Nykterhetsföreningarna växer fram

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

(Lac A, ;ag/'2 Folkskollärare Werner Falk,Siggeryd, sedermera Verksam i Ödeshög, 1_ har skrivix här föreliggande redogörelser för verksamheten i nykterhetsrörelsen och för:läsningsföreningeno Sammanställdes troligen 2. .. . u . u. " omkring ñåiterhetsforeningarna vaxer fram 1 Odeshog. Sjuttonhundratalet karáteriserades av ett ohejdat superi i Sverig ge, även ommröster gjorde sig hö a mot detta.Ãr 1753 kom "Förord ningen mot svalg och dryckenskap", och I$40 genomdrev hattarna, som då hade makten i landet, ett totalförbud. Men bönderna hade svårt att förstå varför statsmakten lade sig i skötseln av dåre! epannm och ggggâ brännvin. År 1809 beslutades om fri husbehovsbränning och därmed väcktes behovet av helnykterhetsrörelsen. Den första föreningen med denna målsättning bildades i Stockholm den 18 februari 1831. Snart kom in Peter Wieselgrens absolutistförening den 1 december 1856 i Skåne. Därmed var isen bruten. T.o.m. Ydredrotten L.F. Rääf var en ivrig förespråkare för ett allmänt brännvinsförbud. "Brännvinet skall bort, men ölet är oumbärligt", propagerade han 1840. Så kom äntligen ett förbud mot husbehovsbränningen 1854, och efter några år började godtemplarloger växa fram lite överallt i landet. Vid en kongress i Stockholm 1885 var 700 loger represen terade. Samma år utkom det första numret.av Blå Bandet i Sverige, utgivet av Oskar Eklund. 4443%%AJ \ Den första blåbandeföreningen i Ödeshög;_ iidedee i Bultbol år 1890, där köpman M. Berg, sergeanten Th. Werner och lantbrukaren Josef Gustafsson, Lyckan, Ödeshög, bildade en förening den 20 april med 22 medlemmar. Redan efter en vecka var antalet medlem mar 62. Ordförande blev Johan Andersson, Bankaby, sekreterare August Andersson, Maltmossen, och "kassaman" August Jonsson, Amunn deby. Vid första årets slut var antalet medlemmar ao. Föreningen blev redan från början mycket aktiv. Man föreslog *^ personer till ordförande både i kommunalstämma och i kommunalnämnd År 1890 bildade man en ny förening i Stxava. Den 20 november 1892 möter vi för första gången namnet A.F. Nilsson, lärare i Siggeryd, vilken sedan kom att dominera arbetet i föreningen, dels som ord förande under 39 år med vissa avbrott fram till år 1943 och dels som initiativtagare till nykterhetsreformer inom kommunen och för hela landet. Sålunda bildade han"Nykterhetsfolkets Central kommitté den 26 november 1905 och blev dess förste sekreterare. Ordföranden lantbr. Carl Carlsson, Amundeby, kom också från Bulte bols blåbandsförening, där han var kassör åren 1899 1952, då fru Ebba Falk efterträdde honom som kassör. 2. Fr.o.m. år 1906 till 1925 var lärare Nilsson också före ningens bibliotekarie och utförde därvid ett betydelsefullt kulturarbete. Från den 1 juli 1925 och fortfarande,áar lärare Werner Falk varit bibliotekarie och hade fram till 1960 ensam hand om allt utlåningsarbete. Något arvode har aldrig utgått till någon bibliotekarie. Bibliotdktet har undan fär undan växt ut och Omfattar i dag ca låâUO band med god utlånings frekvens. De 10 senaste åren sköter lärarinnan Ingrid Staaf utlåningen naturligtvis utan ersättning. Under 15 år har Skomakare Joh. Blausson, Bultsbol, varit ordföranden i föreningen, tidvis alternerande med A.F. Nils son. 1951 ersattes han av hr Herbert Gustafsson, Ödeshög, som alltfort sedan dess fungerat som ordförande. Som sekreterare har ett 15tal personer fungerat. År 1926 valdes lärare Werner Falk till detta uppdrag och tjänstgjorde till 1937. Fr.0.m. 1939 och framåt var fru Lilly Järn, Skälaby, sekreterare. År 1903 hade föreningen sitt största medlemsantal 124 och höll sig över 100 fram till 1914. Sedan har antalet sakta gått ned. De senaste 20 åren har medlemsantalet hållit sig mellan 15 och 25. Stava blåbandförening tåldas lågt: 1890. Vid ett bdsök av Bultsbols blåbandsförening i Stava den 6 april 1890 lades grunden till en förening där med lärare 0skar Nilison, Munkeryd, som ordförande och hr Josef Lindén som sek reterare. Denna förening upplöstes dock 1896 på grund av "slapl nat intresse för blåbandsrörelsen". Efter flera påstötningar kom en ny förening till stånd den 15 januari 1905, varvid 32 medlemmar skrevs in vid starten. Åren 190510 var Carl Jern ström ordförande i denna och skomakare Uskar Hedin, Sjöberga, kassör, medan hemmansägare Gustaf Hj. CarlssOn var sekretera re fram till 1913. Ordförandeposten innehades sedan av flera personer, därav August Johansson 191519 och Carl Jakobsson 1925 26, varefter lärare Einar Gustafsson blev ordförande och tjänstgjorde som sådan ända tills han pensionerades 1961. Hr Manne Hedin var sekreterare åren 192537, varefter Holger Johansson trädde till. Einar Carlsson fungerade som kassör åren 1922 40, då Bertil Andersson valdes till hans efterträ dare. Medlemsantalet i föreningen har varit jämförelsevis stort 5. år 1908 var det 125 u mnnxlexiâii och har hållit sig mel lan 5050 de senaste 20 åren. Ett bibliotek finnes men det har ej anlitats så mycket under senare tid. Ödeshögs blåbandsförening kommer till 1895. Ödeshögs blågåågêörening kom till i ;igiäalå95 som en fili al till föreningen u Bultsbol. Lärare A.F. Nilsson i Siggeryd blev ordförande han synes också ha varit initiativtagare lantbrukaren Hosef Andersson, Lyckan, sekreterare och J.A. Nilsson, Sjöberga, kassör. Men redan den 4 oktober 1896 skedde upplösningen, och filialen i Ödeshög lades ned. Först i maj 1902 bildades en säälvständig förening i Ödeshög med L.E. Palm som ordförande, Axel Pantzar vice ordförande och Anton Anders son kassör. Någon sekreterare valdes inte, och inte heller har några protokoll skrivits för åren 1 023. Först den 4 januari 1904 s“ev den nyvalda sekreterare Robert Frid, Sväm, det förs ta bevarade protokollet, då även J.A. Nilsson valdes till ord förande och kassör. P.A. Krantz, Oscar Gustafsson och Vilhelm Carlsson var sedan alternerande ordförande åren 1906 s 1924. Trotjänaren ,pastor Carl 3. Brolin innehade denna post ända till 1950, varefter Arnold Åberg från 1954 och *61113 dato va.. rit ordförande. Sekreterare_ och kassörsposterna har innehafts av ett stort antal personer, den förra från 1952 av fru Eva/'7 Fredriksson och den senare avKarl Jansson, Äng, Oscar Gustafs son, Oskar Andersson, Emma Kruus och Arnold Åberg fram till 1954 Medlemsantalet har växlat mellan 27 103 med f.n. ca 50 anslutna. Föreningen har varit mycket verksam med ganska stora anslag till länets Blåbandsförbund, barnkoloniverksamhet och annan social verksamhet. Paketauktioner och gávoförsäljningar har hjälpt upp ekonomin. Pastor Carl A. Brolin och under senare år lantbrukare Arnold Åberg har varit de drivande krafterna sedan 1926, naturligtvis med god hjälp av hängivna och intres serade kamrater. Föreningen fortsätter än i dagsitt trägna arbete inom Ödeshögs samhälle. Haddåsen får blåbandsförening 1905. För Haddåsens blåbandsförening finns protokollböcker blott för tiden 190510 och 1927 67, då verksamheten nedlfâes. I en med lemsförteckning för 1905 är 86 medlemmar antecknade, för år 1906 127 stycken och för 1907 inte mindre än 158. Detta tycks vara en rekordsumma. Den första ordföranden var August Pettersson 1 F0 geryd, sekreterare Ivar Karlsson, Tällekullen, och kassör Wiotor Andersson, Tällekullen. Den senare blev 1927 sekreterare och Hjal mar Andersson, Klämmestorp, ordförande. Hr Henning Johansson, Tuna, tar kassör under tre år. Redan 1929 blev hr Josef Lindén, gåiåå ägare och var detta fram till 1955, då han blev ordförande. Detta förblev han ända tills föreningen lades ned 1967. Han er* sattes som sekreterare 1935 av Sven Andersson, Tällekullen, se dermera bostatt i Ödeshögs samhälle, vilken tjänstgjorde som så dan till 1967. Som kassör fungerade olika personer fram till 1939, då lantbruksren Josef Jakobsson, Norra Bråten, invaldes och se dan tjänstgjorde till 1967. Ända fram till 1950utalet hade föreningen ovanligt många med lemmar 7580 stycken för att sedan kontinuerligt minska ned till 45 år 1935. År 1940 hade antalet gått ned till 28, men däromkring höll sig medlemsantalet ända till 1967. ütt litet bibliotek an skaffades under årens lopp, och böcker utlånades mot en avgift av 5 öre för två Veckor. Föreningen bedrev också social verksam i het. Den llddecember 1909 beslöts "att föreningen skulle skänka \ 30 kg mjöl och 3 kg fläsk till jul åt de fattigaste i orten". Medel fick man genom paketauktioner, brevaftnar, årsavgifter, kaffeförsäljning vid fester, insamlingar och vykortsförsäljningar. Bokutlåningen skedde på 1950talet mot 25 öre på 14 dagar. Ett tag tog man högre pris vid utlåning av nyinköpta böcker. De slantar, som kom in, räckte för inköp av 510 böcker pr år. År 1967 hade de gamla kämparna tröttnat. Ålder, sjukdom och ut flyttning från orten medverkade väl till att man den 18 januari detta år beslutade att nedlägga verksamheten och försälja böcker na (?) i biblioteket vid nästa missionsauktion. Den 27 februari l9ân beslutades att ineääe den lilla föreningskassan till öster götlands Blåbandsförbund. Tillä av Hugo Brolin 1220, Här saknas, som syn IOGTlogen Herku les ooh oka loren ngem av ite Bandet. _ \ '3. ,2 Den senare föreningen har verket i två omgångar. H/7349å gi: rå's Zkaâwrln irring .Nykterhetsfolkets Centralkommitté. Tidigt insåg framsynta personer inom Ödeshögs olika nykterhetsu organisationer behovet av en öVerorganisation, som vid behov kan de föra samtliga föreningars talan vid framställningar till kom munala och statliga myndigheter vid beivrande av ev. överträdel ser av försäljningsförordningar m.m. Initiativtagare_Jlxtill Centralkommittén var Godtemplarna i Ödeshög, vilka den 5 december 1905 inbjudit samtliga nykterhets organisationer i socknen till information "för att åstadkomma större enhet och samlad kraft i nykterhetsarbetet. Fem föreningar var representerade med sammanlagt 18 ombud. Den första styrelsen kom att bestå av bl.a. F.O. Blad, Ödeshög, ordförande, och A.F. Nilsson, Siggeryd, sekreterare. Någon kassör utsågs ej. Redan i januari 1906 sammanträdde man för att söka hindra en "öltappnings och ölförsäljningsaffär" 1 Ödeshög, vilken Oscar Kling, Backasand, hade begärt att få öppna. Pastor J. Wernborg och järnhandlare Emil Johansson skulle föra talan vid stämman, till vilken så många som möjligt av ledamöterna skulle infinna sig Hr Klings ölaffär hindrades, inte minst genom fabrikör A.L. Bäcks energiska hjälp. I februari 1906 inbjödes socknens religiösa sam fund att deltaga i kommitténs arbete. Snart följde den ena skrivelsen efter den andra, mot hr Rydell, Hotell Chicago, för hans "cognacshandel" och mot "hasardspel" i hotellets flygel, mot källarmästare Ekberg, i vilket mål man gick ända till J 0. Man motionerade om skjutsstation i Ödeshög, om kommunalfullmäktiges införande 1915 och om "pensioneringsnämnd" samma år samt mot Spritförbud påhogellen. År 1911 anmäldes 11 0 lika förseelser mot rusdryckslagarna för utredning. Kandidater till fattigvárdsstyrelse, Skolråd, taxeringsnämnd och nämndeman uppgjordes 1918. Hr Wictor Andersson, Tällekullen, blev nu nämn deman efter ak. Svensson, mm Vid full mäktigevalet gick man fram med två listor; benämnda Nykterhets fokket och med L.E. I ett protokoll av den 1 maj 1921 kunde man läsaznTill stats ministern skulle Palm och A.F. Nilsson som första namn. avges en skrivelse med protest mot hans upp trädande i fråga om referendum i nykterhetsfrågan." Ingen respekt mot höga herrar alltså! 1951 beslöt man att offentligen i tid ningar"pricka" sådana personer, som gjort sig skyldiga till fyl 2. leri eller svikit sin plikt att rösta mot ölrättigheter, trots tidigare löfte. Ordföranden vid denna tid lärare Werner Falk, Siggeryd, samt O.L. Tapper motionerade om att 1932 bilda en före läsningsanstalt i Ödeshög, vilken också kom till stånd detta år. 1935 blev hr Algot Wissman nämndeman på nykterhetsfolkets initia tiv. År 1944 ändrades kommitténs namn till Ödeshögs Nykterhets vänners Gentralkommitté (ÖNC). Den 13 januariågååls 40årsjubileu till vilket de gamla veteranerna inbjudits, och samma år den 2 augusti avled den gamle nykterhetskäppen 0.L. Tapper. Han fick inte uppleva segern i det årets strid. I december 1946 upphävde Kungl. Maj:t ett beslut av landsfiskal B. Holmstedt i Ödeshög att bevilja Hotell Carlström och Marias Matsalar rätt att få servera pilsner till spisande gäster. Beslutet hade överklagats av ordföranden Werner Falk och Tapper. Under åren 1908 s 24 var Karl Karlsson, Amundeby, ordförande i Centralkomnittén, 192529 Vilhelm Carlsson, 1930 35 Werner Falk, 1936 46 O.L. Tapper och från 1948 tills dato Arnold Åberg. Sekreterare har varit olika personer. A.F. Nilsson åren 1906 09, 1912 24 samt åren 1932 33 och 1935. Halvar Anders son har tjänstgjort 1925 31 och Uno Brolin 1937 41. Gösta Gustafsson efterträdde Arnold Åberg 1946 tills Helmer Frisk och senare Thage Carlsson efterträdde. F.n. är Birger Hultberg sek reygga åt nedtecknade framgår att arbetsintensiteten var störst i början, särskilt vad det gäller beivrande av lagbrott. Den ti dens människor var inte så splittrade, så jäktade som nutidens. Man kunder mera intensivt ägna sig åt det man ansåg vara rätt och riktigt. Det gavs inget avkall på inixmln helnykterhetens princip. Den stred man för till livets slut. Kanske var det det* ta, som gjorde den så starka och ibland stridslystna. *a (0 Föreläsninggverksamhet i Ödeshög. Föreläsningsverksamhet för allmänheten har förekommit under två perioder i Ödeshögs samhälle under detta sekel. I december 1907 kunde man i ortspressen läsa följande annons: "De personer som in tressera sig för bildandet av en föreläsningsförening i Ödeshög anmodas härmed att sammanträda i kommunalrummet söndagen den 8 dec. 1907 kl. 3 e.m. Några intresserade". Bland initiativtagarna märktes järnhandlare Emil Johansson och fanjunkare Theodor Werner. 24 personqrer antecknade sig som medlem mar från början i föreningen, bland vilka märktes lärare Emil Au gustinson, lantbrukare sedermera landstingsman P.A. Svensson, må lare Sigfrid Kullerstrand och fabrikör A.L. Bäck. Stadgar antoga, och styrelse utsågs med Emil Augustinson som ordförande och Emil Johansson som sekreterare och kassör. Den forsta föreläåñingen hölls av fil. dr Btto Janse, Djursholm, över ämnet "Medeltiden i Östergötland" den 29 décember 1907. Därmed var verksamheten i gång i Ödeshög. För 1910 fungerade hr Th. Werner som ordförande men utbytta: redan 1911 ;zâ?öigfr. Kullerstrand, som var ordförande tills verk» samheten nedlades den 18 juni 1915. Kassör var under tiden 19101915 dåvarande butiäbiträdet Harald Westerberg, som senare blev köpman i Stockholm med antika möbler som specialité. Från 1911 till före ningens "död" 1915 kom fru Rakel Gerholm att fungera som sekrete rare. Hennes eleganta och lättlästa pictur ger en synnerligen fyllig bild av verksamheten. Varje röreiåining är protokollförd med oftast mycket uttömmande kommentarer. 15 25 föreläsningar pr år anordnades, statsbidrag och kommunalt anslag erhölls och över 200 fasta medlemmar var anslutna till verksamheten. Ur för teckningen på föreläsare framgår att endast de allra bästa kalla des: Baron Josef Hermelin, Ufâsa, docent sedermera professor Gide on Danell, Göteborg, fil. dr Emil Svansen, Stockholm, författare innan Ellen key, professor Erik Aurelius, Lund, rektor Torsten ngelkvist, Brunnsvik, rektor Rurik Holm, Nääs osv. Under sju år hölls jämt 100 föreläsningar i Ödeshög. Krigets påfrestningar blev dock för stora, och i mitten av år 1915 lades verksamheten ned. Protokollböckerna finns kvar, men kassaboken och det år 1911 inköpta skioptikonet har trots efterförskningar ej kunnat påträf fas. Kassaställningen från varje år har dock antecknats i progo It's/A17.,1 Föreläsningarna i Ödeshög börjar igen. Mer än 17 år förflöt innan föreläsningarna började på nytt i Ödeshög. Kriget gjorde väl sitt till att intressena splittrades, och först 1932 återupptogs verksamheten. Intresset för studieverk samheten var svagt under mellankrigsáren i Ödeshög. Därimot fanns ett livligt intresse för i nykterhetsverksamhet och frireligiös verksamhet. Det är därför ganska typiskt att just Nykterhetsfol kete Centralkommitté, en organisation av representanter från nyk terhetsföreningar och frireligiösa organisationer, genom sin ord förande folkskollärare Werner Falk och sekreteraren hr Gustaf Blad tog initiativet för bildandet av en föreläsningnisförening den 23 oktober 1932. 35 personer hade i förväg tecknat sig som medlemmar i en even tyell förening, och flera närvarande lärare A.F. Nilsson, Sig geryd, köpnan Sigfr. Kullerstgand, rektor Sven Normell tackade initiativtagarna, till vilkafiuääex räknas målare 0.L.Tapper, för deras intresse. En förening bildades med hr Werner Falk som ordförande och 0.L. Tapper som föreståndare. Kassör blev fru Ina Normell. Lektor E. Grip, Norrköping, höll den första föreläsning en den 12 november 1952 utan arvode, och sedan fortgick verksamhe ten utan avbrott i 35 år medsamme ordförande. 0. L. Tapper er sattes 1939 av Oscar Nitsborn som föreståndare, vilken vid sin död fick köpman Josef Gustafsson som ersättare. Kassör har varit fru Anna Bengtsson åren 1936u37, rektor Walter Ljungqvist åren 1938 _4§e, fröken Ingeborg Lör 1950 54 och sedan rektor Roland Hagberg. I oktober 1936 inköptes tillsammans med logen Hercules en projektor Janus Universal för 500 kr, till vilken också erhöll. statsbidrag med 75 kr. Behovet av filmprojektor för 16 mm smalfilm var stort, men en sådan kostade mycket. Statsbidrag till en sådan söktes men avslogs 1950. Genom en tillfällighet lyckades ordföranden år 1951 inköpa en Bell & Howell Filmsound, modell 601 för 2.800 kr, fastän det ordinarie priset var 5.675 kr. Sedermera övertags och betalades apparaten av kommunen. Pengar till verksamheten anskaffades genom att anordna fifåftw nar, teaterföreställningar samt genom att söka och erhålla kom munala och statliga anslag. Inträdesavgifter och anslag från pri vata föreningar bidrog också till att verksamheten kunde hållas i gång. Det har varit styrelsens mål att alltid engagera de bäs EUXLL PTHESSEEU ta föreläsare, som t. ex. Anders he Wahl, dr Sten Bergman, Delsbostintan Ida GawellBlumenthal, Per Westerlund, Ellen Ry delius, Ester Lutteman, Eric Bojs,Knut Lundmark, Elis Essenu Möller, Eric Lundqvist, Laura Petri m. fl. Sammanlagt anordna des ca 585 föreläsningar och aftonunderhållningar under de 35 år som Ödeshögs föreläsningsanstalt var verksam. År 1967 aVSade sig lärare Werner Falk ordförandeskapet efter 35 år, och disponent Halvar Andersson valdes i hans stål le. Konkurrensen från TV och inte minst kursverksamhet har gjort att verksamheten dä senaste åren legat nere. T.o.m. tea* terverksamheten, som på 40 och 50talen gick bra och lämnade ett gott överskott till föreläsningsverksamheten, har förlo rat mycket av sin dragningskraft på publiken. Filmaftnarna har gett mest, ekonomiskt sett. Vid de förs ta 14 visningarna inflöt 2.045 kr brutto, och nettot blev 1.553 kr. Staten gav 4.955 kr och kommunen 5.830 kr i anslag under de första 25 åren. Logen Hercules ställde lokal i stort sett gratis till förfogande under denna tid. Hela styrelsen skötte sina uppdrag utan ersättning. Allt detta gjorde att föreläsningarna kunde hållas, så länge intresset hos allmän* heten kunde vidmakthållas. [\ Werner Falk