmangel i boden för 25 öre per timma. Sofi lär ha haft en lön av 5: kr per månad och av den skänkte hon en del till missionen. Huset har senare flyttats till Skolgatan och bebos i dag av Rolf Blomkvist. Jöns Jacob Berzelius, kemisten, ombads bli ordförande i Silkesodlingssällskapet, som startat år 1830 under kronprinssessan J oseñnes högsta ledning. En 40.000 mullbärsträdplantor utplanterades bl a i Skåne och på Gotland. Ett misslyckat försök hade gjorts på 1700talet. Bara 1844 uppoffrades 50.000 larver på fåfänga försök, ty de dogo alla innan tredje hudombytet. Orsaken var det kalla klimatet med exeptionellt kalla vintrar. Verksamheten upphörde i slutet av 1840talet. Även på Omberg och Visingsö fanns planteringar. Bystämmobeslut om laga skifte. Det genomfördes under stor vända fram till 1952. När bönderna beslutade om skiftet bestod kyrkbyn av 19 gårdar med lika många åbor. Ca 200 personer bodde i byn. Gårdarna låg tätt samlade på bymarken söder och sydost om kyrkan. Byns åkermark var uppdelad i ett nordligt och ett sydligt gärde, som i sin tur uppdelats i långsmala tegar. Varje gård hade en mängd små tegar i de båda gärdena. På bytomten låg gårdarna på mindre eller större gårdstomter, som i regel gränsade till någon fagata. Genom hemmansklyvning hade flera av de ursprungliga gårdarna delats upp i mindre enheter. Därför kunde man hitta både två och tre uppsättningar av mangårds och ekonomibyggnader i trä på tomterna. Varje gård bestod av boningshus, stall, fahus, loge, lada och vagnsskjul. Mot gatan fanns i regel ett portlider. I och med att det blev ensamgårdar ökade åkerarealen allt mer på bekostnad av lövängar och ängar. Kreaturen fick alltmer sitt foder från vallodling på åker i stället för från den naturliga ängen. ( wa_ 1840 Vid skiftet fanns det ett par hundra invånare i bykäman. De flesta var på något sätt knutna till gårdarna men genom att byn var centrum för socknen fanns det även fall som var knutna till en del administrativa funktioner, tingsplats. Här fanns bostället för församlingspräst, sockenstuga, fattigstuga, magasin och organistställe. Skiftesarbetet i Ödeshög pågick i 12 år under mycket träta. Flera av socknens gärningsmän eller hantverkare bodde också i anslutning till kyrkbyn.(Wikdahl Magnus: Bebyggelsen i Ödeshög) I samband med skiftet försvann gästgiveriet från Ödeshög och i början på 1850talet öppnades ett nytt gästgiveri i Backasand. På 1820talet fanns 4 hållskjutsar jämte gästgivarens egna och 44 reserver. Många av byns småtorp och soldatstugor flyttades också i samband med skiftet. Ödeshögs by innehåller 9 1/4 mantal. 1 mantal Skrapegården innehåller 20 stänger i Bymål 1/2 " Gästgivargården " 10 u u tv 1/ " Prästgården " V' u ur 1 " Södergården " 28 u u tv 1 " Gatugården " " u H 1 " Skattegården " " u n 1 " Riddargården " 30 u u H 1 " Pilgården " 20 u u H 1/ " Brännegården " 10 u u H 1/ " Rangelrumpan " 6 u n .. n " " u M 1 " Klockaregården " 30 u u H 9 1/ " 224 stänger Rangelrumpan benämnes efter 1870 J eanneberg Gästgivargården benämnd efter 1867 Lillgården. På byns ägor fanns backstugor, torp och någon eller några handelsbodar, apotek, skolhus mm. Klockaregården inköpes år 1840 av nämndeman Samuel Samuelsson från Mickelstorp i Adelöv. Kastanjema framför huvudbyggnaden planterades i' maj månad och hämtades från Mickelstorp. Vid skiftet diskuterades bl a om delningsgrund om undantag av oskiftad mark om uttlyttningstider om bidrag därtill, kontant och i körslor av kvarboende. om odlingsersättning om stubbjord, gödsel och vanhävds ersättning om ståndskogsavverkning t ex 3 åri äng och 10 år i skog. om tomtöreersättning om källor om samfälld mark, vägar, lertag, sandtag, diken om hägnader mellan ägorna. Skiftet innebar 1 840 1841 1842 1842 1842 1842 1847 1845 1845 1845 1846 att alla enskilda ägor i en by, vilka tidigare varit uppdelade i mängder av små områden, nu lades samman till större. Samtidigt tvingades byns delägare att flytta ur byn, ofta kilometervis bort till det nya området. Produktionen kunde med en driftig bonde ökas och bonden kunde få bättre möjligheter att mekanisera driften. Den 1 januari öppnas postkontor i en fastighet i Backasand, föregångaren till läkarbostaden och Rosenlunds ålderdomshem. Enligt 15 januari 1840 utfärdad posttaxa betalas för ett paket till Stockholm på 810d 14 skilling. Posnnästarens lön är 137: kronor per månad. Petterssonparets sjunde barn, sjätte dotter Viktoria Amanda, födes den 6 augusti. Hon dog i Eskilstuna 1923. Hon var ogiñ och tjänstgjorde som telefonist i Mariefred Johanna fyller 30 år Kyrkvärdsparets åttonde barn, sjunde dotter Adelina Ada Birgitta Kristina, födes. ,Hon ingår äktenskap med sjökapten S 0 Hallman i Trollhättan. De får fem bam. En son blev docent vid Tekn högskolan i Stockholm, v stadsarkitekt i Stoclkholm. En dotter till paret blev den första kvinnliga studenten i Linköping år 1890, som privatist. Folkskolestadgan. Socknen skall bekosta skolhus och lärare. Sjön Tåkern sänks 1/3. Gamla sjöstranden syns tydligt vid torpet Hovgården vid Svanshals kyrka. Lika arvsrätt för män och kvinnor, bröder och systrar. Lika arvs och giftorätt var en mycket viktig kvinnofråga denna tid. All egendom blev gemensam i ett äktenskap och man och kvinna ägde hälften var. Som hustruns målsman fortsatte mannen att förfoga över hustruns egendom. Han fick dock ej försälja den utan hennes medgivande. Belut om rätten att öppna handelsbod för enskilda. Detta beslut öppnar möjligheten för handel för t ex handelsman Jonas Pettersson, Gatugården, och hans hustru, handelsman Johanna. Gårdfarihandel med brännvin jörbjudes. års lagstiftning innebär att Oscar I avskaffar skråtvånget, handelsförordning som frigör handeln på landsbygden utom i områden närmast städerna, 3 mil. Handelsbodar får upprättas. Livet på landet förändras. Lanthandeln sprider varor. Nya möjligheter öppnas för välfrej dade kvinnliga näringsidkare, som kunde syssla med bl a försäljning av nipper, kläder, sytillbehör, tvål och mindre handel. Förutsättningen för handel var att självhushållet på gårdarna minskade. Industrialiseringen med avlönade arbetare, som sj älva ej kunde producera nödvändiga varor, gav förutsättningarna för lanthandeln. Ju fler jordbrukare som lämnade jordbruket och blev lönearbetare desto större blev kundkretsen och därmer underlaget för handeln. De första fackföreningarna bildas. Före detta årtal skulle i princip all handel och allt hantverk ske i städerna. Hantverkare kunde nu bosätta sig utanför städerna. Skråna förlorade nu sin betydelse. 405» _ 1846 1846 1847 1848 Den ökade omsättningen i handlingsman Johannas lilla bod nödvändiggjorde årliga utlandsresor, vilka även hade stor betydelse för hennes personliga utvecklinag. Marknader, som hade godkänts av Kommerskollegium, flck förekomma på vissa orter. En sådan marknad fanns sedan 1700talet i Kulltorp utanför Ödeshög. Fasta köpmän kunde också efter vederbörligt tillstånd få etableras i folkrika orter med långt avstånd från stad. Sockenstämman hade även tidigare fått anställa vissa nödvändiga sockenhantverkare och till och med bestämma priset på varorna. (Ödeshögsbor sid 74 79) Gårdfarihandeln var mycket utbredd. Vid denna tid fanns tre handelsbodar i St Åby socken och fyra i Ödeshög. Handelsman Johanna var i sin krafts dagar. Ödeshögs byalag fattar beslut om gärdesgårdarna, som löpte utmed landsvägen genom byn. Snön blåste nämligen ihop och lade sig över vägen. Bystämman beslutade att de gärdesgårdar, som hade olaglig höjd eller olagligt avstånd från vägen måste plockas ner. Uppsättning av ny gärdesgård skulle bekostas av bykassan. Ödeshögs hantverkare (Kalle Bäck) smeder, 3 st hovslagare sadelmakare skräddare, 1 st murare hattmakare tunnbindare Skomakare, 2 st målare instrumentmakaregesäller, 2 st senare tillkom snickare slaktare urmakare färgare En hanterkare stod förmodligen denna tid socialt mellan torpare och självägande bönder. Han skiljde sig från dessa genom att han producerade varor och tjänster. (Ödeshögsbor sid 74 79) Sockenstämman begär den 12 december tillstånd för torgdag varje tisdag. Detta var begynnelsen till Ödeshögs sedermera så livliga torghandel från 1848. Något egentligt affärsliv förekom ej i Ödeshögs by. Detta förekom endast vid den årliga marknaden. Hade allmänheten något att torgföra eller göra uppköp fick man bege sig till Gränna. St Åby synes ha haft marknader i oktober månad. Ödeshög hade två marknader årligen fram till 1872, då de flyttades in i Ödeshögs samhälle. Det berättas att Johanna alltid gick klädd i svart sidenklänning, även då hon gjorde añärsresor utomlands till Tyskland och Danmark och de lär med åren ha blivit många. Hon fick genom dessa resor nya intryck och nya ideér i en omfattning, som inte var vanligt bland den tidens kvinnor. Hon fick allt mer att säga till om i den lilla byn, pengar hade hon men även mycket idéer och gott förstånd. Ödeshögs torghandel startar varje tisdagsförmiddag på den öppna platsen vid Gatugården, ägd av handelsman Jonas Pettersson. Salubodar uppföres i 1848 1848 1849 1850talet 1850 1852 1856 1859 längs torgets sidor. Byalaget fastställer regler och föreskrifter för försäljningen. År 1866 bestämmes t ex att de som vill sälja fabrikstyger på torgplatsen betalar 2 riksdaler per torgdag. I dessa bodar har under åren förekommit olika slags försäljning. Ett par drev ett tag handel med enbart blomkrukor. Butiken hölls öppen enbart torgdagar. Handel med mjöl och gryn har förekommit liksom försäljning avlmålade möbler. Längst ut mot Riddargatan fällde handelsman Nordström ut en lucka, som fick tjänstgöra som disk. Kunderna stod allså på gatan och handlade undertröjor och kalsonger och tjocka strumpor. Granne med Nordström var en köpmän från Tranås vid namn C 0 Fridlund, som köpte upp ull och andra jordbruksprodukter. Det var ett tag skrotaffär ägd av John Ohlsson i en av bodarna. 0 s v. (1 Rökstenens bygd sid 193) Borgerliga kommunen övertager ansvaret för fattigvården. Enligt lag avskaffas tiggeriet. : i Familjen Petterssons nionde och yngsta barn föds, Gustaf Hugo andre sonen. Han tog studentexamen före 15 års ålder är 1862 och året därpå kameralsexamen. Han rökte långpipa och drack toddy på världsmane”r. Den yngste sonen var Johannas älsklingsbam. Han stadgade sig med åren och lovordades som nitisk och energisk. Han tog ñl.kand.examen 1873 och blev läroverksadjunkt i Jönköping 1877. Han fick ett tidigt slut och avled i Linköping 1886 till sin moders stora sorg Hemmet var känt för stor gästfrihet med omtalade gästabud och för ungdomarna ordnades muntra och glada ungdomsdanser, säges det. Ett av fosterbarnen känner vi till: Hilma Jonasson på Smedjegatan. Hon var anställd på apoteket i Ödeshög. Hon levde till 1821 då hon “dog för egen hand”. I Ödeshögs Brandstodsbolags protokoll 24 juni 1949 närnned § 2 att handelsman F. T. Schaknekt anmäler att han till Fru Johanna Petersson överlåtit sitt brandförsäkrade Handelsvarulager. Ångbåtstrafiken upplevde sin glansperiod. J ärnvägarna hade ännu ej börjat inkräkta på transportvolymerna av gods och passagerare. Ångbåtsturerna bjöd på komfort. Båtama var också en möjlighet att resa för de icke så penningstarka. Oavsett om man reste med eller utan hytt låg ångbåtstaxoma lägre än hästskjutsens. Folkskollärare Anders Berg kommer till Ödeshög för ett par år. I synnerhet under 1850 1860talet ägnade sig handelsman Johanna med stor iver åt jordbruk Genom sin praktiska läggning lyckade hon med sina föresatser. Hon inköpte gårdar för lånade pengar. Fransktyska kriget får sina verkningar i landet, spannmålskraschen och de svåra tork och nödåren på 1860talet gör sitt till. . Omkring år 1850 flyttade hon mangårdsbyggnaden från Åby Norrgård till Ödeshögs Gatugård och flyttar senare affären till den nu s k Löfska fastigheten vid Storgatan mitt emot Sockenstugan. Ingången till affären låg på husets högra gavels högra hörn skyddat av ett snedtak. Johanna har uppnått 40 är Hästholmens hamnplats anlägges. ,ma 1856 1859 Hamnbolag bildas på initiativ av hanelsman Johanna och kapten Rosin. Hon lär ha spelat en viktig roll för tillkomsten av Hästholemdns hamn. Det berättas att hon en gång vid omlastningen av varor från en skuta i hamnen fastnade i en silltunna med den påföljd att den energiska frun föll i sj ön. Med några kärnfulla yttrandenz" Här ska fan i mej bli en hamn, det ska jag bli man för," lovade fru Johanna, att den platsen snart skulle få en hamn. Och hamn blev det. Hamnplatsen i Hästholmens bygges. Hästholmens hamn har fungerat som hamn långt innan nuvarande hamn kom till. Under flera århundraden var Hästholmens hamn egentligen blott ett läskydd bakom "Husbacken", borgholmen, där fyren nu ligger, och omöjlig att vid svårare pålandsvind kunna angöra. Skutorna, som ankrade på insidan, lastades via landgångar, som lades ut på bockar i vattnet från lastberget, ett namn som fortfarande lever kvar på 1970talet. Det var först med tillkomsten av Göta kanal , som man började fasta uppmärksamheten på denna välbelägna utfartsort till den mellersta slättbygden. På initiativ av handelsidkerskan Johanna Petersson i Ödeshög och kapten F Rosin bildades Hästholmens hamnbolag bestående av 925 aktier vardera på 25 kronor. (ÖstgötaKuriren 9 april 1885) (I Rökstenens bygd sid 204) År 1856 blev en provisorisk tilläggsplats färdig på holmen och det bestämdes att "fatyg, som ankrade på redden vid den hittills vanligen använda platsen" t V ej behövde betala någon hamnavgift. Ett hamnbolag bildas, som arbetar med en beräknad anläggningskostnad av 22600: der Rzmt med 10000: R:dr i bidrag utan återbetalningsskyldighet. Den 26 februari 1856 hölls första protokollförda sammanträdet med dem, som var intresserade bilda ett bolag. Idén var att bygga en bro mellan fastlandet och holmen Husbacken och en hamnanläggning vid Hästholmen. De små holmama i viken kallades Kungaskäret, Måkbergen, Lortknölen och Stängsberget. Förslaget hade väckts av Maj oren och Riddaren Friherre G. de Geer, som emellertid icke finns bland stiftarna. Deltagare i det konstituerande sammanträdet 26 februari 1856 var: J .G. Schenström, kyrkoherde. V Tollstad August Svensson, lanthushållare, Orrnäs Gustaf Persson, Haningetorp C.R. Siegbahn, Ödeshög A.R. Siegbahn, Ödeshög Gustav Lagerlöf, Hästholmen Sven Petter Persson, Tegneby C.G. Andersson , Sjöstorp Anders Nilsson, Tegneby Anders Jonsson C.J. Pettersson, lanthushållare, Åby Olaus Nilsson Johan Jönsson Jonas Nilsson Johanna Peterson, Ödeshög Alfred Andersson G. Jonsson 1857 1857 1857 1857 1858 1858 1858 1858 1859 1859 1859 1934 1860 1860 1860tal 1860 1862 1862 Fr. Aug. Svensson. Gustaf Larsson, rusthållare, Norrö, jämte Gustaf Persson utsågs att inkassera halva den då tecknade aktiesumman. Orgelnisten (klockaren) i V Tollstad Svenertz utsågs bli bolagets ombudsman. I april 1856 ledde löjtnant Levijn arbetet. Han åtnjöt arvode med 3 riksdaler silvermynt per dag jämte 1 riksdaler 12 skilling samma mynt i dagtraktamente. Herr Capitain Rosin på Alvastra hade ordnat vektyg och material. Till direktion utsågs prosten Rudebeck, Åby capitain Rosin, Alvastra, ordförande lanthushållare Svensson, Orrnäs orgelnist Svenertz, V Tollstad Lagerlöf, Hästholmen komminister Siegbahn, Ödeshög Anders Nilsson, Tegneby Carl Andersson, Sjöstorp S.P. Persson, Tegneby. Ödeshögs kyrka renoveras. Ödeshögs kyrka får altartavla av G A Engman. Tavlan bekostas av fru Johanna Pettersson, känd och bekant av äldre sockenbor som handelsman J ohanna. Hon ville på detta sätt högtidlighålla de bägge yngsta döttrarnas konfirmation, Amanda och Ada. . Makarna Pettersson gifter bort sin tredje dotter, 22 år, med hovrättsnotarien Israel Abrahamsson. Paret bosatte sig på Västegården i Hästholmen, där hustrun Emilia Aurora drev hamnschweizeriet. Handelsmen J oahnna följ er med stort intresse sina barns uppfostranDen fademeärvda gästfriheten visades också i rikt mått i kyrkvärdfamiljen med glada ungdomsfester för den stora barnaskaran. Dörrarna stod öppna för hög och låg, för rik och fattig. Efter försök med tre olika blad startar i Vadstena “Wadstena läns tidning” och fortsatte till ÖstgötaBladet övertog densamma 1933. Rödsoten härjar. Full näringsfrihet införes. Husagan avskaffas Konventikelplakatet upphäves. Charles Darwins "Arternas uppkomst" publiseras och väcker enorm debatt. Slaget vid Solferino. Röda korset bildas. Skogsskolan på Höje. Husbehovsbränningen avskaffas Lagen om religionsfrihet Frasktyska kriget får sina verkningar i landet, spannmålskraschen och de svåra tork och nödåren på 1860talet. Magasin i Hästholmens hamn uppföres. Johanna är nu 50 år gammal. Gårdar familjen förmodligen ägde denna tid. 1. 1/2 mantal frälse Gatugården i Ödeshögs socken 12.000: 2. 1/2 mantal kronoskatte Riddargården 1/8 mantal kronoskatte Brännegården. 9/10 mantal kronoskatte rusthåll Skrapegården 36.000: 1863 1860 1870 1860 1890' 1861 1861 1 862 3. l mantal frälse med såg och qwarn Slangeryd i Trehörna socken 40.000: 4. 1/4 mantal Västergården, Hästholmen 1/8 mantal Norrgården, Hästnolmen 1/ 16 mantal Södergården, Hästholmen allt kronoskatte i V Tollstads socken 10.500: 5. Gården och halfa tomten No 55 1' qvarteret Postilj onen i Gränna stad 1.470: 99.970: Kolmagasin i Hästholmens hamn uppföres. Smedjegatans södra del byggs ut. Industrialiseringen av Sverige Alvastra kloster restaureras av P A Säve. Hästholmens hamn besökes av 90 segelfartyg och 58 ångbåtar. Spannmål, sprit, ägg, smör och spik forsals ut från hamnen medan virke, porslin, sill och salt lastas in vid hamnen. Regelbunden trafik kommer först igrång från detta år i hamnen. S/S Oscar, S/S Vättern,, S/S Om och S/S Svan m fl båtar anlöpte hamnen. Hamnavgiften var 100: kr per båt och år. 1862 Kommunallagen 1863 1951 7 kommuner 1951 1968 Alvastra och Ödeshögs kommuner 1969 Ödeshögs kommun Läkarvillan planeras vid Smällalidsbacken, Backasand. Apotek dröjer. Den 11 mars 1862 sammanträdde de av Lysings och Dahls häradsbor den 21 januari tillsatta kommitté för föranstaltande om inköp av jord och uppförande av byggnader till läkarbostaden och apotek mm inom häradet. Ordförande var C J Pettersson, Äby Westergård. Först diskuterades platsen för husen. Dels hade den 20 februari Fru Pettersson i Ödeshög, gjort anbud varigenom hon kostnadsfritt upplåtit en invid Klockarebostaden varande på Riddargårdens ägor belägen jordrymd och dels ett anbud från samma dag utav Gästgivaren L. Rehnberg 1' Backasand varigenom han upplåtit för läkarbostad och apotek samt tingshus en på Åby Norrgårds eller Backasands ägor invid landsvägen ovanför Smällanlidsbacken belägen jordrymd av 22ne tunnland. Vid omröstning på de två förslagen förklarade Herr A. Svensson i Christoffer Andersson i Heda och Gustaf Persson i Haningetorp att de ansågo den berörda bostaden och apotek borde uppföras i Ödeshög på den av Fru Pettersson upplåtna jorden. Platsen för läkarbostad ansåg de lämpligare i Ödeshög, där det fanns tingshus och torgplats samt där anvisad jord hade dubbelt så högt värde som den vid Backasand. Ordföranden D J Pettersson och Anders Svensson i Överby ansågo däremot att ifrågavarande bostad jämte övriga bygnader borde uppföras på den i Backasand upplåtna jorden. Gästgivaren Rehnberg hade ytterligare förtydli gat och förbilligat sitt anbud och de ansåg denna plats bekvämare belägen för besökande från Lysings landsbygd samt från Dals härad som skulle få gemensam läkare. Den närbelägna gästgivargården vore till stor nytta så väl för läkaren som häradsborna genom att skjuts lättare kunde få bud och att hämta läkare då sådant erfordardes. De ansåg dessutom att platsen i Backasand var sundare belägen. . Ritningar på huset upprättat av byggmästare J A Larsson i Tistorp antogs. 1863 1863 Ordföranden fick i uppdrag gå i författning om hur avgiften för bygget, 6 öre av varje mantalsskriven person, skulle indrivas. Beslutet om förläggning överklagades. (acc nr 83 Ödeshögs bibliotek) Läkarbostaden uppfördes i Backasand.. Men vid extra sockenstämma år 1862 behandlas byggnader till läkarbostad och apotek. Stämmans beslutar, “att efter från predikstolen skedd pålysning erforderligt timmer och spånvirke skulle från Lysings Härads Allmänning till besparing af kontant transportkostnad framskaffas till den bestämda byggnadsplanen vid Backasand med 3 par lass per hemman." Apoteket kom dock aldrig att ligga i Backasand utan endast läkarbostaden. (Det framtida Rosenlunds ålderdomshem) Den 8 maj 1863 fick alltså apotekare Frans Gustaf Lundgren kungligt brev på ett självständigt apotek i Ödeshög, inrymt i nuvarande fastigheten Storgatan 12. Det var nog inflytelserika personer i kyrkbyn, som lyckats med att flytta förläggningen av apoteket . Apotek bygges invid sockenstugan i fastigheten Storgatan 12. Det befintliga huset flyttas och blir ölstugan "Klubben" beläget vid Storgatan mot torget. Detta hus flyttades senare till en plats ovanför brandstationen/kommunalkontoret och gatan kallades Klubbgatan. Den 8 maj 1863 får apotekare Frans Gustaf Lundgren kung] brev på det självständiga apoteket i Ödeshög. Verksamheten bedrivs i fastigheten till 1948, då apoteket flyttas till nybyggd lokal Nygatan 5. Vid ordinarie sockenstämman 6 december 1854 hade apoteksfrågan ventilerats. "På hemställan om behovet att ett från någon av nästgränsande städer å tj enlig local i denna ort anlagt ñlialapotek under ledning av skicklig och i allmännare sjukdomars behandling förfaren provisor, insåg församlingen, under enhälligt bifall. det gagneliga och välgörande i tillgången av en sådan inrättning." Inget hände dock. Efter fem år kommer ärendet äter upp på sockenstämman. Den 6 juni 1859 noteras" att sedan apotekaren i Vadstena lovat att på egen risque och ansvar anlägga ett dylikt apotek. " "Församlingen, som av både opinion och erfarenhet kände det förtroende, som apotekaren i Vadstena genom sitt omsorgsfulla vårdande och väl ackrediterade apothek redan tillvunnit sig, och dessutom hoppades att snart få motse verstälh'gheten av Regeringens visa omtanke för helsovårdens befrämjande i dessa och dylika från tillgång till läkare isolerade orter inom riket genom anordning af s k Distriktsläkare, i vilket fall ett Filialapothek här vor lämpligast, lämnade till ifrågavarande förslag odelat bifall. Då apoteket visiteras 1868 tj äntgj orde på apoteket även rprovisor Ljungdahl. Ett herbarium på 500 växter fanns, man tillverkade mineralvatten och idkade fröhandel. Allt befanns i sin ordning. Vid senare visitation konstaterades att vattenpass, för inställning av vägen, saknades. Vidare noteras att de 80 blodiglama voro pigga och krya. Vad som under 1800talets visitationer ägnades stort intresse var blodiglar och arsenikförrådet. År 1872 hade råttmos berett med fosfor utlämnats utan kvitto. Blodiglarna var 140 till antalet och kostade 50 öre styck. År 1878 var det en ny apotekare, som hade sin bror och sin son anställda. Vid avsyningen 1899 konstateraedes att golvet av trä var gammalt och ojämnt men företedde dock här och var spår av gammal målarfarg. Alla kakelugnar var dåliga. År 1907 hade fullstänigt ny inredning anskaffats. Fotogenlamapn i taket lovades i framtiden utbytas mot elektrisk. I 1943 anmärkes ånyo på lokalerna och 1948 kunde det nuvarande apoteket avsunas och konstateras vara bra och rymligt. Det gamla apoteket hade varit inrymt i samma fastighet sedan 1863. År 1948 kunde apoteket flytta in i nya lokaler i fastigheten City på Nygatan Apotekare har varit: 1863 1874 Frans Gustav Lundgren 1863 1864 1864 1 864 1864 1874 1884 Johan Nicolaus Rosén 1885 1899 Janne M Bergman 1899 1909 Maruritz Wihlander 1909 1921 Frans Vilhelm Gerholm 1921 1928 Robert Lokrantz 1928 1936 Ebbe Westman 1936 1943 Paul Bournonville 1943 1950 Gunnar Öhrstam 1950 1960 Ragnar Johansson 1960 1969 Bengt Holmberg 1969 1994 Ingrid Eriksson 1994 1999 Birgitta Hertzman 1999 Gerd Karlsson Apoteksväsendet förstatligades år 1971. 5 handelsbodar finns i byn. _ I Ödeshögs kyrkby bygges en ny prästgård av komminister Snellman. År 1881 bygges en ny arrendatorbostad vid den nya prästgården, den gamla var den i samband med laga skiftet flyttade prästgården. Ödeshög 3 202 invånare St Åby 3 164 invånare Växelundervisningen avskaffas. Varannandagsundervisning. Södra stambanan Stockholm Malmö öppnas.Motståndet kompakt bland bönder, skjutsbönder och gästgivare, som kände sig hotade. Eldvagnar far fram som drakar och kometer. I Hästholmen öppnas Hamnschweizeriet, där omskrivna, delikata måltider serveras gästerna, som avnjuter utsikten mot Omberg och Våttem. Turistresor har kommit på modet. Trots rykte om god mat var det svårt för mamsell Aurora Abrahamsson, handelsman Johannas dotter, att hålla rörelsen igång. Det var svårt att ta ut kostnaderna på matsedeln, kundkretsen var tydligen icke sådan. Hon gjorde konkurs och detsamma drabbade hennes efterträdare. Rörelsen måste stängas. Huset är idag rivet. Per Johansson, 1823 1906,.arrenderar 1864 1 mantal Slangeryd av den legendariske handelsman Johanna i Ödeshög och köper efter 11 år är 1875 frälsehemmandet med därtill hörande mjöl och sågkvamar med vattendrift , torp och lägenheter för 46000: kronor. Dessförinnan hade han köpt den större gården Ekeberg på 19/42 mantal. Han startar snart en hälsobrunn och på Slangeryds kvarn byggdes nya byggnader för brunnsrörelsen. Här har med all 1 864 1865 1865 1865 1865 säkerhet funnits en gammal hälsokälla. Gamla Trehörnabor berättar hur folk samlades vid brunnen midsommarafton för att dricka det hälsobringande vattnet men också för att "roga" sig. Enligt folktron drev mystiska och farliga krafter sitt spel denna natt. Det berättas att handelsman Johanna med sina barn brukade gå till Slangeryd källa för att dricka vatten midsommarafton. "På Slangeryds egor är en Helsokella som med förmon blifvit nyttj ad: " (Widegrens och 1 Beskrivning över Östergötland) Brunnshotellet Bäekaskog är fortfarande bevarat. Här erbjöds logi men matsäck ñck brunnsdrickarna ha med sig. Brunnsrörelsen nedlades mellan åren 1908 1911. Enligt en tidningsnotis dracks sista slurken år 1917. (I Rökstenen bygd 88 95) Näringsgsfrihetsreformen, fri handel och fritt hantverk. Skråväsendet avskaffas. Tremilsgränsen för lanthandeln slopas. Genom detta beslut öppnas vägen för handelsfrihet och nya handelsorter uppstår på landsbygden och i småsamhällen. Befolkningens livsmönster får på sikt en ny inriktning. Vid denna tid avtar det gamla bondesamhällets sj älvhushållning, industritillverkningen tilltar och gör människorna beroende av en välutvecklad handel. Köpenskap och handel gav grunden till samhällsbildning. Samtidigt upphörde socknens rätt anställa egna hantverkare gärningsmän. Kvinnor och män ñcki stort sett samma ekonomiska rättigheter. De ogifta kvinnornas behov till försörjning var grunden till lagändringen. Det enda som krävdes för att öppna handel var att man var minst 21 är, svensk medborgare samt att man inte sedan tidigare var satt i konkurs eller i avsaknad av medborgerliga rättigheter. Jönköping får reguljär ångbåtstraflk med Stockholm och Göteborg. Invånarantalet i St Åby socken har stigit till 3 300 personer. Invånarantalet i Ödeshögs socken 3.270 människor. Huvudnäringen är åkerbruk, boskapsskötsel, brännvinsbränning. Skogsbruk och fiske är binäringen Kvarnar finns i Brantefors, Orrnäs 2 st, Svämb, Stafva och Sunneby. Manufaktursmedja Orrnäs Sågar vid Grimshult, Orrnäs och Åeryd. Bränneri vid Orrnäs. Färgeri, spinneri och stamp vid Åby. I socknen finns förutom kyrka en fast skola om 4 klasser med planteringsland, en flyttande om 5 klasser samt finns det 2 småskølor. 458 barn undervisas av 2 examinerade, 1 oexaminerad lärare samt en lärarinna. 26 barn undervisades i hemmet. Skolkassans saldo var 2.452 rdr och den årliga inkomsten av donationer var 34 rdr 72 öre. Ett större fattighus av sten finnes samt en Sparbank med 68 delägare med innestående 2.272 riksdaler. I Ödeshögs kyrkby om 9 1/2 mantal finns även handelsbod, postkontor, där hålles häradsting och diligensen anlöper orten, årliga marknader hålles i juni och oktober och varje tisdag hålles torgdag. De tyske reseboksförfattaren Ludvig Passarge besöker Hästholmen en julidag och går i land från passagerarbåten Oscar. "Der finnes hittills inte många hus; den påminner fastmera om de amerikanska städerna, och torde väl såsom dessa hafva en framtid."0mgifven utav de fruktbaraste sädesfalt, och belägen inte långt ifrån Omberg och Alvastra kloster, förenar Hästholmen alla elementer till 1865 1866 1866 1866 1866 1866 1867 1867 1867 en lycklig utveckling. Läget är utmärkt vackert. Vyen öfver holmen och Omberg, som på en fjerdedels mils avstånd med sina skogar praktfullt uppstiger i brant höjning från sjön, är både högtidlig och angenäm". "Omberg och Hästholmen skola qvarstå i min erinring såsom en blånande saga, Och knappast har någon punkt på jorden förekommit mig så sällsam och så underbar". "Om jag vore en rik man skulle ja hvarje sommar fara till Hästholmen, för att i detta skärgårdslandskap med blicken på Omberg, sitta på schweizeriet och i äta svensk smörgås." Köpenskap och handel ger grunden till samhällsbildning. Fyrståndsriksdagen avskaffas. Fattighus byggs på skoltomten. Ny prästgård byggs en bit utanför samhället Ödeshög, komministerbostad. Kyrkoherden är placerad i St Åby. “Skervan” engelska sjukan härjar. Tredje koleraepidemien Vid biskopsvisitation i St Åby församling föres till protokoll att s k enskild nattvardsgång i hemmen förekommit i församlingen. Dock är den religiösa söndringen nu mindre i ögonen fallande än för 2 till 3 år sedan. Dock hava för detta ändamål 2:ne s k missionshus* blivit uppförda inom pastoratet. Dessa separatistiska läror hade ej lett till öppen avsöndring från kyrkan. Husandakten var ännu ganska allmän med begagnande av bibeln och Luthers postilla men bland en del av folket lästes även skrifter varmed s k kolportörer förse dem. Man kan notera att kyrkans män noga följde rörelserna i tiden. Kolportören Malm föredrog sin s k syndfn'hetslära och i missionshusen uppträda huvudsakligen resetalare från Jönköpings missionsförening. I Ödeshög har en baptist Carlsson från Amerika uppträtt med föredrag. Ödeshög 25 februari 1867 Anders Jonsson i Färgestad J. Daun i Sunnerby sökte Johan Petersson i konkurs. Protokoll 16 april 1867 konkursdom Tillgångar 1/4 mantal frälse Ödeshögs Gatugård 6000: Lösegendom 448:22 Borgensförbindelse Vadstena Bank 3170: Skulder 9564: Köpenkontrakt 24/8 1867 Ödeshögs Gatugård annonserat i Post och Inrikes tidningar. Auktion 18 maj 1867. 4100 Rd Rmt bjöds vilket ej godtogs, Jonas Andersson , Ödeshögs Gatugård. ' Lysings häradsrätt Ö7, Ö8 hyreskontrakt. Den 21 april höll Johan och Johanna Pettersson bröllop för sin dotter Ada Birgitta och sj ökaptenen Sven Olof Hallman, son till den strange v. häradshövdingen och rådmannen Johan Wilhelm Hallman i Vadstena. Ada fick fem barn. En av dem var Maria Johanna Hallman, som liksom sin mormor var långt före sin tid. Hon gick ut som Linköpings läroverks första kvinnliga student 1890, givetvis som privatist, inskrifiven i laroverket flck minsann icke någon qwinna vara. Den 9 juni avlider kyrkvärden Johan Peterson, Ödeshögs Gatugård, 71 år gammal. fm..., 1867 1868 1868 1868 1869 1868 1870tal 1870 I husiörhörslängden kallas han för handelsman. Det antecknas även i kyrkboken att han på 1830talet blivit dömd fär sabbatshandel i form av "söndagshandel". Vid makens död kom Johanna under förmyndarinseende av Herr kapten Fr. Rosin på Alvastra. Handelsbod öppnas i ena flygeln till Gatugården. Efter mannens död följ er arvsskiftet och konkursauktionerna, vilket gör henne helt utfattig. En svår hungersnöd drabbar landet, ett blött år med kall vinter. Framför allt under dessa svåra år användes bark som utdrygningmedel i mjölet. l rika bygder var barken ett surrogat i nödtid, i andra delar av landet användes det ständigt som utdrygningernedel vid brödbak. Barken skördades av kvinnor och barn på våren, då träden savade och det var lätt att skilja barken från stammen. Huvudsakligen var det tallbark som användes men även lövträd särskilt alm kunde användas. Barldlaken lades så att torka innan de rensades. Rensningen innebar att den oätliga ytterbarken bortsklijdes från den finare innerbarken. För att slippa kådsmaken ñck barken ligga i vatten några veckor för att urlakas. Efter att ha torkat igen krossade och maldes barken. ' Missionshus bygges på Pilgårdsgärdet. Nödår Emigrationsår efter svåra torkår. Åren 1868 1870 for 692 från Ödeshögsbygden( 1868=208, 1869= 317, 1870= 167) En välsignelse för många unga. Emigrationen pågick 1850 1930talet. De flesta som utvandrade var i arbetsför ålder, under 40 år, hmmansägarbarn, torpare, tjänstehjon, arbetare. De flesta kom från karga och steniga förhållanden. 1. Den snabba folkökningen på landsbygden var den största orsaken att folk lämnade landet. De redan förut små brukningsdelarna blev genom s k hemmanklyvning ännu mindre. Det fanns lagar, som begränsade detta, men de kunde lcringgås genom att de yngre av gårdens söner fick uppodla torp på ägornas utmarker äldste sonen skulle ha hemmandet. Det var därför folk i småbruksbygderna drabbades katastrofalt hårt av t ex nödåren i slutet av 1860 talet. 2. Den s k homesteadlagen innebar att varje myndig emigrant, som förklarade sig villig att bli amerikansk medborgare, gratis fick rätt till 60 acres (ca 65 hektar) jord. För att få behålla den måste han på fem år ha byggt en gård. Detta var lockande för småbrukare, torpare eller drängar. 3. God tillgång på arbete och god lön för okvaliñcerad arbetskraft. Godsägare Axel Dickson installerar en ångplog på Kylebergs gård. Hade varit goda år efter det tyskfranska kriget. De exekutiva auktioner som knäckte "handelsman Johanna" börjar. År 1870 började de exekutiva auktionerna i bankkrachemas spår. Handelsboden Överläts åt handlaren Landberg, en god vän köpte Gatugården, som senare kunde förvärvas av en dottern J eannaår 1874. Härigenom slapp Johanna flytta från Gatugården. Hon såg sin förmögenhet smälta samman och helt försvinna. "Har man inget gott att säga om sina medmänniskor skall man tiga", lär Johanna ha yttrat. 1871 1 870tal 1 870tal 1 870ta1 1870 1870 Kyrkvaktmåstare Blom berättar att inne i en hage på Södergårdens ägor li gger BagarLenas man begraven. Denne hade skjutit sig i en bergsgråtta i Klockargårdens skog, som nu kallas Bagareberget. På hans grav i skogen s k sjävlspilling fick inte begravas i vigd jord planterade Handelsman Johanna en björk. Denna mättes under förra världskriget ut och höggs ner, men på stubben har sedan växt upp en ny björk. Fru Ulla Ekwurzel i Ödeshög testamenterar till mamsell Jenny Petersson, dotter till mumera avlidne f d handlanden J Petersson nyttjanderätten till av henne ägda hus på Ödeshögs Riddaregård dessutom 2.000: riksdaler, pigan Johanna Maria Månsdotter på Stället 500 riksdaler och hovrätts e o notarien Israel Abrahamsons son Iwar 200 riksdaler, tillsammans 2.700 riksdaler riksmynt jämte sex procent ränta från mamsell Ekwurzels död. Gästgivargården i Hästholmen bygges med flygelbyggnad. En dränglön uppgår till mellan 100: till 170: kronor. Riddargården består av två bostadshus, ett vitrappat envåningshus, som kallas Riddargården, samt en byggnad, där sergeant Wittfeldet med familj bor. I detta hus finns en handelsbod, som innehas av Karl Fredrik i Kulltorp," Kalle i Mjölkboa." På ena sidan av gatan låg Gatugårdens ladugård och lador och på den andra sidan hade Riddargården sina. Utmed torget finns tre garvarestånd. Det ena innehas av en garvare från St Åby och de andra två är garvare från Gränna. På torgdagarna hade de sina affärer där med lädervaror. Förutom mjölkaffär finns tre speceriañärer. Vid Storgatan, den största och troligen den första i Ödeshög, innehas av en handlare Landeberg, som har tre biträden fröknarna Schille, Pyk och Anna Carlsson. Affären är inrymd i den s k Löfska fastigheten och har startats av handelsman Johanna. När hon kom på obestånd överlåts affären till denne köpman från Lysekil vid namn Landeberg. Fastigheten sålde Johanna till sin dotter J eanna, vilken 1898 i sin tur sålde den till köpman Folke Löf för 11.500: kronor. Vid köpet fick han lova att Johanna skulle få bo kvar i fastigheten i 1 rum och kök till sin död. Han fortsatte affarsrörelsen, sedan Landeberg flyttat från Ödeshög. Landeberg hade till Ödeshög med sig en "husmamsell, som ett hembiträde kallades på den tiden. Hon hette Rika. Hon gifte sig med kyrkvaktmästare Blom, och kallades i dagligt tal så länge hon levde "Rika Blom". ' Den andra finns också vid Storgatan i det röda, fyrkantiga huset, sedermera Lej ons affär, vars innehavare är fröken Hultgren, som inflyttat från Vadstena. Den tredje affären äges av fru Sjöberg med'biträdet Karl Löf. Även denna affär ligger vid Storgatan. 1881 kommer Axel Löf till Ödeshög som föreståndare i denna affär. Han bler senare egen affärsidkare i Ödeshög. En fröken Rassnussen från Danmark bygger efter något år ett nytt affarshus vid Storgatan, där så småningom inredes hatt, möss och modeaffär. I samhället finns sex kaféer och fyra ölserveringar, som är mycket välbesökta från morgon till kväll främst marknadsdagar. Riddargården 1:63, Sanna, Storgatan 29, Elin Fredrikssons Modeaffår. Ålderdomshemmet Rosenlund, Åby Norrgård 6:23, 16 pensioärsrum, l matsal, 1 dagrurn, 1 bostadlägenhet. St Åby. Rök Svnshals och Heda kommunalförbund. 1870tal 1871 1872 1872 1870tal 1872 1874 1875 1875 1877 1877 1 877 Hästholmen: Handlande: Från början läkarbostad. Stora Hotellet byggs vid Storgatan Åren 1870 1874 inföll "Den mäktigaste högkonjunkturen Världen dittills upplevt." Toppåret var 1873. Det blev plötligt gott om pengar i landet. Stora lån i utlandet hade gett fart på jämvägsbyggandet. Antalet handelsbodar har ökat från en är 1846 till elva år 1871, 2 i Trehörna, 1 iRök, 1 i V Tollstad, 3 i St Åby, 4 i Ödeshög socken I Ödeshög finns nu 15 Skomakare, 9 skräddare, 7 smeder, l urmakare och i St Åby hade ett garveri på St Åby skattegårds ägor utvecklats till mindre industri. Johanna har uppnått 70 år Telegrafstation i Hästholmen. Handelsman Johanna är initiativtagare. Hästholmen får telegrafstation i Hästholmens hamn 1:3 eller Västergårdsvägen 2. i ett hus byggt 1869. Huset kallas av gamla Hästholmenbor för “gamla telegrafen”. Kärrposten mellan Jönköping Mjölby Ödeshögs marknadsplats flyttas från området vid Kulltorp, grusgropen var mycket mindre förr, till Tresnibben i "Össjö". (där Axéns fastighet nu ligger) Därifrån flyttades marknadsplatsen till det område där Nya skolan senare uppföres. Därifrån flyttas marknaden till trakten av Pilgården och så till sist till torget vid hållstallarna.(Grisatorget) Folk beökte marknader i Ödeshög, Skänninge, Vadstena, Gränna, Adelöv och Jönköping. Fastigheten ett halvt mantal frälse Ödeshög Nr 10 Gatugården köpes 1871 av en god vän, häradshövding Söderholm för 12.000 riksdaler riksmynt och som sälj er gården med den på tomten befintliga handelsboden till J eanna, dottern, den 7 september_ 1874, då hon kunnat skaffa fram kontanter, 15.330? kronor. I Erikstorpsskatten hittas. Per Johansson, 1823 1906, arrenderar sedan 1864 1 mantal Slangeryd av den legendariske handelsman Johanna i Ödeshög och köper efter 11 år frälsehemmandet med därtill hörande mjöl och sågkvarnar med vattendrift, torp och lägenheter för 46000: kronor. (I Rökstenen bygd 88 95) Marknadsplats vid Tresnibben i Ödeshögs samhälle. Rädslan för eldsvådor överhängande. Kommunalstämman i Svanshals har tillsammans med Svanshals, Röks och Heda socknar tillsatt barnmorska. Stämman beslutar att bidraga till hennes lön med 66 kronor och 67 öre från Svanshals. När hon ett år senare begär löneförhöjning faster man inte avseende vid detta. Vissa uppgifter taget från Sveriges Handelskalender 1877 1878: Poststationsföreståndare: Frkn J. M. Tillander Telegrafstationsföreståndare (3:e kl) Frkn Amanda. V. Peterson, dotter till handelsman Johanna. Hamnfogde: J. L. Nyberg. Gästgivare: Johan Jönsson, Från Hästholmen skjutsas till Backasand 0,8, Östad 1,9 och Nyby 1,1 mil. J. L. Nyberg spannmål A. L.Strandner, spannmål, mjöl, artif. gödselmedel mm A. A. Svensson, spannmål J. Svensson, vin och sprit L. P. Svensson, diversehandlare Alvastra f d boställe: arredator P Rhenström Höje, boställe; innehavare C M Sjögren Omberg, kronopark och skogskola; Föreståndare C Fr Baer Ödeshög: underlärare D Gyllenhammar. postexpeditör: O. Åzson Cervin läkare P. E. F. Hallenberg, provinsialläkare apotekare J. N. Rosén Gästgivare vid Backasand J . P. Rehnberg Kronolänsman i Ödeshög m fl socknar: E T Montelius Lysings härads Sparbank: kamrer R Petersson Handlande och hantverkare: A. P.Andersson & kzi Backasand, vin 0 spirit; förest L. Rehnberg J Andersson, Heila, diversehandel C. F. Delphin, Åby, färgare Gode, kopparslagare J. Hvitfelt, diversehandel P. G. Melander urmakare J. A. Norrlander, Backasand, diversehandel N. A. Norrlander Backasand, diversehandel Christ, Persson, fru, mössskrädderi C. W. Pehrsonne & K:i , Åby, garvare C. G. Peterson, diversehandlare, uppköper och försäljer spannmål Jeanna Petersson, frkn, diversehandel J. Samuelsson, J ernstad, diversehandel Christian Sjöberg, järn och diversehandel A. J. Skönberg, Erikslund, diversehandel A. L. Svensson, Erikslund, diversehandel. Jettingstad , O. Bengtsson hade ångbränneri Ormäs, A. J. Andersson , hade ångbränneri, kvarn och såg Åby , C. J. Pettersson, hade ångbrännderi, kvarn och såg. Kyleberg: eg Axel Dickson Eveboda; eg S G Larsson (Bibl accnr 21 1) 1879 1879 Den stora industrikrisen i landet. 1880tal Ekonomiskt bakslag, då alla priser på mjölk och spannmål sjönk katastrofalt. En tid betalades mjölken med 4 a 5 öre litern och en spädkalv betingade ungefär 4: kr stycket och rågen sjönk till 6: kr tunnan. Det var inte lätt att få debet och lqedit att balansera. 1880 Två gatlyktor fanns i Ödeshögs samhälle. Den första och enda med fotogenlampa uppsattes vid Svängen och bekostades av husets ägare mor Lovisa i Svängen. Senare tillkom en liknande lykta vid Lejons hus. Ödeshög kunde då ståta med två gatulyktor. Torgdagar kom mycket folk till Ödeshög. De kom från grannkommunerna för att både sälja och köpa. Affärsmän kom från Gränna, Vadstena och Skeninge och t o m Tranås. Dessa slog upp tältdukar och salubord. 1882 1883 1884 1886 1888 Det fanns sex kaféer, som var mycket välbesökta morgon till kväll. Vidare fanns fyra ölserveringar, vilka var mycket frekventerade, så gubbarna var ganska yra i mössan, då de skulle gå eller åka hem från torget på marknaderna. Hästarna hittade ju alltid hem. Östgötabladet 471107. Den första modisten i Ödeshög var fru Emmar Sparv, som bodde hos kortvaruhandlare Lund i Backasand. Hon tillverkade sj älv sina hattar, som hon flätade av halm, spräckliga, svarta och vita. Nästa modist var fröken Andersson, som bodde i det vita huset mitt emot Stina Wahlberg, huset som senare köptes av fru Carlström. Här hade fröken Andersson en liten tapisseri och modeafär. Hon tog hem färdiga hattar, blommor och band och hade mycket kunder. I Riddaregården mellan Wahlbergs nyare hus och Witfeltska, senare manufakturhandlare Bergs hus, bodde charkuteristen "Fläskakristin", en änkefru, som tillverkade mycket god fläskkorv och sylta mm. Hon försörjde sina två barn Conrad och Kristina. Om tisdagarna stod hon i ett tält på torget, där hennes varor hade en strykande åtgång. Övriga veckodagar sålde hon hemma i en visthusbod på gården. I "Svängen" serverades kaffe och hyrdes ut rum för resande. Det berättas att vid ett tillfälle för många år sedan hade två herrar hyrt ett gemensamt rum för en natt på övre våningen. Om morgonen var båda döda av kolos. De hade sj älva skött brasan och skjutit spjället för tidigt. Östgötabladet 19460123 Johanna har nått 80 år Logen Herrcules startar. Karl Löfs Speceri och diverseaffär startar i Ödeshög i och med att han 22 år gammal skrev på arrendekontrakt för affären ägd av Thekla Landeberg, tidigare J eanna Petterssons affär. Yngste sonen till familjen Pettersson, Gustaf Hugo Georg, kameralsexamen, avlider. Ett hårt slag för Johanna när älsklingsonen gick bort. I handelsregistret för Ödeshögs socken finnes följande noteringar: 18880531 Carl Theodor Landeberg, att han i Ödeshögs socken idkar garv. speceri. divrse och mamgfakturhandel. Även handel med eldfarliga oljor i mindre förråd, under firma Teodor Landeberg. 18880629 Johan Leonard Johansson, att han vid Svembs Södergård i Ödeshögs socken fortfarande idkar sko och läderhandel under firma J. Leon 4 Johansson. 18880629 Carl Fredrik Johansson, att han vid Ödeshögs Riddargårds ägor f fortfarande idka divershandel i förening med försäljning med eldfarliga oljor i mindre förråd under firma C F Johansson. 18880630 Rickard Peterson, att han säljer böcker i Ödeshög huvudsakligen till folkskolan, under firmanamn R Peterson. 18880727 Johan Martin Bergman, att han i Ödeshög säljer kemiska och tekniska saker samt blanksvärta, foderbenmjöl och frö, under frma J. M Bergman. 18880727 Frans Wictor Rundqvist, att han inom Ödeshögs socken åtar sig uppförande och förbättringar av hus och byggnader under firma F W Rundqvist. “4”ij 1888 1888 1888 1889 Närjärnvägcn byggdes strejkade rallarna en gång på 80talet berättar kyrkvaktmästare Blom. När han med hästskj uts skjutsade resande till Vadstena hade rallama vid Alvastra spärrat av vägen med en surrad stock. Rallarna bodde i statstugan, där turisten nu ligger. De hade supit och härjat Värre. Rallarna hade stulit ett tåg och for med rusånga och vilda signaler med ångvisslan till Ödeshög för att dricka öl. Ingen ofredades där, men när de kom de några rallare i Ödeshög, varvid de slog sönder en dörr till ölserveringen. En av dem ñck handlare Löf fatt på vid Klubben och klädde upp. Löf var i sina bästa år då och ingen duvunge, vilket även rallarna erkände. En av rallarna fick fängelse för sina tilltag och fördes dit på en vanlig s k stegvagn. Blom var ute och körde och mötte skjutsen i Mjölby. Eftersom han hade handbojor fick han ej finnas på tåg bland andra passagerare. Vid Mjölby, där hästarna betade vid krubborna vid gamla gästgivargården, drack både tjäsrdingsmännen, körkarlen och fången Öl. Den 12 juni berättar signaturen Lg i ett Bref från Ödeshög i ÖstgötaKuriren. Den nya järnvägen närmar sig alltmer sin fullbordan. Vid Hästholmen har rälsläggningen börjat uppåt Alvastra gärde, där grustaget ñnns för järnvägens räkning och hvarifrån ånghästen "Alvastra" redan börjat köra grus. Ödeshögs samhälle har börjat att på ett värdigt sätt söka emottaga detta nya kommunikationsmedel. Torgplatsen, hvilken förut varit af mindre tidsenlig beskaffenhet, har börjat steniäggas. Östgöta Kuriren skriver 11 september att "rallare besökt Ödeshög och Backasand, där de farit fram som förbrytare av värsta slag, så att människor ej voro säkra i sina hem. Såväl i Ödeshög som Hästholmen hade spritförsäljningen varit avstängd tack vare kronolänsmannen Vallinders raska ingripande. " August Strandberg,född 1874, härstammade från Haningetorp och berättade om många ting i Hästholmen bl a om rallarna. De var ena vilda sållar och traktens ungdomar drog oftast det kortaste strået i slagsmålen, som var oundvikliga i sådana sammanhang. Det gick så långt att drängar, som rallama fått agg till ñck läsa in sig i drängkammaren på kvällarna. Några av rallama tärnjdes av traktens kvinnor och stannade för alltid. (Paul Karlsson Södra Ombergsbygden) Naturligtvis spelade brännvinet en stor roll vid den här tiden i olika sammanhang. I Hästholmen fanns två krogar, en i Hallegården och en i Haga. Vid Fritzgärdet fanns en krog, som kallades Hejpytten, och om den sjöng man en visa, som började: På Hejpytten, på Hejpytten där finns det snus och brännvin. Snuset var lika vanligt som brännvinet. 18890227 Johanna Lovisa Eriksson, att hon i Ödeshögs by ämnar idka järn och diversehandel samt handel med eldfarliga oUor i mindre törråd under firma J. L. Eriksson. 18890522 Carl Johansson i Åby Fyrbondegård, Ödeshögs socken ämnaar idka diversehandel samt handel med eldfarliga oljor i mindre förråd under firma Carl Johansson. 18890902 Johan Hjalmar Jonsson Berg,. att han inom Ödeshögs by 'ämnar idka manufaktur, järn, speceri och diversehandel samt försäljning av eldfarliga oljor i mindre förråd under firma Hjalmar Berg. 1889 1890ta1 Se D 2001508 1890tal 1890tal 1890tal 1892 1 892 Några prisexempel från detta år. En rask och villig piga erhåller plats på hotell med en lön av 70: kr per år. Villig mjölkerska, lön 90: kr/år. Rågrostat kaffe 2.50/ kg _ Prima, absolut rent brännvin försälj es till 75 öre litern när 20 till 40 liter tages. Kryddsill av sommarens inläggning i helkaggar vägande ca 9 kg, 2 kr kaggen. Holländska bergostron 17 öre styck. Människor var skrockfulla och vidskepliga. lKlockareberget (Vattentornsberget) påstods att trollen drev sitt ofog. Enligt en artikel i Östgöta Kuriren från 1891 beskrives berget ha oansenlig höjd men vissa märken, ehuru illa medfarna Visa, att i fordomtimma människor tillfälligtvis haft sina bostäder i berget. Sagan om brudkronan Sagan om bergssuggan Sagan om Erik den törstige › Svarta damen skrämde i Ödeshög Vid Sörgårdsdammmen spökade vita spöken, som sägs där vissa kvällar. Flickor vågade inte ensamma gå förbi där i mörkret. (Lisbeth Linge) Prosten i Öninge Det började med åren se allt ljusare ut på den ekonomiska sidan. Ing S P Andersson exploaterar järnvägsområdet i Ödeshög Torgbebyggelsen av Jeanna, torgbodar inrättas. Johanna fyller 90 år. Då hon_ fyllde 90 år uppvaktades hon av Ödeshögsborna. Ännu hade hon en liten ägg och mjölkaffár, som hon skötte. Hon uppvaktades enligt Östgöta Bladet med en stor mängd brev och telegram från släktingar och vänkretsen. Dagliga båtförbindelser Hästholmen Hjo startar med ångfartyget Trafik, som även tjänstgör som isbrytare på vintern. Båten levererades den 26 oktober till det nybildade Ångbåts AB Hj oHästholmen. Den nya ångaren blev mycket snart populär trots att resan över Vättern inte gick så fort. Trafik kunde medföra 250 passagerare i 3 olika klasser. Passagerarna kan välja på herrsalong, damsalong, konverstionssalong, röksalong samt en matsal med fullständiga rättigheter för ca 40 sittande gäster. Å 1930 försvann klassindelningen. Kreatur, spannmål och brännvin från Ödeshög samt sockersäckar transporterades i stora mängder. Östgötarna passade oña på att åka till Hjo marknads och torgdagar. Nästan varje dag ñck båten göra extraturer. Genom båtlinj en sammanknöts smalspårsbanorna HjoStenstorp i Västergötland med FVÖj. J ärnvägsbolaget arrenderar hamnen i Hästholmen på 15 år. År 1932 övertogs trafiken av HjoStenstorps J ärnvägs AB och kom senare att endast gå i turisttrañk sommartid. Linjen nedlägges år 1959 och båten lägges upp i Hjos hamnl Hjos hamn tjänstgjorde båten som konditori. Vintern 1966 sjönk hon, sedan en bottenventil frusit sönder. När hon bärgades kunde man konstatera att mycket av den eleganta inredningen hade förstörts. År 1972 inleddes en ny räddningsaktion för den gamla ångaren. Föreningen s/s Trañk bildades och i dess regi rustades båten upp på Sjöstorps varv dit hon x\ 1896 1896 1898 1898 1899 1 899 forts. Genom 30000 timmars ideellt arbete av medlemmarna kunde båten åte sättas i drift. Genom lotteier, insamlingar och andelsförsäljning insamlades 500000: kr. År 1977 kunde båten lämna Sjöstorps varv. Vid ankomsten till hjo mottogs Trafik av 20 000 besökare. År 1978 besiktigades båten som sjövärdig passagerarbåt med en tillåtet passagerarantal på 180. Den går i dag på Vättern i hyrda passagerarturer. Frälsningsarmén "öppnade eld" den 8 maj i Ödeshög under mottot "Ödeshög för Kristus: " Det var A Ferm, som var denna rörelses pionjär i bygden. Lokalen hade man i en förhyrd lokal vid Smedjegatan. Mötena var mycket välbesökta. Det blev soldatinvigningar och man ordnade basarer och skördefester om höstarna och man bedrev en livlig ungdomsverksamhet. År 1914 hade föreningen byggt egen lokal vid Tranåsva'gen, i dag, sedan 1958, ägd av Ödeshögs Filadelñaförsamling. Verksamheten var mycket livlig. Direkt på väggen över estraden stod målat det färgranna emblemet "'Blod 0h eld". Det var oerhört populärt att gå på Frälsningsarméns möten och folk kom så lokalerna var överfulla, sittplatserna räckte inte till. Folk stod i gångarna och överallt. Så småningom kom en nedgångsperiod. Verksamheten i Ödeshög nedlägges 1949. Den siste ofñceren var Hanna Brunnberg. v (I Rökstenens bygd sid 80, 191) Oscar II besöker Hästholmen och Omberg 31 mars inrättades telefonstation i Ödeshög men vid detta tillfälle fanns redan en privat staton med ett 10tal abonnenter enligt en telefonkatalog från 1 892. År 1898 startade även telefonstation i Hästholmen. Karl Löf köper Gatugårdens mangårdsbyggnad vid Storgatan av Jeanna Pettersson med löfte att modern Johanna skulle få bo kvar under sin livstid. Den kände kommunalmannen KarlAugust Gustavsson, senare ägare till Gatugården, berättade att hans mor tjänstgjort som piga hos Hndelsman Johanna varför han flera gånger varit med sin mamma och hört Johanna berätta. Han fick ofta läsa tidningen sittande i hennes knä. De sista åren bodde hon i ett rum och kök i bottenvåningen på Gatugârdens mangårdsbyggnad, den s k Lövska fastigheten vidStorgatan mitt emot Sockenstugan. Automobilen, Stinkstånkan, på besöki Ödeshög Den 19 maj avled Johanna i sin bostad på ett rum och kök nästan blind. Hon begravdes på Ödeshögs kyrkogård på kyrkans södra sida. Hennes gravsten har efter omplanering av kyrkogården placerats på Ödeshögs kyrkogård på den lilla kullen vid runstenen på kyrkans norra sida. ÖstgötaKuriren 27.5. 1 899. En högtidlig begravning ägde den 25 dennes rum i Ödeshög då stoftet efter avl. Änkefru Johanna Peterson vigdes till gravens ro. De inbjudna begravningsgästema samlades i sorgehuset vid kl 1«.tiden, varefter liket senare uttogs och under k100kringning och spelande av en sorghymn i den för ändamålet dekorerade kyrkan och uppställdes på en i koret uppsatt katafalk. Sedan 1 V af psalmen 452 avsjungits höll församlingens komminister J P T Wernborg ett till hjärtat gående liktal, till ledning för vilket han valde text ur 2 Korinter. 5; 1,2 . Om den ,rvvx. avlidnes livsgärning ansåg talaren ej skäl vara mycket orda, då densamma dels blivit skildrad i pressen, och dertill var hon nog hos oss alla känd. Häremellan har varit ett liv, verksamt och kraftigt, så som det är sällsport hos en kvinna. Under hennes krafts dagar närndes hennes namn med en viss förundran. I samhället skall hennes minne länge leva. Ordade till slut om hennes behov av frälsning på dödsbädden och uppmanade de närvarande att behjärta dessa ord: Herren give oss nåd att så tänka på vår egen förestående bortgång etc. Sedan v 2 av ovannämnda psalm avsjungits utbars kistan och sänktes i jordens tysta sköte. Irsamhället tlaggades på halv stång. Från skilda håll hade anlänt icke allenast från barn och barnbarn och övriga släktingar en rikedom av kransar, utan ock sådana från en talrik vänkrets, som nu för sista gången ville giva den hänsovna bevis för tacksamhet. Så märktes i den stora kranssamlingen en sådan från Ödeshögs kommun med påskrift: Från Ödeshögs kommun. Tacksamhetsgärd, vilken frambars av kommunalnämndens ordförande E. Björkman, vilken ock yttrade några för tillfället lämpliga ord. Vidare en från pastor primarius Håhl, kontrktsprosten Stark, grosshanlare Heyman m fl. 1899 Handelsman Johanna avlider den 19 maj , 1807 1899, 92 år gammal. Hennes levnad skildrades i tidningen IDUN lördagen den 1 jul 1899. "I Ödeshögs kyrkby voro flaggorna sänkta på halv stång här om dagen, då kyrkklockorna ringde och en blomsterhöljd kista fördes till grafven. Det var stoftet af en gammal kvinna, som jordades, men kommunens främsta män och många andra följde henne till grafven, och bland kransarnas mångfald var den största och vackraste från Ödeshögs församling. Det var fru Johanna Peterson, född Nilsdotter, som begrofs efter en lefnad, som räckt ett par och nittio år, sörj d af ättlingar i alla led till och med det femte. Den gamla var värd den heder, som visades hennes minne. Nästan hela hennes lefnad hade förflutit i den ofvannämnda byn, och hennes verksamma lif har där efterlämnat många spår. Att Ödeshög numera är en ganska betydande handelsplats, är nämligen till stor del hennes verk." Handlingsman Johanna var en handlingarnas kvinna. Hon ombesörjde att torget blev stensatt, › att regelbundna torgdagar ordnades tisdagar, " för så har handlingsman Johanna bestämt " står i protokollet, bryggeri startar i Ödeshög med henne som delägare, apotek kommer till Ödeshög, huvudgatan stensattes från torget till kyrkan, skutør hyrdes för hennes varuinförsel, hamnen i Hästholmeni anlades och bidrog aktivt för dess ekonomi genom aktiekäp. Hon var en varmhjärtad kvinna. Hon hjäpte en dotter att driva restaurangrörelse iHästholmen, Emilia Auror gift med Israel Abrahamson Hon ordnade telegrafstation och telefonstation iHästhølmen. Vid besök iLinköping lär han löst ut bekanta från fängelset mot borgen, vilket den berörde fick reda på långt senare genom ryktet. Gumman Pettersson, eller handlingsman Johanna, bryggde på sin tid bajerskt öl i Bremers gamla fastighet. Bryggaren var en dansk, som hette Hejde, och som bodde i en kammare på ena gavelá'nden. Hon var en barsk kvinna van att få sin vilja igenom Det påstås att for han fram åkande i sin vagn och fick se någon dräng plöja slarvigt och snett, stannade hon vagnen och steg ut på åkern och visade handgripligt hur en plog skulle skötas. ø'm Minnen av Handelsman eller Handlingsman Johanna: Bostadskvarteret handelsman Johanna vid toget med en muralmålning målad 1981 utförd av en muralgrupp under ledning av WiviAnne Mansfield. Lövska fastigheten, där hon verkat, är nu rivet och ett modernt bostadshus uppfört. J ohannamarken i juli. Johannavisan av Leif Wener, Linköping Hantverkshuset Johanna med utsedda J ohannastipendiater, nedlagt. Från och med år 2003 utses stipendiat genom stiftelsen Ingeborg och Folke Löf J ohannastatyn, 4 m hög träskulptur av konstnären Calle Ömemark, utlånad till Hantverkshusets idégivare Gunilla Norlén och Kerstin Elg. Uppeldad av Ödeshögs kommun efter vad som säges medgivande av konstnären. Familjens gravsten på Ödeshögs kyrkogård flyttad till grässlänten vid runstenen på norra sidan av kyrkan. Johannas fina soffa på biblioteket, gåva av Löfs. F (1 altartavlan i Ödeshögs kyrka, målad av G A Engman, skänkt vid yngsta flickornas konfirmation år 1857, upphängd på norra väggen i kyrkan. Hästholmens hamn, 1856 1859, där handelsman Johanna var en av initiativtagarna. ' Tisdagsmarknaderna under förmiddagen varje vecka i Ödeshög, till vilket Johanna tog initiativet 1848. Den 20 juli 1899 hölls boupptâclming efter änkefru Johanna Petersson i Ödeshög Gatugård och som avled den 19 sistlidna maj och som efterlämnade följ ande arvingar: Dottern Fru Emelia Abrahamsson, född 1835, “ Fröken J eanna Petersson, född 1837, “ “ Jenny Petersson, född 1840, “ “ Amanda Petersson, född 1841 “ Fru Ada Hallman född Petersson, född 1842, samt avlidna dottern Josefina Schukneckts, född Petersson, döttrar Hilma Orwall och Hildur Wahlqvist gift med överstelöjtnant C A Wahlqvist. Av ovanstående sterbhusdelägare var fröken Jenny Petersson närvarande och bevakade enligt fullmakter de övrigas rätt. 1. Tillgångar: Guld och silver Kråsnål av guld 5 ; Guldringar 5: 110 gram silver 61: ? st fruktknivar 5: 12 st knivar 25: 1 st strösked 5:* 2 st ljusstakar 10: = 116: Nysilver 1 dussin gafflar 5:25 1 smörkniv : 2 st knivhållare 0:50 1 st slev 0:50 = 7:25 Glas och porslin »TR 1 2 st glasskålar 2 st sockerskålar 3 st sockerskålar 4 st tallrikar 2 dussin glas 5 st karaffer 1 smörgåsservis 1 tekanna 1 karott 2 st tillbringare 1 spillkum Koppar 5 kastuller 1 stekgryta 1 bunke 1 gryta 2 kaffekokare 1 kaffepanna 1 messingskanna Järn och bleeksaker 1 st jämspisel 2 st stekgrytor 1 st plättbase 1 st stekpanna 1 st ?lag och 1 st rivjärn Möbler l säng 1 antikt linneskåp 1 antik byrå l bokskåp I soffa 2 st stolar 1 emmastol 1 gungstol 4 st pinnstolar 1 kommod med tillbehör 1 matbord 1 spelbord 1 fönsterbord 1 runt bord 1 köksbord 1 antikt skrin 1 dalaklocka termometrar 4 st tavlor 1 spegel 1 klädhängare 1 badbalja 1 mangel 2250 2:50 3: 5 : 0:75 2: 0:25 10: 0:50 2:25 0:50 0:25 8: 7:30 20: 13:25 ,am 1 decimalvåg 1 mj ölvåg med vikter 1 kista 15: 412 Sängkläder 16 st fjäderdynor och 2 st tjäderbolstrar vägande tillsammans 57, 5 kg a\ 1;/kg 57:50 1 madrass 0.75 2 st filtar '* 3 st täcken 1:50 3 st vita täcken 3: 6 st soffkuddar 3: 2 st gungstolöverkast 5: 1 st skrivbordsmatta 1: 3 st mattor 22 Linne och gångkläder 12 st servietter 2: 11 st “ 1:50 12 st theservietter 1:50 5 dukar 6:50 5 “ 3:75 28 st näsdukar 3: ? par linnelakan 3: 1 1 par “ 1 1: 5 par “ 2: ? par lakan 1: 13 st örngottsvar 1:50 ? st ömgott 0:50 18 st handdukar 2:25 ? st handdukar 0:50 diverse små dukar och hyllremsor3: ? st linnen 8: 8 st nattröjor 4: 8 st ylletröj or 2: 12 par strumpor 1:50 1 st sidenklänning 10: 1 st ylleklänm'ng 5: 4 st scharletter 10: Diverse 2 st lampro 3: 1 st tub 10: 1 st klosett r 5: Diverse böcker och album 5: 1 antik kosa 2: 3 lufter gardiner 2: Butelj 2: 1 st fall 5 :a 6 st stenkrukor 1: 1 st hemkvam 22 = 145: = 79:75 Vattenhinkar 0:50 1 tunna 0:50 = 38: Kontanta penningar 17:62 = 17:62 Summa tillgångar = 527: 67 2. skulder: Petru? I Torp enl revers Bo 250 ränta 15: 265: Mamsell Kruse Bo 100: Ränta 5: 105 : Fröken Hihna Jonsson i Ödeshög 100: 100: Begravningskostnader enl Räkningar 230:96 = 700:96 Boets skuld alltså 17 3:29 Sålunda enligt uppgift anteckna vi, värdera vi, betygar som ovan Emil Augustinsson Karl Löf Folkskollärare Köpman Att allt blivit rätt uppgivit och intet med vett och vilja blivit dolt eller eller utelämnats, intygar under edlig förpliktelse å egna, samt på grund av fullmakter å övriga sterbhusdelägares vägnar som ovan Jenny Petersson Johannavisan handelsman Johanna uti Ödeshög av Leif Werner Handelsman Johanna uti Ödeshög sålde mjöl 0 kryddor i sin handelsbod, Handelsrnan Johanna uti Ödeshög tidigt varje morgon hon bakom disken stod Och friama var många men ingen av dem dög, Hon hade andra planer uti Ödeshög. Refr: D0 di dej do di dej do do do di dej Handelsman Johanna uti Ödeshög förde noga räkning i sin kassabok. Handelsman Johanna uti Ödeshög gav inga krediter ty hon var alltför klok Hon köpte och hon sålde 0 lade sen på hög "mg, Ödeshögsbor Tidskriften Idun 1899, minnesskrift Hästholmens Magsin AB Minnesanteckningar från Sture Pharmansson Samtal med fru Sundin. Samtal med Carl August Gustavsson. o snart så var hon rikast uti Ödeshög Refr: D0 di dej Handelsman Johanna uti Ödeshög träffades av blixten å så blev hon kär Handelsman Johanna uti Ödeshög gifte sig med Pettersson som var så blyg 0 fjår men i den akta sängen där var han inte trög och snart så fick dom 13 barn i Ödeshög. Refr Do di dej ..... .. Handelsman Joanna uti Ödeshög köpte nio gårdar och ett apotek Handelsman Johanna uti Ödeshög hennes gråa vardag var knappast någon lek men hon blev respekterad man tyckte att hon dög Hon blev en mäktig kvinna uti Ödeshög. Refr: D0 di dej ..... .. Handelsman J oahnna uti Ödeshög hon ñnns inte längre kvar här på vår jord Handelman J oahnna utei Ödeshög hennes minne lever, beskrivs med vackra ord, Ty hon var ganska ärlig även om hon ljög Det har jag hört berättas uti Ödeshög. Refr: Do di dej..... Litteratur: Wikdahl Magnus: Bebyggelsen i Ödeshög I Rökstenens bygd o snart så var hon rikast uti Ödeshög Refr: D0 di dej Handelsman Johanna uti Ödeshög träffades av blixten å så blev hon kär Handelsman Johanna uti Ödeshög gifte sig med Pettersson som var så blyg 0 fjär men i den äkta sängen där var han inte trög och snart så ñck dom 13 barn i Ödeshög. Refr Do di dej ..... .. Handelsman Joanna uti Ödeshög köpte nio gårdar och ett apotek Handel sman Johanna uti Ödeshög hennes gråa vardag var knappast någon lek men hon blev respekterad man tyckte att hon dög Hon blev en mäktig kvinna uti Ödeshög. Refr: D0 di dej ..... .. Handelsman Joahnna uti Ödeshög hon ñnns inte längre kvar här på vår jord Handelman J oahnna utei Ödeshög hennes minne lever, beskrivs med vackra ord, Ty hon var ganska ärlig även om hon ljög Det har jag hört berättas uti Ödeshög. Refr: D0 di dej..... Litteratur: Wikdahl Magnus: Bebyggelsen i Ödeshög I Rökstenens bygd