Minnesanteckningar

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

JDSEF KARLSSON. Minnesanteckningar *rån samtal med JDSEF KARLSSON Från Gammelsbv. Han var 92 år då i april 1996. Han bor nu på Solgården i ödeshög. Harry Pharmansson, från Harsbol. var också med. Joser släkt har ägt gården i Gammelsbv i 56 generationer. (Gården Gammelsby 1:6). Hela Gammelsbv omrattar 1/2 mantal. Josers Farfar kom från Klämmestorp. Joser Far dog 1920. Han var bonde och slaktare men byggde också Bultsbol missionshus på 1880 talet. Han hade 8 barn. Jose? gifte eig 1927 med Karin Från St. Renemo. Torp under Gammelsby: Antons Bergs. Fredriksson. Här bodde också Hugo Stavlid. Sköldastället. Magnusson . Fredrik Andersson bodde här till 1948. * Ytterligare ett torp med körsbärsträd. Antons Far bodde där. Gammelsbyåna som rinner gennn bvn och sen ut i Visjö.: Sågar Fanns vid Lövsta. Bodebol (Flyttades till Tällekullen) och i Gammelsby. Kallad Gammelsbysågen som låg vid Sågarevallen. Där Fanns också en kvarn. I åna Fanns väldigt mycket Fisk. Josef snarade gäddor på vårarna. Sunnebv (granngården): Josef berättade om Karolinegården. Där bodde Karolin vid såga. Ett annat ställe var Ströms (kallat Strömmatorpet) Här bodde Hulda Ström (även hennes make) Hon lettade till Holken och blev hushållerska till Oskar thansson. "Spankens" kallade Josef ett ställe i Sunnebv. Där hade han som liten blivit skrämd av Spanken som kröp ut ur sin stuga. Sunnesjö (granngården) "Gripagården". Leifes gård: hade Följande torp: w “Fängtatorpet. Här bodde Oskar Johansson "Fängte". Han hörde till de Fattigaste i östergötland. Hans mor var'tiggerska i bvgden. ' " Brantatorpet vid sjön. * Klings på gränsen mot Skälabv. Här bodde Frits Hadd. Urastället. Grvtemon: Ligger på Gammelsbv marker nära Sunnebv. Två söner. en rrån vardera gården i Gammalsbv rymde till skogs under 30 åriga kriget. I ett stenharg vid ett stort berg hade se en gryta med vars hjälp de överlevde +1ykten. Gårdarna i Torp och Gammelsbv bvtte socken 1928 eller 1929 Från St.Åby till ödeshög. Etter laga skiftet hade nvbvggda hus med ca 20 tunnland mark ett taxeringsvärde på 700 kr. Under nödåren på lBöOWtalet räddades man här i bvgden av att man rick köpa rysk råg i Klämmestorp, För 85 kr/tunna. Värsta torkåret gick korna ut i sjöarna och +astnade. Under Första världskriget var det ransonering. Alla tick äta blandsäd. Man plockade mängder med grankottar, hektolitervis, För att elda tågen i ödeshög med. Priserna var etter Första världskriget mycket bra. Dock Föll de kraFtigt 1921/22 och 1929. 1921 ?ick man på vintern 85 kr För en famn ved. Vid midsommar var samma mängd värd 21 kr. (Även en slaktad gris kunde vara värd upp emot 1000 kr. ej Josefs uppgiFt.) På 1930talet kostade 10 tjog ägg 5 kr. En ko kostade 30 kr., 1934 blev priserna bättre. 1878 tjänade Josefs mor 60 kr/år som hushållerska. FtW'"Lampåkern" Fick sitt namn: En Farbroder högg sig i Foten. Han sprang hem och hämtade nockaväv (spindelväv) och säck och band om. Det läkte bra men han ?ick gå 3 veckor och "lampa". (lata sig). En kvinna i Basliden som hette Sanna sydde kläder åt Folk i bygden. Ca 1910 hade Josefs Far 45 kor. l häst och 1 par oxar. JoseF hade själv ca 10 , 2 hästar. Få grisar. enstaka Får och höns. En ny ladugård byggdes 1926/27 För 3300 kr. Byggare var Eskil Karlsson i Tingstad som hade 3035 öre i timmen. I Gammelsby bodde på Bergs en skinnberedare. Han var hemskt snål och rädd om sina skinn. Han Fick åka med Joseçs Far till stan. Han drack alltid kaFFe där båtåren kostade pengar. “Vill du ha påtår Kalle? Jag vill inget ha!" Joser Far sa alltid: " Fattigdomen är inte tung att bära om många här den". "Utan gardiner och trän (krukväxter) inget hem." Man odlade rovor Då mossarna till djuren och humle till dricka. Man plockade mycket blåbär och lingon men ingen svamp. “Kårda ull". Dialekt För karda ull. Även verktyget hette "kårda".