Myntskatten utanför Hästholmen

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

En senmedeltida svenskdansk myntskatt i Vättern Au Monica Golabiewrki På botten av sjön Vättern, intill en liten kobbe utanför den forna staden Hästholmen i Östergötland (fig. 1), påträffades i mars 1983 en mängd silvermynt. Fyndet gjordes av två medlemmar från Jönköpings Dykar klubb vid övningsdykning. Fyndplatsen ligger på ca 10 meters djup på en platå, täckt av stora, kantiga stenar, ca en meter i fyrkant. Mynten låg väl samlade, inkilade mellan två av stenblocken, tillsammans med ett mindrejärnföremål, möjligen 'ett grytskaft. En stor del av dem hade hårda, svarta korrosionsprodukter, och man kan därför utgå ifrån att skatten sannolikt ursprungligen legat i ett förvaringskärl avjärn. Há's flm/men 0 f yndp/afs Fig. 1. Hästholmen vid l'ättzm och fyidp/alrm. 25 hikuin ll En mindre efterundersökning gjordes under som maren av Jönköpings läns museum, varvid ytterligare ett antal mynt kunde tas tillvara. Däremot upptäcktes inga spår av fartygsrester eller liknande, som kan ge en antydning om hur mynten en gång hamnat på sjö botten. Hästholmen är belägen i Östergötlands sydvästra del vid Vättern i Västra Tollstads sn (fig. 2). Orten har förmodligen fungerat som hamnplats för kontak terna med Västergötland och Småland redan under förhistorisk tid, men belägg härför finns först från och med 1300talet. Hästholmen framstår då som mark nadsort och köpstad till skillnad från de agrara bosätt ningarna i den omgivande slättbygden. Ett dokument från år 1327 visar, att orten då hade sigill och kallas villaforensis, dvs köpstad. Ett annat dokument från år 1384 har ett vidhängande sigill som visar en båt för fulla segel med omskriften »S VILLE HESTHOL MENSIS«. Hästholmen blev alltså stad under folkun gatiden. Från 1400talets början, däremot, övertog sannolikt det närliggande Vadstena funktionen som merkantilt centrum, och urbaniseringen av Hästhol men började därmed långsamt avta. Hästholmen nämns i bevarade dokument sista gången som tings plats är 1523 (Klackenberg 1984, s. 6f.). Mynten har hamnat på Vätterns botten vid slutet av Hästholmens ustorhetstid«, under riksförcstånda '289 % Västerås ?M Lindberg Fig. 2.' Karta över Södra Svm'ge med brud/Matter för andra .mtmrdrllida mynlslmltert ren Sten Sture den yngrcs regering. Då detta skrives har fyndplatsen ännu inte blivit tillräckligt undersökt för att kunna ge svar på frågan varifrån skatten här rör. Fyndplatsen ligger som ovan nämnts på en platå i sjön nära en brant sluttning, och eventuella kvarvarande mynt och fartygsrcster kan alltså ha sjunkit nedanför denna platå. Det är emellertid föga troligt att någon lämnat pengarna på denna plats i avsikt att hämta upp dem igen vid senare tillfälle. Hur mynten hamnat där förblir kanske en gåta. 290 Fyndkatalog Vikterna står i nummerordning. ((f(( = fragment «;« = markerar ny litteraturhänvisning Omskriftstcckcn med kursiv stil markerar initial tecken. Sverige Örtugar I. Nr [9 Myntort: Stockholm Åtsida: Krönt huvud GRlGVS RGX Frånsida: Uncialt E på litet kors monera/moner sroahOLmd Tecken omskr.: Ros, ringar, kryss. Vikt: O.98/0.94/0.76/;/l.03/1.02/1.02/0.95/ 0.92/0.79 g. Datering: Från ca 1405 (Hd s. 842; Th 5.38). Erik av Pommcrn (13964439). Litteratur: LL s llenr la (3 ex); nr lb (6a). II. Nr 1019 Myntort: Stockholm Åtsida: Trekronorssköld GRlGVS RGX D 8 n Frånsida: Uncialt E på litet kors M/HOHGTÃ STOGhOL/ Tecken omskr.: Stjärna, punkt, ring. Vikt: 1.19/1.10/l .04/1 .04/1 .03/1 .03/1 .03/ l.02/0.95/0.78 g. .SC [65 Datering: Litteratur: III. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datering: Litteratur: IV. Myntort: Åtsida: Frånsida: 292 Som I. Tecken omskr.: LLs ll2fnr3 (1007). Vikt: Datering: Litteratur: Nr 2070 Stockholm Trekronorssköld på litet kors GRIGVS RGX D/S/n/ V. Uncialt E på litet kors Myntort: M/N/MOHGTÄ STOCIhOL/ Åtsida: Stjärna, kvm, 705, treklöver, kors, punkt, Frånsida: ringar l .26/1.18/l.12/l.05/;/l.45/l.29/1.29/ 1.23/1.21/1.21/1.12/1.17/1.17/1.15/ Tecken omskr.: 1.13/1.1l/l.1l/l.11/l.lO/l.08/l.08/ Vikt: 1.07/1 .07/1,06/1 .06/1 .06/1 .06/1 .05/ Datcring5 1.05/1.04/1.03/1.03/1.02/1.02/1.02/ Litteratur: l.OO/O.98/0.98/0.96/0.95/O.95/0.94/ 0.92/0.92/O.91/0.91/0.90/0.90/0.86/ 0.81/0.80 g. Som I. LL 5112fnr 2a (4 ex); nr 2b (47ex). VI. Myntort: Åtsida: Frånsida: Nr 7179 Stockholm Tecken omskr.: Vikt: Datering: Trekronorssköld på litet kors KRMSTOFGR/ RGX [s] Uncialt C på litet kors N/HOHGTÃ STOG/DhO[L] Stjärna, ring. l.21/l.O4/;/l.05/l .OS/1.03/l .OO/0.95/ 0.94/0.85 g. KristolTer av Bayern (144148). LLs ll7fnr 2b (2:x); nr 2 c (7ex). Nr 80 Stockholm Trekronorssköld på litet kors KRISTOFGR RGX 3 K HOn GT Ä S T 0 D h Ros, ring. 1.04 g. Som IV. LL 5 l l7fnr 5. Nr 81 Stockholm Trekronorssköld på litet kors K ÄR OL V3 RGX K MOnGTÃ STOGhOL Sy'äma, ring. 1.08 g. 1448 (Hd s 851). 144849 (LL 5.121). 144857 Uonsson 1979 s. 32). Litteratur: VII. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datering: Litteratur: VIII. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datering: Litteratur: Karl Knutsson Bonde (144857, 146465, 146770). LL s. lQOfnr 2b var. Nr 82 Stockholm Uncialt C GRISSTBRnB REX Trekronorssköld HOHGTÃ STOChOLl/l Stjärna. 1.12 g. _ Kristian 1 (145764). LL s. l24fnr 2. Nr 8392 Stockholm Uncialt C amss TaRn[et]os Rex Trekronorssköld på stort kors HonGTÃ srounhOL/ Stjärna. l.44/l.26/1.24/1.21/l.15/1.15/1.09/ 1.09/ 1.08/ 1.06 g. Som VII. LL s. 124fnr 3 (10 ex). IX. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datering: Litteratur: X. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datering: Litteratur: Nr 9394 Stockholm Uncialt E på litet kors SÃ/GTVS GRlClVS 57V GRIGVS RGX SVG Trekronorssköld på stort kors HOHGTÃ ST OCIh O/STODhOL/ Ringar, stjärna. 1.18/;/1.18g. 146567, Interregnum, (Lagerqvist 1962 s. 70). LL s. 125 nr 2a; nr 2b. Nr 95105 Stockholm Bondevapnct på stort kors KÃROLI RGX S/G/ Trekronorssköld på stort kors HOHGTÃ ST OGh OL / Ring. 1.34/l.l8/1.18/1.05/1 .OS/1.03/O.80/;/ l.31/1.28/1.16/l.10g. Efter 1450 (Hd s 851). 146770 Uonsson 1979 s. 33). Regent som VI. LL s. 1201nr 3a (70); nr 3b (4 ex). 293 XI. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datering: Litteratur: XII. Myntort: Åtsida: Frånsida: Nr 106 Stockholm Bondevapnet med S på stort kors KÄR OLVS RGX 3 n Trekronorssköld på stort kors MOnGTÃ SWGDhGn Treklöver, ring. 1.14 g. 144950 (Hd s. 850f; Th s. 41). 146465 Uonsson 1979 s. 33). Regent som VI. LL s. 1201nr 43. Nr 107126 Åbo _ Bondevapnet med krönt A på stort kors KÃROLVS RGX S/G/ Trekronorssköld på stort kors HOPGTÃ 7180611 3 Tecken omskr.: Vikt: Datering: Litteratur: 294 l.43/1.43/l.42/1.39/1.37/1.36/l.36/ 1.34/1.33/1.32/1.30/1.29/1.25/1.16/ 1.16/1.14/1.05/1.03/O.94/O.72 g. Efter 1453 (Hd s. 851). 146770 Uonsson 1979 s. 33). Regent som VI. LL s. 120fnr 6 (20 ex). XIII. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datering: Litteratur: XIV. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datcring: Litteratur: Nr 127 Stockholm Krönt huvud SOS GRIGVS RGX Trekronorssköld på stort kors HonGTÃ STOGh 01 Ros, ring. 1.19 g. 147077 (LL s.127;_]0nsson 1979 s 33). Riksföreståndare Sten Sture d ä (147097, 150103). LL s. 1261nr 1. Nr 128 Stockholm Krönt huvud SOS GRIGV S RGX Trekronorssköld med 5 över skölden MOHGTÃ STOGh/ IRAR Ring, kryss. 1.24 g. Efter 1478 (Th 5.43). Regent som XIII. LL 5. 12611”. 2a. mom XV. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datering: Litteratur: Halvörtugar XVI. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datering: Litteratur: XVII. Myntort: Åtsida: Frånsida: 296 Nr 129131 Västerås Trekronorssköld SCIS GRICIVS RGX Krönt A HoneTÃ ÄROSlGns/ Ros, stjärna, ringar. 0.9]f/O.90f/;/1 .40 g. LL s. 126fnr 5b (2ex); nr 5d. Nr 132136 . Stockholm S SGS GRIGVS RGX Krona S'l/MOHGTÄ STOGh/ [^]8 Ringar, kryss. l.OO/0.87/0.57f/;/0.381/;/0.93 g. Som XIV. LL s. 1261nr 9b (3 ex); nr 9C; nr 9. Nr 137138 Stockholm S 303 GRIGVS RGX Krona Tecken omskr.: Vikt: Datcring: Litteratur: XVIII. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datering: Litteratur: XIX. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: HOHGTÃ STOGChOL Stjärna, krona, ring. 0.90/0.76 g. Som XIV. LL s. 126fnr10b(2ex). Nr 139 Stockholm Krona SCIS GRIGVS RGX S MOnGTÃ STOGhO/ Kors, kryss. 0.78 g. Som XIV. LL s. 126fnr 14. Nr 140177 Västerås Krona s[a][s] GRIGVS/ Re[><] A M/HOHGTÃ mos/[v] ÅR 0313 mosnam] ÃRISIGH Kors, ror, thäma, ring, kryss. l.02/0.99/0.88/0.86/0.79/0.78/0.74/ 0.72/0.67/0.65/0.62/0.60/0.60/0.59/ 0.59/O.55/O.33f/;/1.l4/O.95/0.69/0.53/ 1 I i ».. ..... ......_.....__ ....,,,.__ Datering: Litteratur: XX. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datcring: Litteratur: XXI. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: O.46f/;/l .09/0.88/0.71/0.7l/0.69/0.64/ 0.57/;/O.90/0.32;/1.0S/0.88/0.68/;/ 0.88/O.7l/;/0.77/O.l4fg. Som XIV. LL s. 126fnr 16 a (17ex); nr 16h (5 ex); nr 16c (7ex); nr 16d (2ex); nr 16c (3 ex); nr 16h (2ex); nr 16 (2a). Nr 178179 Stockholm Oldenburgska vapnet IOh[S] 0 G Rex sw Krona HOnGTÃ STOG hO Kors, stjärna, ring. 0.89/0.74 g. Hans (14971501). LL 5.137fnr 5 (2a). Nr 180 Västerås Oldenburgska vapnet på stort kors IOh D G RGX SW Krona HOHGTÃ ÃROÖIGH Stjärna, ros. Vikt: Datcring: Litteratur: XX I I. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datcring: Litteratur: XXIII. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datcring: Litteratur: 0.80 g. Som XX. LL s. l37fnr 7. Nr 181 Västerås Oldcnburgska vapnet på stort kors th D G RGX SN A MOHGTÃ ÄROSla Stjärna, kryss, ring. 0.96 g. Som XX. LL 5.137fnr 8f. Nr 18? Västerås Krona IOhS 0 G RGX SW A MonGTÃ ÃROS|G ROI, stjärna, ring. 0.63 g. Som XX. LL s. l37fnr 91. 297 XXIV. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datering: Litteratur: XXV. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datcring: Litteratur: 298 Nr 183184 Västerås Krona SGS GRIGVS RGX A . M0n[a]T7\ ÄROSI[$] Ãllen Natt 0th Dags vapenxköld, ring. O.80/;/0.53fg. Riksföreståndare Svante Nilsson Stu re av ätten Natt och Dag (150412). LL s l421nr 3b; nr 3d. Nr [85 Västerås Krona SOS GR1GVS RGX A MOHGTÃ ÃROS1G Ring/tors, kors, ringar. 0.481g. Som XXIV. LL s 1421nr 6b. XXVI. Myntort: Åtsida: Frånsida: Tecken omskr.: Vikt: Datering: Litteratur: Penningar XXVII. Myntort: Beskrivning: Vikt: Datering: Litteratur: XXVI I I. Myntort: Beskrivning: Vikt: Datcring: Litteratur: XXIX. Myntort: Beskrivning: Vikt: Datering: Nr 186193 Stockholm Krona STean STVRG R1T S 1120116171 STOG hO Ring, kors. 0.82/0.77/0.75/0.73/0.71/0.70/0561/ 0.201g. 151214 (Th s. 47). Riksföreståndare Sten Sture d y (151220). Före 1515 (LL s. 147). LL s. 1461nr 9a (8 ex) Nr 194 Västerås Brakteat med krönt A. 0.17 g. 136380 (Malmer 1980 5.33). Malmcr1980 KrA Äb. Nr 195 Västerås Braktcat med krönt A. 0.24 g. 143070 c1lcr senare (Malmer 1980 s. 45). Malmer1980 KrA YIIa. Nr 196 Stockholm Braktcat med krönt huvud. 0.20 g. 14701500(Ma1mcr1980 s. 41), ñ.n anv..... M“_. _0..._ _ Litteratur: Danmark Skillingar Malmer 1980 KrH YIIIe. Hans(l4811513) XXX. Myntort: Vikt: Litteratur: XXXI. Myntort: Vikt: Litteratur: XXXII. Myntort: Vikt: Litteratur: XXXIII. Myntort: Vikt: Litteratur: Søsling XXXIV. Myntort: Vikt: Litteratur: Hvider Nr 197205 Malmö 2.43/2.37/2.28/2.24/2.00/l .92/1 .89/ 1.750153 g. ' Galster 29 (9 ex). Nr 206219 København 2.62/2.53/2.49/2.36/2.33/2.22/2.2 l/ 2.08/2.04/l.74/l.7l/l.66/l .64/0.48fg. Galster 32 (14 ex). Nr 220 København/Malmö 0.69fg. Galster 29/32. Nr 221 Ålborg 2.17 g. Galster 35. Nr 222 Malmö 1.39 g Galster 30. KristolTer af Bayern (143948) XXXV. Nr 223 Myntort: Vikt: Litteratur: Malmö 0.78 g. Galster 20h. Rigsrådet (1448) XXXVI. Myntort: Vikt: Litteratur: Nr 224231 Malmö 0.84/O.80/0.7l/U.67/0.6l/0.6l/0.53f/ 0.48fg. Galster 22 (8 tx). Kristian I (144881) XXXVII. Myntort: Vikt: Litteratur: Nr 232248 Malmö 0.77/0.75/0.75/0.74/0.74/0.72/0.7l/ 0.70/0.68/0.64/0.59/0.57/0.55/0.52/ 0.51/O.50/O.40fg. Galster 23h (6 ex); 23e (7ex); 23; 23 (3 ex). Hans(14811513) XXXVIII. Myntort: Vikt: Litteratur: XXXIX. Myntort: Vikt: Litteratur: XXXX. Myntort: Nr 249271 Malmö 0.95/O.90/0.85/0.82/0.79/0.78/0.77/ O.76/0.73/0.72/0.70/0.69/O.64/0.62/ 0.61/0.56/0.56/0.54/0.50f/O.47f/0.45/ 0.43/0.39fg. Galster 31 (23 ex). Nr 272 København 0.68 g. Galster 34. Nr 273278 Ålborg '299 Vikt: Litteratur: 0.85/O.78/0.7l/0.53/0.53/0.47 g. Galster 36 (6 ex). Obestämbar myntherre XXXXl. Nr 279 Myntort: Malmö Vikt: 0.30fg. Litteratur: Galster , ensidigt fragment. Meck/enburg Brakteater XXXX I I . Nr 280282 Myntort: ? Vikt: 0.20/0.09/;/0.22fg. Datering: l400tal (Malmer 1978). Litteratur: Saether III:l9 (2 ex); Saether IIIIV. 0 Vid 1300talets slut infördes örtugen i svensk mynt räkning och kom att dominera svenskt penningväsen fram till år 1534. Vid sidan om örtugen präglades fortfarande penningen, brakteaten, fram till ca 1520. Från myntfyndet i Hästholmen finns endast sex brak teater (nr 194196, 280282) bevarade, varav tre är mecklenburgska tjurhuvudbrakteater från 1400talet. Av Erik av Pommerns örtugar är endast de tre ty perna från Stockholm företrädda i fyndet (nr 170). De utgör sammanlagt 70 exemplar, varav de med trekro norssköldmed eller utan kors)(E på kors står för huvudparten. Dessa mynt bär på frånsidan inskriften ERICVS REX D S N. De tre sista bokstäverna står för Dacie Svecie Norvegie, alltså konung Erik av Dan mark, Sverige och Norge. Initialtecknen på dessa mynt är oftast en stjärna men kan också vara ett eller två små kryss. Mittpå tvärstrecket över bokstaven E finns ofta en punkt. Erik av Pommern lät även prägla mynt i Västerås och Åbo, men av dessa återfinns inget 300 exemplar i detta fynd liksom ej heller något av hans danska mynt. Mynten från de nämnda svenska mynt orterna tycks i allmänhet vara mer sällsynta än Stock holmspräglingarna. Man räknar med att myntningen för Erik av Pommern började omkring år 1405 (Lagerqvist 1970 s. 112). Han avsattes 1439. Under Kristoffer av Bayerns relativt korta svenska regeringstid (144148) slogs mynt i Stockholm och Åbo. Av dessa har vi endast Stockholmsmynten i fyn det med bokstäverna C eller K på frånsidan (nr 7180). Åtsidans omskrift lyder KRISTOFER REX /S/veco rum. Pråglingar finns med eller utan bokstaven S, som betecknar Sverige. Bokstaven K omges av tre små ringar. Även en dansk hvid (nr 223) från denne unionskonung finns i fyndet och är här det äldsta danska representerade myntet. Karl Knutsson Bonde var riksdrots under kung Kristoffer. Efter dennes död år l448 valdes han till konung av Sverige och Norge. Men redan ijuli 1450 avstod han Norge till Kristian I av Danmark. Från Karls mycket korta tid som Norges regent finns emel. lertid mynt bevarade med inskriften KAROLVS REX S N med bokstäverna S och N betecknande Svecie et Norvegie (nr 106). På frånsidan står ej myntortcns namn, som brukligt är, utan Sverige i den tyska for men SM'EDHEN. Detta mynt är för övrigt mycket sällsynt. Åtsidan visar Bondevapnet på stort kors med bokstaven S över vapnet. Szet kan stå för Stock holm eller Söderköping som myntort, och pråglingsti den torde vara tiden 144950. Såsom Karl Knutssons första mynt betraktas örtugen med bokstaven K)(tre kronorssköld. Denna återfinns i fyndkatalogen som nr 81 och är en variant av Lagerqvist nr 2 b (1970 s. 1200, vilken ej, såsom fyndmyntet, har fyra ringar kring bokstaven. Den är av samma typ som kung Kri stoffers mynt, nr 80, och endast inskriften är förän 212 . . 301 26 hlkulnll drad. Den har av Hildebrand (s. 851) daterats till 1448 och av Lagerqvist (1970 s. 121) till ca 144849. Karl är den förste svenske kung som på mynten an vänder titeln REX S(vecorum) G(oth0rum), dvs sve ars och göthers konung. 1 fyndet finns 31 sådana mynt, 20 av dessa är präglade i Åbo med ett krönt A över bondevapnet (nr 107126) och 11 i Stockholm (nr 95105). Dessa mynt har på frånsidan trekronorssköl den på stort kors liksom REX S Nmyntet, nr 106. Kung Karls Åbomynt är helt utan bitecken i omskrif ten men de flesta är försedda med stjärnor både på trekronorsskölden och på bondevapnet. Inte förrän under Sten Sture den äldre myntas återigen i Vä sterås. . Karl Knutsson regerade i tre perioder fram till år 1470 då han avled. År 1457 blev den danske kung Kristian krönttill konung 'även i Sverige. Han regera_ de fram till 1464 och från hans tid har vi i fyndet svenska såväl som danska mynt. De danska utgörs av 17 Malmöhvider (nr 232248) och de svenska av 11 Örtugar präglade i Stockholm (nr 8292). De finns med bokstaven K eller C)(trekronorssköld, men endast de med C 'år företrädda i HästhoImenfyndet. Karl Knutssons andra regeringsperiod blev mycket kort och under åren 146567 regerades Sverige av flera olika riksföreståndare. Till denna tid förs en örtug med bokstaven E)(trekronorssköld präglad med Erik den heliges namn på åtsidan och myntortcns, dvs Stockholm, på frånsidan. 1 Hästholmenfyndet åter finns två exemplar av detta mynt (nr 9394). Det ena bär omskriften SA'CTVS ERICVS runt bokstaven E på litet kors och det andra har tillägget Rex Svecorum i omskriften SA ERICVS REX SVE och stjärnor i bokstaven E. Lagerqvist (1962 s. 70) daterar myntet till interregnumstiden 146567. Den period som fölij kung Karls död år 1470 (och 302 fram till 1520) kallas i Sverige för Sturetiden. 1 Dan mark och Norge regerade fortfarande Kristian I, till 1481, och i Sverige efterträddes nu Karl Knutsson av sin släkting Sten Sture (den äldre) som svensk regent i egenskap av riksföreståndare. Sten Sture regerade fram till år 1503 med avbrott några år för unionsko nungen Hans (14971501). Mynt präglades i Stock holm, Västerås och Åbo. Under Sten Sture den äldres tid som regent infördes halvörtugen, eller fyrken som den senare också kom att kallas, genom en myntord ning i Stockholm år 1478. Halvörtugen skulle svara mot fyra penningar (Lagerqvist 1978 s. 37). Inskrif terna på dessa är desamma som för örtugarna men förkortade eftersom de är något mindre. Under Sture tiden regerades Sverige av riksföreståndare, förutom under kung Hans, och mynten präglades i Erik den heliges namn, SCS (sanctus) ERICVS REX. Erik Oedvardsson) den helige, som levde vid mitten av 1100talet, var svensk konung ca 115660. Han döda des av en dansk prins och tronpretendent i en kyrka efter att ha hört mässan och blev efter detta tidigt betraktad som helgon. Under 1400talet kom han att ses som Sveriges skyddshclgon, men vid reformatio nen under Gustav Vasa minskade dock hans betydel se. På mynten symboliserar hans namn konungamak ten. (Thordeman 1958.) De flesta av dessa mynt är anonyma och går ej att tidsbestämma till regent men har alltid myntorten utsatt. Från kung Hans tid (Sverige 14971501, Danmark 14811513) återfinns 61 mynt i fyndet från Hästhol men. 56 av dem utgörs av danska skillingar och hvider samt en søsling (nr 197222, 249278), medan endast fem exemplar är svenska halvörtugar (nr 178182). Dessa bär inskriften IOH D G REX SW' (lohannes dei gratia rex Sweciae) på åtsidan med den Olden burgska skölden, danska kungaättens vapen med två .W.___._ w_.,.__..a......_ ....._ ..s bjälkar på en sköld. Ett mynt har en krona på åtsidan, nr 182. Hans lät prägla både örtugar och halvörtugar men endast halvörtugarna är representerade i fyndet. 1497 års myntförordning var gemensam med den danska genom vilken Hans också införde guldmynt ningen i Danmark. I silver slog Hans skillingar, søslin gar och hvider med Malmö som förnämsta myntort. Dessa mynt utgör också större delen av mynten från denna tid i skatten. Tre halvörtugar som traditionellt förs till riksfore ståndaren Svante Nilsson (Sture) av ätten Natt och Dag (nr 183185) påträffades i skatten. De här den för riksföreståndare sedvanliga omskriften SCS ERICVS REX, men två av dem har ätten Natt och Dags va pensköld som initialtecken. Det tredje myntet har i stället ett ringkors som initialtecken, men typen är densamma som föregående med krona)(b0kstaven A. Dessa tre mynt är alla Västeråspräglingar, och inga mynt med dessa tecken har ännu påträffats som kan föras till Stockholm. Sannolikt hör många av de ano nyma mynten med S på frånsidan till Svante Stures Stockholmsmynt. Denne regerade åren 150412. Av riksföreståndarna lät endast Svante Stures son och efterträdare, Sten Sture den yngre, utsätta sitt namn på örtugarna i formen STEEN STVRE RIT dvs Sten Sture Ritter, riddaren Sten Sture, vilken re gerade 1512:20. Detta gör att ytterligare åtta mynt i fyndet kan ges en relativt snäv datering (nr 186193). Mynten bär på frånsidan inskriften MONETA STOC HO och både Thordeman (1936 s. 47) och Lagerqvist (1970 s. 147) vill sätta präglingstiden till före år 1515 till skillnad från de mynt, som bär detta årtal och de utan årtal men med inskriften MONETA NOVA STOKHOL. Dessa senare mynt är emellertid ej före trädda i fyndet. En örtug med krönt huvud)(trekronorssköld bär år 26' talet 1478 i frånsidans omskrift (nr 128) men är annars helt anonym. Denna jämte fem halvörtugar med bok staven S)(kr0na och detta årtal (nr 132136) kan med ganska stor säkerhet antas vara präglade efter detta år, som för övrigt är det första årtalet utsatt på sven ska mynt. De svenska mynten, liksom mynten i det övriga Europa saknade genomgående årtal under me deltiden. Mynten med årtal är präglade i Stockholm; inget exemplar är känt från Västerås. Två mynt ordningar finns bevarade från Sten Sture den äldres tid, en från Stockholm 1478 och en från Västerås år 1480. Årtalet på myntet syftar på myntordningen samma år och mynten torde vara präglade inom lop i pet av några få år därefter, men hur länge finns ännu ej belägg för. (Lagerqvist 1978 s. 38). I Hästholmenskatten finns från Sturetiden 45 halv och helörtugar, vilka är totalt anonyma. Det gäller grupperna XIII (l mynt), XV (3 mynt), XVII (2 mynt), XVIII (1 mynt) samt Västeråsfyrkarna i grupp XIX (38 mynt). Av dessa har tidigare gruppen XIII, örtugar med krönt huvud)(trekronorssköld på stort kors, daterats till tiden 147077 av Lagerqvist (1970 s. 127) och Jonsson (5. 33). Erik den heliges namn är här placerat runt ett krönt huvud, medan statsvapnet omges av myntortsangivelsen. Västerås Örtugarna med trekronorssköld)(krönt A, grupp XV, är alla utan årtal och med en ros som initialtecken, syftande på Aros (ros). Här omger helgonets nanm trekronorsskölden medan myntortcn återfinns runt bokstaven A. De anonyma Stockholmsfyrkarna, grupp XVIIXVIII, är av samma typ som halvörtu garna med årtalet 1478 och bokstaven S och krona, och har liksom dessa av Thordeman (1936 s. 43) och Lagerqvist (1970 s. 1260 förts till tiden efter 1478. På dessa mynt kan Erik den heliges namn vara präglat antingen runt kronan eller runt bokstaven S. Denna 303 _ s . Stockholm Västerås Åbo venge _ .i . › . › Tid Ortug V2 önug Penning Onug V2 örlug Pennrng Onug Summa Erik av Pommern 13961439 70 0 0 70 Kristoffer av Bayern 14411448 10 0 10 Karl Knutsson Bonde 14481470 13 20 33 Kristian I 14571464 11 11 Interregnum (14651467) 2 2 SCS Ericus Rex 1478 1478 1 5 _ 6 803 Ericus Rex 1 3 3 38 0 45 Hans ' 14971501 0 2 0 3 0 5 Svante Nilsson (Sture) 150412 0 3 3 Sten Sture den yngre 151220 0 8 0 8 Brakteater ca 13631500 1 2 3 summa 108 18 1 3 44 2 20 196 127 49 Danmark Malmö København Aalborg Tid Skifling Søsling Hvid Skifiing Hvid Skilling Hvid Kristoffer av Bayern 14391448 _ 1 1 Rigsrádet " 1448 0 8 _ 8 Kristian l 14481481 17 17 Hans 14811513 9 (+1) 1 23 14 (+ 1) 1 1 6 56 Myntherre? 1 1 Summa 9 (+1) 1 50 14 (+1) 1 1 s 83 60 (+1) 15 (+1) 7 Tyskland Meck/enburg Brakteater 1400tal Penning 3 3 Totalt' 282 Fig. 3. M _)7IIHI i _Öndd från Hårt/101mm fördelad: på länder och "pmm". Tidsperiod Örmg Haivörtug Hvid Skiifing Penning Søsling Summa 13961448 80 1 81 14481512/13 51 54 56 25 1 187 15121520 8 8 Ca 13631500 6 6 Totalt 131 62 57 25 5 1 282 Fig. 4. Alyiun i [mdr] från Häri/101mm fördelad! på tidsperioder ørh valänr. 304 datering gäller även Västeråsfyrkarna med krona) (bokstaven A, i fyndet utgörande hela 38 exemplar. Dessa mynt har genomgående Eriks namn runt kro nan och myntorten runt bokstaven A som på örtugar na från samma ort (XV). Inger Hammarberg och Brita. Malmer, som inom projektet Sveriges mynthis toria utarbetat stampkopplingsscheman för de helt ocirkulerade anonyma örtugarna i Västeråsskatten, har dock genom dessa scheman kunnat belägga att en stor del av de anonyma präglingarna tillkommit efter Sten Sture den äldre (1984). Hästholmenfyndet består av 282 svenska, danska och tyska mynt med en pråglingsperiod som sträcker sig från Albrekt av Mecklenburg t o rn Sten Sture den yngre, dvs tiden ca 13631520. Två tredjedelar av skatten består av svenska mynt, framförallt Stock holmsÖrtugar. Det äldsta myntet år en svensk brakte at med krönt A, Malmers grupp KrA Äb med föresla gen präglingstid ca 136380. De yngsta mynten är åtta halvörtugar från Sten Sture d y (151220). Av tabellen (fig. 3) framgår fördelningen av mynten i fyndet på länder och myntorter samt valör. Ett streck i tabellen visar att mynt ej utgivits på orten eller att denna valör ej präglats där. Siffran 0 visar att valören präglats men ej återfinns i fyndet. Ett fåtal mindre obestämbara fragment har ej medräknats. Totalt finns i skatten 69 mynt från sturetiden; 45 av dessa är totalt anonyma, dvs de här synbarligen ingen som helst antydan om präglingsår eller regent. De är i tabellen betecknade som SCS ERICVS REX. Fördelningen på tidsperioder och valörer av myn ten i fyndet framgår av ovanstående tabell (fig 4). Den visar att huvuddelen av fyndet är från perioden 1448 15l2/l3. Med det tyska wittenmyntet som förebild infördes örtugen under kung Albrekt av Mecklen burgs regering (136489). Fram till år 1478 var denna jämte penningen de enda valörer som präglades i Sve rige. Som ovan nämnts infördes genom myntordnin gen i Stockholm detta år också halvörtugen, vilken, jämte den danska hvidcn, utgör de näst största grup perna i fyndet. De åtta halvörtugar från Sten Sture den yngre, vil ka utgör slutmynten, och efter vilkas datering skatten bör ha hamnat på sjöbotten, har alla på åtsidan in skriften STEEN STVRE RIT, utan åsatt årtal, och på frånsidan MONETA STOCHO. För Sten Sture d y präglades också mynt med inskriften MONETA NO VA STOCHOL (vilka dock ej ingår i detta fynd), bl a de med årtalet 15l5 på myntets åtsida. Lagerqvist har inte tagit för givet, men väl antytt, att mynten utan NOVA skulle kunna ha utgivits före detta år (Lager qvist 1970 s. 147). Före honom har Thordeman (1936 s. 47) föreslagit präglingstiden till 1512l4. I så fall kan nedläggningstiden preciseras till tiden efter 1512. Detta slutna fynd är märkligt så till vida, att häri finns mynt från varje regent, som veterligen präglat mynt, i obruten följd under så lång tid som ca 150 år. För Sveriges del är Albrekt av Mecklenburg t 0 m Sten Sture d y (13641520) representerade och för Danmarks del Kristoffer av Bayern t 0 rn Hans (1439 1513), dvs hela unionstiden (1397152l). Inte ens det stora skattfyndet från Västerås år l972, överträffar Hästholmenfyndet i detta avseende. Nedan följer en förteckning över de få jämförbara depåfynd som om spånner ungefär samma tid som det i Hästholmen. Uppgifterna är hämtade ur Kungl Myntkabinettets topografiska register. Fyndplatserna är utsatta på kar tan fig. 2, varav också framgår att de sex fyndplatser na ligger vid vattendrag. 305 Depa'fynd med liknande sammansättning som Häst/zolmenfyndet registrerade i Kungl M yntkabinettet Gotland, Fårö sn, Sudergârda, SHM 20 747, 20 .936 (2.123 ex) Gotland, gotar 1400talets början (111 ex); 14501520 (12 ex). ' Danmark, Erik av Pommern 13961439 (198 ex); Kri stoffer av Bayern 143948 (69 ex); Rigsrådet 1448 (111 ex); Kristian I 144881 (579 ex); Hans 1481 1513 (1.022 ex). Norge, Hans 14831513 (13 ex). Tyskland (4 ex). Livländska Orden 148394 (1 ex). Riga 147983 (1 ex). Falskmyni (2 ex). Thordeman 1942 s. 1421". Halland, Lindbergs sn, Gäingegârden, Trönninge, SHM 20 057 (143 ex) Danmark, Kristoffer av Bayern (3 ex); Rigsrådet 1448 (11 ex); Kristian I (47 ex); Kristoffer av Bayern/ Kristian 1 143981 (10 ex); Hans (65 ex). Norge, Hans (7 ex). Skåne, Ystad, Damgatan 129, SH!” 9759 (294 ex) Danmark, Kristoffer av Bayern (3 ex); Rigsrådet 1448 (19 ex); Kristian 1 (83 ex); Hans (176 ex). Norge, Hans (2 ex). Tyskland (11 ex). Södermanland, Ålörkö sn, Söräng, SHÅI 26 682 (677 ex) Sverige, Erik av Pommern 13961439 (24 ex); Kristof fer av Bayern 144148 (1 ex); Karl Knutsson Bonde 144870 (14 ex); Kristian 1 145764 (7 ex); Sten 306 Sture d ä 14701503 (86 ex); Hans 14971501 (6 ex); Svante Nilsson 150212 (4 ex); Sten Sture d y 151220 (51 ex); Gustav 1 152160 (482 ex). Gotland (2 ex). Ref.. NNÅ 1962 s. 283286. Västmanland, Västerås, Itv johannes, KMK 100 354 (16 231 ex) Sverige, Erik av Pommern (1 ex); Hans (99 ex); Sten Sture d ä Svante Nilsson 14701512 (13.777 ex); Sten Sture d y (2.232 ex); Obest. (96 ex). Danmark, Rigsrådet 1448 (1 ex); Kristian 1 (6 ex); Hans (17 ex); Kristian 11 151323 (2 ex). Hammarberg, Malmer, 1984. Det stora fyndet från Fårö gjordes år 1934 under arbe tc i en åker och påträffades tillsammans med fragment av en tennkanna samt tygpåse. Fårö sn omfattar Got lands nordligaste del. Fyndet består till huvuddelen av danska mynt, Malmöhvider från Kristian I och kung Hans. Tre av de gotländska hviderna är datera de till ca 1520 och nedläggningstiden torde då vara efter detta år. Ett i sammanhanget icke obetydligt an tal mynt kommer från Erik av Pommerns tid. Liksom i Hästholmenfyndet visar det sig, att mynt från tidigt 1400tal har använts i stor omfattning efter mer än etthundra år. Fårö, liksom övriga norra Gotland, var under medeltiden 1 det närmaste ouppodlat och är annars fattigt på skattfynd (ering 1978 s. 17). Den i Lindbergs sn påträffade skatten upptäcktes invid en klippa vid nyodlingsarbete i en ljungbacke år 1932. Samtliga mynt är danska och norska hvider fro m Kristoffer av Bayern to m kung Hans, 1439 1513. Skatten torde alltså vara nedlagd tidigast 1483. Lindbergs sn ligger på den halländska kustsliitten i Himle härad innefattande även det gamla Varberg, som under medeltiden fungerade som köpstad och hamn. Fyndet i Ystad gjordes vid kloakledningsarbete år 1894. Mynten, som låg inuti en sparbössa av lergods, är nästan alla danska. De äldsta är tre exemplar präg lade för Kristoffer av Bayern medan de flesta är från kung Hans tid. Nedläggningstiden kan sättas till tidi gast M83. Ystad, som ligger på den skånska sydkus ten, var under medeltiden en betydande köpstad med stort handelsutbyte med de tyska hansestäderna. Sta den var även säte för det då rätt betydande franciska nerklostret. Mörkö sn ligger i Södermanland vid kusten och omfattar ett flertal öar angränsande till den medeltida staden Trosa, i en vik av Östersjön. Mörköskatten har den längsta utbredningstiden av de här uppräkna de fynden. Alla mynt är svenska, präglade från Erik av Pommern i nästan obruten följd to m Gustav Vasa. Kristian II är inte representerad. Det yngsta myntet är daterat till år 1531. Skatten påträffades av en pojke under en sten i skogen år 1960. Trosa är omtalad som utskeppningshamn i ett kungligt brev av år l423, men staden fick ingen större betydelse som sjöfartsstad (Medeltidsstaden nr 14 s. 8). Den enorma Västeråsskatten innehåller svenska mynt från Erik av Pommern to m Kristian 11, men inte förrän fr 0 m Sten Sture den äldre är alla regenter i följd representerade. De danska år i klar minoritet med endast 26 mynt. Västerås ligger i Västmanland på slättbygden kring Svartåns mynning i Västerås fjärden av Mälaren. Den är en av Sveriges äldsta stä der med livlig handel och fungerande som utskepp ningshamn för silver, koppar och järn från Bergslagen och Dalarna med en höjdpunkt under lSlGOOtalen (Medeltidsstaden nr 4 s. 8). Staden var också en bety dande myntort under medeltiden, och större delen av Västeråsskatten består av ocirkulerade mynt från dess myntverk. Skatten påträffades under två golvte gel vid rivning av ett hus är 1972. Fyndplatsen ligger inte mer än [00 meter från den förmodade platsen för det medeltida myntwerket (Hammarberg, Malmer). Hästholmen fungerade, som tidigare nämnts, under medeltiden som marknadsort och köpstad, och vid medeltidens slut tog det närbelägna Vadstena över denna funktion. Gemensamt för ovan återgivna sex fynd är att de ligger vid vattendrag i eller intill mer eller mindre betydande medeltida städer (utom Fårö fyndet). De innehåller mynt från 1400talets första hälft t o m 1500talets början, i huvudsak danska mynt på dåtida danskt område respektive svenska mynt inom svenskt område. Samtliga skatter har ned lagts vid tiden för den stora omvälvningen i Sveriges historia under Sten Sture den yngres regering och bör jan till den nya tiden med Gustav Vasa som regent. Litteratur Galster, Georg: Uniarutidnu udmønlningn. København 1972. Hammarbcrg, lnger & Brita Malmer: The 1972 Västerås hoard and the monetary history of Sweden 14701520. NN/l l982. Hel singfors l984 (i tryck). Hildebrand, Hans (Hd): Sverige: myt! under mtdtllidm. Stockholm 18791903. Jonsson, Kenneth: Örtugsmyntningen i Sverige l44ll470. Myt! kontakt nr '2 l979 s. 3233. Klackenberg, Henrik: Häslholmeni .llrdehidnladm 59, I984. Lagerqvist, Lars O; Frågor rörande svensk myntprägling vid mit 307 (en av 1400talet. NNÅ 1961 s. 5972. Lund 1962, Samma, (LL): Svenska mynt under vikingalid och medeltid Jam! gotländska mynt. Stockholm 1970. Samma: Årct 1478 i Sveriges mynthistoria. Mynt/Kontakt nr 2 1978 s. 3639. Malmcr, Brita: Den :enmedellida penningen i Sverige. Stockholm 1980. Medeltidçxladen 4 1977. Västerås. Medeltidsxladen 14 1979. Trosa. Medeltidmaden 59, se Klackcnbcrg, Henrik. 308 Sazthcr, Ola: Mccklcnburgskc okschodcbraklcatcr i norske. kirke Tunn. NNUM nr 9 1965 s. 173178. Thordcman, Bengt (Th): Svcrigcs mcdcltid_smym. Nordixk kultur XXIX 1936 s. 192. Samma: Gotländska skatlfynd från medeltid och nyare tid. Gal ländxkl arkiv 1942 5. 128446. Samma: A numismalic study ofa king without a coinagc. Ur Cenlen nia! volume øflhe American NumiJmalic Sadel). Ncw York 1958. ering, Hugo: Gotland: medeltid. Visby 1978.