Mödrar till oäkta barn födda 1850-1870 i Trehörna socken

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Mödrar till oäkta barn födda 1850 1870 i Trehörna socken Universitetet i Linköping Samhällsvetenskapliga instutionen Historia 2, vt 1993 av Helena Malmqvist Handledare: Kalle Bäck INNEHáLLSFöRTECKNING Sid I INLEDNING 1 1:1 Syfte och frågeställningar 2 1:2 Tidigare forskning 3 1:3 Hypoteser 6 1:4 Källor, metod och avgränsningar 6 1:5 Trehörna socken 8 II ANDEL OâKTA BARN 10 III SOCIAL TILLHÖRIGHET 12 3:1 Den ogifta moderns sociala ursprung _ faderns titel 12 3:2 Den ogifta moderns titel 13 IV MÖDRARNA TILL DE OâKTA BARNEN 15 4:1 Förâktenskapliga förbindelser 15 4:2 Första året 17 4:3 Äktenskap 20 4:4 Mödrar till oâkta barn som förblir ogifta 23 4:5 Geografisk rörlighet 24 V SAMMANFATTNING OCH HYPOTESPRÖVNING 25 VI NOTER 2B VII KáLL OCH LITTERATURFÖRTECKNING 31 BILAGA 1 " 33 BILAGA 2 L 34 BILAGA 3 35 I INLEDNING "Prästen går från altaret till dopfunten. Han ser ut över församlingen, ser att kyrkan fortfarande är nästan fullsatt. Dopakten kan börja. Först vänder sig prästen till faddrarna och frågar vem barnet tillhör. Det är dödstyst i kyrkan. Klockaren svarar: Moder år Gustafva Charlotta Nilsdotter frán Trehörna säteri. Fader är okänd." (1) På kyrkbacken fortsätter samtalet bland trehörnaborna. "nFader okänd och prästen teg. pa sätt och vis stod han och ljög för hela församlingen. Tänk om han istället råttat till Blomqvist och sagt: Jag, Carl Olof Behm, år barnets fader! Då hade han vuxit i aktning här i Trehörna, nu trampade han på en av de vára. Vad händer nu med Gustafva och pastor Behm? Ja, Gustafva är ju ingen fattig flicka precis som kommit i olycka, sa hon klarar sig nog." (2) Ovanstående citat skildrar en av de ogifta mödrarnas situation som ingår i min undersökning. Det är bl.a. detta som min undersökning kommer att handla om. Hur Gustafva och hennes medsystrar behandlades av trehörnaborna pa kyrkbacken och i stugorna. Tog de hand om "de sina" eller stötte de ut dem? Den och flera andra frågor ska jag försöka besvara på följande sidor. 1:1 SYFTE OCH FRAGESTÃLLNINGAR Syftet med uppsatsen är att: * undersöka hur stor andel av de födda barnen i Trehörna socken som var oäkta under perioden 1850 1870 och jämföra det med siffror för hela riket. * se vilken social grupp de ogifta mödrarna tillhörde * undersöka om de ogifta mödrarna accepterades eller stöttes ut av samhället i Trehörna socken under perioden 1850 1880. Undersökningens resultat kommer att prövas mot tre hypoteser, vilka redovisas senare. För att uppfylla syftet behöver nedanstående fragor besvaras. Under varje frågeställning döljer sig givetvis fler delfragor. Dessa kommer att presenteras senare i texten. Hur många oäkta barn föddes i Trehörna socken under perioden 1850 1870 ? s Vilken var den ogifta moderns sociala tillhörighet utifrân faderns titel och yrke? Vilken social tillhörighet hade den ogifta modern vid det oäkta barnets födelse? Var de ogifta mödrarna unika med sina föräktenskapliga förbindelser eller var det vanligt förekommande? Behövde den ogifta modern lämna sin eventuella tjänst när hon födde det oäkta barnet? Kunde de ogifta mödrarna ha barnet hos sig eller lämnades det bort? Hur klarade sig mödrarna vars barn dog under det första året? Kan man bland de ogifta mödrarna urskilja ett särskilt mönster för vigselaldern eller sammanfaller mönstret med de övriga brudarnas? Hur många av de ogifta mödrarna gifte sig? Vilka social tillhörighet hade männen som de gifte sig med? Hur var den geografiska rörligheten? 1:2 TIDIGARE FOSKNING Ämnet ogifta mödrar har varit föremål för en hel del forskning. Ogifta mödrar i Trehörna socken har tidigare behandlats av Birgitta Plymoth 1 B * uppsatsen "Går det an?". Plymoth har koncentrerat sig på perioden 1810 F 29 och främst undersökt sambandet ogifta mödrar proletarisering. (3) Jag kommer, där jag anser det lämpligt, att göra jämförelser med uppsatsen. Ytterligare en som har studerat ogifta mödrar är Sigrid Hakansson. Hon har i sin D uppsats, "67 "oäkta" barn och deras mödrar", främst koncentrerat sig på de oäkta barnen. (4) Jag har även i uppsatsen använt mig av David Gaunts bok "Familjeliv i Norden". Den ger en bra översikt över familjens historia från medeltid in i nutid. (5) För att sätta in min forskning i ett större sammanhang har jag använt mig av hypoteser fran författarna Frykman och Ohlander. Detta är fruktbart eftersom de skiljer sig i uppfattningen om hur den ogifta modern behandlades. Frykman Framställningen om Frykman baserar jag delvis på ”sexual intercourse and social norms", där han bl.a. redogör för regionala variationer av andelen oäkta barn och delvis på "Horan i bondesamhället". I den senare ges en beskrivning över det samhälle som den ogifta modern mötte. De första statistiska uppgifterna angáende andelen oäkta barn i Sverige finner man på 1750talet, då 2,5 % av barnen var utomäktenskapliga. Det skedde under 1800 talet en ökning av andelen födda utom äktenskapet från 5 % vid 1800 talets början till 10 % i slutet av 1800 talet.{6) Frykman papekar dock att de regionala variationerna var stora. Hög andel oäkta barn hade Mälardalen, Skane, östergötland och under andra hälften av 1800 talet även stora delar av Norrland. Exempel på områden med lag andel oäkta barn var Småland, Halland, Bohuslän och Västergötland.(7) (se bilaga nr. 2) Sundberg har gjort en liknande indelning av Sverige i nord, öst och Västsverige. även här kännetecknades öst av högre grad av utomäktenskapliga födslar än väst.(8) Frykman använder termen "hora" i stället för ogift mor. Detta anser jag kan ge en mörk och nedsättande bild. Frykman menar dock att "...namnet hora förtjänade kvinnorna inte genom prostitution utan därav att de fött ett barn utom äktenskapet, eller misstänktes för att ha förbindelser med en gift man."(9) Det ligger alltså en vidare definition i ordet hora. Vem var då horan, enligt Frykman? I jordbruksbygderna tillhörde horan bottenskiktet. De var ofta döttrar till inhysingar, backstugebor eller pigor. (10) Frykman ger en mörk bild av det samhälle som den ogifta modern mötte. Enligt Frykman var det kyrkan som hårdast fördömde de drabbade kvinnorna. (ll) Kyrkan särbehandlade även de ogifta mödrarna genom att de exempelvis fick ta nattvarden enskilt och ej i gemenskap med de "ärbara" kvinnorna. Ett oäkta barn döptes ofta vid en annan tidpunkt och plats än de äkta barnen.(12) Kvinnorna, som i de flesta fall var pigor, fick ofta lämna sin tjänst när de fick ett oäkta barn och fick därefter bara tillfälliga arbeten.(l3) Frykmans syn på behandlingen av den ogifta modern i bondesamhället är att "...rätt plats för henne var där hon varken syntes eller märktes.".(14) Ohlander Ohlander menar, liksom Frykman, att den ogifta modern främst tillhörde den tjänande, egendomslösa klassen.(15) Hon anser även att ökningen av oäkta födslar, som var som störst 1790 » 1825, hade sin orsak i den stora tillväxten av andelen obesuttna från mitten av 1700talet och framåt. Detta resonemang grundar hon på äktenskapets olika betydelse för bönder och obesuttna.(16) För bönderna hade äktenskapet en ekonomisk betydelse, där hänsyn till jordegendom och arv togs. Bland de obesuttna däremot hade äktenskapet inte samma roll, eftersom de ej hade samma ekonomiska tillgångar som måste skyddas. De obesuttna hade ej lika mycket att riskera med ett oäkta barn som de besuttna.(17) Ohlander för även en diskussion om kyrkans kontra samhällets syn på äktenskap. Kyrkan hade en strängare syn och ansåg att det var den kyrkliga Vigseln som konstituerade äktenskapet, medan man i samhället i övrigt sag samlevnad och trolovning som äktenskapets startpunkt. Denna synskillnad avspeglade sig i 1734 års lag, där trolovningsbarn_hade en förmånligare ställning.(18) De utomäktenskapliga barnen hade ej rätt att ärva sin mor förrän 1905 och arvsrätt från sin far fick de först på 1980talet. Enligt 1734 års lag hade de oäkta barnen endast rätt till en nödtorftig försörjning.(l9) Ohlander vänder sig mot Frykmans mörka skildring av det samhälle som den ogifta modern mötte. Frykman använder främst normativa källor. Han skildrar även kyrkans speciella syn, som enligt Ohlander inte överensstämde med det övriga samhällets syn.(20) Ohlander tycker det är mer fruktbart att undersöka den ogifta moderns faktiska villkor och möjligheter i samhället för att få en rättvisare bild av hur samhället behandlade den ogifta modern.(21) Ohlander menar, liksom Frykman, att områden som dominerades av små jordbruk med huvuddelen självägande bönder hade låg utomåktenskaplig fruktsamhet. Detta påstående förklarar Ohlander med äktenskapets centrala roll för bönderna.(22) De är även överens om att i områden med låg andel oäkta barn utövade samhället större social kontroll och mödrarna blev således mer utstötta dår.(23) Som jag tidigare nämnt, år författarna inte överrens när det gäller i hur stor grad som de ogifta mödrarna var utstötta. Ohlander har kommit till den slutsatsen att det inte "...genomgående eller ens oftast innebar en social katastrof för den ogifta modern att få ett oâkta barn.".(24) 1:3 HYPOTESER I detta avsnitt presenteras de hypoteser som undersökningens resultat ska prövas mot. i. Lag andel oäkta barn Jag väntar mig att finna lag andel oákta barn i Trehörna under perioden 1850 " 1870 (jämfört med riket) eftersom omradet ligger på gränsen mellan östergötland och Småland samt tillhör det Västsvenska området i demografiskt hänseende. (se bilaga 2) 2. De ogifta mödrarnas sociala tillhörighet Flertalet av de ogifta mödrarna förväntar jag mig att finna bland den egendomslösa, tjänande klassen. 3. Samhällets attityder I områden med lag andel oäkta barn var den sociala kontrollen strängare och den ogifta modern mer utstött. Detta borde vara förhållandet i Trehörna med tanke på hypotes 1. 1:4 KÄLLOR. METOD OCH AVGRÃNSNINGAR I min uppsats har jag huvudsakligen använt mig av ministerialböcker, husförhörslängder och flyttningslängder för Trehörna samt andra berörda socknar. Nämnda källor brister till viss del ur kvalitetssynpunkt. Exempel på felaktigheter är att prästerna i dop och födelseböckerna antecknat fel födelsedatum, fel födelseplats samt fel namn på antingen barnet eller föräldrarna. Detta medför svårigheter att finna dem i husförhörslângderna. Efter noggranna genomletningar har jag funnit alla utom en ogift mor. I husförhörslângderna stöter jag på fler svårigheter. Tyvärr har prästerna Behm och Siegbahn ej varit så noga med att ange var och när människor flyttade. Detta är ett problem eftersom de ogifta mödrarna ofta flyttade. Jag har på detta sätt tappat bort tva ogifta mödrar. Jag följer dem dock till bort tappningstillfâllet. Jag har dock försökt öka till förlitligheten pá undersökningen genom att göra jämförelser mellan husförhörslángder, flyttningslångder och ministerialböckerna. Av största vikt för min undersökning är även var prästerna i Trehörna drog gränsen för att benämna ett barn oäkta. Detta utgör det första urvalet. Efter att studerat bl.a. Ohlander och Gaunt förväntade jag mig att finna en skillnad mellan trolovningsbarn och övriga oäkta barn. Håkansson har i sin uppsats om oäkta barn och deras mödrar funnit att gränsen för att prästen skulle skriva oäkta gick vid första lysningssöndagen.{25) Någon sádan gräns kan jag ej finna i min undersökning. Vid ett tillfälle har "födt före vigsel" skrivits under oäkta i födelse och dopboken. (26) Ett barn antecknades sädeles som oäkta av prästerna Behm och Siegbahn när modern var ogift, även om ett bröllop inom snart stundade. Detta har fått utgöra ramen för min undersökning. Jag begränsar mig till att studera mödrarna till de som benämns oäkta i födelseboken för Trehörna socken under perioden 1850 1870. Perioden för min uppsats valde jag av flera anledningar. En tidigare undersökning om ogifta mödrar och deras barn i Trehörna berörde perioden 1810 1829. Att undersöka mödrar till oäkta barn födda mellan 1850 1870 ansåg jag vara en tillräcklig tidsintervall för att företa ännu en undersökning om Trehörna. Eventuella skillnader kan ha uppstått. Att undersökningen sträckt sig till 1870 beror på att det gav mig ett hanterbart antal ogifta mödrar att arbeta med. Ytterligare en begränsning är att jag uteslutit de mödrar som genom en tillfällig vistelse befanns sig i Trehörna vid tidpunkten för födseln av sitt oäkta barn. Dessa kvinnor återfinns ej heller i husförhörslängderna för Trehörna socken. Prästerna ansåg ej en tillfällig vistelse som ett tillräckligt skäl för att skriva in dem i husförhörslängderna. De återstående ogifta mödrarna, totalt tjugotre stycken, har jag, där möjlighet funnits följt i tio år. Jag anser detta vara en tillräcklig period för att besvara mina fråge ställningar. Den eventuella utstötningen av mödrarna bör kunna skönjas tydligast da. På grund av tidsbrist har jag i uppföljningen valt att begränsa mig till det område som landsarkivet i Vadstena täcker. De som flyttade utanför området har jag följt till den tidpunkt, då de flyttar. Jag är medveten om att mina begränsningar kan medföra ett snett urval. Bonddöttrar och andra kvinnor ur högre sociala klasser, som skulle föda ett oäkta barn, kan ha valt att föda barnet på annan ort. När jag skriver om samhället och dess syn på den ogifta modern lägger jag tyngdpunkten på den behandling den ogifta modern fick av människorna i socknen och avser alltsa ej främst kyrkan eller den juridiska synen. De två sistnämnda kan dock självklart ha påverkat människornas syn på den ogifta modern. Jag använder mig i uppsatsen av begreppet "utstött". Det kan ha olika innebörd och därför vill jag klargöra vad jag menar med utstött. Om den ogifta modern var utstött, anser jag att föräktenskapliga förbindelser torde vara ovanligt. Modern hade även varit tvungen att lämna sin tjänst och hade ej kunnat ha barnet hos sig. Om kvinnorna var utstötta skulle få gifta sig. De som gifte sig skulle gift sig vid en högre ålder än de övriga brudarna. De borde även gift ned sig. Den geografiska rörligheten skulle varit stor vid utstötning. För att få en bättre överblick använder jag mig i uppsatsen av tre kategorier. Den första är besuttna och stånspersoner. Den andra kategorin är bättre obesuttna, som exempelvis soldater, torpare och hantverkare. övriga obesuttna är den sista kategorin. I den ingår bl.a. drängar, backstugesittare och inhysingar. Undersökningsmaterialet är såpass litet att man bör vara försiktig i användandet av relativa tal. I vissa fall anser jag det befogat då det kan vara svårt att få en överblick annars. Jag har valt att ej använda identitetsuppteckningar eftersom de undersökta kvinnorna är relativt få. I bilaga nummer 1 finns en förteckning över varje ogift mor som ingår i min undersökning. Jag kommer i min uppsats att använda termen "oäkta". Jag vill dock påpeka att jag ej menar något nedvärderande, utan använder mig endast av den benämning, som de faktist fick av prästerna vid tiden för min undersökning. 1:5 TREHÖRNA SOCKEN Trehörna socken bildades på 1640 talet efter en begäran av dåvarande ägaren av Trehörna säteri. Trehörna är en långsmal socken (en mil lång och fyra km. bred) och tillhör Lysings härad. Trehörna är beläget i östergötland på gränsen till Småland. En mindre del av Trehörna tillhörde under min undersökningsperiod Jönköpings län.{27) (se bilaga nr.3) Folkmängden var under 1840talet omkring 790 personer.Under 1850talet var den relativt konstant för att därefter minska.(28) Ar 1870 var folkmängden 635.(29) I boken, Beskrifning öfver Linköpings län, beskrivs Trehörna salunda: “Åkern är i allmänhet ringa, ängen vidsträckt men stenbunden och mager, betet tämligen gott, skogen tillräcklig, och däröfver åtminstone af löfskog."(30) Förutsättningarna för de riktigt stora slättgárdarna saknades således. Ovanstående bild överensstämmer med en förteckning av gärdarnas storlek i boken. De flesta gårdarna ägdes av allmogen, även Trehörna säteri.(3l) Om man fortsätter resonemanget i Ohlanders anda är det "...just i områden som domineras av små jordbruk med självägande bönder som den utomäktenskapliga nativiteten är lägst."(32). Detta förklaras med att behovet av tjänstefolk inte var så stort. Plymoth har i sin uppsats bl.a. undersökt det positiva sambandet mellan den låga utomäktenskapliga fruktsamheten och den lilla graden av social stratifiering. Hon finner att de sociala skillnaderna i Trehörna ej var sa stora som i slättbygderna.(33) Plymoth har gjort en undersökning om in och utflyttning i Trehörna. Hon finner, att den officiella flyttningen var drygt % under perioden 1817 29. Majoriteten av dem som flyttade var övriga obesuttna. De flyttade främst till de närliggande socknarna.(34) II ANDEL OäKTA BARN När man läser nedanstående tabeller vill jag återigen påpeka att prästerna i Sverige drog säkerligen gränsen för oákta barn olika. Oäkta födelsekvot innebär att man uttrycker andelen oâkta barn i procent av totala antalet barn. (1) Tabell 1 Totala antalet och oäkta födda barn i Trehörna 185070 Ar Totala antalet Oâkta födda Oâkta födda barn födelsekvot (%) 1850 20 0 0 185155 126 4 3,2 185660 175 4 2,3 186165 197 5 2,5 186670 255 15 5,9 Totalt: i 773 28 3,5 Källor: Födelse och dopböcker 185070, Trehörna kyrkoarkiv, VaLA Ovanstående tabell visar att det i genomsnitt föddes ett oâkta barn per år i Trehörna. (2) Under den sista fem årsperioden skedde en ökning. Det kan röra sig om en tillfällig topp, men detta har jag ingen möjlighet att undersöka. Hur förhöll sig då siffrorna för andelen oâkta födda barn i Trehörna jämfört med riket? För att få jämförbara tids intervaller, har jag för Trehörnas del valt att utesluta ar 1850. Tabell 2 Oâkta födelsekvot i Trehörna och riket 185170 Ar I riket Trehörna 185160 i 9,22 g 2,66 186170 9,71 4,42 Källor: se tabell 1 samt Statistisk årsbok 1914, tabell 34 10 Andelen oäkta barn ligger långt under genomsnittet för riket under min undersökningsperiod. I Trehörna var det, om man jämför med Sverige som helhet, ovanligt att föda oäkta barn. Enligt Ohlander och Frykman kan jag då vänta mig att finngde ogifta mödrarna i högre grad utstötta än om de i Trehörna hade varit vanligt med oåkta barn. Jag har funnit siffror för den oäkta födelsekvoten i Trehörna, som ger perspektiv bakat jämfört med 185070. 181115 var den oäkta födelsekvoten 5,3 % och 184145 var den 0,8 %. Om man jämför med siffror för Sverige som helhet, framgår det att Trehörna genomgående hade lägre andel oäkta barn än totalt i landet. (3) Tyvärr kan jag ej ge perspektiv framåt i min undersökning. Jag drar, trots det slutsatsen att det ej var specifikt för 1850*70 med lag andel oäkta barn jämfört med riket. 11 III SOCIAL TILLHÖRIGHET 3:1 DEN OGIFTA MODERNS SOCIALA URSPRUNG s FADERNS TITEL Det är intressant att studera den ogifta moderns sociala tillhörighet utifrân faderns titel och yrke bl.a. för att försöka klargöra om kvinnorna hamnade bland de egendomslösa eller om de redan befann sig där. Jag har låtit födelse och dopböckernas anteckningar om faderns yrke vid den ogifta moderns födelse bestämma faderns sociala tillhörighet. Jag är medveten om att det kan ge en missvisande bild. Från början hade jag tänkt att undersöka de ogifta mödrarnas fäders sociala tillhörighet, när de flyttade hemifrån. Det torde ha varit intressantare eftersom fädernas titlar kan ha ändrats sedan dotterns födelse. Tyvärr skulle det ha tagit för mycket tid i anspråk och istället för att ge upp frágestälningen, valde jag ovanstående metod. I ett fåtal fall har jag stött på fadern under undersökningens gang.(l) Det har i de flesta fall ej skett några större förändringar. I ett fall har en hemmansägare blivit inhysing istället.(2) Det är den största sociala förändring, som jag stött på bland fäderna. Av de få personerna kan man ej dra några slutsatser. Endast en ogift mors far kan jag ej finna. En annan ogift mor, Maria Katarina Andersdotter, var själv född som oäkta. I födelseboken uppges hennes far vara "försvarslösa dräng Anders Jönsson" och denne räknas således med.(3) Jag har i tabellen använt mig av tidigare nämnda kategorier. Tabell 3 De ogifta mödrarnas sociala tillhörighet utifrân fädrernas titlar Kategori. i 1 2 [ Frälseägare l i Soldat 2 T Dräng 7 ' Bonde 4 § Hantverkare l Backstugehj. l Torpare 4 Inhysing 2 Summa: T 5 i i 7 10 Källor: Födelse och dopböcker 182145, Trehörna kyrkoarkiv samt andra berörda socknar, VaLA (se käll* och litteraturförteckningen) 12 Som jag tidigare nämnde bör man vara försiktig med slutsatserna, eftersom fädernas sociala ställning kan ha förändrats. Det framgår av tabellen att fäderna gick att finna under alla tre kategorier, men med en övervikt för kategorin övriga obesuttna. Under den kategorin var huvuddelen drängar. Vissa av de ogifta mödrarna föddes dock till relativt "välbárgade hem". 3:2 DEN OGIFTA MODERNS TITEL Nästa fråga är vilken social tillhörighet den ogifta modern själv hade vid det oäkta barnets födelse. Några av mödrarna födde fler oäkta barn i Trehörna under min undersöknings period. Jag räknar endast med titeln vid födsel av det första oäkta barnet. Deras titel har inte i något fall förändrats mellan de olika barnens födelse. Tabell 4 Ogifta mödrars titlar vid födsel av det första oäkta barnet i Trehörna 185070 Titel Antal Nämndemoderns dotter l Bondedotter 1 Piga 21 Summa: 23 Källor: Födelse och dopböcker 185070, Trehörna kyrkoarkiv, VaLA Som framgår av tabellen finner man en överväldigande majoritet av de ogifta mödrarna bland pigorna. Vad dolde sig de bakom titeln piga? Kan det vara bonddöttrar som gav sig ut på socknen för att tjäna som pigor? Det verkar inte sa i Trehörna. En av mödrarna har, som det framgår av tabellen, fatt titeln "bondedotter".(4) När jag studerade födelse och dopböckerna samt husförhörslängderna stötte jag vid ett flertal tillfällen på titeln bondedotter bland de övriga invånarna i Trehörna. Troligtvis skulle prästerna Behm och Siegbahn skrivit bonddotter om så var fallet. I tre fall står det "piga fran sn" och i ett fall "piga utan försvar". Dessa pigor återfann jag under försvarslösa i husförhörslängderna. De tillhörde samhällets absoluta bottenskikt.(5) 13 Om man jämför de ogifta mödrarnas titel vid första födseln med deras fâders titlarir finner man en tydligare avgränsning av de ogifta mödrarna till kategorin övriga obesuttna. Det bör påpekas att när de ogifta mödrarna födde sitt oäkta barn kan deras fäder fått en annan titel. Det behöver ej ha skett en så stor social förändring för de ogifta mödrarna vid det oäkta barnets födelse, men möjligheten finns. Flertalet av de ogifta mödrarna stannade dock inom den sociala kategori som de föddes till. När jag följt de ogifta mödrarna i husförhörslångderna fann jag dem fortfarande som pigor. För de mödrar som ej gifte sig skedde ingen förändring. 14 IV MöDRARNA TILL DE OâKTA BARNEN I detta kapitel skall jag bl.a. försökte utröna om de ogifta mödrarna var utstötta eller ej. Jag fann i kapitel 2 lag andel oäkta barn i Trehörna. Enligt min hypotes borde de ogifta mödrarna därför vara mer utstötta. 4:1 FöRäKTENSKAPLIGA FÖRBINDELSER För att fä en uppfattning om hur vanligt det var med föräktenskapliga förbindelser, har jag antecknat samtliga vigseldatum i Trehörna under perioden 185070. Dessa har jag sedan jämfört med de som föddes 1850*71, för att se om de gifta fick barn inom sju manader efter äktenskapet. Jag är medveten om att urvalet kan vara en aning snett. Eftersom jag endast har tagit med de som gift sig och därefter bott kvar i Trehörna och fött ett barn. Jag missar bl.a. de som flyttade. Jag har valt att dra gränsen för barn födda senast sju månader efter Vigseln. Det har jag gjort för att vara säker på att det är fråga om föräktenskapliga förbindelser och ej för tidigt födda barn. Jag har dock i tabellen med barn som är födda åtta och nio månader efter Vigseln eftersom möjligheten att det rört sig om föräktenskapliga förbindelser finns. Tabell 5 Tidsperiod mellan vigsel och födsel i Trehörna 185071 'ytidsw ar\\period E 03 man. : 4n7mán. 1 89 mån. 185060 12 1 8 E 7 186170 11 1 9 i 6 l 5 Summa: 23 j 17 i 13 Procent: 15 i 11 . i 8 Källor: Födelse och dopböcker 185071, Vigselböcker 185070, Trehörna kyrkoarkiv, VaLA Av de 154 par som gifte sig i Trehörna 1850w70 hade 26 % bevisligen haft föräktenskapliga förbindelser.(l) Dessa barn skulle ha varit oäkta om modern ej valt att gifta sig. De ogifta mödrarna var alltså långt ifrån ensamma med sina föräktenskapliga förbindelser i den undersökta socknen. 15 Det kan vara intressant att se vilka kategorier, som hade föråktenskapliga förbindelser. I nedanstående tabell har jag använt mig av mannens titel, eftersom deras titlar var tydligare och mer varierande. Hustrun stod ofta som piga eller bonddotter. Jag har i tabellen endast med de män som blev fäder till ett barn 0 till 7 månader efter Vigseln. Tabell 6 Förâktenskapliga förbindelser i Trehörna 185070. Männens titlar. Kategori ] 1 I 2 3 '" r Hemmansågare l Soldat 2 Drâng 25 Bondeson l Hantverkare 2 Inhysing 3 Studerande l Torpare 5 ____....... ,Visa ›._+ _ . .ll i i Visa* _.7. . Summa: 3 9 28 Procent: 7,5 22,5 70 Källor: Vigselböcker 185070, Trehörna kyrkoarkiv,VaLA Majoriteten av dem som blev fäder till ett barn 0 till 7 månader efter vigseln tillhörde övriga obesuttna, men även de övriga kategorierna var representerade. Man bör, innan man drar alltför djärva slutsatser, tänka på Trehörnas sociala stratifiering. Bönder och standspersoner utgjorde ej lika många som de obesuttna.(2) Trots detta kan man spekulera kring om inte bönderna i större utsträckning väntade med sexuella förbindelser tills de var gifta än de obesuttna. Detta kan ha flera orsaker sasom färre tillfällen att träffas, större social kontroll på grund av âktenskapets ekonomiska betydelse o.s.v. Man kan dra den slutsatsen att de ogifta mödrarna ej var ensamma bland de övriga obesuttna med sexuella förbindelser utan att ha varit gifta. Av olika orsaker gifte sig inte en del innan de födde sina barn. Som framgår senare i uppsatsen, gifte sig flertalet av dem lite längre fram. Det faktum att föráktenskapliga förbindelser var ganska vanligt förekommande, anser jag kan medföra en tolerantare inställning till de ogifta mödrarna. I varje fall bland de obesuttna, där det var vanligt med föräktenskapliga förbindelser. L6 4:2 FÖRSTA áRET Under den här rubriken skall jag klargöra hur de drabbade kvinnorna behandlades under det första året efter det oäkta barnets födelse. Jag antar, att man under detta är tydligare kan se om någon utstötning förekom. Jag kommer även undersöka de mödrar vars oäkta barn dog under det första året. Flyttningar och försörjninqsmöjliqheter Totalt rör det sig i den här delen av uppsatsen om 27 undersökningstillfällen, eftersom samma mor förekommer flera ganger.(3) Vid nio tillfällen, av de ovannämnda 27, flyttade den ogifta modern under det första året. Två av de nio flyttningarna berodde på att kvinnorna skulle gifta sig. Den anledningen anser jag knappast kan vara ett tecken på utstötning. De flesta av de ogifta mödrarna var pigor och enligt Plymoths undersökning var det bland pigorna vanligt att flytta.(4) Trots den stora geografiska rörligheten kan det i två fall av de nio flyttningarna vara fråga om utstötning. Pigorna Anna Maria Nero och Lovisa Nilsdotter flyttade från den gard, där de tjänade som pigor och hamnade istället bland försvarslösa. (5) Att hamna bland de försvarslösa innebar, som jag tidigare nämnt, att man saknade ett fast arbete. Men som det framgår under avsnittet "geografisk rörlighet”, var det sällan en ogift mor befann sig bland de försvarslösa någon längre tid. I två fall av de nio skedde en motsatt förändring. Från att mödrarna vid det oäkta barnets födelse hade befunnit sig bland de försvarslösa i husförhörslängderna, flyttade de och fick tjänst som piga vid en gärd.{6) I de flesta fall (18 fall av 27) stannade dock pigorna kvar på gården där de tjänade efter de fött sitt oäkta barn. Samtliga barn som ingår i undersökningen följde vid flyttningarna med sin mor under det första året. Förmågan att försörja de oäkta barnen varierade frän fall till fall. För de två kvinnor som hamnade bland de försvarslösa var det säkert svårare. De skulle försörja sitt barn på tillfällighets arbeten. 17 När man studerar vart de undersökta mödrarna flyttade det första året, finner jag bara ett fall där den ogifta modern flyttade utanför socknen.(7) Om de ogifta mödrarna vore utstötta torde de i större utsträckning ha flyttat från socknen eller försökt lämna bort barnet. Det finns inget som tyder på att de ogifta mödrarna i någon stor utsträckning flyttade p.g.a. de fött ett oäkta barn och därför behandlades dåligt av det omgivande samhället. Mödrarna vars barn dog under det första levnadsåret Innan jag börjar redogöra för spädbarnsdödligheten vill jag påpeka bristerna i jämförelsematerialet. Den statistik jag funnit är tyvärr inte fullständig. I Statistisk årsbok för 1914 saknas siffrorna för spådbarnsdödlighet bland oâkta barn under perioden 186170.(B) Sockenstatistiken angående den totala spädbarnsdödligheten i Trehörna sträcker sig endast till 1858.(9) Jag har trots detta jämfört med tillgänglig statistik. Tabell 7 Spädbarnsdödlighet i Sverige och Trehörna 185071 § Sverige I Trehörna r r Mora. .___m41117+.."1111111111, 7., .._.\_..._L | Samtliga 3 13,7 % (185160) % 10,6 % (185058) Oäkta : 23,2 % (185160) : 32,1 % (185071) Källor: Statistisk årsbok 1914 tab. 36 Sockenstatistik för Trehörna, spädbarnsdödlighet 185058 Husförhörslângder 185071, Död och begravningsböcker 185071, Trehörna kyrkoarkiv, VaLA Av de 28 oâkta barnen som föddes i Trehörna 185070 dog 32,1 % (nio stycken) under det första aret.(10) Utöver de nio barnen uppges tre barn vara dödfödda.(11) Det är en försvánansvârt hög siffra även för Trehörna om man jämför med tiden 181029. Då dog 10,6 8 av de oákta barnen under det första året. (12) 18 Det är svart att med tillgängliga fakta ange orsaken till den höga siffran. Man kan dock spekulera. De ogifta mödrarna, som i de flesta fall var pigor, hamnade säkert i en svår situation. De skulle nu klara bade sin och sitt barns försörjning pa en piglön. Samtidigt som de måste arbeta, krävde barnet omvardnad. Det är inte heller säkert att de hann amma barnen utan tog till dihornet. Bristande skötsel och avsaknad av amning var under 1800talet de viktigaste orsakerna till den höga spädbarnsdödligheten.(13) Den höga spädbarnsdödligheten gör det intressant att undersöka de tio mödrar vars oäkta barn dog under första året. De mödrar vars barn dog i spädbarnsdödlighet eller var dödfödda gifte sig i lika hög grad som de övriga (7 av 10). Den geografiska rörligheten var också densamma som för de övriga mödrarna. Tre av de tio mödrarna skiljde sig emellertid i flera hänseenden från de övriga. Dessa tre som det gick dåligt för kännetecknades av flera likheter. De har samtliga kortare eller längre tid befunnit sig bland de försvarslösa. Alla tre har fött mer än ett oäkta barn. Två av dem gifte sig,r men de "gifte ned sig." De tre kvinnorna hade säkert sämre möjligheter att ta hand om och försörja sina oäkta barn. Det är i dessa fall inte underligt att de oäkta barnen dog tidigt. 19 4:3 ÄKTENSKAP Vigselalder Jag har jämfört vigselaldern för de brudar som gifte sig 185070 med de av mina mödrar som kom att gifta sig. Detta för att se om mödrarna till oákta barn visade nagot avvikande mönster vad det gäller vigselalder. Jag har när jag räknat ut medelvärdet för brudarnas vigsel alder begränsat mig till att endast räkna med förstagángs brudarna. Om jag tagit med de som gifte sig för andra eller tredje gången skulle de ha dragit upp medelvärdet pa ett missvisande sått.(14) I de flesta fall star vigselaldern i vigselböckerna, i annat fall har jag jämfört vigseldatumet med deras födelsedatum. Medelvigselaldern för samtliga förstagángsbrudar var 26 är. I denna siffra ingår inte de av mina mödrar som kom att gifta sig. För mödrarna till de oákta barnen var medelvigselaldern 30 är. Det skiljer sålunda i medeltal fyra år mellan grupperna. Skillnaden är om man undersöker medianen för vigselalder ännu mindre. Den är 26 är för samtliga första” gangsbrudar som ej fött ett oäkta barn och 28 är för mödrar som fött ett oäkta barn. Man bör vara en aning försiktig när man drar slutsatser, eftersom de mödrar till oäkta barn som gifte sig för första gången endast var 15 stycken. Man kan däremot uttrycka sig säkrare då det gäller samtliga förstagangsbrudar, som var 129 till antalet. En skillnad på fyra respektive två är år inte så stor att man kan dra slutsatser om ett avvikande mönster för mödrarna till de oäkta barnen. De två undersökta gruppernas vigselmönster skiljde inte särskilt mycket. Männen som kvinnorna gifte sig med Av de 23 undersökta mödrarna blev löstycken gifta under den period som jag föjde dem (ca.70%).(l5) Det tycker jag är en ganska hög siffra och borde tyda pa att mödrarna till de oâkta barnen accepterades av samhället, men innan jag drar för stora slutsatser måste man se vad som döljer sig bakom siffrorna. 20 Av de 16 kvinnorna gifte sig alla innan barnet fyllt sju är. I samtliga fall följde barnen med när mödrarna gifte sig. De sags tydligen inte som något oövervinnligt hinder. Gaunt menar att om de oäkta barnen hade kommit upp i tio till tolv ars áldern vid giftermálet, kunde de ha setts som ett arbets tillskott.(16) Männen gifte sig trots att barnen inte uppnått den arbetsföra aldern med mödrarna. Vilka var då männen som kvinnorna gifte sig med? För flertalet av männen var det första giftet endast tre stycken hade varit gifta tidigare. Medelvärdet för männens vigselálder var 28 är. Det kan jämföras med brudarnas vigselalder som i medeltal var 30 är. Den synbara likheten i alder döljer i två fall stora skill nader. En man var vid giftet 27 är och hans brud var 44 ar.(l7) Det andra exemplet år när mannen var 44 är och bruden 24 ar.(18) Jag drar den slutsatsen, att de inte behövde gifta sig med några skröpliga ânklingar. De gifte sig i de flesta fall med män ur deras egen alder. Vid tidpunkten för giftermalet befann sig alla männen förutom fyra i Trehörna. De övriga gifte sig i närliggande socknar (Åby sn, V. Tollstad sn, samt Rinna sn). Om mödrarna vore utstötta av människorna i Trehörna borde de i större utsträckning valt att gifta sig i någon annan socken än Trehörna. Hade mödrarna någon möjlighet att gifta upp sig? För att besvara den frågan måste man undersöka ännu en faktor w titlarna. Jag använder mig av samma indelning i kategorier som förut. Tabell 8 Mannens titlar vid giftermalet med ensamstående mödrar i Trehörna 185573 Kategori? 1 1 2 é 3 jBonde 2 ; Arrendator 2 ?Drâng 8 i Torpare l lBackstuges. 1 I ; Smed _ 1 :Inhysing 1 Summa: TM 2 E 4 i 10 Källor: Vigselböcker 185573, Trehörna kyrkoarkiv samt berörda socknar, VaLA (se käll och litteraturförteckning) 21 Som jag tidigare nämnt, tillhörde samtliga ogifta mödrar utom tva klassen pigor. Flera av de ogifta mödrarna klättrade genom giftermalet upp ett pinnhal. För pigan Lovisa Kristina Karlsdotter gick det riktigt bra. Hon gifte sig med en bonde.(l9) Den andra bonden som återfinns i kategori 1, gifte sig med bonddottern Kristina Jonsdotter. Hon kunde trots ett oäkta barn gifta sig inom sin kategori.(20) Jag antar, att flera av de övriga mödrarna fick det bättre när de gifte sig, särskilt de som gifte sig med bättre obesuttna. Men även de som gifte sig med drângar kan ha fått det bättre. Försörjningsbördan delades ju vid giftermål. Två av brudarna fick det troligtvis sämre vid giftermalet. Den ena var pigan Anna Maria Nero. Hon stod efter ett par år som gift med en backstugesittare ater ensam med två oâkta barn. Hennes man hade åkt till Amerika.(21) Pigan Hedde Gustafsdotter gifte sig med en inhysing som var ânkling. I husförhörslängden fann jag honom dömd för slagsmål i Lysings härad. Strax efter domen flyttade Hedde med sin oakta son till Amerika och överger mannen.{22) För Hedde och hennes son var kanske resan till Amerika ett bra alternativ. Giftermalspartnen var dock inte det. Gifte Anna Maria och Hedde sig med dessa män för att de fött ett oákta barn och deras urval av män därmed var begränsat? Det kan ha varit fallet för de två pigorna. Men för de övriga brudarna kan jag ej se att deras urval av potentiella gifter malskandidater ytterligare begränsades av att de fött ett oákta barn. Det faktum att så många av de ogifta mödrarna gifte upp sig talar emot det. 22 4:4 MÖDRAR TILL OâKTA BARN SOM FÖRBLIR OGIFTA Sju av de undersökta mödrarna förblev under min under sökningsperiod ogifta.(23) En av dem var Gustafva Nilsdotter, som nämns i det inledande avsnittet. Hon flyttade efter ett par år till Stockholm och försvinner således ur min undersökning. Genom andra källor Vet jag, att Gustafva flyttade tillbaka och köpte Trehörna säteri samt gifte sig med fadern till sitt oåkta barn. Fadern var, som det redan framgått av det inledande avanittet, prästen Carl Olof Behm. Detta är ett exceptionellt fall och Gustafvas giftermål ligger egentligen utanför min undersökning.(24) De övriga mödrarna som förblir ogifta, skiljde sig märkbart i två fall från de gifta. Pigan Maria Katarina Andersdotter och pigan Klara Kristina Pettersdotter levde under större delen av tio arsperioden bland de försvarslösa i Trehörna. Klara Kristina hamnade i slutet av tioarsperioden pa fattighuset. Maria Katarina var den enda av de mödrar som förblev ogift som födde fler oäkta barn.(25) De två kvinnorna tillhörde samhällets lägsta skikt. Att de fött ett respektive tva oákta barn inverkade säkert. Även om jag inte tror, att det var den viktigaste orsaken till att de hamnade där. Det hade hår varit intressant att undersöka de två kvinnornas situation innan de födde sitt oäkta barn för att se om de redan då befann sig bland de försvarslösa. Jag hade då kunnat uttrycka mig säkrare. 23 4:5 GEOGRAFISK RÖRLIGHET För att få en bild av den geografiska rörligheten har jag undersökt hur ofta de ogifta mödrarna flyttade. I medeltal flyttade de 2 gånger under den tio ársperiod som jag följde dem.(26) Siffran ger bara en fingervisning om hur ofta de flyttade och bör läsas med försiktighet. Antalet flyttningar varierade fran fall till fall. Bland pigorna var det vanligt att flytta.(27) Det är därför svart att avgöra om kvinnorna flyttade p.g.a. de var utstötta, eller om de flyttade ofta p.g.a. de tillhörde den egendomslösa, tjänande klassen. Vart flyttade kvinnorna? I de flesta fall rörde det sig om flyttningar inom Trehörna socken. (37 flyttningar av 51) Pigorna flyttade även utanför den undersökta socknen. Närmare bestämt vid fjorton tillfällen. I tre fall var resmålet Amerika. De flesta av flyttningarna utanför Trehörna skedde till de närliggande socknarna. Det enda undantaget var Gustafva Nilsdotter, som begav sig till Stockholm.(28) De ogifta mödrarna borde, om de hade varit utstötta i större grad flyttat utanför socknen. Kortare eller längre tid befann sig sex av de 23 mödrarna bland försvarslösa i husförhörslängderna. Jag antar, att de då levde under ganska knappa förhållanden och fick försörja sig på tillfällighetsarbeten. I de flesta fall rörde det sig dock om kortare perioder. De oäkta barnen följde med vid i stort sett alla flyttningar. De enda undantagen var två fall. Det första inträffade när Gustafva Nilsdotter flyttade till Stockholm och lämnade sin oäkta dotter till sin halvsyster pa Trehörna säteri.(29) Det andra fallet var när pigan Eva Lotta Fröjd lät sin oâkta son stanna hos sin far när hon emigrerade till Amerika. Efter fem ar flyttade dock sonen och Eva Lottas far också till Amerika.(30) I vilken utsträckning följde termen "oäkta" med vid flyttningarna? Svaret på den frågan är att termen "oâkta" följde med vid samtliga flyttnigstillfällen. Prästerna var synnerligen nitiska när det gällde att anteckna “oäkta” i husförhörslängderna. Det är kanske inte så konstigt eftersom prästerna delvis uttryckte kyrkans syn; Enligt Frykman var det kyrkan som hårdast fördömde de drabbade kvinnorna.(31) Ett belysande exempel var att Carolina Charlotta Persdotters oäkta son fortfarande benämndes oâkta i Västra Tollstads husförhörslängd, trots att de flyttat fyra ganger inom Trehörna socken och tre gånger utanför socknen.(32) 24 V SAMMANFATTNING OCH HYPOTESPRÖVNING Under perioden 185070 födde 23 ogifta mödrar oäkta barn i Trehörna. Den oäkta födelsekvoten var i genomsnitt 3,5 %. Jämförbar siffra för riket var 9,5 %. Att jag fann lag andel oäkta barn var inget speciellt för min undersökningsperiod. Trehörna kännetecknades i vart fall bakåt i tiden av lag andel utomäktenskapliga barn. Min hypotes var att den undersökta socknen, som tillhör det Västsvenska bältet, skulle ha lag andel oâkta barn. Den hypotesen kan verifieras i min undersökning. Vid de ogifta mödrarnas födelse tillhörde deras fäder i de flesta fall de obesuttna. Det var dock inte bland fäderna en så klar dominans för gruppen övriga obesuttna, som jag fann hos de ogifta mödrarna senare. När den ogifta modern födde sitt oäkta barn återfanns 21 av 23 bland pigorna. Fädernas sociala tillhörighet kan ha ändrats sedan den ogifta moderns födelse och behöver ej säga så mycket. Jag kan därför ej dra slutsatsen att de ogifta mödrarnas sociala tillhörighet försämrades, när de födde sitt utomäktenskapliga barn. Den form av avancemang som jag kan se bland de undersökta mödrarna skedde vid giftermal. De flesta gifte sig dock inom gruppen övriga obesuttna. De sju mödrarna som inte gifte sig förblev pigor. Hypotesen att flertalet av de ogifta mödrarna skulle tillhöra den egendomslösa, tjänande klassen stämmer således. Trehörna kännetecknades av lag andel utomäktenskapliga barn. Enligt min hypotes borde därför de ogifta mödrarna i hög grad varit utstötta. För de ogifta mödrarna som helhet pekar de frågeställningar som jag besvarat ej i den riktningen. 26 % av de som gifte sig i Trehörna under perioden 1850_70 hade haft föräktenskapliga förbindelser. De flesta av dem tillhörde gruppen övriga obesuttna. Det var således ej ovanligt att brudarna var gravida när de gifte sig. Detta kan ha medfört en tolerantare inställning till de ogifta mödrarna, i vart fall bland de övriga obesuttna. När man studerar det första aret efter det oäkta barnets födelse finner jag ej nagot belägg för att de ogifta mödrarna skulle vara socialt isolerade. I 18 fall av 27 stannade pigorna kvar på den gard, där de tjänade. I endast två fall finns möjligheten att de skulle flyttat p.g.a. utstötning. 25 Förvánande är den höga spädbarnsdödligheten (32,1 %) bland de oäkta barnen. Ställningen som ogift mor medförde antagligen bristande tid för omvårdnad, hygien och amning. Den höga spädbarnsdödligheten behövde ej vara ett tecken på utstötning. Den var snarare ett tecken på fattigdom. Det finns fyra mödrar som hela tiden utgör undantagen i min undersökning. Tre av dem' återfanns även som mödrar till barn som dog under det första året. Jag kan genom att studera vigseláldern ej finna något direkt avvikande mönster för de mödrar till oäkta barn som gifte sig. Medelvigselaldern för alla förstagángsbrudar var 26 är. För mödrarna till de oäkta barnen var medelvigseláldern 30 är. Detta ger knappast någon indikation på utstötning. 70 % av de 23 mödrarna gifte sig. Det måste anses vara en hög siffra. Jag kan för flertalet inte finna att deras urval av potentiella giftermalskandidater begränsades av att de fött ett oäkta barn. I flera fall gifte mödrarna upp sig. I samt* liga fall följde de oäkta barnen med vid giftermälet. Barnen sägs, trots att de var under sju är, ej som något hinder för äktenskap. Bland de mödrar som förblir ogifta finner jag återigen två av "undantagsfallen". I övrigt skiljde sig de som gifte sig ej märkabart från de som förblev ogifta mödrar. Den geografiska rörligheten var bland de ogifta mödrarna stor. Det är ej förvånande eftersom det bland pigor var vanligt att flytta ofta. I 37 fall av 51 flyttade de inom Trehörna socken. I den man de flyttade utanför skedde det oftast till de närliggande socknarna. Om den ogifta modern var i hög grad utstött torde hon i större grad ha flyttat längre bort från den undersökta socknen. Barnen följde med vid alla utom tva flyttningar. Vid samtliga flyttningar följde termen oäkta med. Det visade endast på kyrkans fördömande av den ogifta modern ej samhället i övrigt. Jag har i ovanstående redogörelse syftat på de ogifta mödrarna som helhet. Vissa undantag finns. Jag tror att hur de undersökta mödrarna behandlades av samhället berodde till stor del på vilken position de hade före de oäkta barnens födelse. Befann de sig bland samhällets lägsta skikt redan da förbättrades inte deras situation av att de fött ett oäkta barn. Men jag tror inte att det var den viktigaste orsaken till att de befann sig bland samhällets undergrupp. För att uttrycka mig säkrare borde jag ha undersökt mödrarnas situation före det oäkta barnets födelse. 26 Jag anser, trots ovanstående undantag, att sambandet mellan lag andel utomäktenskapliga barn och hög grad av utstötthet ej förekom i Trehörna under den undersökta tidsperioden. Hypotes tre kan således inte verifieras. Min slutsats är att Frykman ger en alltför mörk bild av samhällets behandling av den ogifta modern. Det beror på att Frykman till stor del baserar sin framställning pa traditions uppteckningar, lagar och andra normativa källor. Ohlander ger en mer nyanserad bild. Hon tonar ner graden av utstötning även i områden med lag andel utomåktenskapliga barn. Hennes iakttagelser stämmer bättre överens med den ogifta moderns situation i Trehörna. 27 VI NOTER Kapitel 1 1 Mats Andersson, Kärlekens irrbloss, (Klockrike, 1988) 5.122 2 ibid. s.124f 3. Birgitta Plymoth, Går det an? (Linköping, 1992), stencil 4. Sigrid Håkansson, 67 "oákta" barn och deras mödrar, (S ockholm, 1988), stencil 5. David Gaunt, Familjeliv i Norden, (Malmö, 1983) 6. Jonas Frykman, Horan i bondesamhället, (Lund, 1977) 5.9 7. ibid. 5.13 och av samme författare, Sexual intercourse and social norms, (Uppsala, 1979) 5.14 8. Johan Söderberg, Arbetsdelning, våld och självmord, (Stockholm, 1990) 5.12 9. Frykman, Horan i bondesamhâllet, s.34 10. ibid. 5.12 11. ibid. 5.134f 12. ibid. s.157f 13. ibid s.159ff 14. ibid. 5.171 15. Ann_Sofie Kålvemark, "Hotet mot familjen", Historisk Tidskrift 1978:1 5.97 16. ibid. 5.94 17. ibid. s.98f 18. Kålvemark, "Att vänta barn när man gifter sig" Historisk Tidskrift 1977:2 s.182f 19. AnnSofie Ohlander, "Farliga kvinnor och barn" i boken Kvinnohistoria (Stockholm 1992) 5.72 20. Kålvemark, Historisk Tidskrift 1978:1 5.88 21. Kälvemark, Historisk Tidskrift 1977:2 s.182f 22. Kålvemark, Historisk Tidskrift 1978:1 5.98f 23. Britt Sandström & Marja Taussi Sjöberg, "Ensamma med skammen" i boken Den utsatta familjen, red. Hans Norman (Stockholm, 1983) 5.173 24. Kälvemark, Historisk Tidskrift 1978:1 5.93 25. Håkansson, 67 "oäkta" barn och deras mödrar (Stockholm, 1988) 5.7, stencil 26. Trehörna kyrkoarkiv, Födelse och dopbok 186097, VaLA 27. Wilh. Tham, Beskrifning öfver Linköpings län del 2 (Stockholm, 1855) 5.639 28. Sockenstatistik för Trehörna, Totalbefolkning 1850h55 29. Anton Ridderstad, östergötlands beskrivning, del 2 (Stockholm, 1918) 5.730 30. Tham, Beskrifning öfver Linköpings lån 5.640 31. ibid. 5.240f 32. Kålvemark, Historisk Tidskrift 1978:1 5.99 33. Plymoth, Går det an? (Linköping, 1992) 5.14, stencil 34. ibid. s.13f 18 KaQitel 2 1. Håkansson, 67 "oäkta" barn och deras mödrar, 5.26 2. Om inte annat anges, har jag baserat följande framställning pá födelse och dopböcker för Trehörna socken 185070, VaLA 3. Plymoth, Går det an? s.15 Statistisk årsbok för Sverige 1914 (Stockholm, 1914) tab.34 Kagitel 3 1. Om inte annat anges, har jag baserat följande framställning pa födelse och dopböcker 182170 samt husförhörslángder 185080 för Trehörna och andra berörda socknar, VaLA (se käll och litteraturförteckningen) 2. Trehörna kyrkoarkiv, husförhörslängd 186670, VaLA 3. Adelöfs kyrkoarkiv, födelse och dopbok 1837, VaLA Försvarslös var benämningen på den som inte hade fast anställning eller egen förmögenhet, sa att han kunde försörja Sig. 4. Trehörna kyrkoarkiv, födelse och dopbok 186097, VaLA 5. ibid. husförhörslängd 185060, 186165 Kagitel 4 1. Om inte annat anges, har jag baserat följande framställning pá födelse och dopböcker 185071 samt vigselböcker 185070 för Trehörna, VaLA 2. Plymoth, Går det an? s.10ff 3. Om inte annat anges, har jag baserat följande framställning pa flyttningslângder samt husförhörslángder 185080 för Trehörna och andra berörda socknar, VaLA (se käll och litteraturförteckningen) Plymoth, Går det an? 5.12 Trehörna kyrkoarkiv, husförhörslângd 185060, 186670, VaLA ibid. husförhörslångö 186165, 186670 ibid. flyttningslångd 1869 . Statistisk årsbok för 1914, tab.36 9. Sockenstatistik för Trehörna, Spådbarnsdödlighet 185058 10. Om inte annat anges, har jag baserat följande framställning pá husförhörslängder 185080, död och begravningsböcker 185071 för Trehörna, VaLA 11. Om man räknar med de dödfödda, blir spädbarnsdödligheten 42,9 % i Trehörna 185071. 12. Plymoth, Går det an? 5.28 13. Anders Brändström, "De kårlekslösa mödrarna", (Umeå, 1984) 5.233 :Dumma: 29 14. Om inte annat anges, har jag baserat följande framställning pa Vigselböcker och husförhörslångder 185080 för Trehörna samt berörda socknar, VaLA (se käll och litteraturförteckningen) 15. Om inte annat anges, har jag baserat följande framställning pá vigselböcker och husförhörslångder 185080 för Trehörna samt berörda socknar, VaLA (se käll och litteraturförteckningen) 16. David Gaunt, Familjeliv i Norden (Malmö, 1983) s.82f 17. Trehörna kyrkoarkiv, husförhörslângd 186670, VaLA 18. ibid. husförhörslângd 187175 19. ibid. husförhörslángd 187175 och vigselbok 186097 20. ibid. husförhörslângd 187175 21. ibid. husförhörslângd 186670 22. ibid. 23. Om inte annat anges, har jag baserat följande framställning pa husförhörslângder 185080 för Trehörna samt berörda socknar, VaLA (se kâll och litteraturförteckningen) 24. Kalle Bäck, Trehörna säteri och Behmska Stiftelsen (Klockrike, 1992) 5.8 25. Trehörna kyrkoarkiv, husförhörslängd 186670, 187175 och 187680, VaLA 26. Om inte annat anges, har jag baserat följande framställning pa husförhörslängder och flyttningslängder 185080 för Trehörna samt berörda socknar,VaLA (se käll och litteraturförteckningen) 27. Plymoth, Går det an? s.13f 28. Trehörna kyrkoarkiv, husförhörslängd 185060, VaLA 29. Bäck, Trehörna säteri och Behmska Stiftelsen 5.8 30. Trehörna kyrkoarkiv, husförhörslångd 187175, VaLA 31. Frykman, Horan i bondesamhâllet 5.27 32. Västra Tollstad kyrkoarkiv, husförhörslángd 1870, samt Trehörna kyrkoarkiv, husförhörslângd 186165, 186670, VaLA 30 VII KâLL OCH LITTERATURFÖRTECKNING OTRYCKTA KáLLOR Landsarkivet i Vadstena Husförhörslângder 185080 för; Appuna sn, Heda sn, Hogstad sn, Linderås sn, Rinna sn,Svanshals sn, Säby sn, Västra Tollsatd sn, Tuna sn , Trehörna sn, Stora Aby sn samt ödeshög sn Flyttningslängder 185480 för; Appuna sn, Hede sn, Hogstad sn, Linderås sn, Rinna sn, Svanshals sn, Säby sn, Västra Tollstad sn, Tuna sn, Trehörna sn, Stora Åby sn samt ödeshög sn Födelse och dopböcker 182176 för; Adelöf sn, Frinnaryd sn, Sankt Per sn, Rök sn, Säby sn, Trehörna sn, Stora Åby sn samt ödeshög sn Vigselböcker 185573 för; Hogstad sn, Rinna sn, Västra Tollstad, Trehörna sn samt Stora Åby Död och begravningsböcker 185370 för Trehörna sn Sockenstatistik för Trehörna Totalbefolkning 185055 Spädbarnsdödlighet 185058 TRYCKTA KåLLOR Statistisk årsbok för Sverige 1914, utgiven av kungliga statistiska centralbyrån (Stockholm, 1914) LITTERATUR * Andersson, Mats, Kärlekens irrbloss, Klockrike, 1988. * Brändström, Anders, "De kärlekslösa mödrarna": Spädbarnsdödligheten i Sverige under 1800talet med särskild hänsyn till Nedertornea, Umeå, 1984 31 * Bäck, Kalle, Trehörna säteri och Behmska stiftelsen Klockrike, 1992 * Frykman, Jonas, Horan i bondesamhâllet Lund, 1977 * dens. Sexual intercourse and social norms Etnologiska instuionens smaskriftserie nr.20 Uppsala, 1979 * Gaunt, David, Familjeliv i Norden Malmö, 1983 * Håkansson, Sigrid, 67 "oäkta" barn och deras mödrar Duppsats Stockholm, 1988 (stencil) * Kälvemark, AnnSofie, "Att vänta barn när man gifter sig: Föräktenskapliga förbindelser och giftermalsmönster i 1800talets Sverige" Historisk Tidskrift 1972:2 * dens. "Hotet mot familjen: Den ogifta modern i Sverige i historiskt perspektiv" Historisk Tidskrift 1978:1 * Ohlander, Ann080fie, "Farliga kvinnor och barn: Historien om det utomäktenskapliga" i boken Kvinnohistoria Stockholm, 1992 * Plymoth, Birgitta, Går det an?: om ogifta mödrar och oákta barn i Trehörna socken 181029 Buppsats Linköping, 1992 (stencil) * Ridderstad, Anton, östergötlands beskrivning: med dess städer samt landsbygdens socknar och alla egendomar del 2 Stockholm, 1918 * Sandström, Britt och Sjöberg, Taussi, Marja, "Ensamma med skammen: Barnamöderskor i Västernorrlands län 18611890” i boken Den utsatta familjen: Liv, arbete och samlevnad i olika nordiska miljöer under de senaste tva hundra åren, red. Norman Hans Stockholm, 1983 * Söderberg, Johan, Arbetsdelning, våld och självmord: Den regionala omfördelningen av det dödliga våldet i Sverige 17501870 Stockholm, 1990 {stenci1) * Tham, Wilh., Beskrifning öfver Linköpingslán del 2 Stockholm, 1855 32 BILAGA 1 De ogifta mödrarna Källa: Trehörna kyrkoarkiv, Födelse och dopböcker 185070, VaLA Förkortningar: f = född oåd = oákta dotter oäs = oåkta son 1. Gustafva Charlotta Nilsdotter oád f. 1851 2. Anna Maria Nero oäd f. 1852, oâd f. 1854, oás f. 1856 3. Eva Lotta Persdotter oâd f. 1854 4. Anna Carin Aronsson oâd f. 1856 5. Regina Fredrika Lindberg tva oâd f. 1856 (gemeni) 6. Maja Stina Esraelsdotter oâs f. 62 7. Johanna Wilhelmina Andersdotter oäd f. 1862 8. Clara Sofia Gustafsson oäd f. 1863 9. Carolina Charlotta Persdotter oås f. 1863 10 Eva Lotta Gustafsdotter oäd f. 1865 11 Maria Katarina Andersdotter oás f. 1866, oäd f. 1868, oás f. 1871 12 Augusta Andersdotter 055 f. 1866 13 Lovisa Nilsdotter oád f. 1866 14 Augusta Amalia Andersdotter oás f. 1866 15. Kristina Jonsdotter oâd f. 1866 16. Maria Charlotta Johansdotter oâd f. 1867 17 Hedde Gustafsdotter oäs f. 1867 18 Hedda Sofia Carlsdotter oád f. 1867 19. Anna Stina Johansdotter oas f. 1868 20. Christina Johansdotter oäs f. 1869 21. Eva Lotta Fröjd oäs f. 1870 22. Klara Kristina Pettersdotter oâd f. 1870 23. Lovisa Kristina Karlsdotter oäs f. 1870 33 BILAGA 2 Den utomáktenskapliga fruktsamheten regionala förekomst. Källa: Frykman Jonas, Horan i bondesamhâllet s.lOf 183135 1891w1900 låg hög låg hög 34 BILAGA 3 Karta över Trehörna samt närliggande socknar Källa: Vadstena Landsarkiv, finns till försäljning i receptionen Huai:) ”Lunä :r i: l' . “.._ , ' r "ürr ' IM!! r _ i ”51 BOEER'égänäyungEnMMWWJ :12319 TN (M\ un 'reqi . _, _. ___. :á: la Q (Jüruwääê \ ' < ' Kmsto › u ' | \ S ' r '5' Hageby, 0,; _31. 3x.._n\,.)nn __ I då? H9,._____\ J ,pan iland” fs WH \ bf *Ang _ ma ikpr: ._ l Amy www_ SODEF? .t 10 M I \ 4., u RP). ,.a .15 _ (SSU , åhh'n: 'iaL 'Heh'âitq ' Ryno " "' '4 "* *dnr | v ( . 5A/ i. EM Eli/;L 3,1_ “M M :äggt. . l. anv<4 riffrttiolEHndf ' 'l (\ i “4 . 'J “ Y ! då Så _ N på? t_ ri_ø _ J; . (2_ . ...5 "i ?Ödlbod L I* (J " x... a \ .I . _. .. . _ u \ . ;3; . Kännif.: G' i!? .Yaan ' Xr;qu . N , [Via ;53,7 “har” *'ELINRÖ_ [W.>ör10mat :HáäççÅj;Wjøgojl *ii*Våffk Imdiiqkm 'Slakar '<7 \ ' ' \ o I. M 3 \ 51:; , .p .13 f 22 pnkeumh :w \ __ nu ä,0 ;5 mmmçv. i ;max x., :ex ._ »< , Norrman' Mu EBV *\ * * MV: ' 'med a' 53 51* * 'h' ' ' ' så '7 I, HAN KINDS HIV' ' 2 81059* _ ar \_ .45. A ,\ _ * . ha ,a u / ,fr 3, KJWng§á\ê$ 1 . jBANRQGNDSHL :maj .i '5 “ml HD “* \ . wa *« wc w \ . , _ 0 nu , r . 5* :2 F ' VÄLKEBOH \\ . :Mc: Irma* , r'H |\ . 0 _ LYçSNG'âilÅQJ, \ i) _ V . ._ _ demo7.: i 503 r..._ Åtvid 1 'Å “ JLÃby I '1, \ f* ,5. 'H '.Trrhärna . I '1 . J' på \.\ +52 1. :J J E: '\ \ (Hr+71 1: A .A :r i 4 x+7+40 t _ * Kmnmmd L» 1 .9:6 i') Ådewv *_TFFANAS, . o I ' \ l . 4 s, t a 7 I \ "l 1' r r \ i *1/4 , HANNA :1 : ,359, 1 __ , \ \ _ámnnalh:A r, ,z \ . I ! view H9! H ' * \ c N V ' ! ärmnâêr “›._,J_ “N “HEDQOFHÄ "”'^'\“w n. ' i Wrede u" \"“ “. 'W “ \ .V ' \“ø'F'! \ _ to' ' .anngfyâuj ,, *I J 'I 'c : 'd 1.:" ) sxomad Nutida *..1 e., . L amma a' I 3 ' i ' aa . ,01 '\Vh'iJ O, :Hama/'l var L'. \' “rt"I H “1 ' 1* Horn :Hydnngex't , _ _ a' ' \ I* I ' 1 _ W' . i ' r: . _ g 5._:Gvardorpi t; ” Lñ'U 3311 :bl: X 10' H9 ä'x_ Ä$ø4m 1? x'k\ *0501133 ' n ;draga “ \ I i I L Sund 4 1 + .' I* F '..\”'L 36mm? ..1 ._J' { Askuryd* *' T? J 4;.. x\ I +\ tu fx 1* . 1 < 0 \ c' t _*' . r' kx' *' 4: '“ ,MH pSKvAa NA _› ;I W, 1. + Vu_ *3.1 S v. 'ä *4 ' .1 ," lfff'ryd (av. '_,I1 l i \* “Ryd \“'\ SVinhUIt Wlx ,. ' I :Djur.ajamä Lodmcvf I' \ . ... ___r. *__\ . x _ 1 ,. xx ,1 x ' ' WE?” “51:“3'33323wm' f' \* I *år , . “n x ' ' . x “ Ek ' ' ,' . _ x"“\. ybcryøáegáyüfiâê 2.:. 'rgásåäümf'yo (1 :JG ,'kn(\_',\+ø+ _is_ 1_ _+_* RumskquaSEyED E ii! | , Öl* . \ . ___AK \ \ l: ,\ i .\._ __,wü 4620* Nr_ SSJÖçà S ,15' OlEKSUÖ 'av' I_ :' I_ . '\ #TMMS' '\ 'v' W ' (OH. _ 2' :3. 'r “3 '. i, g j... __ø_ v\_ ,rmz* ,2 ,= 0! VF 0 B 0: "mer 2' LroWMERBY “_ la 1 i ' _ 1 I \ \ . . ' “lagg ' Nta' ä' ft; Honda M. A. kv" J Fota Vt'mmcrrb '6.1 i n 1 . ' 'A ' * › "«_.o . 'A _: 4 \_I . en_ . ._Cl Mariannelun . . “L lu Malmêad :'Almudárg.f (i \.\'\ fÄHGSROJ uqxäimwrøÅ 'Mg' " x \ 1 : '4 .r\. r'\ LN". 4. __ .l . . . _I . ' “1 ! akaf . 'm “ \ tr' \ kun“ha :4.5, J ,rfaFÄ “51 r x..? =_ *Kusliga i, \å\iånncberpfi\ 'g “ \_ \ R I | C' 'r K. *i J ”x ssk. \' 'L _' ånn e . ors . r \ __. (l . \.J 1... vcnaxum ,5. *in 5 Ffmd \ 3"' 3: Valand .SAed." 'x \_ Ar' ' Karlstorp SL . \.\ y_ Vena * " \ tona | ' 3 'M \\ da f*U\ . ' "' "“JR I". X, \\ ,'J ' ( .a :Ä I fällaf : . s ' . . _; L \, =\ . . \\9.Hultsf“red a . . I "p "4 i . . 0 f _w@w:.« . vi i , \ xx . v 3' 5 '1.33 A 'htin_ i.” Pa' \\" ' |\... || AISCdü rr ÖÅVIR i., .\c'+\"| ul: “I L..,\. . : .. x 35