Filtrera ytterligare inom Levnadsöden
Bygdeskaldens minne. Ur "I Rökstenens bygd" art. av Wulf Widegren. Berättelse om bygdeskalden Karl Frithiof Svanborgs liv, växte upp på torpet Fällan, startade egen affär i Tjugby.
Stavabygden - bidrag till min hembygds historia av Arne Ivarsson.
Västra Tollstad Kyrka och "Helga Källor" på Omberg, teckningar av: Elias Brenner (1600-tal)
När Omberg var landets största djurgård
En artikel om Ellen Keys liv på Strand, Omberg. Ur boken "I Rökstenens bygd", sid. 35 av: Wulf Widegren.
Beskrivning av Emilie Flygare-Carléns roman "Bruden på Omberg"samt eventuell verklighetsförankring.
Det dagliga livet 1771 i Ödeshög med omnejd
Kloka gubbar i gångna dagars Stora Åby. ur "I Rökstenens bygd", art. av Lars Andersson Om forna tiders "alternativa" läkekonst, handlar b.la. om "Kloka Pelle".
Artikel av: Stig Grinndal, ur boken "I Rökstenens bygd" beskriver livet på Omberg, Höje Jägmästarboställe.
En levande hembygdsgård, ur:"I Rökstenens bygd", art. av Bertil Nises. Verksamheten, Granliden och byggnaderna.
Torr-knatten i kyrkan.
A.J. Andersson på Orrnäs, art. sid. 96 "I Rökstenens bygd". Skriven av: Erik Orrenius.
Gamla vägar och stigar i Stora Åby skogsbygd. En beskrivning över hur kommunikationen såg ut, vilka risker som fanns på 1700-1800-talet. Ur boken: Strövtåg i Lysingsbygden sid. 114. Art. av Lars Andersson.
Svanshals 3) Diverse händelser i Svanshals historia. år: 1341-1842, med bl.a. berättelsen om Prinsastenen. sid. 20-27, en sammanställning av Roland Hagberg.
Handlarn i Stavreberg: Handelsboden låg i en flygelbyggnad till Krigsbergsgården i Stavreberg. Johan Alfred Johansson och hustrun Eva Lotta Andersdotter drev denna rörelse från cirka 1884 till 1906. Den anställda pigan Hilma G...
Johan Haddorf och han maka Maja
Ett utdrag ur boken "I Rökstenens bygd" om stråtrövarna Hjert och Tector.
Komminister Eek och den herrnhutiska rörelsen
Torpens betydelse för den starkt växande befolkningen under främst 1700-1800- talet.
Släkten Berzelius och Lysing,
Ägarfamiljerna på Trehörna Säteri 1619-1908, med Gustava Behm som den sista ägaren.
Familjen Karl Krusberg i Stavreberg, torpet Krusbärastället eller Krusbäratorpet.