Lilla Krokek

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Arne Ivarsson Lilla Krokek en gammal by i Holaveden I Lilla Krokek finns två gårdar, Norrgården och Södergården. Söder gården kallades förr i tiden för Dambergsgården. Båda är bebodda året runt. Dessutom är två villafastigheter bebodda året runt. Här finns också Stava missionshus samt några fritidshus. Allmänt om Lilla Krokek Lilla Krokek utgörs av ett mantal rusthåll. Så uppges det i längderna. De flesta byarna i Stavabygden omfattar ett mantal. Detta begrepp avsåg en gång i tiden så mycket jord och mark att det kunde föda en familj och dess utom betala viss skatt. Lilla Krokeks areal är 129 hektar. I norr gränsar Lilla Krokek till byarna Hårstorp och Näteryd, i öster till Stavreberg och Stora Krokek samt i söder till Munkeryd och i väster till Stava. Vad kan vi säga om byanamnet? Är den ursprungliga betydelsen en kro kig ek och att både Stora och Lilla Krokek fått sitt namn av denna, eller kan namnet ha någon djupare betydelse? Namnet Krokek finns även på andra platser i landet. Kanske namnet inte uppkommit av en krokig ek just på denna plats utan att det i namnet också ligger något annat begrepp. Det är svårt att säga hur gammal byn är. Den fanns troligen där redan vid medeltidens början, då landsvägen som gränsade till byns marker endast var en ridsti g. Den geometriska jordeboken från 1639 har en enkel kartskiss över Lilla Krokeks kronohemman med dess ängar och gärden. För Östergårdet var utsädet 6 1% tunnor och för Västergårdet 8 tunnor. Det fanns äng till 20 lass hö, nödtorftig utmark och någon skog. Lilla Krokek blev skatteköpt 1790. Laga skifte 1834 Den ursprungliga ensamgården i Lilla Krokek uppdelades i två gårdar, eller rättare sagt på två ägare, tidigt under 1700talet. Skiftet genomfördes dock inte förrän 1834, nämligen laga skiftet. Den karta som då upprättades visar att husen i byn låg samlade där Södergårdens hus i dag är belägna. Varf'ör denna plats valts är svårt att säga. Boplatser var oftast belägna på en höjd eller annan strategisk plats. För Lilla Krokeks del kanske den lilla bäcken kan ha spelat någon roll. IMunke ryd där samma bäck rinner användes bäcken för att driva två kvamar. I Lilla Krokek fanns också en kvarn. Kvarnen låg ungefär där bäcken korsar den gamla byvägen mot Stora Krokek. Åtminstone har där anträffats en gammal kvamsten. Kvarnen är omnämnd i skifteshandlingarna från 1834 men är inte markerad på kartan. Torp och backstugor Torp på ägorna har funnits länge. Soldattorpet låg vid tiden för skiftet på sin nuvarande plats, utmed landsvägen, nära gränsen mot Hårstorp. Det har säkerligen funnits där ända sedan indelningsverkets tillkomst omkring 1680. Men det fanns också andra torp på byns ägor, utanför byns skyddande fyr kant. Redan 1655 fanns änkan Elin boende på Krokeks ägor. Hon anklaga des då för att ha besovits av Per Larsson i Näteryd. Vilket som var hennes torp eller var det låg vet vi inte. Torpet Hagalund låg i norr samt strax öster därom ytterligare ett torp. Det senare tillkom kanske någon gång vid mitten av 1800talet och var åt minstone till en början ett förpantningstorp. Men säkra kan vi inte vara. Det kan vara äldre, eller har det funnits flera torp? Härutöver bör nämnas den bebyggelse som under senare delen av 1800 talet tillkom utmed lands vägen och fick namnet Lindekullen. Det var troligen Lindén som gav namnet åt det hus som han och hans familj bodde i. I handlingarna dök namnet Lindekullen upp först 1905. Då hade Lindén varit död i några år. Det var möjligen hans änka som fastställde namnet. Mitt emot Stava soldattorp byggdes omkring år 1930 ett hus som gavs namnet Karlsro, troligen efter Karl Andersson, bonde på norra gården, som byggde detta till sitt undantag, och namnet gav sig självt, Karls ro. Längre söderut byggdes 1922 Stava nuvarande missionshus, vilket fortfarande kal las Stava missionshus trots att det nu i många år legat på Lilla Krokeks mark. Ett par hundra meter söder om missionshuset byggdes troligen strax efter mitten av 1800talet ett hus. Vem som bodde där först är svårt att säga, men Patrik bodde där med sin familj under första hälften av 1900talet. Vid se kelskiftet, omkring år 1900 låg det dessutom en torpstuga som kallades Ma jas, strax norr om vägen mot Stora Krokek, just invid gränsen mot Stora Krokek samt på Norrgårdens ägor. Soldattorpet Lilla Krokeks soldattorp har funnits på sin plats utmed den gamla Hola vedsvägen, nära gränsen till Hårstorp, förmodligen sedan slutet av 1600 talet. Husen finns fortfarande kvar, nu som fritidshus. Där har många soldat familj er funnits genom åren. Jag har uppgifter om följande soldater: Måns Nilsson Ryttare (död 1728), omnämnd i 1600talets domböcker Hans Andersson (17101728) Nils Ek * 1699 (17281755) Johan Ekegren * 1759 17861798 Johan mars * 1772 17981807 Håkan Jupiter * 1787 18091810 Karl Blom * 1774 18101812 Johannes Lejon * 1794 18131840 Karl Gustaf Berg * 1819 18401866 Sven Vass * 1842 18671898, flyttade 1898 till Frebol. Karl August Lilja * 1879 18991900 Det är möjligt att det funnits ytterligare soldater i Lilla Krokek. Jon Eke dahl och Lars Vesterlind är nämnda omkring år 1760, korta perioder. Mer om soldaterna och deras familjer liksom övriga torparfamilj er följer längre fram. Vägar och stigar Byns Västra gräns följer den gamla landsvägen. Det blir då en intressant fråga Vilken aV dem, Vägen eller gränsen, som är äldst. Kanske Vi kan gissa att Vägen, eller stigen, tillkommit först och att Vägen sedan fick utgöra gränslinj en mellan Stava och Lilla Krokek. Vi kan anta att denna gränsdrag ning skedde under ett senare skede. Boplatsema i Stava och Lilla Krokek hade då funnits länge, men utmarkema var inte särskilt intressanta i äldre tider. Det var åker och äng som var intressanta. Vägen som går från Stava och österut till östra vägen, mellan Tällekul len och Ödeshög, fanns redan på 1700talet. Den kan för Stora Krokek, Glasfall och Svinåsen sägas vara deras kyrkväg. Börstabol hade i äldre tider sin kyrkväg Via Stavreberg. I gamla tider fanns också gångstigar mellan byarna. En sådan gångsti g gick mellan Munkeryd och Lilla Krokek, där den kom fram Vid missionshu set. I gamla tider gick en stig eller körväg i östVästlig riktning från Stora Krokeks soldattorp, kanske också med anslutning från Stavreberg, över ett kärr i norr på Lilla Krokeks ägor och kom sedan möjligen fram mot Haga lund. För ett 20tal år sedan var en stensättning synlig i kärret efter denna Väg. Vi kanske också kan ana en sådan stig norrut mot Näteryd i gamla ti der. I århundraden har människor gått på dessa stigar genom skogarna, un der mörker med en lykta i handen. Släktgård? En intressant fråga gäller släkter. Den ursprungliga släkten har flyttat från byn för länge sedan. INorrgården kan man räkna tillbaka i åtminstone 4 generationer, tillbaka till 1857 då Anders Magnus Jönsson flyttade dit från Glasfall. I Södergården har nuvarande släkt funnits endast sedan 1950talet. En intressant släkt som funnits i byn var Hans Nilssons släkt från Gyllin ge. Medlemmar aV denna släkt ägde Lilla Krokek redan från börj an aV 1740talet och fram till mitten aV 1800talet. Den siste medlemmen aV den na släkt i Lilla Krokek var nämndemannen Samuel Svensson. På ett grymt sätt mördades han den 25 april 1864 när han fredligt kom gående på vägkan ten i Stava, mitt för BilAntons. Epidemier och farsoter Epidemier och farsoter som hemsökt bygden i gångna tider har hemsökt även denna by. I pesten 17101711 dog endast en person, saltpetersjudaren Per Eriksson. Han hade varit i Öj an och där insjuknade han Vid matbordet. Han fick bäras hem och dog ett par dagar senare. Det var det vanliga sjuk domsförloppet i pesten. I Stora Krokek dog sju personer i pesten, de flesta aV dem var bam. 1737 var ett år med höga dödstal och då dog fem personer i Lilla Krokek. Däref ter skonades byn under flera epidemier. I den stora rödsotsepidemin som drog fram över bygden 1857 dog i byn fem personer. I Sunneryd dog nio personer, i Stavreberg sju för att nämna några exempel från grannbyarna. Emigrationen till Amerika Emigrationen till Amerika berörde Lilla Krokek, såtillvida att kanske 8 10 personer utflyttade till det stora landet i väster, där ingen kung finns, och inga präster. Bland de som utflyttade var skolläraren och handlanden An ders August Andersson som lämnade en son kvar i Sverige. Vidare kan nämnas arbetaren Karl Magnus Kalm som rymde till Amerika. Han lämnade sin hustru kvar i byn. Han återkom till Sverige och sin hustru efter ett antal år i Amerika. Ur domböckerna Ur domböckerna kan vi få uppgifter om tillvaron i byn gamla tider. Vid tinget förekom tvister, brottmål, lagfarter, förmynderskap mm. De notiser som jag hämtat fram ur domböckerna har jag skrivit in i denna berättelse i anslutning till den person det gäller. Likadant har jag gjort med anteckning ar från bouppteckningar. Några större brott har av allt att döma inte skett i byn. Däremot blev en av byns invånare, nämndemannen Samuel Svensson, 1864 brutalt mördad i grannbyn Stava. Ytterligare en person från Lilla Kro kek har på liknande sätt dött i Stava. Det var Olof Svensson som dödades vid ett julkalas i Stava 1622. Dråparen var Lars Thoreson från Kopparp. Detta kan vi läsa mera om längre fram i texten. Intressanta människoöden Bland intressanta människor i byns historia vill jag nämna Maria Pers dotter. Hon blev änka 1785 i Kopparp efter den rika bonden Sven Jönsson. Hon flyttade därefter med sina barn till Lilla Krokek, där hon sedan verkade till sin död 1815. Hon var en kraftkvinna som övertog sin mans affärer och drev verksamheten vidare. En dotterson till henne var Samuel Svensson som blev mördad i Stava 1864. Vidare vill jag nämna Johanna Olofsdotter Brodd och hennes dotter Anna Maria samt den predikosjuka soldathustrun Greta Andersdotter. Det ta blev några kvinnoöden, den första var rik och mäktig, de övriga var fatti ga men ändå har de alla spelat stora roller i den tid då de levde och verkade. De sistnämnda tog verksamt del i den väckelserörelse som skakade om i bygden. Men jag måste också nämna ytterligare en person, nämligen Albert Za cheus Andersson. Han var skollärarson i Lilla Krokek. Efter moderns död flyttade fadern till Amerika, där troligen de övriga syskonen fanns. Sonen Albert fick stanna kvar i Sverige. Albert betecknades i husförhörslängden som idiot och fattig. Intressanta människoöden blev också Måns Davidsson, hans hustru Lena Håkansdotter och deras barn som bodde på Lilla Krokeks ägor 56 år på 1 8 10talet Läs mer om dessa människoöden längre fram i denna berättelse. Människorna i Lilla Krokek Kyrkobokföringen i Ödeshögs församling startade 1693, frånsett en del små anteckningar från början av 1660talet. Kyrkoböckerna gjorde det lätta re för oss sena tiders barn att se vilka människor som fanns i byarna. Före kyrkoböckerna fanns mantalslängder, jordeböcker och andra källor men de är kortfattade. Där finns mest bara fömamnen på mannen, endast undantagsvis kan vi där se namn på hustru och barn. Domböckerna kan där utöver komma med intressanta uppgifter, men alla människor förekommer intei domböckema. För att presentera våra äldsta uppgifter har jag valt att börja med en tabell där jag samlat alla dessa kortfattade uppgifter. En del av dessa uppgifter har jag sedan försökt att förtydliga och förklara. År Namn mm Källa 1571 Håkan(0,5 lispund koppar, 2 oxar, 2 stutar, 5 kor, 3 får, 4 svin och 1 häst.) Älvsb 1613 Jöns och Per Älvsb 1620 Per (3 hästar, 2 oxar, 7 kor, 4 stutar, 1 kviga, 8 getter, 10 får, 3 svin, 5 tunnor utsäde). BU 1623 Olof Svensson i Lilla Krokek dödad vid julkalas i Stava, se nedan. 163 1 Per M 1637 Bengt Persson, Peder (över 60 år och kyrkans sexman) Mil 1637 Bengt BU 1640 Bengt M 1643 Bengt med hustru och piga, Peder med hustru M 1645 Bengt med hustru och legopiga samt Per med hustru M 1645 Bengt J 1646 Bengt med hustru och dräng, Per med hustru M 1647 Bengt med hustru och piga, Peder med hustru, M 1647 Bengt Persson Mil 1651 Peder och Bengt (fyra mantalsskrivna) M 1652 Bengt och Per J 1655 Bengt med hustru Kerstin samt Per med hustru Ingrid J 1658 Bengt med hustru Kerstin samt Per med hustru Ingrid J 1659 Bengt med hustru Kerstin samt Per med hustru Ingrid M 1660 föddes Börje, son till Håkan i Lilla Krokek K 1661 dog en soldats barn i Lilla Krokek K 1661 Per och Bengt i Krokek ville sätta upp en vägkrog, domboken 1667 Den 5 mars 1667 gick Månses hustru till Gränna. domboken 1667 Tyres i Krokek gick i borgen för en dräng, Per Nilsson, domboken 1675 Bengt 1682 Bengt m h, dr Joen, Håkan m h, 1685 Håkan och Bengt Perssöner 1687 Bengt m h, dr Joen, Håkan m h, 1688 Bengt m h, d Joen, rytt Månses h Maria, d Anders, 1689 Bengt m h, d Joen, rytt Månses h Maria, d Joen, 1690 Ryttare Månses hustru Maria, d Joen 0 Per, Knut Jönsson, inh. Johan J oensson 1690 Skogvaktaren Johan Jonsson i Krokek, omtalad i domboken 1691 Bengt Persson i Lilla Krokek omnämnd i domboken 1692 Måns hustru kallades för markatjuga och slafsa, enligt domboken 1693 Ryttare Måns m h, dr J onn, p Karin, skogsmästare Johan m h M 1695 Måns med hustru, dr Måns, p Karin J 1696 Ryttaren Måns i L Krokek försummat röjning på Omberg, Domboken 1697 Per Eriksson på Lilla Krokeks ägor ihjälslagit en sugga, domboken 1700 Jöns Månsson i instämt sin svåger Sven i Hårstorp, domboken Z ZZZ“Z“ Älvsb :Älvsborgs lösen M =mantalslängd K = kyrkoboken I = jordebok BU = boskaps och utsädeslängd Mil = militär källa Mina äldsta uppgifter om Lilla Krokek kommer från Älvsborgs lösen 1571. Det var första gången som Sverige köpte Älvsborgs fästning. Dan mark tog sedan tillbaka fästningen och år 1613 fick vi för andra gången kö pa den. Det blev höga skatteuttag varje gång. Varje bonde fick betala en tiondedel av sin egendom, en tiondedel av silver, koppar, oxar, stutar och andra kreatur. Den skattelängd som blev resultatet ger oss goda uppgifter om tillståndet i bygden. *) Bonden i Krokek år 1571 hette Håkan. Han hade då 0,5 lispund kop par, 2 oxar, 2 stutar, 5 kor, 3 får, 4 svin och 1 häst. Jag har funnit bara en uppgift om Krokek. Om detta är Lilla eller Stora Krokek är svårt att säga. År 1613 fanns det två bönder i byn. De hette Jöns och Per. Per Olsson År 1613 hette bonden Per, troligen den Per Olsson som var med vid jul kalaset i Stava, se nedan. Kanske var han son till den Olof som fanns här 1571. Per var kvar i Lilla Krokek ännu 1637. Då uppgavs han vara över 60 år gammal. Han var således född före 1577. Han var också sexman, det vill säga en av de sex män som satt i sockenstämman. År 1620 hade han 3 hästar, 2 oxar, 7 kor, 4 stutar, 1 kviga, 8 getter, 10 får, 3 svin och han hade åker till 5 tunnor utsäde, vilket bör motsvara fem tunnland plus den areal som han hade i träda, kanske några tunnland. Året därpå, 1621, då fanns två bönder i Lilla Krokek, Per och Olof. Olof torde vara den Olof Svensson som blev dräpt vid julkalaset i Stava, se ned an. Olof Svensson Olof Svensson är den bonde i Lilla Krokek som först möter oss med både för och efternamn och som vi vet lite mera om. Han var sannolikt son till Sven Pedersson och hans bakgrund kan finnas i Vreta i Gränna socken. Olof hade också någon tråd till Glassås i Adelöv, tror jag. Olof hade släktingari Gränna socken samt i Porsarp och i Heda, detta enligt Olle Elm. Olofs hustru Brita Bengtsdotter var troligen dotter till Bengt i Stava och där hade hon också en broder, Jöns Bengtsson. Namnet Bengt återkommer också i Lilla Krokeks historia och vi kan anta att det var släktskap som gjorde detta. Namn blev ofta lite av släktnamn som sträckte sig genom generationerna. Olof Svensson blev dräpt vid ett julkalas i Stava och vi kan läsa om detta innan vi går vidare. Julkalaset i Stava år 1622 Det var julkalas hos Per i Stava, julen 1622. Där var grannar och vänner med. Det var jul och det vankades helt säkert en hel del av både mat och dryck. Det började bli sent på kvällen och många hade gått hem, men åtskil liga var ändå kvar. Värden, Per i Stava, hade gått avsides för att sova i en kammare. Kvar i gästabudssalen var Lasse Toresson i Kopparp, Olof Svensson i Krokek och Per Olsson i Krokek och säkerligen flera. Olof och Lasse hade börjat en träta om en legopoj ke och Olof fällde några okvädinsord och kallade Lasse för en padda och gick sedan sina ärenden ut på gården. När han kom in igen satte han sig inte på försätet, där han förut suttit utan stod upp i bänken framför Lasse och sa till honom: Jag vill nu sitta hos dej, min bror. Ja väl, sade Lasse. I detsamma slog han Lasse på munnen och i ansiktet. Det blev många hårda slag och han förde honom under si g i bänken och höll honom med den ena handen och slog honom med den andra. Lasse kunde icke komma upp, ty Olof var starkare. Vi kan anta att nu blev Lasse panikslagen och dog sin kniv och stack Olof i buken. Olof sprang upp och sade: Du stack mig din skälm. Sedan levde Olof i tre dygn och därefter dog han. Att slagsmålet gått till så som beskrivits, det kunde Olofs granne, Per Olsson berätta, ty han var med och såg allt. Han vittnade härom under ed. Hustrun i Stava vittnade också. Hon var syster till den dödas hustru Karin och berättade att slagsmålet hade gått till på detta sätt. Flera personer fanns ickei gästabudssalen. Den 11 mars 1623 hölls ting i Heda om dråpet. Sedan det noga rannsa kats och skärskädats tog de tolv i nämnden saken under betänkande. Hur skulle de döma, antingen till livet eller efter Cap. 12 iDräpabalken till pen ningböter? Nämnden bedömde sedan att själva trängmälet, som dräparen befann sig i, när han låg under Olof i bänken, det var ändå inte riktigt rätt livs nöd som lagen säger i berörda kapitel, eftersom Olof icke brukade nä got vapen. Därför kunde inte nämnden värja hans liv. Dä steg den dödes hustru, Brita Bengtsdotter fram. Det var hon som med sina barn var mälsägande. Hon bad för dräparen, att han mätte av höga överheten bli förskonad till livet och att han mätte utlägga en kristlig bot. Lasse Thoresson var dömd att mista livet, men fallet skulle underställas den kungliga hovrätten. Denna var belägen i Stockholm. Göta Hovrätt hade ännu inte inrättats. Ärendet drog ut på tiden. Den 5 september 1625 dömde häradsrätten Jöns Bengtsson i Stava som rätt målsman för Olof Svenssons barn i Krokek. Han skulle också upptaga mansboten av Lasse Thorsson i Kopparp på deras vägnar, som är reda pen ningar 200 daler och till hustrun vänskaps gåva två lispund koppar. Den 13 mars 1626 togs på tinget i Heda det sista steget i denna rättspro cess. Då meddelades domen från den kungliga hovrätten i Stockholm. Den förskonade Lasse Thoresson till livet och fastslog att han skulle giva mälsä ganden full mansbot, och dessutom till konung och häradsbot. Sä konstate rade rätten, har Lasse full mansbot erlagt. Därför dömdes Lasse uti Konungssaken att böta 13 daler och 8 örtugar, sammaledes ock häradet efter det 13 kapitlet i Dräpabalken och fick av mål sägandenfridsbrev. Olof i Krokek hade sålunda blivit dräpt vid detta julkalas i Stava 1622. Olof Svensson hette han och hade rötterna i Glassås i Adelöv. Det var troli gen genom gifte han kommit till Lilla Krokek. Brita Bengtsdotter hette hans hustru och hon hade sannolikt sina rötter i Stava eller Lilla Krokek. När jag läser dombokens redogörelse för detta mål infinner sig en stor ödmjukhet. Detta var hårda tider. Människovärdet var på många sätt inte detsamma som idag. Men häradsrätten med sina tolv edsvuma män i nämn den tog detta mål på fullt allvar och med stor kunnighet om vad som gällde. Bengt Persson Bengt Persson var kanske någon släkting till Brita Bengtsdotter. Bengts hustru hette Kerstin. Mer vet vi inte om dem. Det var två bönder i byn redan vid denna tid, Bengt Persson och Per Olsson. Bengt Persson finns med i Lilla Krokek från 1637 och ett 40tal år framåt, om det kan vara samma per son. Namnen Bengt och Per förekommer därefter under lång tid i Lilla Kro kek och vi kan anta att det är samma släkt som styr och ställer. Namnet Bengt förekommer ännu 1685. Bengt Perssons hustru hette Kerstin och Pers hustru hette Ingrid. Detta framgår av jordeböcker och mantalslängder från 1650talet. De var kvar som bönder i byn även in på 1680talet. År 1652 anklagades Håkan i Krokek och Bengt i Havrekullen för att de hade stulit lädret av en smedj ebäl g för Jon i Munkeryd. Eftersom lädret ock så anträffades hos dem kunde de inte neka till stölden. De dömdes att un dergå det straff som omtalas i 6 kapitlet i Tjuvabalken, vilket vi kan på goda grunder anta är det samma som att mista livet. Dock skulle domen underställas hans grevliga nåde. Detta var Wisingsborgs Grevskap. Vem Håkan i Krokek var vet vi inte, men möjligen hade Bengt Persson en broder som hette Håkan Persson och som fanns i byn på 1650 och 1660talet. År 1685 är Håkan och Bengt Pers söner åter nämnda i Jordeboken. Jon i Borbolet (Bodebol) anklagade 1652 Bengt i Lilla Krokek för att denne slagit honom ett fitlsår och en blånad. Vittnena Per i Tingstad och Karl i Krokek (Stora Krokek) vittnade och Bengt sakfälldes till 20 daler efter sjätte kapitlet i Sårmålabalken och 10 daler efter tionde kapitlet. År 1653 påstod Håkan i Skälaby att Per i Krokek och Lars i Glasfall hade varit med honom på Vadstena marknad för fem år sedan och stulit smide och att de lovat honom att hjälpa till att betala böterna. Det ville nu inte Per och Lars och de svarade att de inte varit på den marknaden, som hölls vid kyndelsmässotiden. Det fick också hjälp av vittnen som kunde intyga detta. Dessa vittnen var Jon i Bodebol, Tore i Lakarp och Måns i Svinåsen. Vid tinget 1658 blev det tal om skatter och Jöns i Stava vittnade efter avlagd ed att när uppbördsmötet hölls i Krokek tog nu avlidne fogden An ders Ingemarsson i Kushult av Per i Krokek sju daler och 24 öre och av Gö tar i Krokek åtta daler och 21 öre. Jöns i Stava besvärade sig år 1661 över att Per och Bengt i Krokek plane rat att sätta upp ett torp på sina ägor som skulle vara en krog för resande på landsvägen. Jöns begärde att tinget skulle förbjuda en sådan krog, eftersom den skulle kunna vålla skador för dem som har sina ägor näst intill och även störa gästgiveriet i Holkaberg. Häradsrätten beslutade att enligt Gästgiveri ordningens 25 stycke är det för krokekaboar helt förbjudet att uppsätta ett sådant torp och krog. År 1670 anklagades drängen Anders Pedersson i Krokek för att ha mö kränkt Maria Jonsdotter i Porsarp, född i äkta säng. Bägge erkände lägers målet inför rätten. Drängen ville gifta sig med henne, men hennes fader samtyckte inte till detta. Maria ville inte heller gifta sig med honom och därför dömdes Anders att för mökränkning böta 40 daler i treskiftes. Bengt pålades år 1677 av häradsrätten att bevisa att Hans i Erstorp bort tappat åtta daler silvermynt. Hans i Erstorp hade den 4 september 1675 på uppdrag av Bengt transporterat åtta daler silvermynt i plåtar från Gränna till Krokek. Han hade tagit säckarna med plåtar oräknade i Gränna och lämnade dem oräknade i Krokek. Nämnden frikände Hans från Bengts krav. Det kan ibland vara svårt att skilja mellan Lilla Krokek och Stora Kro kek. Ibland står det bara Krokek i längderna. På byns ägor bodde människor mycket tidigt. Förutom ryttartorpet fanns också andra torp. Möjligen var det torpet Hagalund, beläget i norr, som re dan under 1600talet var bebott. År 1655 anklagades Per Larsson i Näteryd för att han besovit en änka Elin på Krokeks ägor och han dömdes till böter för detta. I denna domboksnotis uppges inte Stora eller Lilla Krokek. Måns Nilsson (1652), ryttare och bonde i lilla Krokek H1 Anna , död före 1692 H2 Maria Persdotter , gift med Måns Nilsson före 1692, Barn: Per , Jöns , Maria (1681), g m Jon Arvidsson Nils , Anders 16950511, Karin 1697, Måns Nilsson var ryttare för Lilla Krokek, kanske redan från 1670talet. Han var då gift med Anna, omnämnd i domboken från 1667. Efter hennes död gifte han sig med Maria Persdotter, dotter till länsmannen Per Anders son i Bankaby. Jag har anteckningar om följande barn: Per och Jöns, okända födelseår, vidare Maria född 1681, gift med Jon Arvidsson, se nedan, Nils, Anders 1695 och Karin 1697. Dessutom föddes en dotter 1708. Flera av barnen kan vi läsa om senare i Lilla Krokek. År 1728 dog socknemannen Måns Nilsson i L Krokek. Maria dog 1737. Måns Nilsson och hans söner och döttrar kom att dominera ägarbilden i Lil la Krokek under ca 100 år. Onsdagen den 5 mars 1667 gick Måns Nilssons hustru, Anna, i ett ärende till Gränna. Hon gick landsvägen förbi Narbäck och Uppgränna. När hon på hemvägen gick uppför Långebråten, den långa backen mellan Uppgränna och Mörstorp mötte hon en kvinna, Karin Pedersdotter från Kärr i Adelöv. Det var sista gången de såg varandra. Detta möte hade säkerligen inte på något sätt blivit antecknat eller ihågkommet, om inte Karin nästa dag blivit funnen ihjälslagen på isvägen som ledde över Vättern. Strax efter att dessa kvinnor mötts kom en man, Henning Nilsson, och frågade Anna om hon mött något kvinnfolk. Anna omtalade då sitt möte med Karin, varefter Henning hastade vidare. Karin Pedersdotter var gift med Jöns Gudmundsson och de bodde på torpet Muggebo under Kärr i Adelöv. Detta torp ville Henning Nilsson överta. Om det var Henning eller någon annan som slagit ihjäl Karin, det var svårt att bevisa. Låt oss konstatera att i gamla tider gick människorna till fots, långa vä gar. Vid hösttinget 1692 anklagade gamle länsmannen Per Andersson i Ban kaby Måns Larssons hustru Anna i Kopparp och deras dotter Brita för att de i Ödeshögs klockarestuva kallat Per Anderssons dotter i Lilla Krokek, rytta ren Måns Nilssons hustru för markatjuga och Måns Larssons dotter Brita kallat henne för slafsa. Måns i Kopparp erkände dessa skällsord från hustrun och dottern. Här kunde kanske rättens beslut blivit kort och bestämt, med böter, men här an tecknades flera intressanta omständigheter, bl. a. följande: Måns Larsson i Kopparp tillstod på sin hustrus och dotters vägnar inför rätten att de av obetänksamhet och i hastig iver fällt sådana ord mot hustru Maria Persdotter i Krokek. Det hade skett då rannsakningen och mjölkning ar av pigor avhölls i Ödeshögs sockenstuva. Måns Larssons dotter som då var beryktad för lönskaläge, hade uti sina besvär då icke så noga tänkt på vad hon i hastighet sagt. Måns Larsson betygade nu på sin hustrus och sin dotters vägnar att de om länsmannen Per Andersson, hans hustru och dotter Maria inte visste annat än allt det som berömligt, ärligt och gott var. Därför avbeder han gärna vad hans hustru och dotter sagt, och deras ord återkal lar. Härmed var Per Andersson tillfreds, bara de får plikta för sitt brott och han för omkostnadernafår betalt. Detta blev också rättens beslut. Här kanske bör tilläggas att horsbrotten på denna tid upptog en stor del av tingsarbetet. Dessa brott ansågs då mycket allvarliga. Vid misstankar om sådana brott förekom det också att flickor mjölkades för att kontrollera om de hade mjölk i brösten. Det låter fruktansvärt illa i våra öron. Vid hösttinget 1696 hade länsmannen Harald Arvidsson på ämbetets vägnar instämt åtskilliga bönderi Ödeshögs, Röks och Svanshals socknar, vilka försummat röj ningen på jägarplatser i Omberg Han yrkade att de där för måtte plikta. Bland dessa bönder kan nämnas följande: Jöns i Rosshol men, Måns Ryttare i Lilla Krokek, Tyres i Stora Krokek, Per Svensson i Narbäck, Jon i Öj an. Vi ser av denna notis att bönderna ända här uppe i skogsbygden hade röjningsuppdrag på Omberg. Vi ser också att Måns fort farande var ryttare men att han samtidigt var bonde. Rusthållaränkan Anna J önsdotter i Kopparp omtalade 1702 för rätten att hon var förlikt med samtliga sina vederparter, Per Svensson i Narbäck, Måns Nilsson i Krokek, Jon och Knut i Munkeryd samt änkan hustru Ingrid i Bankaby. Det kan här tilläggas att från 1693 började kyrkböcker föras i Ödeshögs församling. Det var anteckningar om födda, vigda och döda. Detta gör det lättare att se vilka människor som då fanns i bygden. Husförhörslängder kom dock inte förrän senare. 10 Jöns Månsson , bonde i Lilla Krokek Kerstin Andersdotter , Barn: Elisabet 17000129, död 2juni 1700, kvävdi sängen, Anders 17010401, Jöns Månsson var sannolikt son till Måns Nilsson och Maria Persdotter i Lilla Krokek. Kerstin var dotter till nämndemannen Anders Svensson i Hår storp, men i så fall hade denne två döttrar som båda hette Kerstin. Å andra sidan var Anders i Hårstorp gift två gånger. Kanske hade han döpt en dotter i varje äktenskap till Kerstin. Jöns och Kerstin är omnämnda bara under ett par år, 17001701. Troligen hade Jöns del i gårdsbruket redan år 1700. De fick en dotter, Elisabet 1700, men hon blev kväva' i sängen samma år. År 1701 fick de en son, Anders. Jöns och Kerstin flyttade efter 1701 från Lilla Krokek, okänt vart. Det finns en vigselnotis från 1699 som kan avse Jöns och Kerstin. Då vigdes Jöns Månsson, född i församlingen med pigan Kerstin Andersdotter. Från domböckerna finns några noteringar som gäller Jöns Månsson. År 1699 hade ryttaren Sven Andersson i Hårstorp samt hans svåger, bon den Per Jonsson i Ormäs, bonden Sven Månsson i Porsarp, Joen Nilsson i Frebol och bonden Jöns Månsson i Lilla Krokek instämt rusthållaren Per Svensson i Narbäck angående arvet efter deras hustrurs halvsyster, Sigrid Andersdotter ett barn om 3 1/4 år gammal, och modern hustru Elin Jons dotter i Hårstorp. Per Svensson hade från jul och till sistlidna Persmässa henne hos sig ef tersom han är hennes farbroder. Hans hustru är också hennes moders syster, och då Per Svensson var hennes målsman tog han både flickan och hennes arv till sig, som dessa kärande nu kräver att utfå. Anders Svensson i Hårstorp överlevde sin hustru Elin Jonsdotter med 11/2 dygn och lämnade efter sig en dotter, Sigrid Andersdotter, även hon nu av liden, och samtliga hennes halvsyskon anser sig nu ha rätt till någon del i deras avlidna halvsysters arv. Rätten förehöll parterna att finna någon för likning i denna sak. Hur de lyckades har jag ingen uppgift om. Den 12 juni år 1700 hade bonden Jöns Månsson i Lilla Krokek instämt sin svåger, rusthållaren Sven Andersson i Hårstorp. Det rörde sig om en skuldfordran, som efter uppvisat dokument befanns vara 31 daler koppar mynt. Sven Andersson erkände sin skuld och rätten ålade honom att betala. Den 3 juni 1701 förekom ett mål vid rätten mellan bonden Jöns Månsson i Lilla Krokek och drängen Anders Börjesson i Amundeby rörande olovligt uppsägande från tjänst. Parterna förliktes. 1)] on Arvidsson (1693), bonde i Lilla Krokek, 2) Nils Svensson Ram (1693) Maria Månsdotter , Barn: Arvid 17181015, Karin 17210418, Anna 17250517, Karin 17280203, Karin 17301208, Anna 17341214, 11 Jon Arvidsson är känd enbart till namnet. Hans bakgrund är okänd. Han kom till Lilla Krokek omkring 1718. Då var han redan gift med Maria Månsdotter, född ca 1681, och de hade del i gårdsbruket i Lilla Krokek. Jon avled den 4 december 1720 och uppgavs då vara 27 år gammal. Maria var sannolikt dotter till Måns Nilsson och Maria Persdotter i Lilla Krokek. Jon och Maria fick en son, Arvid 1718 och en dotter Karin 1721, född efter fa derns död. Efter Jon Arvidssons död gifte sig Maria Månsdotter 1724 med ryttaren Nils Svensson Ram från Bankaby. De fortsatte sedan med hennes del av gårdsbruket i Lilla Krokek. De delade detta med hennes far Måns Nilsson samt hennes bröder. Nils Svensson Ram var född ca 1693. Maria och Nils fick flera barn, Anna 1725, Karin 1728, Karin igen 1730 och Anna 1734. Nils Svensson Ram dog 1737. Maria flyttade därefter till sin son Arvid i Åby Gjutegård. Vid höstetinget 1728 hade Lars Persson i Freberga instämt ryttaren Nils Ram i Krokek. Orsaken var att Nils till honom sålt en häst som var ofära'ig. Hur målet slutade vet jag inte. Vi skall längre fram återkomma till flera av Måns Nilssons barn i Lilla Krokek men först skall vi ta en titt på de människor som bodde på ägorna under 16 och 1700talen. Det finns åtskilliga noteringar om människor på ägorna och man kan undra över var alla dessa människor bodde. Kanske fanns det flera boplatser på ägorna, utöver de torp som vi redan känner till. Johan Nilsson , salpetersjudare H1) Anna Nilsdotter (1667) i Adelöv, död 1696 H2) Kerstin 1681, Barn: Jon 16931010, Marit 169405? Nils 1696, död s å Anna 16990209, Per 17020920, Bakgrunden för Johan Nilsson och hans två hustrur är okänd. Han tycks ha kommit till byn i början av 1690talet. Första hustrun, Anna Nilsdotter som var från Adelöv dog 1696. Någon vigsel är inte antecknad i Ödeshögs kyrkobok, varken för första eller andra äktenskapet. En av hans hustrur var dotter till Gunnel Olofsdotter i Hårstorp, vilken som änka dog hos sin måg Johan Nilsson på Lilla Krokeks ägor 1703, 83 år gammal. Familj en har tro ligen flyttat från byn omkr. 1708. Johan Nilsson var salpetersjudare. Det är därför på sin plats att beskriva detta yrke. Salpeter ingick som en viktig del i tillverkningen av svartkrut. Salpeter uppkommer när organiskt material nedbryts i jord. Jord med salpe ter fanns där jorden blivit uppblandad med kreatursspillning. Gustav Vasa förklarade samtliga golv i ladugårdarna som kunglig egendom. Bönderna ålades att ha trägolv i ladugårdarna för att denna salpeterbild ning skulle kunna ske. Sjudningen varade årligen från den 1 maj till 29 sep tember. Bönderna klagade över dessa pålagor och över sjudarnas besök. 12 Sjudama hade rätt att bryta upp ladugårdsgolven och gräva ut den salpeter haltiga jorden, sjuda den och skulle sedan vara bonden behjälplig med att lägga tillbaka jorden och återställa golv och inredning. Bonden skulle hålla sjudarna med husrum och förtäring samt bete för deras dragare. Jorden un der lagårdama lakades ur varefter luten kokades eller sjudaa'es i stora kop parkärl som rymde 300 kannor, vilket motsvarar 785 liter. Denna sjudning pågick under 67 dagar eller tills ett ägg kunde flyta på ytan. Efter detta tillsattes kalk och aska vilket fick den ingående koksalten att kristalliseras, och som därmed kunde avlägsnas. Därefter fick det hela svalna till ca 25 +grader då salpetem började kristalliseras. Denna råsalpeter transporterades sedan till krutbruken. Sjudarna hade rätt att ta bränsle för kokningen. Det hävdades att gamla vårdträd intill husen höggs ned till bränsle, att jorden i ladugårdarna inte lades tillbaka och att sjudarna betade sina hästar på bondens oslagna ängar. År 1723 gavs bönderna genom en kunglig för ordning rätt att själva tillverka salpeter och att sälja denna till Kronans krut tillverkare. Eftersom sjudarnas besök var ovälkomna utnyttjade bönderna alltmer denna rätt. Vid riksdagen år 1800 bestämdes att kronans rätt till jorden under går damas uthus skulle upphöra vid 1804 års slut. Men bönderna var fortfarande ålagda att leverera 1/2 lispund (41/2 kg) salpeter årligen per hemman. I mitten av 1800talet upptäcktes stora saltlager i Sachsen. Detta kunde användas vid kruttillverkning. Härigenom minskade behovet av salpetersjudning av jord. När sedan upptäckten av bomullskrutet gjorts upphörde sjudningen. Därmed upphörde ett näringsfång som bedrivits under nära 500 år och vållat både Kronan och bönderna stora bekymmer. Där fanns ytterligare en salpetersjudare som bodde på Lilla Krokeks ägor, nämligen Per Eriksson. Möjligen avlöste han Johan Nilsson i yrket men båda är också omnämnda samtidigt som torpare på byns ägor, vilket kan tyda på att det kanske fanns två torp utöver soldattorpet redan i börj an av 1700talet. Per Eriksson , torpare och salpetersjudare H Elin Jonsdotter , Barn: Ingeborg , Sara 17080909, Per Eriksson är omnämnd i domboken år 1697. Då klagade bonden Hå kan Svensson i Stava över att Per slagit ihjäl en sugga för honom. Detta in tygades av nämndemannen Anders i Hårstorp. Torparen Nils Andersson på Stavrebergs ägor berättade att han sett hur Per Eriksson slagit Håkans sugga åtskilliga slag med thammaren. Då hade suggan kommit in i Måns Nilssons äng i Lilla Krokek. Det var ungefär 14 dagar före midsommaren. Rätten dömde Per Eriksson att betala Håkan Svensson för hans sugga med fem daler kopparmynt. Dessutom fick han böta tre daler silvermynt till treskiftes för stämning och dompenningar till Håkan. Dessutom fick han böta för uteblivande. 13 Per Eriksson avled den 12 juni 1711 i pesten. Han vari Öj an, kanske i sitt arbete som salpetersjudare, och han insjuknade mycket snabbt. Han blev sjuk vid matbordet i Öj an och måste bäras hem. Han dog inom några dagar. Detta var ett vanligt sjukdomsförlopp för pesten. Per Eriksson var gift med Elin Jonsdotter. De fick en dotter den 9 september 1708 som hette Sara. Vart hustrun och dottern tog vägen efter Pers död vet jag inte. Av en annan domboksnotis, från vintertinget 1712, kan vi läsa att Per Eriksson och Elin Jonsdotter hade en dotter Ingeborg som år 1711 var piga hos Måns i Lilla Krokek. Bonden Per Persson i Bankaby hade 14 dagar före midsommaren 1711 betalat städja för henne som piga hos honom lite senare. Så kom pesten emellan och Per Eriksson samt ytterligare ett barn i familjen dog. Elin Jonsdotter blev också sjuk i pesten och dottern Ingeborg fick löfte av sin husbonde Måns att vara hemma och vårda sin moder. Samtidigt vår dades där också en dotter till Måns. Per Persson i Bankaby hade instämt Ingeborg till tinget och krävde att hon skulle komma i hans tjänst. Häradsrätten menade dock att Ingeborg icke gjort något fel i sammanhanget. Att pesten kom emellan och ändrade förutsättningarna, det var inget att göra något åt. I ryttartorpet fanns omkring år 1710 en ryttare som hette Hans Andersson och hans hustru hette Johanna Nilsdotter. De fick en son Anders 1710, möj ligen en son Måns 1712. De är i övrigt inte omnämnda. Uppgifterna är något osäkra. Här borde vi också fråga oss vem den ryttare var som representerade Lilla Krokek i slaget vid Poltava den 28 juni 1709. Antingen stupade han eller togs till fånga och dog i ryska fångläger. Överlevde han även där åter kom han i augusti 1722 till hembygden. Men vi vet inget om honom. Men vi kan skänka honom en vänlig tanke så här i efterhand. Sven Bengtsson , tj änstedräng Karin Jonsdotter , Barn: Lars 17070512, Sven var sannolikt son till Bengt Bengtsson och hans hustru Karin i Svinåsen i Ödeshögs socken. Han hade fem syskon, bl.a. en broder Erik som bodde i Stora Krokek. Någon vigseluppgift för Sven och Karin har j ag inte kunnat anträffa. År 1707 bodde Sven Bengtsson med sin hustru Karin Jonsdotter på Lilla Krokeks ägor. Det vet vi på grund av en notering i födelseboken. De fick då en son som döptes till Lars. Faddrama var från Kråketorp, Lakarp och Svin åsen. Sven Bengtsson är noterad som tj änstedräng. Sven och Karin flyttade efter något eller några år till Sunneby ägor. De bodde där några år men där efter saknas spår efter dem. 14 Per Månsson (Krok) (1698), ryttare och bonde i Lilla Krokek, h 1) Elin Nilsdotter 17040428, h 2) Ingrid Persdotter 1713, g 1753 Barn: Karin 17260611 (Lisbet) 17320431 Sven (1741), död 1750 efter huvudskada vid ridning Karin 17430210 Nils 17460818 Det var stor åtgång på ryttare och soldater. Många ryttare är namngivna under kort tid. Per Månsson kan ha varit son till bonden Måns Nilsson i Lil la Krokek. Han var ryttare här under någon kort tid och därefter var han bonde i byn. Han var född omkring 1698. Han gifte sig 1726 med Elin Nilsdotter. Hon var född 1704 och var dotter till bonden Nils Svensson i Stavreberg. Per och Elin fick tre barn, Karin 1726, Lisbet (?) 1731 och Karin 1743. Per Månsson kallas även Krok, vilket förmodligen var hans ryttamamn. Per och Elin flyttade 1743 från Lilla Krokek till Stavrebergs ägor. Elin dog där 1753 och Per gifte sig 1753 med Ingrid Persdotter. Hennes bak grund är jag osäker på. Per dog den 16 mars 1767 av värk. Ingrid Persdotter gifte sig 1768 med Sven Larsson. Till hösttinget 1737 hade drängen Lars Andersson i Lilla Krokek instämt Per Månsson för slagsmål och sabbatsbrott. Per Månsson hade misshandlat Lars så att han fått jj/ra hålpå högra kinden samt ett uppe i huvudet och blodiga kläder. Lars åberopade som vittnen nämndemannen Nils Hansson i Gyllinge, Per Johansson i Stora Krokek, Elias Östensson i Börstabol samt gossen Jonas i Lilla Krokek. Det var bara gossen Jonas, 14 år, som varit åsyna vittne. De övriga hade kommit dit efteråt. Per Månsson nekade helt till anklagelsen. Man sökte få honom till san ningens utsägande, men han nekade, trots starka bindande omständigheter och sannolika skäl. Rätten bjöd honom att vid nästa ting med ed frigöra sig från åtalet. Målet uppkom så vid vintertinget 1738. Det visade sig då att Per Månsson inte kunde fullgöra sin ed utan under kastade sig ett gunstigt utslag. Han dömdes så till böter. Förmodligen hade han inte kunnat få ihop de sex vittnen som erfordrades. Det tyder kanske på bristande trovärdighet? De flyttade år 1743 till ett torp på Stavrebergs ägor. De ägde då halva rusthållet Lilla Krokek och de sålde detta till Jöns Nilsson i Kopparp. Elin dog 1753. Per ingick då nytt äktenskap med Ingrid Petersdotter. Han dog 1767 av värk. Ingrid Petersdotter gifte sig då med Sven Larsson. De båda kom till Lilla Krokeks ryttaretorp 1773, se längre fram. Vid vintertinget 1742 hade Nils Hansson i Gyllinge och Östen Jonsson i Porsarp gått i borgen för Jöns Nilsson i Kopparp vad gällde dennes köp av halva kronorusthållet Lilla Krokek. Denna borgen avsåg förmågan att pres tera allt vad som hörde till rusthållet. Härmed kom en ny släkt, Gyllingesla'kten med i ägarbilden till Lilla Kro kek. Ägarbilden blev nu så att Jöns Nilsson i Kopparp och Anders Månsson ägde var sin del, hälften vardera av Lilla Krokek. 15 Vid vintertinget 1743 klagade Jöns Nilsson och Anders Månsson över att en del obetänkta människor tagit sig före att tillfoga dem skada och olägen het på deras vid stråk eller stora landsvägen belägna gärdesgårdar som de nederbryta och fördärva , samt på sommaren hö och säd antingen nedtram pa eller alldeles borttaga, samt ock betat genom kreaturens olovliga insla'p pande. De anhöll att rätten skulle vid vite förbjuda sådant. Rätten beslöt därför att vid fem dalers vite förbjuda sådan skadegörelse. 1699 och 1704 var år med hög dödlighet. Åren 171011 kom den orienta liska pesten och skördade många offeri hela landet. I Ödeshögs socken dog 154 människor i pesten, därav 20 i Stavabygden, därav en i Lilla Krokek, nämligen Per Eriksson ovan. Det var dock flera människor som insjuknade i pesten men som klarade sig. Nils Månsson (1689) bonde i L Krokek H Maria Andersdotter , Barn: Måns 17320927 Nils och Maria gifte sig 1731. Båda uppgavs då vara från Lilla Krokek. Han var son till Måns Nilsson och dennes andra hustru Maria Persdotter. Maria Andersdotters bakgrund är okänd. Nils dog 1737. De hade då del i gårdsbruket i Lilla Krokek. Maria An dersdotter ansåg sig av allt att döma missgynnad i testamentet efter sin man. Till sommartinget 1737 hade hon instämt Erland Hansson och Håkan Jons son från Munkeryd för att de inför tinget skulle lämna sina synpunkter på testamentet. De hade varit närvarande när testamentet efter Nils Månsson upprättades och hade bevittnat detta. Rätten fastställde dock testamentet. Det blev då i stället överklagat av änkan Maria Månsdotter i Åby Gjutegård, som menade sig ha blivit missgynnad. Hon var dotter till Måns Nilsson i Lilla Krokek och syster till Nils Månsson. Häradstinget fick mera arbete. Maria Andersdotter hade till sommarting et 1738 instämt sina svågrar, Per Månsson och Anders Månsson för att de hade uppburit hennes del av augmentsräntan för år 1737 och ville ha ut sin del därav. Hon gifte sig detta år med ryttaren Nils Ek i Lilla Krokek. Nils Ek kom till Lilla Krokek som ryttare omkring år 1727. Vi kan anta att Maria Andersdotter lämnade sin del av gårdsbruket och då flyttade in i ryttartorpet. Se mera om dem här nedan. Nils Ek (1669), ryttare för Lilla Krokek H1 Maria Persdotter , död 1737, H2 Maria Andersdotter , Barn: Nils 17280802, Nils Ek kom till Lilla Krokek som ryttare omkring 1727. Han var först gift med Maria Persdotter. Vi har inga uppgifter om deras bakgrund, inte heller om deras vigsel. Hon dog 1737, begrovs 1 maj. Han gifte sig på nytt 16 1738, då med änkan Maria Andersdotter i Lilla Krokek, vilket betydde än kan efter Nils Månsson. Nils Ek fortsatte som ryttare för Lilla Krokek och var åtskilligt ute i fält. Vid tinget fortsatte flera tvister mellan Nils och hans hustru å ena sidan och Per Månsson och Anders Månsson å den andra sidan. Det rörde ersättningar av olika slag för rusthållet i Lilla Krokek. Maria Andersdotter överlät troli gen sin del av gårdsbruket i början av 1740talet på sina svågrar, Per Måns son och Anders Månsson. I slutet av 1750talet flyttade Nils och Maria till Klämmestorps ägor. Nils dog där 1773 och Maria dog 1776 i ett torp på Tällekullens ägor. Ryttaren Nils Herrbrander i Hårstorps soldattorp hade vid hösttinget 1757 instämt ryttaren Nils Ek i Lilla Krokeks soldattorp. Orsaken var att Nils skjutit ett svinkreatur som tillhörde Herrbrander. Ryttaren Ek hade just blivit uppbådad i kronans tjänst och kunde inte inställa sig. Målet blev uppskjutet. Det togs upp ett år senare, vid hösttinget 1758. Då hade Ek in lämnat en motstämning mot Herrbrander och gästgivareänkan Anna Katha rina Berg i Hårstorp. Nils Ek hävdade att svin kommit in i hans åkerlycka på grund av Hårs torps bristfälliga hägnad. Hon blev av rätten befriad från åtalet. Rätten fun derade sedan över stadgandet i allmänna lagens tionde kapitel att när fä gått in genom annans ogilda gärdesgård, bör den gärdesgården uppehålla bor de, genast gälda skadan. Rätten kom fram till att Ek skulle tagit hand om svinkreaturet och sedan fått ersättning av Herrbrander. Ek blev nu dömd att betala svinkreaturets värde och även lagsökningskostnaden. Därefter skulle han få möjlighet att åter instämma hustrun Berg, om de sig emellan icke åsämjas. Man kan undra om inte rätten lite för tidigt gett hustrun Berg fri brevi saken. Domboken från 1765 års höstting kan berätta lite om Nils Ek och hans hustru på Klämmestorps ägor. Det hade då uppstått någon tvist mellan Ek och de tre jordägama i Klämmestorp. Det ledde fram till en överenskom melse dem emellan enligt följande: Jag Nils Ek utfäster mig att till min hus bonde, innehavaren av Klämmestorp för den av mig på samma hemmans ägor gjorda uppodling, giva i årlig skatt tolv daler silvermynt, i alla mål visa mig villig och tjänstaktig, över hemmanets skog och mark hava flitigt inseende, så att icke någon åverkan därå varken av mig eller främmande förövas, och äntligen att husen på denna uppodling skola efter min och min hustrus dödliga avgång, tillika med ägorna, i det stånd alltsammans då be finnas, mina husbönder eller deras rätts innehavare i Klämmestorps hem man, till full ägo, nyttjande och besittning klanderlöst tillfalla. Häremot försäkrar jag Per Persson, Anders Larsson och Lars Håkans son avskedade ryttaren Nils Ek och hans hustru om en rolig besittning i hela deras livstid av förenämnda torpställe och därtill lydande ägor, ävensom och Nils Ek med sin hustru tillåtes att toppar och torra vindfällen till ved brand upprensa, vartill att av gårdens mark njuta vad till ägornas hägn och fredande vid torpstället nödtorftigt erfordras, vilket med namns under sättande bestyrkes, Ödeshög den 7 november 1 7 65. De tre jordägama undertecknade dokumentet och därefter blev det av rätten gillad och stadfäst. 17 Vid hösttinget 1770 förekom en tvist mellan Nils Ek och bonden Per Månsson i Klämmestorp. Per Månsson hade instämt Nils Ek för att denne skjutit två svin för honom. Det blev en besvärlig tvist inför domstolen. Bak grunden var att Nils Ek och hans hustru Maria Vistensdotter (?)hade fått skador på en åkerlycka av två svin och Nils Ek hade varit förargad. En dag hördes skott och därefter var en galt och en gris skjutna. Nils Ek förnekade att han hade skjutit dem. Flera vittnen hördes och det hela talade mot Nils Ek, men han fortsatte att neka. Rätten gav honom chansen att vid nästa ting avlägga ed på att han inte skjutit dem. Målet fortsatte så vid vintertinget 1771 den 28 februari och både Per Månsson och Nils Ek vidhöll sina tidigare ståndpunkter. Nils avla de så sin ed på att han var oskyldig till vad Per Månsson beskyllt honom för. Efter att på detta sätt ha friat sig från detta brott begärde Nils att för sin egen säkerhet berätta att Per Månsson hade hotat honom. Nils uppgav inför rätten att han var till hög ålder kommen. Han ville fäs ta rättens uppmärksamhet på att i fall honom eller hans hus något ont skulle hända, skulle rätten härmed veta vem som för detta kunde misstänkas. Det ta antecknades i domboken samt, med rättens varning till Per Månsson som är känd för elakt och överdädigt uppförande att för ogudaktiga göromål taga sig till vara. Denna anteckning i domboken gör att vi frågar oss vem denne Per Måns son var. Det finns skäl att nämna något mera om honom, därför att han nå gon tid bodde i Lilla Krokek. Nils Eks hustru kallas här Maria Vistensdot ter. Detta är svårt att förklara. Hon borde fortfarande heta Maria Andersdot ter. Om Per Månsson, se nedan. Per Månsson (1718), bonde H1 Ingrid Johansdotter (1716), död 1773 H2 Katharina Larsdotter Barn: Bengt 17561101 iAdelöv Katharina 17760108, död samma dag. Per Månsson var gift med Ingrid Johansdotter och de gifte sig troligen i Adelöv 1751. De bodde sedan i Adelövs by under ett antal år. Därefter ar renderade Per en gård i Åeryd i Ödeshögs socken. Därifrån kom de till Klämmestorp troligen 1770. Efter ett eller två år i Klämmestorp flyttade familj en till Lilla Krokek. Där dog Ingrid Johansdotter den 14 maj 1773, 60 år gammal. Per Månsson gifte sig därefter med änkan Katharina Larsdotter från Öst ra Haddåsen. Hon hade tidigare varit gift med torparen Nils Nilsson och de hade ett torp på Holkabergs ägor. Nils Nilsson dog där 1772 och Katharina (eller Karin) flyttade tillbaka till Östra Haddåsen innan hon gifte sig med Per Månsson. Per Månsson brukade då den ena halvgården i Lilla Krokek. Per Månsson hade en ganska stökig tillvaro. Han råkade ofta i klammeri med rättvisan och hade tvister med omgivningen. Under rusets inflytande kom han i slagsmål. Han drog på sig åtskilliga skulder i form av böter och skadestånd. År 1776 flyttade familj en från Lilla Krokek och till ett torp på Holkabergs ägor. Kanske var det det torp som Katharina och hennes man 18 tidigare haft. De återkom efter någon tid till Lilla Krokek och återigen var Per Månsson bonde, men bara för en kort tid. Familjen flyttade sedan till Erstorp och därefter till ett torp på Skattegårdens ägori Ödeshög. Bonden Johan Persson i Stora Krokek var en son till Per Månsson och Ingrid Johansdotter, detta framgår av domboken för 1777. Vid vintertinget 1774 hade hemmansbrukaren Per Månsson i Lilla Kro kek instämt bonden Jonas Persson i Stora Krokek. Bakgrunden för denna stämning var en arvstvist. Jonas Perssons första hustru, Kerstin Erlandsdot ter, hade en son som hette Peter Persson, född i Kerstins första äktenskap med Per Bengtsson i Börstabol. Peter Persson hade nu dött. Per Månsson i Lilla Krokek var syskonbarn till den avlidne och ville ha del av arvet. Häradsrätten funderade över anspråken men beslutade sedan att Peter Perssons broder, Jonas skulle få arvet. Per Månsson fick ingenting. Han fick bara betala rättegångskostnaden. Av anteckningarna i målet rörande denna arvstvist framgår att Per Måns son var syskonbarn till den avlidne Peter Persson. Vi kan då gissa att Per Månssons mor var barn till Per Bengtsson i Börstabol i dennes första gifte. Per Månsson var en människa med åtskilliga problem. Kanske var det spritproblemen som var störst. På hemväg från Sandstuvumarknaden 1769 hade Per stannat till på krogen i Ödeshög och där blev det slagsmål. Per var drucken. Kanske hade han vad vi idag kallar dåligt ölsinne. Under Stava och Börstabol finns mer att läsa om denna marknadsafton. År 1774 var Per Månsson i slagsmål igen. Även nu var det marknadsaf ton. Nils Herrbrander från Börstabol och hans son, ryttaren Nils Ekegren var på hemväg från Sandstuvumarknaden. När de åkte förbi Per Månssons hus i Lilla Krokek hörde de höga skrik och oväsen. Nils Ekegren var ryttare för Lilla Krokek och hade ett ärende till Per Månsson. De fick där se att Per Månsson höll på att misshandla sin gårdsbo Bengt Nilsson. Herrbrander hade då sagt till Per att han måste hålla styr på sig. Då svarade Per att det hade inga rännarekäringar med att göra. Han hade också sagt till Herrbrander att han kunde kyssa honom i röven. Denna diskussion slutade med att Herrbrander och Ekegren hade kommit i handgemäng med Per. Flera vittnen fanns till detta. Vi låter Brita Persdotter berätta om detta. Pigan Brita Persdotter vari tjänst hos Per Månsson och var med honom på hemväg från Sandstuvumarknaden. I Ödeshög hade Per slagit en gosse och vid hemkomsten kom han i bråk och slagsmål med sin gårdsbo Bengt Nilsson. Därvid hade Bengts hustru kommit och försökt ta sin man i försvar. Då kom också Herrbrander och Ekengren dit och frågade vad oväsendet gällde. Per Månsson hade svarat honom att inga rännare hade med det att göra. Herrbrander hade frågat om Per menade honom men Per hade svarat nej. Sedan hade Per åter börjat skuffa Bengt och då hade Herrbrander upp manat Per att hålla styr på sig. Då hade Per svarat honom att det hade inga rännarekäringar med att göra. Sedan gick Per in i stugan men vände sig om och pekade på sin bak samtidigt som han sade kyss mig i röven. Herrbrander och Ekegren följ de efter honom in och där hade något av ett handgemäng börjat. De kom strax därpå ut igen och där utdelades flera slag. 19 Per Månsson kallade dem för tjuv, skälm och rövare. När de sedan gått sin väg hade Per Månsson sagt att om bara Herrbrander kommit ensam hade Per satt yxan i honom och tappat av honom bloden. Så långt berättade pi gan Brita. De övriga vittnesmålen innehöll ungefär samma uppgifter. Rätten fick mycket att fundera på och åtskilliga lagrum att hänvisa till. Rätten dömde Per till kraftiga böter för hårdragpå Herrbrander som fick en örelock bortdragen. Han hade också kallat Herrbrander fyra ohöviska och föraktliga ord. Han tillvitat dem edsöresbrott och han hade varit drucken. För dessa prestationer dömdes han till sammanlagt 30 daler silvermynt i böter. Herrbrander fick böta sex daler och Ekegren fick böta en daler. Per Månsson fick således en dryg räkning efter sina insatser denna marknadsaf ton. Han blev också ålagd att göra en offentlig avbön vid tinget för sina be skyllningar mot Herrbrander. Detta skulle göras vid vintertinget 1775. Domboken för detta år saknas och därför vet vi inte helt vad som hände. Vid vintertinget är 1776 står av bönen fortfarande kvar. Den skulle avklarats vid hösttinget 1775 men Per Månsson hade inte infunnit sig. Vid vintertinget 1776 lät därför ryttarna Herrbrander och Ekegren med dela till rätten att de kunde eftergiva honom denna avbön. Rätten lät därför med Per Månssons avbön bero. Hur gick det då med hans slagsmål med grannen, Bengt Nilsson? Jo, om detta finns också en del att läsa i domboken från hösttinget 1774. Det var Bengt Nilsson som hade instämt Per Månsson för att denne på midsommar dagen detta år hade slagit Bengt Nilssons hustru och son. Vidare hade han den 7 juli hade på samma sätt slagit honom, Bengt Nilsson och hans hustru. Vidare hade Per Månssons kreatur orsakat skador på Bengt Nilssons havre och kål. Han krävde också att Per Månsson skulle ersätta honom för trans port av hårdvallshö till Malmen, vidare för tio lass ved och fem lass gödsel. Pigan Brita Persdotter samt nämndemannen Anders Persson i Stenkilsby och bonden Jonas Abrahamsson i Stora Krokek hördes som vittnen. Pigan Brita Persdotter berättade att Per Månsson på midsommardagen slagit Bengt Nilssons son, först med en vidja och sedan med en stake. Orsa ken kände hon inte till. De andra vittnena intygade att Per Månssons kreatur gjort skada för Bengt Nilsson. Per Månssons getter hade vid inspektionstill fället ätit upp 30 kålhuvuden och Per Månssons oxar och kalvar hade varit inne på Bengt Nilssons havreåker. Per Månsson själv förnekade alltsammans och han framhöll att han kun de skaffa flera vittnen till sin egen fördel och begärde därför uppskov med målet. Rätten beviljade detta. Eftersom domboken för 1775 saknas kan vi inte följa detta mål längre. Det bör rimligen ha slutat till Per Månssons nackdel. Vid vintertinget 1777 hade bonden Johan Persson i Stora Krokek in stämt sin fader, torparen Per Månsson på Holkabergs ägor, tidigare bonde i Lilla Krokek. Han krävde att fadern skulle utbetala hans mödernearv, en riksdaler och 32 skillingar, eller förete bouppteckningen och betala efter vad den upptar. Per Månsson ansåg sig inte vara skyldig sin son något. Han hade genom betalning av halm, en piska och spannmål fullgjort sina skyldigheter. 20 Målet uppsköts till nästa ting för att sonen då skulle ha vittnen med sig. Jag har inga anteckningar om hur denna tvist fortsatte. Kanske insåg sonen att det var enklast att lägga ned sina krav mot fadern. Anders Månsson 16950511, bonde på 1/2 mantal Lilla Krokek H Kerstin Jonsdotter 17160226, Barn: Anna (1736) Måns 17380922, Son 17410114, Anders 17450704 (död ?), Jonas 17480713, Li sken 1749, fosterdotter (?) Anders Månsson var son till Måns Nilsson och Maria Persdotter i Lilla Krokek och han föddes 1695. Han och Kerstin gifte sig 1731. Båda tjänade då i Åby. Han var då 36 år och hon var 15. Hon var dotter till Jon Andersson i Stava. De innehade sedan halva rusthållet Lilla Krokek. Kerstin Jonsdotter uppgavs 1771 vara svagsint och intagen på Vadstena hospital. Sonen Anders, född 1755, uppgavs 1771 vara alldeles ofa'ra'ig och intagen på Vadstena hospital. Anders Månsson flyttade 1771 till J usseryd. Året därefter dog han hos sina barn på Åby Gästgivargård. Hos Anders Månsson i Lilla Krokek fanns 1743 en dräng, Johan Johans son, och en piga Maria Svensdotter. Det blev ett kärleksmöte mellan dessa strax före midsommaren och hon födde så småningom en pojke. Hon berät tade att Johan lovat henne äktenskap men han ville inte medge något sådant. Flera gånger var de båda inför sommartinget 1744. Flera vittnen intygade äktenskapslöftet men drängen nekade ihärdigt. Det hela slutade med att både pigans och drängens föräldrar på var sin sida an såg sitt barn för gott för ett sådant äktenskap. Rätten dömde därefter drängen och pigan till böter för lägersmålsbrott. Anders Månsson var utsedd att vara förmyndare för Håkan Jonssons omyndi ga barn i Stava. Håkan Jonsson var en svåger till Anders och han dog 1764. Det förekom en del oenigheter om detta förmynderskap och flera gånger var Anders Månsson stämd inför tinget. Vid tinget 1770 nämndes att Anders Månsson skulle upphöra med detta förmynderskap. Vid sommartinget 1771 var han åter instämd till tinget och krävdes då på 105 daler silvermynt som han skulle vara skyldig sterbhuset. Anders Måns son vidgick denna skuld men anhöll om anstånd med betalningen till nästa Michaelimässa och vi kan anta att dessa pengar var utlånade, så som var vanligt. Det nämns inget om att Anders Månsson på något sätt skulle gjort något orätt. De oenigheter som varit kan ha varit naturliga företeelser. 21 Jöns Jönsson (1716), bonde, arrendator H1 Kerstin Håkansdotter (1712) , död 1745, 3 3 år gammal H2 Greta Jonsdotter 17181210, Barn: Kerstin (1741) Maria (1744) Karin 17470713, Anna 17500216, Jöns 17520519, Brita 17550808, död 1756, Jöns Jönsson och hans första hustru, Kerstin Håkansdotter, kom till Lilla Krokek troligen 1744. De arrenderade möjligen den ena av gårdarna av Jöns Nilsson i Kopparp. Jöns Jönsson var född ca 1716 och hon var född 1712. Deras bakgrund vet vi inget om. Förmodligen kom de från någon annan socken. Kerstin Håkansdotter dog 1745 och i bouppteckningen omnämns Johan Håkansson i Dalen i Stora Åby. Han var möjligen en broder till Kerstin Hå kansdotter. I bouppteckningen uppges att Jöns och Kerstin hade två barn, Kerstin 4 år och Maria ett år. Jöns Jönsson gifte sig 1746 med Greta Jonsdotter. Hon var dotter till Jonas Olofsson och Ingrid Andersdotter i Södra Bråten och född 1718. De fick barnen Karin 1747, Anna 1750, Jöns 1752 och Brita 1755, död 1756. Till sommartinget 1750 hade drängen Olof Jonsson i Södra Bråten in stämt sin svåger Jöns Jönsson i Lilla Krokek och dennes hustru Margareta Jonsdotter rörande en arvstvist. Jöns Jönsson och hans hustru blev frikända av rätten. Senare på 1750talet flyttade familjen till ett torp på Södra Bråtens ägor. Där föddes ytterligare några barn. Något märkligt inträffade där, näm ligen att Greta Jonsdotter år 1776 födde ett oäkta bam. Bamafadem uppgavs vara förra soldaten Anders Fagerdahl. Det kanske mest märkliga är dock att Greta då var 57 år gammal. Man kan ställa sig tveksam till uppgiften, men ändå tycks allt stämma. Vi kan anta att detta var ett stort samtalsämne i byg den på den tiden. Torparen Jöns Jönsson dog 10 augusti 1784 på Stastorpasj ön, 68 år gam mal. Han drunknade när han var där och fiskade. Greta Jonsdotter dog 1790 av bröstsjuka. Vi kanske kan anta att deras torp låg i väster på Södra Bråtens ägor vid gränsen mot Staffanstorp och Gyllinge. I domboken från 1749 kan vi läsa att bonden Jöns Jönsson i Lilla Krokek till vintertinget 1749 hade instämt kvartermästaren Johan Berg i Holkaberg. Jöns påstod att Johan Berg varit i hans loge och stulit drås till en tunna kom. För detta krävde han ersättning. Johan Berg inställde sig och kunde inte neka till det han anklagades för, men stämningen hade av allt att döma ändå inte nått honom i tid, varför må let uppsköts. Målet uppkom då på sommartinget 1749. Då var Johan Berg sjuk och företräddes av sin måg, Johan Castensson. Berg hade nu gjort en motanmälan som rörde hur Jöns hade återlämnat en kärra som han lånat i Holkaberg. Jöns Jönssons vittnen var Håkan Jonsson i Munkeryd och Abra ham Jonsson i Stora Krokek. Vittnena berättade att de varit närvarande när Jöns Jonsson frågat Johan Berg om stölden på logen i Lilla Krokek. Han åberopade som vittnen också 22 drängen Israel Persson och pigan Maria Johansdotter. Dessutom vittnade i målet också ryttaren Jöns Norström från Narbäck och bonden Anders Måns son i Lilla Krokek och smeden Måns Svensson i Vreta. Ur mängden av information i detta mål framgår att Jöns tidigt en morgon åkt till Holkaberg och återlämnat en kärra. Det var nysnö och flera personer hade kunnat intyga riktigheten. Målet svällde och blev omfattande. Rättens utslag kom lite senare och blev vad jag kunnat se ingen fällande dom åt nå got håll. Alla frikändes. 1737 var ett år med höga dödstal, de flesta dödsfallen under vintern och våren. Det har i kyrkoböckema för Ödeshögs församling inte angetts vilken epidemi eller vilka sjukdomar som förekom. Möjligen var det "frossan" som är omtalat det året på andra håll i Sverige. I Ödeshögs församling dog 109 personer, en siffra som var ca tre gånger så hög som under ett normalår. I Stavabygden dog 20 personer, därav fem i Lilla Krokek. Under denna peri od bodde följande människor i Lilla Krokek. Vid vintertinget 1728 hade pi gan Brita Jönsdotter på Lilla Krokeks ägor instämt nämndemannen Nils Håkansson i Jusseryd för att hon inte fått ut sin lön efter att ha haft tjänst hos honom. Rätten ålade honom att utbetala lönen. Det var Måns Nilsson och hans ättlingar som dominerade ägarbilden från 1660talet och under en stor del av 1700talet. Jöns Jönsson är den ende under denna tid som inte direkt kan knytas ihop med Måns Nilssons familj. Han var möjligen arrendator på den del som ägdes av Jöns Nilsson i Kop Parp Göran Johansson , torpare (?) på Lilla Krokeks ägor, H Ingrid Andersdotter (1685), Barn: Anders 17070415, dog 8juli samma år. Göran Johansson inflyttade från Gränna socken 1707 och gifte sig sam ma år med Ingrid Andersdotter från Hårstorp. De övertog senare hennes föräldragård i Hårstorp. Hon var dotter till nämndemannen Anders Svensson i Hårstorp och därigenom av Narbäckssläkten. Det var sannolikt mycket tillfälligt som de bodde på Lilla Krokeks ägor. Se vidare under Hårstorp. Per Andersson , torpare (?), H Elin Jönsdotter , Barn: Kerstin 17120726, Elisabet 17140604, Per Andersson var sannolikt torpare på Lilla Krokeks ägor några år på 1710talet. Han var gift med Elin Jönsdotter. Deras bakgrund är okänd. De är kända genom de båda födelsenotisema från år 1712 och 1714, men Elin Jönsdotter är 1714 antecknad som Ingiäl Gudmundsdotter, i mina anteck 23 ningar, Vilka kan ha blivit felaktiga. Detta kan också vara en helt annan familj. Se under Stava. Från 1711 finns anteckningar om Per Andersson och Elin Jönsdotter på Bodebols ägor, Vilket tycks vara samma . Det är annars osäkert vart de flyt tade från Lilla Krokek. Flyttade de kanske till Stora Krokeks ägor? Vi har där en notis från år 1728. Då dog torparen Per Andersson på Stora Krokeks ägor, 42 år gammal. Det kan kanske vara denne. Dessutom kan Vi möjligen fråga oss om inte Elin Jönsdotter helt enkelt var den i pesten aVlidne Per Erikssons änka som ingått nytt äktenskap med Per Andersson. Vi gselboken har Visserli gen ing en notis härom, men att kyrkoböckema inte innehåller allt som skett, det vet Vi sedan tidigare. Någonstans på Lilla Krokeks ägor bodde allmosehjonet Brita. Hon aVled 1737 och var då 50 år gammal, född ca 1683. År 1743 fanns en torpare på byns ägor som hette Johan Andersson. Fa milj en har troligen bott här tillfälligt. Lars Jönsson (1660), torpare, död 1731 (Lisken) , Elisabet (1693) , g 1740 med änkomannen Erik Valler Torparen Lars Jönsson på lilla Krokeks ägor aVled 1731 i en ålder aV 71 år. Han begrovs den 14 mars. Uppgiften är ur ”dödboken” i Ödeshögs för samling. År 1740 gifte sig änkomannen Erik Valler med Elisabet Larsdotter från lilla Krokek. Möjligen är kopplingarna något osäkra. Erik Isaksson Valler (1683), död 1743 Elisabet Larsdotter (1693), död 1743 Barn: Peter 17450930 Erik Isaksson Valler var ryttare i Kopparp åren omkring 17141734. Han var sedan torpare i Frebol och från 1740 i Hårstorp. De bodde också en tid på L Krokeks ägor. Det var också här de dog, nämligen 1743, först dog Erik Valler, 60 år gammal och därefter hans hustru, 50 år gammal. Att de skulle fått barn 1745, detta tycks inte stämma, ändå säger kyrkoboken så. Det tycks ha funnits flera personer med dessa namn, eller är kyrkobokens uppgifter om dödsfallen helt fel? Lars Eriksson (1726), bonde, H Anna Andersdotter (1736), Barn: Lena 17640309, Peter 17660123, Maria 17680105 Elisabet 17701123, död 1771 aV bröstsjuka 24 Lars och Anna gifte sig 1763. De bodde någon tid efter giftermålet i Öj an innan de 1767 kom till Lilla Krokek. År 1772 flyttade de till Amunde by. Han var son till bonden Erik Larsson och hans hustru Maria Persdotter i Öj an. Hon var dotter till bonden Anders Månsson och hans hustru Kerstin Jonsdotter i Lilla Krokek. Några födelsenotiser har icke kunnat anträffas rörande någon av dem. Bakgrunden för Lars är säkert belagd i dombok och i bouppteckning. Om kring år 1790 flyttade de till Stavreberg. Anna dog 1797 och Lars dog 1813. Från sommartinget 1767 har jag inhämtat att Lars Eriksson vid auktion i Öj an den 3 oktober 1766 gjorde en del inrop, sammanlagt för 98 daler sil verrnynt. Han hade inte betalat denna skuld inom avtalad tid och av auk tionsförrättaren Jöns Håkansson i Börstabol blev han därför instämd till tinget. Rätten ålade honom att betala inom en månad. Vid samma ting, sommartinget 1767, hade Lars Eriksson instämt sina svågrar, Lars Nilsson och Johan Nilsson i Öj an med krav på 90 daler sil vermynt för förbättringar som Lars gjort på stugan i Öj an, inan han flyttade därifrån. Svågrarna ansåg att kravet var felaktigt och hade från sin sida åter stämt Lars för obefogad stämning. De ansåg dock att de kunde acceptera någon ersättning. De förliktes därefter på så sätt att två nämndemän skulle göra en ny värdering och därefter genast betala till Lars Eriksson det belopp som den nya värderingen kommit fram till. Vid sommartinget 1772 hade Lars Eriksson instämt sin svärfader Anders Månsson i Åby (tidigare Lilla Krokek) samt svågrarna Peter Andersson i Åby och Johan Svensson i Jussberg med krav på att utfå sin andel av en såld treding i Lilla Krokek. Parterna beslutade därefter om likvidation för att därigenom utröna om Lars Eriksson har något att fordra. Håkan Nilsson (1732), bonde H Maria Andersdotter (1731) Barn: Johan 17660615 Maria 17680729, dödi kikhosta 1770 Peter 17710322, Bakgrunden för Håkan och Maria är okänd. Var möjligen _Maria en dotter till Anders Månsson och Kerstin Jonsdotter? De flyttade till Odeshögs Skra pegård omkring 1771. Håkan avled där 1781. Bengt Nilsson (1711), bonde Ingrid Olofsdotter (1729) Barn: Nils (1765) Ingrid (1763) Även för Bengt och Ingrid är bakgrunden okänd. Det är troligt att båda de sistnämnda familjerna inte tidigare bott i socknen. Barnen Nils och Ingrid tycks inte vara födda i Ödeshögs socken. Uppgifterna om Bengt Nilssons och hans familj är hämtade från den kortfattade husförhörslängd som upp rättades för åren 17661773. Bengt Nilsson flyttade med sin familj från Lilla Krokek under 1780talet. Deras vidare öden är okända. 25 Hans Davidsson (1734), brukare i Kopparp Sara Nilsdotter (17360824) Barn: Jöns 17620925, död 1764 av håll och styng Katharina 17690102, Maria 17720506, Hans var möjligen son till David Jonsson och Maria Olofsdotter i Gum by. Sara var enligt vigselanteckningarna från Stockseryd. Troligen tjänade hon piga där då och hennes föräldrar var troligen Nils och Agneta i Frebol. Efter att de gift sig 1762 bodde de först i Stockseryd, sedan i Åeryd och därefter någon tid i Lilla Krokek och sedan Stora Krokek. Omkring 1789 kom de till Kopparp, där de arrenderade en gård. Dopvittne i Stora Krokek när sonen Jonas föddes var bl.a. Maria Persdotter från Kopparp. Sara dog 1790 och Hans 1792. Vid vintertinget 1778 hade bonden Samuel Olofsson i Lafstad i Adelöv instämt Hans Davidsson rörande en skuld om fyra riksdaler och 16 skilling. Rätten ålade Hans att betala. Något senare under samma ting hade Hans åter blivit instämd, då av bon den Olof Larsson i Ugglehult som krävde betalning av sammanlagt 23 riks daler, eller 142 daler silvermynt, enligt skuldebrev från den 26 september 1776 och 3 september 1777. Hans anhöll om tre månaders anstånd, vilket beviljades. Rätten ålade honom att inom nämnda tid betala skulderna. Hans Davidsson hade problem med skulder. Vid vintertinget 1778 dök ytterligare två fordringsägare upp. Det var bonden Elias Svensson i Forsby som återkrävde två riksdaler och Anders Ramberg i Åby som krävde honom på 16 riksdaler. Rätten ålade honom att betala. Det var inte nog därmed. Vid samma ting fanns ytterligare två ford ringsägare, kometten Palmér och änkan Annika Jonsdotter i Norra Bråten som krävde pengar av Hans Davidsson. Med dessa två hade han dock för likts innan målet kom upp vid tinget. Peter Abrahamsson 17480524, bonde (?) h Stina Johansdotter 17560107, Barn: Maria 17801112, gift med Anders Andersson i St Krokek Katharina 17860108, Jonas 17910702, Peter var son till bonden Abraham Johansson och hans hustru Maria Larsdotter i Stora Krokek. Stina var dotter till Johan Palmgren och Greta Andersdotter på Porsarps ägor. De gifte sig 1780. Båda tjänade troligen då i Lilla Krokek och de bodde sedan några år här. De flyttade till Stavreberg omkring 1784 och senare till Holkaberg. Där dog Peter av vattusot 1794. Stina flyttade därefter till Stora Krokeks ägor. Dottern Maria gifte sig 1815 med Anders Andersson från Börstabol. De blev sedan torpare på "Gärdet" på Stora Krokeks ägor. Där bodde Stina till sin död 1838. Bouppteckningen efter Peter Abrahamsson upptog till gångar för 13 riksdaler. 26 I domboken från 1782 års sommarting kan vi se att Anders Persson i Kråketorp hade låtit instämma änkan Brita J önsdotter, hennes måg Peter Abrahamsson och hustrun Stina J ohansdotter i Lilla Krokek. Målet gällde en skuldfordran samt någon bouppteckning. Parterna förliktes och målet be hövde inte tas upp vid rätten. Gästgivaren i Holkaberg, Jakob Castensson, hade till vintertinget 1756 instämt bönderna Johan Svensson i Stava och Jonas Petersson i Narbäck samt troligen också Anders Månsson i Lilla Krokek samt Per och Abraham i Stora Krokek. Orsaken var att de påstods ha försummat hjälpskjutsama vid gästgivargården. Sådana stämningar var inte ovanliga. Hur målet slutade har jag inte lyckats utläsa. Vid sommartinget 1763 i Ödeshög hade gästgivaren Johan Jönsson i Holkaberg instämt rusthållaren Håkan Jonsson i Munkeryd för att denne försummat en överenskommelse om en enbetsskjuts vid gästgivargården. Gästgivaren krävde böter samt ersättning för rättegångskostnaderna. Vid rätten inställde sig då också flera andra av reservhemmanens åboar, bl. a. Anders Månsson i Lilla Krokek. De hävdade att de icke ville vara bundna vid gästgivargården mer än de dagar då de bör ha sina hästar i beredskap. Den s.k. enbetstavlan som gästgivaren inrättat därutöver ville de inte bry sig om. Sven Larsson (1726), torpare Ingrid Petersdotter (1713), Annika Jonsdotter (175 9), styvdotter (brorsdotter) Bakgrunden för Sven är inte känd. Sven var torpare på Stavrebergs ägor när han 1767 ingick äktenskap med Ingrid Petersdotter. Ingrid var då änka efter torparen Per Månsson i Stavreberg i hans andra gifte. Hennes bak grund är också okänd. Per Månsson hade sina rötter i Lilla Krokek. Detta var kanske anledningen till att Sven och Ingrid från 1773 bodde i Lilla Krokeks soldattorp. De bodde troligen "som inhyses". Deras vidare öden är okända. Möjligen avled Ingrid som fattighj on den 30 januari 1804. En ny släkt kommer till Lilla Krokek Jöns Nilsson i Kopparp hade 1743 förvärvat den ena halvgården i Lilla Krokek. Han hade dock inte själv brukat gården utan hade haft den utarren derad. Jöns Nilssons son Sven Jönsson, gjorde likadant. När Sven Jönsson dog 1785 flyttade hans änka och hennes barn till Lilla Krokek. En ny släkt kom därmed till byn. Maria Persdotter (1734), änka efter Sven Jönsson i Kopparp Barn: Brita 17680509, g 1790 m Hans Hansson i Gyllinge Nils 17700512, Annika 17730405, död av bröstsjuka 1789 Johan 17750324, död av lungsot 1791 Peter 17790623 27 Maria Persdotter var sannolikt dotter till Per Jönsson och Maria Olofs dotter i Sj ögetorp. Hon blev änka 1785 efter den rika bonden Sven Jönsson i Kopparp. Bland tillgångarna efter honom ingick bl. a. Lilla Krokek. Hon flyttade efter mannens död med sina barn från Kopparp till Lilla Krokek och verkade där till sin död 1815. Hon var en kraftkvinna som övertog sin mans affärer och drev verksamheten vidare. En dotterson till henne var Samuel Svensson som blev mördad i Stava 1864. Maria Persdotter hade efter sin man en god ekonomi och hon hade åtskil ligt med pengar utlånade. Hon är ofta nämnd i bouppteckningar, där veder börande hade skulder till henne. Av bouppteckningen den 16 maj 1815 efter henne själv framgår att hon efterlämnade två döttrar. Stina gift med rusthål laren Sven Persson, se nedan, och Brita gift med rusthållaren Hans Hansson i Munkeryd. En son och en dotter hade avlidit före modern, nämligen sonen Peter Svensson i Näfstad som efterlämnat fem omyndiga barn samt dottern Maja Svensdotter i Kopparp som efterlämnat tre myndiga barn och en omyndig dotter. Tillgångama upptogs till 2381 riksdaler, därav över 2000 i lån till olika personer, dels i Stavabygden och i närheten men också i Näfstad, Jussberg, Broby och Haninge. Bouppteckningen undertecknades av Samuel Andersson, nämndeman i Bankaby samt av gästgivaren Peter Persson i Hol kabergs Södergård. Bouppteckningen efter sonen Johan Svensson som dog av lungsot 14 juli 1791, upptog tillgångar för 1119 riksdaler, bestående av halva rusthållet Kopparp, upptaget till 555 riksdaler, vidare lösöre för 546 riksdaler. Boupp teckningen upprättad av Peter Holmström samt av Jöns Månsson i Stava och Jonas Håkansson i Börstabol. Rusthållaren Olof Jonsson i Kushult hade till sommartinget 1789 instämt änkan Maria Persdotter såsom ägare av rusthållet Lilla Krokek. Han yrkade att hon skulle delta i skiljehägnaden mellan Krokek och hans hemman Näte ryd. Vidare yrkade han att hon också framgent måtte gärdesgården vidmakt hålla. Stängselplikten bestämdes i en förening mellan dem till 2/3 för Kro kek och för Olof Jonsson för Näteryd 1/3, liksom att den i framtiden skall vidmakthållas. Denna förening upplästes och erkändes av parterna Maria Persdotter hade som nämnts mycket pengar utlånade. Hon var näs tan som en bank för bygden där man kunde låna pengar. Men ibland fick hon inte tillbaka sina pengar så som skuldebreven föreskrev. Då drev hon sina fordringar vid tinget. Domböckerna berättar om åtskilliga sådana mål. Det var inte bara hennes man som hade lånat ut pengar. Efter mannens död hade hon själv fortsatt denna utlåningsverksamhet. Jonas Hansson 17830422, död 1808 Sara Hansdotter 17900112, död 1811 Jonas och Sara var syskon. De var dotterbam till Maria Persdotter. Deras föräldrar var Maria Svensdotter och Hans Håkansson i Kopparp. Deras för äldrar dog år 1800 resp. 1806. Det fanns en sjukdomsbild över denna familj. 28 Flera av deras barn dog i unga år. Maria Svensdotter var svagsint och in togs på Vadstena Hospital och dog där år 1806. Hans Håkansson dog redan år 1800 av svullnad och värk, 53 år gammal. Av deras barn kom Jonas och Sara till Lilla Krokek efter faderns död. Jonas dog 1808 av venerisk sjuka och Sara dog 1811 av giktvärk . Sven Persson 17560926 i Stora Åby, bonde, Stina Svensdotter 17611218, dt Sven Jönsson i Kopparp Barn: Samuel 17840613 i St Åby, bonde i L Krokek, se längre fram Sven 17870223 i Stora Åby, död samma år, Peter 17880921 i Stora Åby, död i koppoma 1789, Maja Stina 17900118 i Stora Åby, död samma år Peter 17910731 i Stora Åby, död 1811, Sven 17930507 i Stora Åby, död samma år, Jonas 17941019 i Stora Åby, bonde i L Krokek, Anna Brita 17971209, död av svaghet den 30 augusti 1798, Stina 18000214, g m Peter Andersson i Haningetorp Sven var son till bonden Per Eriksson och hans hustru Ingrid Nilsdotter i Sonaby i Stora Åby socken. Sven och Stina gifte sig 1783. Stina var dotter till Sven Jönsson och hans hustru Maria Persdotter. Stina föddes i Sj ögetorp och växte upp i Kopparp. Hon hade rötter i Gyllingesla'kten. Sven och Stina bodde försti Sonabyi Stora Åby, sedan i Kopparp 1794 till 1796 i Ödes högs socken. De kom sedan till Lilla Krokek. De fick nio barn men endast tre nådde vuxen ålder. Den 23 februari 1818 skrev Sven och Stina ett testamente, där de förord nade hur deras egendom skulle fördelas på de två sönerna, Samuel och Jo nas samt dottern Stina. De förordnade att dottern skulle ärva lika med sina bröder. Lilla Krokek hade då av Sven och Stina till större delen inlösts till skatte. Lilla Krokek var ännu bara en gård och något skifte hade ännu inte skett. Detta år, 1818 när Sven och Stina funderade över sitt testamente, gifte sig den äldste sonen, Samuel. Dottern Stina gifte sig 1821 och Sven gifte sig 1822. Sonen Samuel hade vid testamentstillfället redan fått ut en del av sitt arv och vi kan ana att Sven och Stina ville försäkra sig om rättvisa gentemot de övriga. Sven Persson och Stina Svensdotter överlät omkring 1820 Lilla Krokek på sina två söner och satt sedan på sitt undantag. Både Sven och Stina dog 1829. Om Sven står det att han kom till Lilla Krokek 1796, fader till tio barn, alltid stark hälsa, fick slag och blev mållös, dog 20 januari 1829 av slag, 78 år gammal Stina Svensdotter dog den 24 mars samma år av bröst feber. Jag har antecknat att Sven hade en broder, Jonas Persson i Hässle sund, Stora Åby socken. Barnadödligheten var stor. Vi ser att av deras nio barn dog sex i unga år. Vi kan föreställa oss att det varit mycket fruktan och rädsla och mycket gråt och sorg i deras hus. Bouppteckningen 1829 efter förra rusthållaren Sven Persson visar att han troligen tidigare hade överlåtit fastigheten på sina barn. Bouppteckning 29 en upptar ett par kor och några får. Under böcker upptas en bibel, en postil la, en psalmbok, två böneböcker, en bok Sions sånger, en bok Örtagårdssäll skap. Bouppteckningen 1829 efter avlidna rusthållaränkan Stina Svensdotter upptog tillgångar för 275 riksdaler, 64 riksdaler i skuld, en behållning av 211 riksdaler. Hon efterlämnade två söner, Samuel och Jonas i Lilla Krokek samt dottern Stina Svensdotter, gift med skattemannen Peter Andersson i Haningetorp. Sven Persson förekommer åtskilliga gånger omnämnd i domböckema. Man kan få den uppfattningen att han kanske var ganska hård i affärer och gärna lät stämma människor inför tinget i stället för att i första hand sträva efter att komma överens. Han blev också själv instämd av sina torpare för kontraktsbrott. Av hans tingsärenden redovisas här följande: Vid höstetinget 1801 förekom en ersättningstvist mellan rusthållaren Sven Persson i Lilla Krokek, och bonden Jonas Haborsson i Sunneryd. Det rörde ersättning för en bagge som Jonas Haborssons hund skulle dödat. Som vittnen hördes livgrenadj ären Mars, pi gan Maria Nilsdotter från Alvastra samt bonden Peter Danielsson i Sunneryd och hustrun Maria Larsdotter på Sunneryds ägor. Haborssons fårhund hade setts med ett blodigt köttstycke i munnen. Ing en hade dock sett något av händelsen. Hunden beskrevs som en trogen får hund. Målet uppsköts. Jag har inte läst utgången av målet. Torparen Peter Svensson på Kulhults ägor hade till höstetinget 1803 instämt rusthållaren Sven Persson i Lilla Krokek i en tvist om ett torpkon trakt från den 26 november 1798 då Peter Svensson bodde i Lilla Krokek. Som vittnen åberopades J Lantz och Peter Krok. Målet uppskjutet. Rusthållaren Sven Persson i Lilla Krokek hade till höstetinget 1805 in stämt kyrkoherden Magister Peter Erik Petersson i Trehörna. Hanyrkade att enligt ett köpekontrakt av den 13 april 1803 utfå en halv tunna korn. Vid målet framkom att kyrkoherden betalat ersättningen redan när han fick stämningen. Rusthållaren Sven Persson i Lilla Krokek hade till sommartinget 1809 instämt avlidne livgrenadjären Mars änka Stina Cederkvist. Hon bodde nu på Tingstads ägor. Han yrkade att hon skulle betala 17 skilling, 7 runstycken banco eftersom hon varit mantalsskriven på hans ägor. Det framkom att det ta var felaktigt, varför rätten ogillade stämningen. Kronolänsmannen Sundelius hade till sommartinget 1799 instämt dräng en Jonas Larsson i Lilla Krokek samt pi gan Katharina Andersdotter på Näte ryds ägor för första resan lägersmål. Vid upprop inställde sig i åklagarens närvaro Katharina som berättade att hon i hemmanet Kopparp förra året blivit hävdad av Jonas Larsson och rädd med barn som i dopet kallades Anders men sedan genom döden utgått. Jonas Larsson erkände sitt brott och de dömdes, Jonas Larsson att böta tre riksdaler 16 skillingar samt Katharina en riksdaler 32 skillingar till tre skiftes. Till Ödeshögs kyrka skall de betala, han en riksdaler 16 skillingar, hon 32 skillingar samt dessutom i sakristian undergå enskild skrift och av lösning, såvida de icke sedan förbrytelsen blivit delaktiga av den Heliga Nattvard. 30 Till häradsrätten hade det anmälts vid sommartinget 1799 att drängen Jonas Larsson och pi gan Katharina Andersdotter i Näteryd icke kunnat beta la sina böter för lönskaläget. Därför beslutade häradsrätten att de skulle straffas med fängelse, Jonas Larsson med 14 dagar och Katharina Anders dotter med 7 dagars fängelse på Linköpings slott. Israel Persson 17700322 i Vireda, torpare H Maj a Bengtsdotter 1766 i Adelöv Barn: Sara Stina Israel Persson var son till Per Svensson och Brita Svensdotter från Stora Björkenäs ägor i Vireda. Brita Svensdotter var från Ödeshögs socken, men hennes bakgrund har jag inte kunnat utreda. Maj a Bengtsdotters bakgrund är också okänd. Israel hade köpt en förpantning av Sven Persson i Lilla Kro kek, möjligen år 1797. Som synes här nedan förekom ett och annat vid tingsrätten om denna förpantning. Israel och Maja gifte sig 1804 och Maja uppgavs då vara änka från Maltmossens ägor. De flyttade före 1812 till Vireda där de köpte en gård i Lilla Björkenäs. Döttrama Sara och Stina var sannolikt hennes döttrar från tidigare äktenskap. I husförhörslängd från 1805 uppges Sara ”tjäna” och Stina vara gift i Stora Åby. Av domboken framgår att drängen Israel Persson i Lilla Krokek till hös tetinget 1803 instämt bonden Sven Persson. Israel yrkade att ett avtal dem emellan om en torpförpantning skulle uppgyllas. Målet slutade i förlikning. Rusthållaren Sven Persson i Lilla Krokek hade till sommartinget 1809 instämt torparen Israel Persson för åverkan på växande timmerskog på Lilla Krokeks ägor. Han krävde ersättning för detta men rätten ogillade stämning en, Israel Persson friades. Peter Svensson 17470709, torpare Ingeborg Nilsdotter (1734) i Västergötland (Ingeborg Svensdotter) Barn: Maria 17730812, troligen död Peter 17770719, soldat i Svärn med soldatnamnet Turnér. Nils 17790924, död 1785 Johan 17830516, ?? Peter och Ingeborg hade båda tjänat i Kopparp och där födde Ingeborg en dotter, Maria år 1773. Peter var fader till barnet och Peter och Ingeborg gifte sig 1774 och flyttade till ett torp på Lilla Krokeks ägor. Han uppgavs vid vigseln vara från Kopparp och hon från Lakarp. Peter var sannolikt son till bonden Sven Persson och hans hustru Kerstin J önsdotter i Lakarp. Den 3 maj 1805 dog backstuguhjonet Peter Svensson på Lilla Krokeks ägor av kolik, 58 år gammal. Den 1 november 1819 dog Ingeborg Nilsdot ter, fattighj on på Lilla Krokeks ägor av ålderdom, född i Västergötland 1734 (?) Jag har också en anteckning om att Peter Svensson var sockenskräddare. 31 I domboken från 1801 finns ett kontrakt om hans lilla torp, upprättat 31 januari 1801 mellan bonden Sven Persson och Peter Svensson. Där talas om den lilla husplan och kålgård som Per Svensson har sina hus på att för sig och sin hustru vara orubbade uppå sin övriga livstid För detta skall de år ligen den 12 februari erlägga 32 skillingar. Vedbrand för Per Svensson tages på ägorna, men inte hugga det som är färskt eller till någon skada. Vad husen vidkommer efter Per Svenssons och hans hustrus död tillkommer de Per Svenssons barn och arvingar. Ett är att påminna, att om det befinnes mot mig göras något förfång är detta kontrakt då dödat. Lilla Krokek den 31 januari 1801. Sven Persson SPS, Stina Svensdotter SSD F örenämnda kontrakt förklarar jag mig vara nöjd med Per Svensson Det är möjligt att detta torpkontrakt kan röra det som senare hette Haga lund. Vid höstetinget 1801 uppkom en ersättningstvist mellan rusthållaren Sven Persson i Lilla Krokek och drängen Peter Svensson i Stora Renemo. Förlikning. Målet nedlagt. Detta kan ha varit någon annan Peter Svensson. År 1818 hade änkan Brita Månsdotter i SVinåsen lånat ut en mindre summa pengar till sockenskräddarens hustru på Lilla Krokeks ägor. Johan Magnusson Ekegren, (1759), ryttare H Kerstin Månsdotter (1760), död 1795 i barnsäng Barn: Lena 17860324, Johannes 17880205 Nathanael 17911128, Brita 17940530, Bakgrunden för Johan och Kerstin är okänd. Deras fyra barn är födda i Lilla Krokeks soldattorp. Hustrun dog 1795 och Johan gifte sig 1803 med Ingeborg Andersdotter. De bodde sedan en tid på Börstabols ägor. Han är där omnämnd som " gifta drängen". De flyttade sedan Vidare, troligen till Uppgränna Skärmagård. De fick där en dotter, Anna, 1808. Där dog Johan Ekegren 1808 aV lungsot, 49 år gammal. Johan Mars 1772, livgrenadj är Stina Svensdotter 1769, CederkVist Barn: Peter 17990623, död s å aV torsken Karl 18021001, död 1807 aV kopporna Ekegrens efterträdare i soldattorpet bleV Johan Mars. Han och Stina flyt tade dit omkring 1798 och gifte sig också detta år. Johan Mars är antecknad som död den 4 maj 1807. Möjligen stupade han i krigen i Tyskland. En annan soldat från bygden som dog ungefär samtidigt var Joel Huggert från Munkeryd. Denne dog den 27 mars 1807. Hustrun till Johan Mars, Stina Svensdotter, flyttade därefter till Tingstads ägori Åby socken. Vid bouppteckningen efter Johan mars den 21 september 1807 anteckna des tillgångar för 197 riksdaler. Sonen Karl dog den 11 september 1807, fem år gammal. 32 Samuel Svensson 17840613 i Åby, bonde, H1) Stina Andersdotter 17931031 i Gränna, död av bröstfeber 1827 H2) Maria Persdotter 1796 i Skärstad, g 1827 Barn: Peter 18180926, död s å Johan Peter 18190915, tV Tollstad 1844 Johanna Maja 18210701, t Öninge 1840 Kristina Sofia 18230724, t Öj an 1843 Inga Charlotta 18251218, tHolkaberg 1845 Peter Magnus 18281 102, bonde i Kulhult, se nedan Lena Greta 18310117, gift och flyttade till Erstorp Anna Sofia 18340415, död av nervfeber 1845 Maria Vilhelmina 18370318, till Ödeshög. Karl August 18400507, död s å Josefina Vilhelmina 18410929, gift och flyttade till Lyckan Samuel var son till Sven Persson och Stina Svensdotter. Genom sin mor hade han anor tillbaka till den gamla Gyllingesläkten. Samuel övertog efter föräldrarna den norra gården i Lilla Krokek. Han gifte sig 1818 med Stina Andersdotter från Sonaby i Gränna landsförsamling, dotter till bonden Anders Svensson och Ingrid Jonsdotter. Låt oss samtidigt konstatera att Sa muel var född i Sonaby i Stora Åby socken. Samuel och Stina fick fem barn, varav ett dog. Stina Andersdotter dog i bröstfeber 1827 och Samuel gifte sig med Maria Persdotter. I det nya äktenskapet föddes sex barn. Samuel och hans hustru drog sig omkring 1850 tillbaka till ett undantag på gården. Samuel blev mördad 1864, se nedan. Samuel var nämndeman och en betrodd man i bygden. Han anlitades för bouppteckningar och andra skrivgöromål. Om sonen Peter Magnus, se läng re fram. Bouppteckningen 1827 efter Stina Andersdotter visar att hon efterlämna de maken samt fyra barn, Johan 8 år, Johanna 5 år, Kristina 3 år, Inga Char lotta ett år. Tillgångama upptogs till 3342 riksdaler, därav 1/2 mantal Lilla Krokek till 1900 riksdaler. Under köre och åkerredskap upptas tväfära'e vagnar, en skogsvagn, en kärra med fjädersäte, en harv, ett hästok, jj/ra ärjekrokar varav två sämre, tre gödselbottnar, en hökärra häck, tre skoa'a'a kälkar, jj/ra oskoa'a'a, en slump segbjörke, nio granbräa'er, ättaplankor, jj/ra bräder, tvä betsel, nio grepar, bättre och sämre, en järnskoa'a' ryss, en dito utsliten, en drög till två hästar, tvä linbrättor. Bouppteckningen upptog bl. a. också jj/ra hästar, jj/ra kor, ett par puttar om ett är, en kvigkalv, ett par smä oxar, sju får och tre baggar, tvä grisar, tvä getter. Bouppteckningen var upprättad av Jöns Nilsson 0 Jöns Lantz. Ur domboken för år 1813 finns ett mål där Samuel Svensson var målsä gande: Kronolänsman Svanbeck hade vid vintertinget 1813 för häradsrätten inställt häktade pi gan Anna J önsdotter från Lilla Krokek med anledning att hon i september månad begått inbrottsstöld av penningar från drängen Samuel Svensson i Lilla Krokek. Anna J önsdotter, 30 år, född i Blekinge och där dömd för ovarsamhet med eld och därför arbetat fyra år på Spinnhuset i Norrköping. Därefter har 33 hon haft plats här i socknen som piga i fem år. Hon erkände frivilligt att hon sistlidna Mikaelii dag då hon skulle flytta ur den tjänst hon haft i Lilla Kro kek gjort inbrott i ett låst skrin, tillhörigt drängen Samuel Svensson. Därur tillgrep hon en summa penningar, vars storlek hon ej kan uppge. Samuel Svensson uppgav att då stölden skedde, Mikaelii dag, eller den 30 september 1812 fanns i skrinet 388 riksdaleri riksgäldssedlar. Efter att Anna Jönsdotter blev misstänkt för stölden har hos henne återfunnits 338 riksdaler. Hon kunde inte uppge vad hon av det stulna begagnat, men trodde det ej överstiga 15 riksdaler, likväl utan någon visshet. Rätten dömde pigan Anna Jönsdotter för första resan inbrott att straffas med trettio par risslag och därefter i Ödeshögs sockenkyrka undergå en sön dags uppenbar kyrkoplikt med skrift och avlösning. Samuel Svensson förekommer vidare omnämnd flera gånger i domböck ema, särskilt i mål där han har ersättningskrav av olika slag. Drängen Samuel Svensson i Lilla Krokek hade till sommartinget 1814 instämt drängen Adam Jonsson i Stora Lund rörande krav på ersättning för bärgade varor. År 1826 var Samuel Svensson instämd för att han i juni 1826 vid gärds gårdsarbete upptänt eld och inte sett till denna bättre än att den antänt den nya hägnaden. Den skulle orsakat en större skada om den inte upptäckts av andra personer och då begränsats genom att gärdesgården revs ned. Svens son medgav att han upptänt elden för att svedja vidj or och att han efter arbe tets slut gått därifrån utan att släcka elden och inte heller därefter tillsett den. Han dömdes därför till böter, sex riksdaler 32 skillingar. Drängen Jonas Jonsson i Munkeryd hade till vintertinget 1842 instämt nämndemannen Samuel Svenssons hustru i Lilla Krokek, Maria Persdotter för att hon beskyllt honom för att ha under sin tj änstetid hos svaranden och hennes man olovligen tillgripit en stump ull. Hon erkände och dömdes till 32 skilling i böter. Mordet i Stava Undantagsmannen, förra bonden och nämndemannen, Samuel Svensson på norra gården i Lilla Krokek blev ihj älslagen 27 april 1864 utmed nya landsvägen i Stava. Han kom fredligt gående utmed vägen mitt för Bil Antons gård. Då kom en för honom okänd man åkande, gick av sin vagn och slog Samuel i huvudet med en hammare. Den okände fortsatte sedan sin resa och Samuel togs en stund senare om hand av människor som kom åkande i nästa vagn. Samuel visade svaga livs tecken men dog en stund senare. Mördaren anmälde senare sig själv. Mördaren hette Erik Johan Svensson. Han var bonde i Glänås i Svans hals. Han hade varit på torget i Gränna och sålt spannmål och var på hem resa. Mordet var planerat. Han hade bestämt sig för att han skulle slå ihjäl den första människa som han mötte på hemvägen från Gränna. Tingsrätten dömde honom till straffarbete men Göta Hovrätt ansåg att han begått dådet i ett tillstånd av vansinne och därför blev han helt fri från straff. Han flyttade senare med sin familj till Jättingstad i Heda. Där har länge gått en sägen om att en bonde på Hammargården i Jättingstad bestämt sig för att slå ihjäl den första människa som kom på hans infartsväg. I Stava 34 bygden har förr varit omtalat att det spökade på vägen utanför BilAntons. Människor brukade där möta ett liktåg har det sagts. Så kan händelser i det förgångna sätta spår i människors vardag. Maria Persdotter dog 1875. Samuel Svensson var en förmögen man. Han hade en del pengar utlåna de. Vid sommartinget 1844 inlämnades till rätten en handling i vilken Maja Lena Andersdotter medgav att hon hade en skuld till Samuel Svensson på 400 riksdaler riksgäld. Därför överlät hon till honom en förpantningsskilling för ett torp på Rid dargårdens ägor, vidare en stuga med förstuga och kök, en bod samt en la dugård, allt till ett värde av 266 riksdaler banco eller 400 riksdaler riksgäld. Därmed var skulden betald. Vem var denna Maja Lena Andersdotter? Var för hade hon en så stor skuld till Samuel Svensson. Maja Lena föddes 1798, dotter till livgrenadjären Anders Hektor och hans hustru Ingrid Månsdotter på Halvarby ägor i Stora Åby socken. Hon var piga i Sunneryd från 1818, därefter i Holkaberg, Hon gifte sig med drängen Sven Svensson och de hade ett torp på Samuel Svenssons ägori Lilla Krokek någon tid, se om dem längre fram i texten. De bodde en tid i Porsarp och sedan i Kopparp. De arrenderade sedan en gård i Stora Krokek. Sven dog där 1836. Maja Lena flyttade sedan till ett torp på Ridddargårdens ägor i Ödeshög. Hur skulden till Samuel uppstått framgår inte. Det var förmodligen hennes man som hade denna skuld till Samuel och när han dött fick Maja Lena försöka betala den. Hon gifte sig 1839 med torparen Karl Håkansson och de bodde sedan på Riddargårdens ägor tills de 1852 emigrerade till Amerika. Uppgifterna om skuldens storlek i riksdaler banco och riksdaler riksgäld är lite svår att få att stämma. Kanske var skulden av gammalt datum och på något sätt omräknad. Det fanns då tre myntsorter, specie, banco och riks gäld. År 1835 var en riksdaler specie = 2 2/3 riksdaler banco = 4 riksdaler riksgäld. Det senare myntslaget var det som användes mest. Bouppteckningen den 7 maj 1864 efter mördade f.d. nämndemannen Samuel Svensson i L Krokek, som avled den 27 april, visar att han efter lämnade änkan Maria Petersdotter samt med henne 4 barn, sonen hemmans ägaren Peter Magnus Samuelsson i Kulhult, dottern Lena Greta, g m Karl Lejon i Kushult, Josefina Vilhelmina, g m ställmakaren Herman Vesterberg i Ödeshög, Maja Vilhelmina omyndig. Hennes rätt bevakades av Karl Lejon i Kushult. Den avlidne hade tidigare varit gift med Kristina Andersdotter och hade med henne fyra barn, sonen Johan Samuelsson i Nisshult, Johanna Maria, g m förpantningsägaren Peter Magnus Hansson vid Sj ögetorp, Kristina Sofia g m hemmansäg. Anders Johansson i J onshult, Inga Charlotta g m hem mansäg. Johan Svensson i Renemo. Tillgångama upptogs till 4606 riksdaler och skulderna 119 riksdaler. Bland tillgångarna märks 2 kor, ett får med lamm, en gris. Bland tillgång arna var 4000 riksdaler innestående del av köpesumma i 1/2 hemman Lilla Krokek. 35 C P Hansson i Kushult var boupptecknare, med hjälp av Anders Magnus Jönsson i Krokek och L I Petersson i Stava. Johan Grip 18050925 i Gränna, arrendator Stina Greta Andersdotter 18090113 Barn: Kristina 18321208, nöddöpt, död samma dag. Maria 183 50326, g m Johan Fredrik Johansson i Stava Johan 183 7121 1, arbetare vid Skärblacka pappersbruk Johan och Stina gifte sig 1831 när de båda var dräng och piga hos Sa muel Svensson i Lilla Krokek. Johan var son till soldaten Johannes Grip och hans hustru Kerstin Nilsdotter på Uppgränna Knutagårds ägor. Stina var sannolikt dotter till bonden Anders Jonsson och Stina Hansdotter i Kopparp. Från Lilla Krokek flyttade de 1734 till Kopparp där de var hälftenbrukare på Katharina Hansdotters gård. De kom 1836 till Stavreberg och där arrendera de de förmodligen 1/ 16 mtl. Från 1841 arrenderade de 3/32 mtl i Stavre berg. År 1845 flyttade de till Lilla Krokek och där anges de vara hälftenbruka re på Samuel Svenssons gård. De arrenderade 1847 eller 1848 den ena går den i Hårstorp. 1849 flyttade de till Stava där de arrenderade en gård. De flyttade 1852 tillbaka till Hårstorp och arrenderade där 3/8 mtl. Från slutet av 1850talet uppgavs de vara inhyses i egen stuga i Hårstorp. Stina uppgavs då i husförhörslängden vara sjuklig och oduglig. Båda dog 1878, Maria av lungsot den 5 maj och Johan den 4 december av samma sjukdom. Jonas Svensson 17940919 i Åby, bonde, H Maria Persdotter 1802 i Skärstad Barn: Stina Sofia 18230910 Karl Johan 18250210, död av bröstfeber 1840 Sven Peter 18270513 Maria Helena 1829 1 00 1 , död av bröstfeber 1830 Johan Frans 18321004, Karl August 18350723, död av slag 1840 Maria Josefina 18391007, Jonas och Samuel, se ovan, var bröder och de fick överta var sin av de två gårdarnai Lilla Krokek. Jonas övertog den södra gården. Han gifte sig med Maria Persdotter från Skärstad. De brukade och bebodde sedan den södra gården i byn fram till 1843, då de flyttade till Ölmstad. Det kan tilläggas att Jonas Svensson några år vid mitten av 183 0talet arrenderade norra gården i Holkaberg och då även upp gavs vara gästgivare. J ägmästare J oakimsson bodde på den södra gården i Holkaberg och tycks ha haft hand om den större delen av gästgiveriet. Torparen Jonas Samuelsson på Stora Krokeks ägor hade till sommarting et 1813 instämt Jonas Svensson i Lilla Krokek för att denne sistlidna 4edag jul kommit till hans bostad och under eder med hugg och slag överfallit 36 honom och hans hustru och även beskyllt honom för att ha bortstulit en summa pengar från svarandens broder. Jonas Svensson förnekade helt och hållet detta överfall varför Samuels son anhöll om hörande av vittnen, drängarna Anders Bengtsson i Lilla Kro kek och Johan Andersson i Munkeryd. Jonas Svensson anförde såsom jäv emot den förstnämnde att han var svagsint och mot den senare något annat hinder. Häradsrätten sökte genom flera frågor till Anders Bengtsson utröna hu ruvida han förstod de skyldigheter som åligger vittnen samt också vikten av de förbindelser en avlagd vittnesed medför. Härpå gav Anders Bengtsson ganska ofullständiga och orediga svar. Av företedd doktorsattest inhämtades att han genom ett fall skadat huvudet och att han stundtals besväras av yrsel och oredighet. Härav fann häradsrätten att Anders Bengtsson inte kunde tillåtas vittna. Men Johan Andersson fick avlägga eden. Han berättade att han och An ders Bengtsson för någon tid sedan vari sällskap med Jonas Svensson från en verkställd skjutsning. Då hade Jonas berättat att hans broder Samuel Svensson varit hos kloka gubben och frågat om sina bortstulna pengar. Re sultatet av detta blev att Samuelssons hustru kunde misstänkas för stölden. Målet uppsköts för inkallande av flera vittnen och återupptogs vid höste tinget 1813. Samuelsson förklarade då att han avstod från stämningen på grund av sina vittnens bortovaro. Efter ansökan av Jonas Svensson stadgade häradsrätten vid vintertinget 1838 ett vite av sex riksdaler, 32 skillingar banco utöver skadans ersättande för var och en som gör åverkan genom otillåten gång och körväg, nedrivna gärdesgårdar, öppnade och ej igenstängda grindar och gap, olovlig jakt och fiske eller annat sådant som kränker äganderätten. Innan detta stadgande kunde träda i kraft skulle stadgandet kungöras från predikstolarna i Ödes hög, Stora Åby och Trehörna. Vid sommartinget 1841 inlämnades en handling som visade att Petter Österlund i Hårstorp sålt diverse lösegendom till Jonas Svensson i Lilla Krokek. Det var skåp, sängar, kistor, dukar, kläder, lakan, sängtäcken till ett värde av 961 riksdaler. Till vintertinget 1843 hade smeden Nils Jönssoni Stavreberg instämt Jonas Svensson i Lilla Krokek med krav att få ut åtkomsthandlingar för 1/ 16 mantal Stavreberg som han köpt av Jonas Svensson, jämte ersättning för kostnader. Jonas Svensson hade inte inställt sig. Målet upptogs vid som martinget 1843. Enligt kontrakt hade Jönsson den 28 augusti 1841 köpt fastigheten 1/ 16 mtl Stavreberg för 833 riksdaler av Svensson. Denne ålades av rätten att anskaffa de aktuella handlingarna för att Nils Jönsson3 skall kunna anhålla om fastebrev. Vi finner under denna period att en och samma släkt, Jöns Nilssons och Brita Larsdotters ättlingar i Kopparp, äger hela Lilla Krokek. Laga skifte År 1834 skedde laga skiftet i Lilla Krokek. De två gårdarna i Lilla Kro kek ägdes då en vardera av de två bröderna Jonas och Samuel Svensson. 37 Jonas Svensson angavs då vara gästgivare i Holkaberg. Det var Jonas Svensson som begärde att laga skifte skulle företas. Den 4 augusti börj ades arbetet. Det började med kartläggning. Någon äldre karta fanns inte. Alla husen låg samlade där den södra går dens hus ligger idag. På norra sidan av vägen låg husen i en skyddad fyr kant. Söder om vägen låg ladugårdshusen. Marken delades i två lotter, den norra och den södra. Båda var överens om att utflyttning var nödvändig för den ena av lotter na. Jonas och Samuel kunde inte komma överens om fördelningen varför lottning måste ske. Jonas erhöll då den södra lotten och Samuel den norra. Utflyttning av husen till den norra tomten skulle ske inom fyra år (senast 1838) och tillträdet av de nya skiftena skulle ske med höstsådden år 1835. Husen på gården hade tydligen ditintills brukats gemensamt och därför skul le en husdelning också ske. Här får vi en aning om de hus som fanns på går den. Läs följande samt studera detaljerna på skifteskartan. Husdelningen lottägarna emellan försiggick och utföll så, att norra lotten fick östra delen av stugubyggnaden, östra boden, portskälet, det närmast intill nämnda skäl belägna svinhus, östra brygghuset, hönshuset, snickare boden och stora ladugårdsbyggnaden, och södra lotten bekom västra delen av stuvan, västra boden, västra brygghuset, hela stallet, emot en mellangift av 35 riksdaler banco, vedslg'ulet, det andra svinhuset samt gamla ladugår den. Imellangift på stora ladugården skall Samuel Svensson betala sextiosex riksdaler banco. Den kvarn som fanns vid bäcken och som ägdes gemensamt skulle även framgent begagnas samfält. Likaså skulle vägarna på ägorna begagnas som förr, och då nöden fordrar begagnandet av de vattenställen som vid upp kommande torkär äga bestånd. Håkan Jupiter 17870531, g 1808, livgrenadj är H Maja Persdotter 17810810 Son: Johannes 18091027 Håkan var son till bonden Peter Håkansson och hans hustru Katharina J önsdotter i Gumby. Maj a Persdotter var sannolikt dotter till bonden Peter Johansson och Katharina Andersdotter i Mark, då född 17810814 ?. De gifte sig 1808 och han blev förmodligen då livgrenadj är för Lilla Krokek. Håkan hade glömt att inställa sig till ett regementsmöte och hans tid som livgrenadj är slutade hastigt. Familjen flyttade 1810 till Gumby. Där var han bonde på 1/8 mtl men han skrevs också som gratialist. Han dog i Gumby 1848. Maja Persdotter dog 1863 och var då antecknad som krympling och blind. Soldat Karl Blom 17761115, Maja Abrahamsdotter (1780) Sara Lena 18110609, Karl var son till torparen Zachris Persson och hans hustru Maria Svens dotter på Näteryds ägor. Han gifte sig 1802 med Maja Abrahamsdotter. Karl Blom var en kort tid soldat för Stava men slutade där, kanske redan 38 1808. De bodde sedan en tid i Lilla Krokek och flyttade sedan till ett torp på Häggestads ägor. Maja Abrahamsdotter var ett syskonbarn till Karl Blom. Han hade därför erhållit Kgl Majt:s tillstånd till giftermålet. Johannes Lejon 17940215, livgrenadj är Maja Andersdotter 1788 i Fågelås, Barn: August (Anders) 18180127, Kristina Charlotta 18240929, Karl Adolf 18260710, Johannes var son till ryttaren Johan Åberg och Stina Andersdotter på Åby Sörgårds ägor. Maja Andersdotters bakgrund äri Fågelås i Västergöt land. Johannes och Maja kom till L Krokek 1813. Familjen flyttade 1840 till Kushult. Jonas Andersson 1793 0223 i Gränna socken, torpare, död 1826 Anders Samuelsson Stark 17840126, Johanna Olofsdotter 17980918, Barn: Andreas 18180121, till Sthlm 1833 Johan 18200918, död av bröstsjuka 1836 Kristina 18220509, Anna Maria 18241215, t Öninge 1840, t Sthlm, återkom 1856, Johanna 18260825, död av vattusot 1836 Hedvig 18350321 Sven Peter 18370714, till Munkeryd omkr. 1852 Karl Johan 18440508, död 1859 Jonas var son till soldaten Anders Klev och hans hustru Stina Anders dotter vid Kleven i Gränna socken och Johanna var dotter till livgrenadjären Olof Brodd och hans hustru Maja Jonsdotter på Brodderyds ägor. Jonas och Johanna vigdes 1817 och båda tjänade då i Kopparp. De bodde något år i Munkeryd men kom sedan till Lilla Krokek 1818. Här hade de ett torp. J 0 nas dog 18260202 av bråck. Johanna och hennes sex barn flyttade 1828 till Näteryd. Där gifte hon sig 1833 med Anders Samuelsson Stark. Anders Samuelsson Stark var son till Samuel Larsson och Katharina Jo hansdotter i Sunnesjö. Efter giftermålet bodde de en tid i Öj an men kom 1838 till Lilla Krokeks ägor. En bror till henne samt hennes far bodde på Munkeryds ägor. Anders och Johanna hade från 1842 ett torpkontrakt med Jonas Svensson, se nedan. Anders Samuelsson dog 1844 av bröstfeber. Det är tveksamt om Johanna kunde behålla torpet när maken dött. Det torp som avsågs var möjligen det torp som låg ett par hundra meter nordost om torpet Hagalund. Dottern Kristina gifte sig 1854 med torparen Johannes Vetter i Munkeryd. Hon var svagsint och hon hade fel på ögonen. Så uppges det i husförhörslängden. Johanna och barnen Anna Maria, Sven Peter och Karl Johan bodde kvar på Lilla Krokeks ägor. Sonen Karl Johan dog av lungsot, 14 år gammal. Sven Peter tog drängtjänst och flyttade hem ifrån. Kvar bodde den utfattiga och sjukliga Johanna med sin dotter Anna Maria. Båda rycktes med i väckelserörelsen och Johanna betecknas i husförhörs längden som religionssvärmare och dottern uppges vara fanatisk läsare. 39 Johanna dog av ålderdom 10 december 1875. Anna Maria bodde förrnodli gen sedan tillsammans med änkorna Kristina Jonsdotter och Greta Anders dotter Berg på Lilla Krokeks ägor. Hon var något yngre än dessa och skötte kanske dessa, men uppgiften är osäker. Hon dog 24 juli 1905 av ålderdom. Möjligen bodde hon i en torp stuga som låg strax norr om vägen mot Stora Krokek, alldeles intill gränsen mot Stora Krokek. Där stod nämligen en stuga som förr i tiden kallades Ma jas stuga eller Majas torp. Bouppteckningen den 13 februari 1826 efter torparen Jonas Andersson på Lilla Krokeks ägor visar att han efterlämnade änkan Johanna Olofsdotter samt 4 barn, Anders 8 år, Johan 6, Kristina på 4:e året, Anna Mari 1 år. Tillgångarna uppgick till 21 riksdaler men skulderna till 35 riksdaler. Bo uppteckningen upprättad av Håkan Jonsson i Börstabol och Sven Hansson i Munkeryd. Vid höstetinget 1842, mål 284, inlämnades följ ande handling till rätten. Jag undertecknad utlämnar den sk. Skogskalken med husplan till torparen Anders Samuelsson och hans hustru Johanna Olofsdotter, vilket jag som jordägare lämnar i båda deras livstid enligt följande: 1. Detta kontrakt börjar 14 mars 1842. 2. Som årlig skatt skall torparen Anders Samuelsson betala 30 riksdaler vilket skall utgå i dagsverken. 3. Nödtorftig vedbrand skall fås på ägorna efter anvisning. 4. Beten får torparen begagna till en gris samt två lamm. Lilla Krokek den 25 september 1842. Jonas Svensson, Maria Persdotter Ur bouppteckningen 1844 efter inhyses Anders Stark på Lilla Krokeks ägor återges här bl. a. följande: Han efterlämnade hustrun Johanna Olofs dotter och två barn, Sven Peter 7 år och Karl Johan 6 mån. vilkas rätt be vakades av torparen Johannes T örner på Munkeryds ägor. Bouppteckning en upptog följande: tre grytor, tre gamla bråpannor, en liten kopparpanna, två brandringar, en eldtång, två huggyxor, en handyxa, hammare och tång, en kålyxa, två lövhackar, en slump järnskrå, två täcken, två sämre dito, ett lakan, två kuddar, Den avlidnas gångkläder fem riksdaler, (två rockar, tre par gamla byxor, tre västar, två hattar, en skinnmössa, tre skjortor, ett par strumpor, två par gamla skor, två par vantar, två gamla tröjor och en gam mal päls, två halskläden och tre nattkappor), en gammal stuga åtta riksda ler, ett dito skqu en riksdaler, Diverse husgerådssaker, ett väggur, två gam la sofor och en säng, ett par gardiner, ett bol, jj/ra stolar, en kista, ett skåp, två sämre skåp, en stånna med lock, en bykeså, en balja, två dito sämre, en vattenså, ett vattenämbar, tre byttor, en liten stånna med lock, en besman av trä, två gammalt såll, en tavelhäll, sex tallrikar av porslin, två knivar, en mortel, ett stenkärl, två böcker, två spetsglas, tre buteljer, en ljusastake, en ullsax, två korgar, två gamla spadar, två säckar och tre påsar. Summa till gångar 19 riksdaler 40 skillingar. Skulder, till Johannes Damberg i Lilla Krokek, Samuel Svensson ib, Johan nes T örner vid Munkeryd, till jägmästaren iHolkaberg för auktion i Glas fall, till Peter på Sunneryds ägor efter Kohagen, summa 10 riksdaler. Bo uppteckningen upprättades av J Damberg och Samuel Svensson i Lilla Kro kek. 40 Kerstin Arvidsdotter 17621 119, änka Barn: Maj a Eriksdotter (1785) dd Anna Karin, oä 18160214, ds Johannes oä 18210421, Kerstin Arvidsdotter var dotter till bonden Arvid Andersson och hans hustru Maria Nilsdotter i Tällekullen. Hon hade varit gift med torparen Erik Persson på Västra Haddåsens ägor. Han dog 1796. Kerstin samt dottern Maja och Majas två barn bodde i Näteryd åren 18141816 och flyttade se dan till Narbäck. 1821 flyttade de till Lilla Krokeks ägor. Hon uppgavs då i husförhörslängden vara en inhyses fattig änka. De var möjligen inhysta på Norrgården eller Norrgårdens ägor, i så fall kanske i torpet Hagalund. Kerstin Arvidsdotter flyttades 1832 till Fattighuset i Ödeshög. Hon dog där den 16 april 1837 av ålderdoms bräcklighet. Dottern, Maja Eriksdotter hade varit trolovad med livgrenadjären Häggb erg i Stora Aleryd i Stora Åby socken. Denne avled 25 oktober 1815, innan det planerade bröllopet. Maja väntade bam. Det blev en dotter, Anna Karin, och hon föddes i Näteryd 14 februari 1816. Maja Eriksdotter bodde kvar i Lilla Krokek fram till dess att hon gifte sig den 21 april 1835 med torparen Abraham Nilsson från Harsbol, varpå de flyttade till Stora Åby. De hade sedan ett torp på Stora Renemo ägor. Där dog Maja Eriksdotter den 26 februari 1851 av feber. Dottern Anna Karin Häggberg ingick 1836 äktenskap med livgrenadj är Stål i Sj ögetorp. Denne avled 5 timmar efter vigseln av förkylning. Hon ingick 1838 nytt äktenskap med livgrenadjären Jonas Ross i Kråkeryd. De blev senare farföräldrar till bl. a. Gunnar Hård i Stava. Detta var många brokiga blad ur livets bok. De manar oss sena tiders barn till eftertanke. Under något eller några år omkring 1807 bodde Johan Svensson, född 1740, och hans hustru Maria Månsdotter, född 1745, på Lilla Krokeks ägor. De är inte kända i övrigt. På Lilla Krokeks ägor har det under denna tid varit stor omsättning av människor. Sven Persson hade flera tvister med sina torpare vid tinget. Kan ske var han hård mot sina torpare, så att detta bidrog till att öka omsättning en av torparna? Peter Magnus Samuelsson 18281102, bonde, Johanna S Hansdotter 18210918, från Kushult Barn: Alida Mathilda 18530303, Klara Emilia 18550218, Karl Oskar 18571001, Peter var son till bonden Samuel Svensson i Lilla Krokek i hans gifte med Maria Persdotter. Peter gifte sig 1852 med änkan Johanna Sofia Hans dotter från Kushult, dotter till bonden Hans Olofsson och hans hustru Maja 41 Larsdotter. Peter och Johanna brukade en tid Norrgården i Lilla Krokek men flyttade 1855 till Kulhult. En dotter till dem, Klara Emilia, blev gift och bosatt i Gyllinge och med tiden mormors mor till Birgit Friggebo. Gården i Lilla Krokek förvärvades omkring 1855 av Anders Magnus Jönsson. Johannes Damberg 18140501 i Haurida, bonde på södergården Anna Brita Larsdotter 18170306 i Vireda Barn: Lars Johan 18410420 i Vireda, död 1845 av slag Johanna Sofia 18380830 i Vireda, död i rödsoten 1 okt 1857 Sven August 18440207, g 1865, se nedan Johan Alfred 18460927, död i rödsoten 22 september 1857 Frans Oskar Vilhelm 18490321, död i rödsoten 24 september 1857 Adolf 18541222, död samma år Johannes Dambergs föräldrar Lars Damberg 17770523 i Vireda, död 11 november 1856 Maria Jönsdotter 17770726 i Haurida, död av giktvärk 13 juli 1859 Johannes Damberg med familj och föräldrar flyttade från Vireda till Lilla Krokek 1843. Släkten Damberg bodde sedan kvar på södra gården i byn fram till omkring år 1900, då en ny släkt kom dit. Johannes Damberg dog 1 maj 1858 av bröstplågor. Familjen blev hårt drabbad i rödsotsepidemin 1857. I kyrkoboken konstateras att av deras sju barn lever nu blott ett. Av bouppteckningen 1857 efter undantagsmannen Lars Damberg fram går bl. a. att han efterlämnade änkan Maja J aensdotter samt två söner, Lars Damberg från Ryd i Adelövs socken, nu avliden men med fem barn, alla omyndi ga, vidare sonen Johannes Damberg i Lilla Krokek. Tillgångarna uppgick till 78 riksdaler, skulderna till 120 riksdaler. Under gångkläder upp togs fem livrockar, en fårskt'nnspa'ls, en kort tröja, en kort rock, en dito trö ja, en undertroja, ett par grå vadmalsbyxor, skinnbyxor, 4 västar, ett par hängslen, två par strumpor, två par snösockar, ett par stövlar, två par skor, två hattar, 9 slg'ortor, halskläder med kravatter, ett par fingerhandskar, summa 27 riksdaler. Frälseägaren Johannes Damberg och hans hustru AnnaBrita Larsdotter anhöll vid sommartinget 1844, mål 20, om fastebrev å 1/2 mtl krono skatte rusthåll nr 122 Lilla Krokek som de enl. bevittnad avhandling den 17 nov 1843 köpt av Jonas Svensson och dennes hustru Maria Persdotter för kvitte rade 5366 riksdaler banco Bouppteckningen efter Johannes Damberg 1858 visar att han efterlämna de hustrun Anna Brita Larsdotter samt sonen Sven August 14 år gammal. Tillgångarna uppgick till 3991 riksdaler, därav fastigheten 1/2 mtl Krokek till 1890 riksdaler. Skuldema uppgick till 2647, därav 333 riksdaler till Lars Dambergs arvingar, 100 till Johan Svensson i Renemo, 500 till Johan i Ryd, Ölmstad socken, 866 riksdaler till änkan Maria Nilsdotteri Grankärr, 325 riksdaler till August i Holkaberg, 100 till Johannes i Stora Krokek, 75 till handlanden Rudling i Gränna mm. Under bruksredskap upptogs bl. a. en 42 stångvagn, en sia'svagn, en enbetsvagn, två gamla kärror, tre skogsvagnar, en ryss, två a'rögar, en plog, sex krokar, en harv, en valt mm. Bouppteckningen 1859 efter undantagsänkan Maria Jansdotter i Lilla Krokek visade att hon som arvingar efterlämnat sonbamen efter Lars Dam berg i Ryd, Adelövs socken, 5 barn vilka är under förmyndare, och sonso nen August Damberg i L Krokek. Tillgångarna uppgick till 83 riksdaler, därav gångkläderna till 11 riksdaler. Från omkring 1820 bodde i Lilla Krokek Peter Samuelsson. Han var född 1796 son till bonden Samuel Andersson i Skrädeberg och uppgavs tidigt som sinnessvag och utfattig. Han tjänade dräng på många platser. Han var inhyses i Lilla Krokek under ett antal år, men dog 1857 i Hårstorp. Till Hår storp kom han troligen i början av 1850talet. Karl Gustaf Berg 18190605, livgrenadj är för L Krokek, Greta Andersdotter 18201005 i Ransberg Barn: Karl August 18441229, död 18480506 Maria Josefina 184709 1 0, gift till Heda Karl August 18491226, död i rödsotsepidemin 1857 Johan Alfred 18540402, till Amerika Frans Albin 18570131, till Amerika, Oskar Edvard 18590710, till Vadstena Karl Gustaf Berg kom från Öninge 1840 och blev livgrenadj är i L Kro kek. Greta Andersdotter kom hit 1844, även hon från Öninge. De gifte sig detta år. Hon upp gavs i husförhörslängderna vara predikosjuk, ett begrepp från den tiden då konventikelplakatet ännu fanns kvar. Det var då förbjudet att samlas till religiösa möten om inte prästen var med. Förbudet upphörde år 1858. Greta Andersdotter tjänade 1843 piga på Öninge Lillegård hos änkan Lotta Persdotter. Hos Lotta Persdotter hölls det då religiösa möten. Krono länsmannen, kommissarie Nelson fick kännedom om detta och möjligen gjorde han också ett besök där. Lotta Persdotter dömdes den 14 juni 1844 att böta 66 riksdaler för dessa sammankomster. Vi kan således vara säkra på att Greta Andersdotter var med vid dessa sammankomster. Kanske var hon den drivande, eftersom hon påstods var predikosjuk. Greta Andersdotter har säkerligen spelat en roll i väckelserö relsen i Stavabygden, av marginalanteckningarnai husförhörslängden att döma. Soldaten Karl Gustaf Berg dog av förkylning 1866. Greta Andersdotter överlevde honom med 30 år och dog den 9 maj 1896 av influensa. Bouppteckningen 1896 efter änkan Greta Berg vid L Krokek, visar att hon efterlämnade fem barn, sonen Johan Alfred Berg, boende i Amerika, Frans Albin Berg, boende i Amerika, Oskar Berg i Vadstena, Maria Sofia, g m Karl August Andersson vid Vallby i Heda. Den avlidna var vid dödstillfället ensam boendei sin stuga på Lilla Kro keks ägor och dottern Maria Sofia Berg och hennes man redovisade dödsbo et. Tillgångarna upptogs till 100 kronor, därav hälften i en stugubyggning på 43 Lilla Krokeks ägor till 30 kronor. Skuldema uppgick till 77 kronor. Under tecknat av J P Håkansson och Damberg och Karl Andersson i L Krokek. Karl Gustaf Berg hade en broder, Anders Kristofer Berg, som var bonde i Munkeryd: Sven Svensson 17940916 i Åby, torpare, Maja Lena Andersdotter 17980301 i Åby Barn: Johanna Maria 18250519, död i kikhosta 3 mån. gammal Anders Johan 18290129 Karl Peter 18300530 Sven var sannolikt från Stora Moliden i Stora Åby socken, son till Sven Jonsson och Maja Nilsdotter. Maja Lena var troligen från Halvarby, dotter till grenadj ären Anders Hektor och Ingrid Månsdotter. De gifte sig 1825. Båda tjänade då i Lilla Krokek och hade tidigare tjänat på olika håll i byg den. De flyttade till Stora Krokek omkring 1834. Där hade Maja Lena en syster boende. Sven dog 1836 av förkylning och han uppgavs då vara hemmansbrukare i Kopparp och Stora Krokek. Maj a Lena flyttade därefter med sina barn till Kopparp. Hon flyttade 1839 till Riddargårdens ägor i Ödeshög och ingick nytt äktenskap, nu med torparen Karl Håkansson. Av husförhörslängden framgår vidare att familj en 1852 emigrerade till Amerika. Av domboken från sommartinget 1844 har vi sett att Maja Lena hade en skuld till Samuel Svensson. Fredrik Månsson Mård 17970221 i Vireda, torpare H Ingrid Eriksdotter 18021025 i Gränna Barn: Karl Johan 18290608 Gustaf 18300812 Kristina 18320310 Sven Petter 18330911, död 1834 av skabb Frans August 18350603 Anna Sophia 18361012, död 1837 av slag Fredrik var son till soldaten Måns Mård och Lena Jonsdotter i Mosseryds soldattorp i Vireda socken. Hans far hade rötter i Lommaryds socken och hans mor var från Gränna socken. Ingrid var dotter till Erik Jansson och Ingrid Andersdotter i Åsa i Gränna socken. Fredrik och Ingrid tjänade som dräng respektive piga på olika håll i Ödeshögs socken. År 1828 tjänade han i Holkaberg och hon i Lilla Krokek. De gifte sig då och arrenderade sedan en gård om 1A mtl i Sunnesjö. De kom därifrån till Lilla Krokek 1831 och hade ett torp på Samuel Svenssons ägor, kanske torpet Hagalund. De stannade där till 1837 då de flyttade till ett torp på Maltmossens ägor. Fredrik dog där 1870 av vattusot. Ingrid dog också där den 2 juni 1873. Måns tycks inte ha varit släkt med soldaten J 0 nas Mård i Munkeryd, vilken också kom från Vireda. Karl Lantz 180504 1 2, torpare Lena Andersdotter Eklund 18020103 i Ekeby, Dotter: Maja 18340410 44 Karl var son till soldaten Jöns Lantz och Brita Stina Månsdotter i Hårs torp. Fadern hade suttit i fransk fångenskap i börj an aV 1800talet. Lena var från Ekeby, dotter till stålbrännaren Anders Eklund och hans hustru Maria Danielsdotter Vid Boxholms Bruk . Hon hade en syster, Anna Lisa Eklund i Stavreberg. Karl och Lena hade haft en gård i Stavreberg men kom här till ett torp på Lilla Krokeks ägor 1834. Möjligen bodde de på torpet Hagalund. De flyttade åter till Stavreberg 1835. Peter Friberg 1803 0913 , torpare, Anna Brita Håkansdotter 18041 101, Barn: Johan Gustaf 18341018, Tekla Karolina 18360814, död 1837 aV mässlingen Familj en Friberg kom från Sunneryd 1835. Han var son till livgrenadj ä ren Johannes Friberg och Stina Jonsdotter. Anna var dotter till Håkan Isra elsson och Sara Larsdotter i Lakarp. Även denna torparfamilj bleV mycket kortvarig i Lilla Krokek. De flyttade till Hålan 183 7. De kan ha bott på tor pet Hagalund. Johannes Jönsson 179908 1 6 i Ekeby, inhyses, utfatti g Maja Stina Andersdotter 17941213 i Svanshals, ofärdi g Johannes och Maja Stina kom 1839 från Vadstena till ett torp på Holka bergs ägor. Detta torp tillhörde gästgivaren J oakimsson. De kom 1845 till Lilla Krokek. De stämde J oachimsson för kontraktsbrott. Häradsrätten gaV dem rätt och J oachimsson fick betala dem för ett antal dagsverken som de gjort åt J oachimsson. Johannes dog i rödsotsepidemin 1857. Maja Stina flyt tades till Fattighuset 1869. Hon dog där 16 maj året därpå, 1870. Bouppteckningen 1858 efter Johannes Jönsson Visade att han efterläm nade hustrun men inga barn eller bröstarvingar. Han hade en broder, Fred rik Jonsson Vid Lilla Härhult i Ekeby socken, ej närvarande. Till gångarna uppgick till 85 riksdaler, skulderna till 52 riksdaler. Bland tillgångarna an tecknas bl. a. en ko och en fåra, en stuga för 16 riksdaler. Bouppteckningen upprättad aV Johan Andersson i Lakarp, Johan Damberg i Lilla Krokek samt Adolf Fredrik StaV Vid Stava. Anders Magnus Jönsson 18181205, bonde på norra gården, H Anna Larsdotter 18300712 i Vireda Barn: Karl August 18551022, bonde efter föräldrarna Frans Albin 1857 1 006, bonde i Hårstorp och Sunneryd Oskar Emil 18590916, till Karlskrona 1899 Amanda Florentina 18611128, gift och flyttade till SVäm 1892 Axel Edvard 1864 1 003, t N Amerika 9/3 1888 Johan Hjalmar 18661003, död 1867 Johan Reinhold 18680915, t N Amerika 9/3 1888 Jenny AqVilina 18701115, gift med Hjalmar i Stora Krokek Ernst Anton 18740117, till Angseryd 1914 Anders Magnus Jönsson var son till Jöns Persson och Maja Jonsdotter i Börstabol. Anna Larsdotter var från Älmeberg i Vireda, dotter till Lars Nils 45 son och hans hustru Maja. De gifte sig 1854 och brukade under några år den gård i Glasfall som hans far ägde. De kom 1857 från Glasfall till Lilla Kro kek. De hade här köpt Samuel Svenssons gård, den norra gården. Anna dog 21 mars 1883. Anders Magnus dog den 26 september 1912. Han var en stark och frisk person och blev Ödeshögs sockens äldste in vånare. Han hade aldrig varit sjuk förrän han något halvår före sin bortgång insjuknade. Han var blind mot slutet av sin levnad. Detta skrevs i Östgöta Bladet efter hans död, 94 år gammal. Bouppteckningen 1883 efter Anna Larsdotter visar att hon efterlämnade maken samt åtta barn, Karl August, Frans Albin, Oskar Emil, dessa tre myndiga samt närvarande, vidare sonen Axel Edvard f 1864, Johan Rein hold f 1868, Ernst Anton f 1874, Amanda Florentina 186, Jenny Aqvilina 1870. Bland tillgångarna noteras här bl. a. följande: Under kör och åkerbruksredskap: en liggfjädersvagn, två enbetsvagnar, två gamla kärror, en färdevagn med brädstegar, två skogsvagnar och ett par stegar, två skrindor och en släde, en obeslagen giggkärra, två par järn skodda enbetskälkar, sju träskodda kälkar, en gammal plog, tre järnpinn harvar, två enbetskrokar, två oxaärjekrokar, en åkervält, två sandkistor, ett par gamla stångselar, tre enbetsselar, summa 263 kronor, Under kreatur: ett par unga ston 1000, ett par oxar omkring 12 qvarter 300, åtta yngre och äldre kor 480, tre kalvar 85, 10får och en bagge 100, en sugga med åtta smågrisar, 60, en liten sugga och 12 höns 44, summa 2070 kronor. Inventariema uppgick till 3036 kronor, fastigheten 1/2 mtl L Krokek till 11000 kronor enligt sista taxeringen, summa tillgångar 14036 kronor. Skuldema uppgick till 6836 kronor, bl.a. en inteckning i Östgöta hypoteks förening på 4000 kronor. Bouppteckningsman var upprättad av Jonas Peter Håkansson i Börstabol Om sonen Oskar Emil är antecknat att han 1888 emigrerade till Amerika. Han återkom 1893. Han var sedan anställd vid Ebbes Bruk i Huskvarna. Han hade sedan en anställning i Karlskrona som modellförman. Vid sekel skiftet flyttade han till Ödeshög. Där var han en av initiativtagarna till Ödeshögs Gjuteri & Mek. Verkstad. Han var sedan under flera år delägare i detta företag. Men han reste återigen till Amerika. Efter ett år återkom han till Sverige och blev modellsnickare i Skänninge. Där startade han i början av 1920talet ett eget modellsnickeri. Detta innehade han till sin död 1936. Dessa uppgifter har hämtats ur Östgö taBladet för år 1936. Det har berättats att en gång när folket i byn varit till Ödeshögs kyrka och kom hem därifrån hördes en varg yla. Strax norr om torpet Hagalund fanns en varggrop. Därifrån kom ylandet och däri gropen fanns då en varg. Den togs omhand på det sätt som anstod en varg, på den tiden. Denna berät telse har gått i flera generationer. Den har berättats av Börje som nu bor på norra gården. Varggropen är sedan länge borta. Vi kan anta att det var Anders Magnus Jönsson som tog hand om denna varg. Han var farfars far till Börje. 46 Anders August Andersson 18341215 i Trehörna, skollärare/handlande, H Lena Greta Persdotter 18370909, Barn: Hilma Rosina 18670209, Emil Antonius 18690117 Albert Zacheus 18720823, Jenny Agunda 187603 03 , Johan August 18790124, I husförhörslängderna för åren 18661880 står: Lägenhet arrenderar skolläraren Anders Andersson. Från husförhörslängden 1880 har det också utökats med handlanden. Anders var son till Anders Svensson och Eva Stina J ohansdotter i Gåsabol. Lena Greta Persdotter var dotter till bonden Peter Jonsson och Greta Nilsdotter i Stora Krokek. Hon var piga hos Anders Magnus Jönsson i Lilla Krokek när Anders August Andersson fick syn på henne och 1866 gifte de sig. Han var skollärare och tydligen var han också handlande, det sistnämnda från 1880. Han kom från Gåsabol till Lilla Kro kek 1866. Kanske var det först nu som folkskolestadgan fick riktig genomslagskraft här i bygden. Från mitten av 1860talet och ett tiotal år framåt kanske det fanns skola i Lilla Krokek? Kanske vi också kan anta att han bodde i det hus som med tiden skulle bli Tallbergs af'fär. Omkring år 1875 byggdes skolhu set i Munkeryd. I en senare husförhörslängd kallas han fattiga hyresgästen. Hans hustru dog av förkylning 24 februari 1887. Flera av barnen emigrera de till Amerika och 1899 flyttade också Anders dit. Sonen Albert Zacheus stannade kvari Sverige. Jag måste här ge en liten bild av deras yngste son, Albert Zacheus An dersson. Han föddes 23 augusti 1872 i Lilla Krokek, son till skolläraren An ders August Andersson och hans hustru Lena Greta Persdotter. Vi kan anta att det i Lilla Krokek fanns en ambulerande skola, innan skolhuset i Munke ryd byggdes. I husförhörslängden 188185 står att Albert hade svårt att tala. I husför hörslängden 188690 står att han var ur mantal, vilket även gällde för föräld rarna. Han bodde fortfarande hemma. Familjen var samlad. Troligen tjänade han dräng hos Oskar i Stava vid denna tid, men bodde kanske ändå hemma. Modern dog 1887. En broder till honom, Johan August, reste till Amerika 1891, endast 12 13 år gammal. Syskonen i övrigt hade nu flyttat hemifrån, kanske till Ame rika. Endast fadern bodde kvar, och Albert Zacheus. Fadern uppgavs i hus förhörslängden vara fattighj on. År 1899 flyttade även fadern till Amerika. Kvar i Sverige lämnade han sin son Albert Zacheus, som betecknades som idiot och fattig. Man kan gi vetvis fråga hur han kunde lämna sonen, som kanske behövde honom. Han bodde som inhyses hos Karl Anderson i Norrgården. En tid lär han ha bott hos någon familj i Stora Krokek. Där fick han bo i ladugården hos djuren. Därför tog Karl Andersson åter hand om honom och därefter fick han bo där. 1941 intogs han på Birgittas sjukhus. Så uppges i kyrkoboken. Någon mera anteckning har jag inte om honom. Det finns ännu personer som har personliga minnen av Albert. Han var en glad speleman. 47 Han spelade nämligen munspel vid högtidliga tillfällen. När mina föräldrar gifte sig i Narbäck 1930 var han med där och spelade munspel. Sven August Damberg 18440211, bonde, Hedda Maria J ohansdotter 18370602 i Adelöv, Barn: Karl August Hjalmar 18660508, död 1874 av bröstsjukdom Johan Teodor 18690320, g m Jenny från Sunneryd Oskar Emil Reinhold 18710407, Ernst Lambert 18730917, Hulda Alfina 18760116, död 1878 Sven August Damberg var son till Johannes Damberg och hans hustru Anna Brita Larsdotter i Lilla Krokek. Han gifte sig 1865 med Hedda Maria J ohansdotter. Hon var från Svalhult i Adelövs socken, dotter till hemmans ägaren Johan Andersson och hans hustru Maja Stina Larsdotter. Hon kom från Adelöv hit 1865. Från omkring mitten av 1860talet stod Sven som ägare av 1/4 och bru kare av 1/2, södra gården. Sven August hör illa, står det antecknat i husför hörslängden. Han var kasserad anges det också i husförhörslängden. Det tyder på att han hade dålig hörsel. Sven August dog den 9 april 1877 av fistel. Hustrun drev gården vidare med hjälp av sina bam. Bouppteckningen 1877 efter Sven August Damberg visar att han efter lämnade hustrun Hedda Maria J aensdotter samt 4 barn, Johan Teodor f 1869, Oskar Emil Reinhold f 1871, Ernst Lambert f 1873, Hulda Alfrida f 1 876. Bouppteckningen upptar bl. a. Penningar 300 kronor, Silver 53 kronor, Malm 6 kronor, Koppar 14 kronor, J ernsaker 49 kronor, Husgeråd & möbler 303, Kör och åkerbruksredskap 739 kronor, bl. a. lastvagn, enbetsvagn, kärror, skogsvagnar, gödselbottnar, potatislår, släde, kälkar, järnpinnahar var, ärjekrokar, åkervält, tröskverk, selar, en ridsadel, mm, Sänglinne o fj äderkläder 3 54 kronor. Den avlidnas gångkläder 188, Spannmål 48 kronor, Kreatur 1744 kronor ett par hästar 400 kronor, ett par oxar 350 kronor, 9 kor á 5080 kronor vardera, en tjur 30 kronor, kvigor, baggar, höns och tupp, galtgrisar, sogri sar, Diverse varor 151, Växande gröda på 1/2 mantal 1000 kronor, Fastighe ten 1/4 mtl L Kroken 5500 kronor, Utestående fordringar 652 kronor, Sum ma tillgångar 11651 kronor, skulder 4120 kronor, Behållning 7530 kronor. Sonen Johan Teodor övertog gården och de bodde kvar fram till 1894. Då flyttade familjen till Väderstad. Släkten Dambergs epok i byn var dock ännu inte avslutad. Sonen Ernst Lambert Damberg övertog gården och drev den fram till 1907. Då flyttade han med sin familj till Rogslösa. 48 Ernst Lambert Damberg 18730917, bonde H Hanna Maria Larsson 18770709 i Stora Åby, Barn: Gösta Erland Paul 19040108, Olof Rikard 19060207, Karin Maria 19070803, Ernst Damberg var son till Sven August Damberg och Hedda Maria J 0 hansdotter. Han övertog gården 1894 när hans äldre broder flyttade till Väderstad Ernst gifte sig 1902 med Hanna Maria Larsson. Familj en flyttade 1907 till Väversunda. Den 13 mars 1907 hölls auktion på Dambergsgården. Då lät Ernst Dam berg före sin flyttning försälja en del inre och yttre lösegendom, bestående av åker och körredskap, däribland 2 liggfjädersvagnar, 1 hästräfsa, 1 tröskverk, 1 sädesvanna, 1 centrifitgkärna, 1 separator; Kreatur: 2 dräktiga ston, 9 år, 1 sto, 10 år, 1 hingstföl, 1 år, 1 par stutar 12 kvarter, 11 kor, 1 tjur i andra året, 2 kvigor 2 år, 5 ungnöt, 1 tjurkalv av fitllblodig ayrshireras några månader gammal, 8 får och 4 betäckta suggor m.m. Tre månaders betalningsanstånd lämnas godkända inköpare. Detta var direkt ur annonsen om auktionen. Länge, länge kallades gården Dambergagårn. Många pojkar och flickor i bygden har i äldre tider tjänat dräng och piga på denna gård. Karl Magnus Kalm 18220403 i Åby, arbetare Johanna Sund 18190110 Barn: Axel Herman 18480720, död 18490324 Bakgrunden för Kalm är okänd. Johanna Sund var dotter till soldaten Johannes Sund och Anna Andersdotter i Sunneby soldattorp. Enligt husför hörslängden var Kalm en avskedad livgrenadj är som kommit från V Tolls tad till Haddåsen 1846. Där står han också först skriven som livgrenadj är, men därefter som av skedad livgrenadj är. De kom 1851 till Holkaberg, där han skrevs som dräng. Åren 1852 55 bodde de i Kopparp. Sedan var han åter i Holkaberg några ar. Kalm angavs i husförhörslängden 185055 vara straffad för slagsmål samt för att han rymt från tjänsten i Holkaberg. Han och Johanna flyttade 1863 till Lilla Krokek. Han rymde 1869 till Amerika men kom tillbaka därifrån 1876. Utfattig och ur mantal uppgav husförhörslängden. De bodde sedan kvar i Lilla Kro kek. Han dog på julaftonen 1894 av bröstlidande. Johanna överfördes till Fattighuset och dog där den 29 mars år 1900 av ålderdoms bräcklighet. Sven Aug. J. Vass 18421001, livgrenadj är Charlotta Andersdotter 18320427, Barn: Hilma Josefina 18650402 i Svanshals, till Hårstorp 1883 Gustaf Albert 18670114, till Amerika 1 april 1887 Hilda Rosina 18691104, till Amerika 4 mars 1886 49 Johan Teodor 18721118, till Amerika 7 sept. 1897 Anna Helena 18721107, till Amerika 16 maj 1893 Jenny Florentina 18751028, död s å Familj en Vass inflyttade från Kushult 1867. Han var son till Karl J 0 hansson Land och Maj a Stina Persdotter i Fagerhult. Charlotta var dotter till bonden Anders Persson och Brita Stina Jonsdotter i Östra Haddåsen. Hon blev tidigt faderlös och var tj änstepi ga på flera håll i bygden. De gifte sig 1865 och Vigseln skedde troligen i Svanshals. De kom till Lilla Krokek 1867 från Kushult. Vass var sedan soldat för Lilla Krokek fram till 1898 då han lämnade tjänsten och flyttade till Frebol. Året därpå kom en ny soldat, Karl August Petersson Lilja till byn. Vass var dock inte sysslolös. Han blev brevbärare och bar posten från Ödeshög till Stava under åren 1898 till 1915. Lena Greta Alm 18251206,inhyses änka hennes son Anders Johan 18570406 Lena Greta var dotter till pigan Ingrid J önsdotter i Häggestad. Hennes fader är inte nämnd. Hon var piga på olika håll i bygden under åtskilliga år. Hon gifte sig 1855, 30 år gammal, med änklingen Johannes Andersson i Gåsabol, som var 40 år äldre än henne, född 1784. De fick en son tillsammans, Anders Johan. Lena Greta blev änka 1865. Hon bodde med sin son kvar en tid på ett undantag. Maken hade ägt 1/36 mantal i Gåsabol men hade 45 barn i sitt första äktenskap. Undantaget var troligen omöjligt att leva på och Lena Greta flyttade 1866 med sin son till Lilla Krokek. De flyttade 1868 till Kopparps ägor. Hon var enligt husförhörslängden ett fattighjon. Hennes son, Anders Johan, var från sitt 15:e år dräng i Kopparp, sedan i Sunneryd, sedan avreste han den 5 ok tober 1879 till Amerika. Lena är ett av många exempel i vår lokala historia på människor som kanske inte fick ut särskilt mycket av livet. Hon dog av förkylning 24 de cember 1881. Se närmare under Kopparp. Karl August Andersson 18551022, bonde på norra gården i L Krokek h Gustava Maria Svensdotter 18570511 i Visingsö Barn: Ester 18840810, bodde ogift i L Krokek Selma 18860907, g m Ernst Johansson i Öj an Gerda 18890112, g m Farman från Harsbol Anna 18910729, ogift, bosatt på Karlsro i Lilla Krokek Karl Einar 18940431, övertog föräldragården Sigrid 18960809, g m Henning Karlsson, till Vadstena Karl var son till Anders Magnus Jönsson och hans hustru Anna Larsdot ter på Norrgården i Lilla Krokek. Gustava var dotter till Sven Johannesson och Johanna Bengtsdotter på Stigby Bengtsgård, Visingsö. Karl och Gusta 50 va gifte sig 1883 och övertog hans föräldragård i Lilla Krokek. Karl var en gagerad i Stava missionsförening, var med i styrelsen. På äldre dar bodde han och hustrun på Karlsro, ett undantagshus vid Ho lavedsvägen. Gustava dog 1931 och Karl dog 1941. Dottern Ester återkom från Stockholm 1918. Hon hade då en son, Åke, född 1916 i Oskars förs. Stockholm. Från Grännatidningen den 11 september 1912 hittar vi en liten notis om Karl Andersson i Lilla Krokek under rubriken Hästen skrämdes till döds. Dä hemmansägaren Karl Andersson i Lilla Krokek i förra veckan skulle resa till Ödeshög mötte han på vägen en automobil. Dä hästen blev rädd stannades automobilen i vanlig ordning och hästen fränspändes och fördes på sidan av vägen. Men då bilen, på tecken att köra förbi, sattes igång blev hästen på nytt så rädd att han segnade ned och inom några minuter var han död Hästen var 18 är gammal och hade inköpts några dagar tidigare för 210 kronor, varför ägaren gör en kännbar förlust. Bilföraren iakttog veder börlig försiktighet och hade ingen skuld till olyckan. Johan Peter Lindén 183 50116 i__Malmbäck, "backstuguhj on, i eget hus" Edla M Petersson 18491219 i Oggestorp Ida Jenny 18720401 i " Tyra Cecilia 18790730 i Gränna, flyttade till Gränna 1836, Ebba Sofia 18811124 i " , flyttade till Jönköping 1896 Elis Valter 18830418 i " , flyttade till Gränna 1896, Ruth Maria 18850210 i " 7 Herman Sigurd Palmqvist 1898, fosterson, son till pigan Ida Sofia Gustafs son på J eannebergs ägor. Lindén hade varit järnhandlare i Gränna innan han med sin familj kom till Lilla Krokek 1886. Han var son till arrendatorn Magnus Petersson och hans hustru Magdalena Nilsdotter i Norra Lycke, Malmbäck. Hans hustru Edla Maria var dotter till arrendatorn Peter Nilsson och hans hustru Stina Magnusdotter i Rommelsjö i Öggestorp. Första dottern födde hon där före giftermålet med Lindén. De vigdes 1875 i Öggestorp. Lindén var då skriven som bokhållare i Gränna och hon var skriven på Öggestorps Södergård. I Gränna stod han sedan skriven som järnhandlare vid de fyra barnens födelse i Gränna stad. Familjen Lindén kom hit från Gränna 1886. I husförhörslängden står skrivet 1 egna hus bor, varefter familj en Lin den är antecknade. De bodde där Tallbergs affär låg senare. Den kallades förr i tiden för Lindéns. Möjligen hade Lindén haft affär en tid där. Det kunde kanske betraktas som ett torp på den tiden. Lindén ägde bara husen. Marken hörde fortfarande till gården. Lindén dog den 4 april 1898 av lunginflammation. Hustrun Edla bodde kvar och 1911 köpte hon av Karl Andersson den mark som hörde till torpet. Edla dog den 15 juni 1917. Fostersonen Herman Sigurd Palmqvist flyttade till Sväms Bosgård. Bouppteckningen 1898 efter Johan Lindén visar att han efterlämnade makan Edla Petersson samt fem barn, Ida Jenny, Tyra Cecilia, Ebba Sofia, Elis Valter, Ruth Maria. I bouppteckningen upptogs en stuga och en flygel 51 byggnad. Utöver 9 höns och en tupp upptogs endast inre lösöre. Summa tillgångar 775 kronor. Peter Magnusson Pan 18241203 i Linderås, f d soldat Maja Stina J ohansdotter 18260426 i Säby, död 1898 Barn: Alida Matilda 18560724, g 1905 med Karl Jakobsson Johan Viktor 18600102, Frans Oskar Herman 18620811, t Sthlm 82 Amanda Florentina 18650307, t Svanshals 1886 Karl August 18690113, , t Amerika 870812 Peter och Maja Stina och deras barn kom hit från Stora Krokek 1876. Peter var född i Kapela i Linderås, son till bonden Magnus Jonsson och Ka tarina Jonsdotter i Kapela Ravelsgård. Maja Stina var från Säby och hon var dotter till Johan Lind 0 Maria Larsdotter i Säby. Peter och Maja Stina gifte sig 1851. De kom båda till Stora Krokek 1851, han från Linderås och hon från Säby. Han blev soldat för Stora Krokek och de bodde då i soldattorpet där. Peter erhöll avsked och flyttade år 1876 till Lilla Krokek. Han skrevs här som arbetare. Han arbetade förmodligen hos bönderna i trakten. De bodde i torpet Hagalund. Hustrun dog 6 mars 1898 den av ålderdom. Barnen flytta de hemifrån undan för undan. År 1900 bodde bara dottern Alida och fadern kvar. Peter dog av ålderdom den 19 mars 1907. Bouppteckningen 1898 efter hustrun Maja Stina Pan född Johansson från Lilla Krokek visar att hon efterlämnat mannen Peter Magnusson Pan. Vidare dottern Alida Mathilda, boende i Ödeshög, dottern Amanda Florentina Käll gren, f Pan, gift med arbetaren Albert Källgren i Hj ertslösai Kumla, sonen Johan Viktor Petersson Pan, vistandes på okänd ort i Sverige, sonen Karl August Pan som vistas på okänd ort i N Amerika. Tillgångama uppgick till 487 kronor, däribland en stuga, en ladugård samt svinhus och källare. Skuldema uppgick till 79 kronor. Johan Alfred Jonsson 18331220, g 1878, skräddare Johanna S J ohansdotter 18460923 i Visingsö Barn: Fredrik 18690413, vistas hos Grip Anna Maria 18850112, handlande i Lilla Krokek Hulda Mathilda 18650103, hennes dotter Elsa Viktoria 18980225 i Heda, Johan Alfred var son till torparen Jonas Jakobsson och hans hustru Stina Eriksdotter på Stora Krokeks ägor. Johan Alfreds farfar, Jakob Jonsson, var bonde i Stora Krokek. Johan Alfred blev skräddare och han gifte sig 1860 med Hedda Magnidotter från Adelöv. Hon dog i lunginflammation 1876. Efter hennes död gifte han sig med Johanna. De bodde på ett litet torp belä get i skogen strax norr om Stora Krokeks soldattorp. Johan Alfred uppgavs från 1886 enligt husförhörslängden vara sjuklig och i behov av skattebefrielse. Familjen flyttade 1888 till Lilla Krokeks ägor, troligen till det torp som låg strax öster om torpet Hagalund. Hustrun 52 dog av lunginflammation 10 maj 1911 av lunginflammation. Johan dog av ålderdom 1920. Dottern Anna Maria bodde kvar hemma hos föräldrarna och drev dessut om handel, detta enligt 1910 och 1920 års kyrkoböcker. Hon hade också enligt husförhörslängden gått i skola på Visingsö. Det uppges också i kyr koboken att de bodde i egna hus. Det är troligt att de efter Edla Maria Pe terssons död 1917 köpte hennes hus och flyttade dit, det hus som senare blev Tallbergs affär. Anna gifte sig 1921 med Anton Johansson från Stava och flyttade dit. De återkom senare till Lilla Krokek. Affären övertogs 1930 av Karolina Benjaminsson. Den siste soldaten i Lilla Krokeks soldattorp hette Karl August Petersson Lilja. Han var född 1879 och kom till soldattorpet 1899 men bodde där bara en kort tid, kanske ett år. Sedan var han dräng i Sunneryd någon tid och där efter flyttade han från orten. År 1900 bodde i Lilla Krokek enligt kyrkoboken 24 personer, fördelade på sju hushåll. Det var Anders Magnus Jönsson med dottern Jenny och so nen Emst. Vidare var det Karl Andersson med hustru och sju barn och drängen Albert, vidare Lindéns änka Edla Maria Petersson med två barn, skräddaren Johan Alfred Jonsson med hustru och dottern Anna, Peter Mag nusson Pan med dottern Alida, Ernst Lambert Damberg med piga och dräng, vidare Dambergs mor Hedda Maria J ohansdotter samt hos henne förra pigan Anna Maria J ohansdotter. Privatbilar började också så småningom hitta köpare även i våra bygder. Einar Karlsson i Lilla Krokek tog körkort 1927 och skaffade då eller året därpå sin första bil. BilAnton i Stava och skolläraren Einar Gustafsson i Munkeryd samt Emil i Svinåsen gjorde likadant. Vem som var först vet jag 1nte. Karl August Jakobsson 18520125 i Rinna, div.handlande, torpare Alida Matilda Pan 18560724, fd Elna Maria Natalia 18930224 i Adelöv, Fs Nils Gunnar Ljungberg 1908 i Jönköping östra, fosterson Jakobsson gifte sig 1905 med Alida Pan och flyttade in i torpet Haga lund. Han hade tidigare varit handlande i Stora Åby socken. Hans första hustru dog där 1903 och han kom 1904 till Stavabygden. Han bodde troligen första tiden hos Lindéns på Lindekullen. Han uppgavs då vara diversehandlande, men om han var handlande i Lilla Krokek är okänt. Hade han möjligen övertagit handeln efter Anders son? Han hade också en fosterdotter när han kom hit. Hon hette Elna Maria Natalia Jakobsson. Hon flyttade i november 1910 till England. Efter att han gift sig med Alida Pan, dotter till Peter Pan och Stina J 0 hansdotter, fanns där också en fosterson, Nils Gunnar Ljungberg. Denne uppgavs vara född i Kristina församling i Jönköping och vara son till okänd 53 far och okänd mor. I kyrkoboken i Jönköping uppges endast att modern är 27 år. I övrigt är båda föräldrarna okända. Denne Nils Gunnar Ljungberg utflyttade till Solna 1927. Hans vidare öden känner jag inte. På brudfotot, när Karl Jakobsson gifte sig med Alida Pan, ser han ut att vara något kortare än Alida. Jag fick låna fotot av Ulla Kall. Jakobsson hade skägg och mustascher. Han och hustrun var engagerade i missionsfö reningen i Stava samt i blåbandsföreningen. Alida dog 1935 och Jakobsson flyttade från bygden 193 8. Efter att Jakobsson flyttat från Hagalund kom Sigurd Kullander med sin mor till Hagalund. Patrik Karlsson 18550307, jordbruksarbetare, Helga M Gustafsdotter 18600209 i Trehörna, Barn: Patrik Bernhard 18850531 i Stora Åby Johan Robert 18870327, Karl Rikard 18880606, t N Amerika 060402 Sonja Paulina 18900226, Hemming Abel 18920102, t N Amerika 100202 Emil Sigfrid 18930419, utflyttad 1914, Martina Cecilia 18970416, gift och utflyttad 1917 Tyra 19010121, sjuklig, intogs 1941 på sjukhus Lilly Ingeborg 1905 1 029, Patrik var från Kushult, son till bonden Karl Hansson och Johanna Karlsdotter. Han var kvar i föräldrahemmet till 1885, då han enligt kyrko boken flyttade till Vislanda. Han återkom 1886. Då var han gift med Helga Gustafsdotter. Hennes bakgrund känner jag inte. Några år arrenderade han föräldragården i Kushult, sedan var han arrendator i Siggeryd, en tid också torpare. År 1900 1 901 bodde familj en i Narbäck, troligen i soldattorpet. Därifrån flyttade de till Lilla Krokeks ägor. Familjen hade sju barn. Patrik uppgavs vara jordbruksarbetare. Tre av barnen hade då flyttat hemifrån men två barn ytterligare föddes här, Lilly och Tyra. Tyra var sjuklig och intogs på 1930 talet på sjukhus. Familjen bodde "i egna hus". Någon gång på 1940talet flyttade Patrik och Helga från sitt hus och Sigurd Kullander köpte det av dem. Gustaf Alfred Karlsson 18541 114 i Lommaryd, bonde på Södergården Kristina K Andersdotter 18600831 i Vireda Barn: Jenny Ottilia 18830124 i " Karl Otto Teodor 18850409 i " , se nedan Elin Susanna 18870923 i " Svea V C 19000608 i Gränna Ruth V Margareta 19050413 Greta Deras son, arrendatom Karl 0 T Gustafsson 18850409 i Haurida, utfl 1917 t Kortebo h Berta Maria Karlsson 1887 i Bj örkäng, lärarinna i Munkeryd Efter att släkten Damberg lämnat byn 1907 kom Gustaf och Kristina dit. Gustafs bakgrund i Lommaryd har jag inga uppgifter om. Kristina var född i 54 Hestra i Vireda, där hennes föräldrar var bönder. Gustaf och Kristina hade under åtskilliga år en gård i Björkenäs i Vireda. Därefter hade de under 510 år vid sekelskiftet 1900 Örserums Mellangård, innan de år 1905 förvärvade Dambergsgården i Lilla Krokek. De blev inte särskilt långvariga här. De flyttade redan 1917 till Kortebo, Jönköping. Dambergsården ägdes länge av Gustaf Karlssons sterbhus och brukades av arrendatorer. Den första arrendatorfamilj en var David och Ebba Karlsson. David N Karlsson 18901 115 i Haurida, aarrendator (Lövinger) Ebba Maria Larsson 1893 i Säby Barn: Lennart 1918, död s å David Lennart 1919 David Karlsson var bondson från Lövviken i Haurida socken. Han påstås också ha haft namnet Lövinger. Ebbas bakgrund är okänd. David hade troli gen någon släktskap med Gustaf Karlsson. De flyttade 1924 till Jönköping Nästa arrendatorsfamilj var Henry och Märta Johansson som brukade gården 19241927. De var då nygifta. Henry kom från Öj an, son till Ernst och Selma, och Märta kom från Grankärr i Vireda socken. De flyttade där efter till Munkeryd. Efter dem kom Karl Alfred Gustafsson och Sofia Sten. Karl Alfred Gustafsson 18730901 i Svanshals, arr. av Dambergs gård Frinanda Sofia Sten 18730816 i Svanshals, Barn: Frida Maria 18960118 i Svanshals, Ernst Teodor 19001007 i Strå, Oskar Olof 19081202 i , Axel Gunnar 19100928 i Rök, g m Ingrid, bonde i Stora Krokek Erik Einar 19120620 i Stora Åby Greta Linnea 19160403 i Rök Gerda Matilda 1902 i Mjölby Denna familj kom från V Tollstad 1927 och stannade på gården till 1934 då de flyttade till Sväm. Efter dem kom Nils Elf med hustru och 12 barn. Nils Hjalmar Elf 18960225, arrendator på södra gården Hildur Emilia K Andersdotter 18990723 i Stora Åby Barn: Nils Ingvar 19200421, Brita Linnea 19210918, Erik Anders 19240505 i Stora Åby Alva Viktoria 19251225, "_ Sven Martin 19270722 " Ester Viola 19281211 " Karin Charlotta 19300802 " Per Olof 19320807 " Lars Åke 19340608 i Ödeshög 55 Eva Maria 19360909 Karl Göran 19371206 Rut Elisabet 19390120 i Motala, Nils var son till hemmansägaren Sven Christoffer Elf och hans hustru Elin Amanda Carlsdotteri Sunneby. Nils och Hildur gifte sig 1920. Hildurs bakgrund känner jag inte. Till Lilla Krokek kom de från Stora Åby 1934. De arrenderade då den södra gården, Dambergsgården. De stannade här till 1939. De flyttade då till Nannarp i Adelöv. En ny arrendator kom till Dam bergsgården, Karl Svensson, se nedan. Karl Fritiof Svensson 18980120 i Stora Åby, arrendator på södra gården h Anna fKarlsson 18951006 i Rinna Barn: Bertil 19321204, Lennart 19340626, i Vadstena Denna familj kom från Stora Åby och arrenderade Södergården från 1939 till 1955. Ägare av gården var fortfarande Gustaf Karlssons sterbhus. 1946 köptes gården av köpman Rydbeck i Boet. Enligt boken Gods och går dar hade gården en areal av 64 hektar, därav 10 hektar åker. Huvudbyggnaden uppgavs då vara uppförd år 1900 av reveterat trä. En ligt ett inhugget årtal på en takbjälke på vinden lär huset vara äldre, från 1874 eller 1814. Där finns också en signatur CH. Meddelat av Lennart An dersson. Ekonomibyggnaderna var uppförda 1895. På gården fanns 4 hästar och 16 nötkreatur. Gunnar 1918, bonde på södra gården i Lilla Krokek Aina 1923 Gunnar och Aina kom till Dambergsgården 1955. De arrenderade först gården men köpte den år 1967 av Rydbeck. De drev gården fram till 1984, då sonen Lennart övertog den. Kor fanns kvar på gården fram till omkring år 1980. Därefter finns enbart ungdjur. Aina dog 1983 och Gunnar dog 1991. De hade tre söner, Lennart, som övertog gården, Sylve som bori Rin na samt Örjan, domkyrkoorganist i Karlstad. Den senare dog sommaren 2001 och begravdes på Ödeshögs kyrkogård. Lindekullen Konrad Hård 18890102, virkeshandl are, Hulda E Gustafsson 18890929 i Stora Åby, Gunnar Lord 19180410, fosterson, Konrad och Hulda gifte sig 1916. Han var son till livgrenadjären Gustaf Marcellus Hård och hans hustru Mathilda Sofia Andersdotter i Hårstorps soldattorp. Huldas bakgrund känner jag inte. De bodde först en tid på torpet Skansen på Sunneryds ägor men kom sedan till Lindekullen. Det var Kon rad som byggde det stora gula huset, strax invid det mindre, äldre huset som Lindéns änka, Edla Petersson, bodde i. 56 Konrad var virkeshandlare och drev en livlig verksamhet med såg vid Stava hamn. Båttrafiken vid Stava hamn var livlig med utförsel av både ved och av sågat virke via båtar från Stava hamn. Så kom dock dåliga tider och Konrad fick inte betalt för sina leveranser och af'färerna avvecklades. Kon rad och Hulda bodde kvar i huset och Konrad gjorde bl. a. kreatursaffärer. Karl Einar Karlsson 18940430, bonde på norra gården Anna Erika Maria f Magnusson 18941002 Barn: Eivor Maria 1924, gift och bosatt i Rök, Ulla Elisabet 1926, g m Gösta Kall. bosatt i Stora Krokek Siv Ingeborg 1927, g m Yngve Karlsson, bosatt i Huskvarna Gun Febe Ingegerd 1929, g m Sixten ? och bosatt i Hallsberg Inga Annie Birgitta 1932, bosatt i Huskvarna, Saga Ragnhild Marianne 1934, g m Arne Palm och bosatt i Kushult Karl Erik Magnus 1936, g m Anja Petersson och bosatt i Norrköping Börje Einar Göran 1940, g m Anita, övertog föräldragården Nina Hillevi Margareta 1941, g m Rolf Ax i Ödeshög Gunnar Emanuel Åstrand 1915 i Vallerstad, chaufför, hitfl.39, avfl.41 Einar var son till Karl August Andersson och Gustava Maria Svensdotter i Lilla Krokek. Einar gifte sig 1923 med Anna, dotter till Alfred Teodor Magnusson och Anna Sofia Eriksdotter i Ödeshögs Norrgård. Einar övertog föräldragården, den norra gården i Lilla Krokek. Han tog körkort 1927 och köpte en personbil med släpvagn. Han skötte sedan mjölkkömingen till mejeriet i Ödeshög utmed en linje som startade i Lilla Krokek, sedan Stora Krokek, Börstabol, Tällekullen och sedan ”östra vägen” till Ödeshög. Ibörj an av 193 0talet ökade omfattningen av transporterna och Einar köpte en lastbil. Han hade då också en chaufför anställd som hette Åstrand. Hos Einar och Anna bodde också drängen Albert Zacheus Andersson, född 1872. Han var son till skolläraren Anders Andersson som emigrerat till Amerika. Enligt boken Gods och gårdar omfattade Einars gård 55 hektar mark, därav 12 hektar åker. Mangårdsbyggnaden uppgavs vara uppförd i början av 1800talet, ombyggd och restaurerad senast 1943. Ekonomibyggnadema uppfördes 1945 efter en brand. På gården fanns fyra hästar och 16 nötkrea tur. Einar dog 1959. Anna dog 1987. Det bör tilläggas att Einar var tidig med att köpa traktor. Redan 1951 var detta. Han var därmed den första i bygden, frånsett Eriki Skrädeberg. Sedan 1866 hade missionshuset legat utmed den gamla landsvägen, på Stavasidan, och då fick det heta Stava missionshus. År 1921 byggdes nytt missionshus. Tomt hade skänkts av Gustaf Karlsson på Dambergsgården på östra sidan av vägen, ett stycke söderut. På andra våningen inreddes en liten lägenhet. Där bodde fram till 1926 två kvinnor, Emilia Gustafsson och Hilda Gustafsson. De var döttrar till Gustaf Kaxe och Anna Maria Larsdotter, se under Holkaberg. 57 Emilia uppgavs vara städerska och Hilda f.d. hushållerska. De flyttade därifrån 1926 till Åkersberg på Stava ägor, till ett hus där som Emilia låtit bygga. Efter dem kom Edvin Karlsson med hustru och dotter till lägenheten i missionshuset. De flyttade till Ödeshög 1931 och då kom Josef och Ester Karlsson dit. De hade två söner, Nils Olof och Sven Gustaf samt en foster son, Ove Gunnar Sändin. Josef och Ester stannade kvar som vaktmästare i missionshuset till omkring år 1950. Missionshuset och missionsförsamlingarna är värda en egen historiebe skrivning. En sådan har jag också tänkt skriva och har samlat en del material för detta. Vem eller vilka som bodde i byns gamla soldattorp efter att soldaten Lil ja någon gång vid sekelskiftet flyttat därifrån är nu svårt att säga. Kanske bodde den gamla soldatänkan Greta Andersdotter Berg där. Senare kom Konrad Samuelsson dit. Till en början ägdes torpet av Otto Samuelsson i Visj ö, Konrads broder. Soldattorpet (Lilj esäter) Konrad Samuelsson 18840922, jordbruksarbetare, Konrad var son till smeden Samuel Petersson och hans hustru Maria Lord. Han och brodern Otto ägde torpet tillsammans. Konrad var något av en enstöring, lite av original i bygden. Han fiskade en del i Vättern och sålde sedan fisk till människorna i byg den. Han odlade också jordgubbar. Han bodde kvar i torpstugan till in på 1960talet. Därefter användes torpet för fritidsändamål. Gustaf Andersson 191603 09, chaufför, h Maj Britt f Andersson 19230812 i Kumla, d Gerd Elisabet Lillemor 1945 i Vadstena Gustaf var son till Viktor Andersson i Tällekullen och hans hustru Elin Teresia Andersdotter. Gustaf och Maj Britt kom till Lilla Krokek 1944. Gustaf hade då av Bertil i Äng köpt den lastbil som Bertil kört mjölktrans porter med och övertog denna rörelse. Kriget tog slut. Biltransporterna ökade. Hästen hade snart spelat ut sin roll. Gustaf fick allt mer att göra, inte minst med transporter av ved, timmer och virke. Gustaf och Maj Britt bodde i Konrad Hårds hus. De flyttade 1951 till Stora Krokek, där de köpt Ingevald Nilssons gård. Anton Karlsson 18811206, f. hemmansägare hAnna Maria fJonsson 18850112 Barn: Inger Ragnhild 1927, telefonist vid Televerket i Stockholm Anton var son till bonden Karl Johan Johannisson och hans hustru Matil da Larsdotter i Stava. Anna var dotter till skräddaren Johan Alfred Jonsson och hans hustru Johanna. Anton och Anna gifte sig 1921 och de var först 58 bönder i Stava på den gård som låg utmed Holavedsvägen, längst söderut. De kom till Lindekullen 1, Konrad Hårds hus, i Lilla Krokek 1935. De flyt tade senare till Åkersberg på Stava ägor. Henrik V Tallberg 18941226, byggnadssnickare, handel sbiträde Karolina Benjaminsson 18820421 i Stora Lundby, Älfsborgs län, handlan de "Lina" kom till Lilla Krokek i början av 1920talet, kanske 1921. Hon gifte sig 1923 med Henrik Tallberg och tillsammans drev de sedan affären, H.V. Tallberg, Speceri och Diverseaffär. Iboken Gods och gårdar från mitten av 1940talet uppges huset vara uppfört 1870 och inrymmer tre rum och kök, affärslokal och lagerrum. Där finns också flygelbyggnad angiven,(vilket torde vara Lindekullen 1) dvs. det hus som Konrad Hård tidigare ägde men som någon gång på 193 0talet övertogs av Tallberg. Detta hus uppgavs vara uppfört 1921 och inrymma 2 lägenheter, 4 rum och 2 kök. Efter Karolinas död på 1950talet gifte sig Tallberg med Märta. Henrik Tallberg drev affären vidare fram till våren 1962, se nedan. Handelsboden i Lilla Krokek Vi äldre minns Tallbergs affär. Den upphörde våren 1962. Då avslutade Henrik Tallberg en lång bana som handelsman. Det sista steget var att kvar varande varor såldes på auktion. Under hösten 1962 flyttade Tallberg till Toftaholm. Där dog han våren 1965. Handelsboden i Lilla Krokek hade startats någon gång omkring 1880. Den förste handlanden var förmodligen skolläraren Anders August Anders son. År 1886 kom familjen Lindén dit. Om de drev affären är kanske inte helt säkert. Lindén dog 1898. Hans änka, Edla Petterson bodde kvar i husen fram till sin död 1917. Om hon bedrev handel är osäkert. År 1904 kom Karl August Jakobsson hit. Han uppgavs vara diversehand lande. Men om han drev någon handel här är osäkert. Han gifte sig 1905 med Alida Pan och sedan bodde de i torpet Hagalund. Däremot kom efter 1910 Anna Johansdotter hit och hade handelsbod fram till dess att Lina och Henrik Tallberg tog över affären omkring 1921. Hulda Josefina Kullander 18830605 i Stora Åby, änka Barn: Sigurd Kullander 19131206 i V Tollstad, Karl Gustaf Kullander 19160715 i VT, Gunnar Martin 1924 1 207 Karl Gustaf Kullander 19160715 i V Tollstad, H Karin Lydia L fKarlsson 19061015, d Mary Edit Linnea 1932, Till Hagalund kom Sigurd Kullander med sin mor 1937. Hon var änka efter jordbruksarbetaren Gustaf Albin Johansson. Under några år bodde där också brodern Karl Gustaf Kullander. Karl och Sigurd Kullander var således bröder. 59 Karl Gustafs hustru Karin var dotter till Ossian Karlsson och Ida Svens dotter i Munkeryd. Karl Gustaf bodde med sin familj åren 193942 i Haga lund. De flyttade sedan till V Tollstad 1942. Sigurd Kullander flyttade se nare från Hagalund till Patriks stuga. Någon gång omkring 1960 sålde han den till Roland Wristel och AnnMarie Kall. Sigurd byggde en ny stuga strax intill Patriks stuga och flyttade dit. Sigurd Kullander sålde Hagalund till Erik Johanson (Holmberg) som kom dit från Stavreberg. Han bodde sedan där fram till 1947. Någon tid bodde också hans syster Signe där. Hon kom då från grannbyn Hårstorp där hon tillsammans med brodern Holger arrenderat Hårstorp. Hon flyttade 1947 till Stavreberg. Den södra gården, i äldre tider kallad Dambergsgården, ägs sedan 1984 av Lennart Andersson, som övertog gården efter sina föräldrar. Han bor sj älv i Ödeshög. En son till honom bor med sin familj på gården. I norra gården bor Börje och Anita Karlsson. Börje övertog gården efter sina föräldrar 1965. Han hade korna kvar till 1969. När det då krävdes mjölktank och bättre väg fram till gården valde han att sluta med korna och övergick till ungdjur. Börje har förutom sin egen gård också arrenderat jord i närliggande byar. År 2001 upphörde Börje med gårdsbruket och har över låtit detta på sonen Göran. Detta är min berättelse om Lilla Krokek. Jag har mest skrivit om äldre tider. Om senare tid och nutid överlämnar jag till människorna i byn att själ va berätta. Jag har på liknande sätt skrivit om övriga byar i Stavabygden samt en särskild berättelse om bygden. Jönköping ijuli 2009 Arne Ivarsson 60