Chicagobossen från Västra Tollstad

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

ll ll Chicagoboss från Västrag'lfollagt'ad. På 1860talet i fejd madden mäktige patronen på; 'Alvastra för åverkan':på._klosterruinerna. Emigratlon till Amerika. Miljonär på. svenskå enbärsdricka. i ' ?F v *' ' _ 4 , Om en märklig småbondefamilj från Västra Tollstad. far och son, handlar “den här artiå Lars Fredrik Lundin föddes 1831 i Alvastra, Västra Tollstad, där: fan_ dern var smed. Efter att _7 ha varit' dräng I ,Alvastra och smed [Stora Broby, blev * han ' på. . 1860talet ägare till ett fjärdedels. mental Ukleby ' Öeter gård. Hustrud.'_Eredrlka Larsdotter › \ _ gamma'socken..AvdLe' _ex barnen vark Fred *näst yngst. född 1868. Vid 1860 aravinterting med Lysings häradsrptt stod kapten Fredrik Ronin anklagad av sme . kan på defridliista iklosterrui . nerna i Alvastra. Det var säkerl 'ligen inga kulturella motiv som låg bakom'Lundinsiangrepp pa den *mkktlgesjpatronen 'l'. Al vastra.Ä Personligt agg eller hamndbegar : 'låter v trollgare. _ Fredrik Lundinl, mama want drñng^l>Alvastra och Bosln'wa'r * .känd som mycketjhård mot sina 1900. För tiden därefte den Lundin för att hagjort iver: . .V keln. Den har skrivits avlantbrukare Paul Karlsson i Haningetorp. \ ; " Hans I källor' har varit ;kyrkböcker och domböcker. samt en artikel i Östgötakurir'en år r harlett av J oloskapitei i boken Chicago varit källa. " ' : a. s §10: anställda. ,1 anklagelsen ingick: att Room. som arrenderade Ali vastra avvkronan. bortfört foder? till andra gårdar som han agde. “ eller'arrenderade. samt bortfört en del ekvirke. i båda fallen strit dande mot arrendekontraktet. ' Det blev_ en langdragen. proT ite*kamma att: böta 130: :riksdaler och för bortflirande av halm 130 riksdaler. Ä E1 Stenar ut Hämtat??? ' hönshust'rapp'f' V Beträffande klostret så hade; Rosinl'enilgtLundin.'136il tagit' några lass kalksten samt ur en pelare i›kyrkan tva huggna ste \ nar..som›han använt till höns hustrapp. Eftersom' u Averkan ' hade skett fyra Ar före anmalan det; v* ansåg: T bovrlttenit dennr .'preskrlb'erad:=Dessutom.sakna.› . de's utredning, påpekar man. om: .vilka delar;avklastretsom ska ›' I i ;Fred: Lundin från, 1 Västra 'Tal/,stad . blev Chicagøbass 1 och milianärpâ enbärsdriçka medà .› recept ;land Men trots rikedamen “' be höll Vhan enkla vanor och' höll :kontor hemma imaderm' kök 1 . stadium :lyckats ›i,Ainerik från '.'östergör V ' dato samt.huruvida skadorna. var av sådan beskaffenhet att de kunde :avhjälpas och ruinerna återstallasi sitt forna skick. Rosingörklarade sig likviil vil llg att ersätta de två huggna ste narna med :15i riksdaler. _viliketv vill får tas somptterklinnande. I en inlaga till Lysings Mradsriitt i 1866.protest'erar Lundin ' över att behöva stå för sina egna 'rlittegångskostnaden lendetah . 'jerad uppställning som slutar på Soma 'riksdaler ingår 93 riksda_ _leri ersättning till vittnen och 90 riksdalervför måletsrbevskning i Göta hovrätt. ' ' ü Slog granne i huvudet . med pannkakebase? : . Enligt ' domböckema var. . Fredrik Lundin' ofta_ i delo med ,; slnagrannar. Är man t ex döm3 des'han tillvaöter för'ürekrank , ning av . närnndemannen Johan . Kastengren i Broby. Samma Ar ' stod han anklagad för att ha sla , git grannen Alfred Björn i huvu det med en pannkakebase, .a att › :större blodvite uppstodr f ' ' El'Miljonär på enbätsdrlicka. I 550m'marenu1m var Lundin ' _trött på Sverige och sina grann nar,han .süde gardenoch. eml grersdeltiil Arnerika: Din'lag Jillnoisdungfruligapprlrie och väntadeplgsina brukare. Men hårdavintraroch torra somrar knäckte den styvnackade östgö tabonden. Familjen hamnade i thcagoslummeni' * ' " ' 1 Vid faderns död blev det sonen ' \ Fred. som fick träda till som fa ' . miljeförsörjare. Trettonl v år gammal såldeban tidningar och borstaderskor. ps Chicago: gp? ._ ton.gllan; hade_ endast två års_ . skolutbildnlngernÄVÅstra Tollx .rstadgmen _medfiitt affprssinne: : :mmmrecept på enbära" dricks_ från Östergötland; blev_ : hana=lquaelxenlt9rinyhysger V editre negrerqsom; :dörr drashonom ' ortens tidniAiIgFZgstgötakurirent ,: sound; junglpgojbe'rattade om' gojken frin: vuua Toll Enugtrhtidnlngenêxeglstrerades 1894,;hrjggérigim'ianLundin I: ' Ooxmed en halv miljon i fnbeta, lat rörelsekspital. Fixmans val sprgk var; Behandla andra som du J villZ att* .andras ska behandla. dig. . :IN bryggeriet ;_v arbetade › många svenskar. ' v . ' 'Tidningen :omtalat också att .' _ Fred Lundin utnämnts till sena ' tor 1895; I artikelnierinr'as också ' 3 om' hur fadern en gang kämpat 1 för Alvastra'kloster och att till och. med skullelha lyckats ,: väcka Karl den femtondes per 5* sonliga intresse för saken;i . j ' o o› 0 V Den svenske författaren Jolo har i sin bok Chicago 1953 skild rat Fred Lundins politiska liv. ' Förslagenhet och sinne för intri ger gjorde honom llmpllg för sådan verksamhet] den tidens Chicago; Efter att i början ha uppträtt öppet som politiker och valtalare'fann han det sk små ningom mera lönande att arbeta i ' bakgrunden. Sistematiskt byggde han upp en maktap'parat baserad påjmutor; utpressning och allehanda skumraskafflrer. Fred Lundinblev en typisk ame rikansk boss. som styrde genom bulvaner. " Borgmästaren. Thompsson{(1915z§) var Lun dinsmutade marionett. genom vilken han styrde' den stora sta den. Vid presidentvalet 1920 be . härskade han lllinois republi kanska elektorerjoch kom att i tillhöra dengrupp som förde Harding till Vitahuset. Detta ' gav utdelning i ännu mera makt för Lundin. som ^ till och med hyste planer på att till nästa pre' sidentval föra fram sin egen ma rionett; Thompsson. D A poor Swede' Trots framgångarna och rike domen behöll Fred sina enkla vanor/Så länge modern levde bodde han hos henne och an .vlinde hennes kök som kontor. Dit fick Chicagos mäktiga min bege sig för att ta emot ordervav bondsonen från Vlatra Tollstad, . som med sin toviga. okammsdo 'linluggç gick kladd som en IGMtalsbonde :an Östergöt land. vari ingick en broderad si denvlist. som en ' invandrad svensk specialsydde lt honom. Naturligtvisê kunde . han inte undgå uppmärksamhet och pub licitet. men alla intervjuförsök avfärdade han med att han bara var "a poor Swede".' som gjorde 1 ,vad bqrgmklstarenbefallde ho inom; , ._ . . . När modern dog. köpte han en .› __stor farm =utanför Chicago." många gånger större' _ñn Alä ?Madeirahm! sensatioth a I 1 Se ... .. ,V ›. . .k g. också med en ung svensk flicka. ',:r ' 8: .de Lundins makt bröts i början av tjugotalet. Hederuga republi= kaner hade tröttnat på hans me ' tqder och'slöt 'sigisamman med demokrater iföri att avslöja ho inom. Eftersom' Lundin_ aldrig skrivit på. några papper. var det svårt att få fram? fällande bevis. Han friklndes. Så. mycket hade ändå framkommit. att fortsatt .makcutsvuing var omöjlig. Fred ' Lundin drog sig tillbaka till Kali fornien. dar han levde till 1941. Mot »hans önskan fördes hans' stoft till Clncago. dk: det lig ut ställt' till allmlnt heskldande i en öppen kista. Ett markligt slut på . »ett markngt Alevnadsöde. Bondsonen_ från Yastrs '_I'ollstad pa ut de pande ljattestaden. PAULWON