Nykvarn

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Runt om i bygderna står gamla *reg“nader och minner om tider som att. Alla har de ett stycke historia mellan de fyra väggarna. rika på minnen från svunna generationer av ett 'strävsamt släkte. En del ,gnader har 'tjänat ut sin tid ?T in och står nu som ödegårdar och väntar på sin förgängelse. Andra åter revs för länge sedan och en dast en stenhög minner om dem. Dock finns det en och annan game mal byggnad som liksom får något av saga och tradition över sig att bära med sig in i var tid. Kanske det rentav ibland stunder till en 113' hlomstringstid genom omstän digheternas sällsamma spel. En sei dan traditionsrik boplats för mänsk li; verksamhet är den gamla Åby Nykvarn invid tranásvägcn i St. ;5x hy. Det är en sådan där riktigt, sol verin sentemherlördag med hög och klar luft. vi gör ett besök i kvar nen* Stilla ligger den gamla kvarn clammen och speglar boningshuset och de första gula löven singlar över dess yta. Dammluckan är :stängd och överloppavattnet söker sig vidare ner genom det gamla fallet Över ett inossigt stämhorcli Ett par grönbláskimrande troll :lnclor jagar insekter över dani natcbeanna yta. Solvärmen känns skon här i dalen. där än flyter fram omgiven av skog som lä och skydd. Ulliga moln står rakt i syd över sågen i Kroxerycl, några hundra meter längre upp vid än och ett par reaplan drar upp ett linjemönster 1 den tunna och kalle luften. I 'varncn .star allt stilla. :men sädessäekar i imponcw rande antal talar om icloirt. arbete. Här residerar mjölnare Folke Ju haisson med fru Linnéa och de barnen i sitt eget lilla rike. m, a, .lljohurt' [DM:c JO/YLI/'USUH i' L^c›'.›'cimn/.›cr nen. Han hittade nämligen tvâ styc= ken kopparbrickor och båda var av en enkronas storlek. Ã den ena star stansat 1581 med gammal siffertyp. Den andra har mer moderna siff ror och där står ingraverat (eller kanske det också är stansat in i kopparen) siffrorna 2.77 och under siffran finns ett Vikingaskepp un der fulla segel. Bada brickorna har ett hål i kanten varför de troligen har varit uppträdda på en tråd el ler ett snöre. ldentitetsbriclszor'.1 Amulelter? Satt de som någon märkning kring någon nijölsäck? Hade kanske någon soldat brickan om halsen någon dag då man skul» le eskortera en spannmålslora från kvarnen. Naturligtvis står fältet här fritt för Vilka antaganden som helst men ett 'ai'säkert kvarnplatsen har gammal hard. Kvarnen också bostad. Den mjölnare som först arbetade i den återuppbyggda kvarnen på 1860talet, hade också sin bostao i kvarnen. När man kommer in i kvarnen i markplanet. så ser man till 'vänster om porten en dörr som leder in till det *forna köket. Den gamla öppna spisen finns bevarad och i ett hörn står ett antikt. skåp. I skåpet finns ett fack för varje lamiljcmecllem alt ha sitt mathe stick förvarat i. _ Det skåpet har jag haft mån spekulanter på för det: är en rar tet.. säger mjölnareiL men han säl" jer det inte, ty han liksom tyckei att skåpet hör kvarnen till. I kvarnens övervåning rät over köket låg förr mjölnarens ”finrum' en mindre kammare Även hä: lanns en murad spis avden opp na typen och i dessa utrymmer npptödde och foostrade clavaranclr mjölnaren och hans gumnia tii barnl _ __ wise \ I 4_ :få '7% M Låt oss medan vi går huscsyn. lyssna till den gamla kvarnens his toria, så långt det nu går. ty det mesta av dess Öden kanske ligger långt avlägset att vi ej förmår spåra upprinnelsen. Den nuvarande kvarnen byggdes omkringr 1860 på en gammal grund. där tidigare Åby Enbladiga Såg qvarn fanns. Denna sagkvarn hade långt tillbaka i tiden tillhört kungl. rnajt. och kronan. som det står i de gamla gårdspapper och kopobrev som hr Johansson har i sin ägo. Det stod en kvarn vid den övre dammen där Kroxeryds såg nu lig ger. Den kvarnen brann under mit ten av förra århundradet och mjöl naren brann inte. Kanske det var vidskepelse med i spelet, så man vågade inte återuppbygga kvarnen på samma plats. Nåväl, när kvar nen låg vid Kroxeryd tillhörde den i äldre tid Vadstena slott. Dåtida stormän insåg att var{ helst det fanns ett vattenfall. sål betydde det energi. den förladesi kvarnar och dem ville man konl trollera såväl som sågarna vilka förädlade timret. Genom att kon trollera kvarnarna så fick mjölna ren ofta uppgiften att avkräva bon den skatt genom att ta en del av säden i mät för skatt åt kronan el ler vem det nu var av de maktägan de som ansåg sig ha rätt till att uppbära skatt. Ja, det var till och med belagt med tio riksdalers bö tcr om man vid husundersökning hos bonden hittade en handkvarn i hans ägo, säger mjölnare Johans son. Det var när kvarnen flyttades ner till sin nuvarande plats och efter trädde den Enbladiga sågqvarnen som den fick namnet Nykvarn. F01 i 2 ke Johansson tar fram en karta över kvarnens ägor och där står prydligt präntat på det mycket gamla och grova papperet: ”Ut drag af Chartan Öfer 'Wästra Åby By uti Östergöthland Lysings Hä rad och Stora Åby Sokn Författad efter Ordres år 1700 af Lantmäteri Contoret år 1813 af Birger Blo menberv". Det framgår av kartan att tomten som har beteckningen nr 79 cirka "69.557 Qvaderat alliar”. 4 Ett vågar man nog' slå fast, att vi här har att göra med en plats och en verksamhet som kan ske går långt ner i medeltiden. Intressant kopparfynd. För några år sedan gjorde Folke Johansson ett intressant fynd då han grävde i ett potatisland som ligger ett tiotal meter kvarw För någhdådr sedan kom en gam mal man hit och frågade om han fick ge sig omkring i kvarnen. sä ger mjöjnale Johansson. Han var från finspángstrakten och kunde väl vara 80“55 år. Han gick här tyst och Såg sig omkring. Till slut sad han med djup gripenhet och tal" de Ögon; w Ja, nu måste jag tro mor, del är verkligen sant det han sade om hur trångt här_\'ar. Den gamle mannens moder var av de tio mjölnarungar som växte upp i kvarnen under mitten av förra århundradet och hon hade berättat för sin som om sitt barn domshem. När man går husesyn och börjar .i kvarnens nedre del under den gamla byggnaden, så finner man mycket. från den tid då ännu vat tenhjulen drev maskineriet. I gol vet finns den gamla hjulgraven kvar där drivkraften från de stora nämligen en vattcnhjulen. vilka var två till an talet. överfördes av den stora gro va hjulstocken till drev och kopp lingar. En avsågad hjulstock från den äldre kvarnens dagar står som bärpelarc mitt på golvet och hål iler upp spismurarna ovanför i det gamla köket, Under senare år har naturligtvis :varnons maskinpark moderniserats men av det gamla har åtskilligt fått stå kvar. I bortre väggen ;syns än i dag de två hål varigenom imiölnaren kunde reglera vattentill iförseln för skovelhjulen ute i vat :tenhjulshuset I trappan har flera igencrationer mjölnare och bönder lämnat'sina fotsteg kvar genom den *Enerslitning som syns i trappstegen, vilket man märker då man skall upp i kvarnens övre r Mödosamt dammbyggc. Intressant är att se med vilken möda man har byggt upp den gam la dammvallen. Den består av idel istenhlock placerade på hälleberget, : ty hela forsnacken _5' i över berg grund den dagen för länge sedan, då ån ännu var fri i sitt lopp. iFördämningcn är sina modiga fem 'meter 'tjock och tätad på insidan genom att plank satts ned i dam mens bottenslam. star Eakom planket muren som stadigt stöd. På nersidan av vallen ligder ett mäk tigt flyttblock och mjölnarc Johans Wii_er . Vi_ , son visarhurman en gånd, troligti vis med bergskrut. har sprängt bort ett par hörn av blocket. Den gamla vattenrännan som for dom höll två stora hjul i gång är i stort sett densamma i dag som för en mansålder sedan. Den har naturligtvis underhållits för att be stå. Men i dag finns inte längre vattenhjulen kvar. Folke Johanssons far köpte kvar nen år 1906,såmjölnaren är född uppe i stugan vid kanten av kvarn dammen. » Det är en ren slump att stu gan ligger just här, säger han. För det är nämligen så att när en fö regående ägare tyckte det var på tiden att flytta ut ur kvarnen så byggde han_ stugan. Men eftersom det förut hade legat ett kvarnstall uppe vid dammen och stengrunden efter detta ännu kvar var det helt naturligt att utnyttja den grunden Kvarnen central plats I äldre tider gick vägen tätt förbi kvarnen och delvis finns den› ännu kvar. Den gick då endast fram till Storerydsberget, en km söder om kvarnen. Dit gick posten och dit. kom bönderna på sina hästar utefter riclstigeii'na för att hämta posten var och en till sin by. Än i dag ser man spår efter dessa :rid stigar. l i Runt om kvarnen låg'i äldre ti der en bygd mycket mer befolkad än vad nu är fallet. Den.gamla kvarnen har betjänat många går dar. Hit kom man från Bonnerydlt Hålla, Ingabola, Pelarebo, Bro och många, många fler. Men än i dag går den gamla kvarnen för fullt. Men en kvarn kan inte drivas på endast traditioner. det är visst och sant, även om det är intres sant och roligt att den. finns där. Nej en kvarn måste vara rustad efter tidens krav också. Nykvarn ha en modern maskinpark, vilket väl bidrar till att den försvarar plats i bygden. Maskinparken upp tar en valsstol av tyskt fabrikat, ett'par stenar av modern typ, en havrekross, en triör för utsädcs rensning, en betningsmaskin och en, kombine 'ad spets och slszalmaskinni Året runt finns numera arbete: även om det mesta arbetet blir; höst och vår. Under vinterhalvåret mal stenarna sin gamla välkända; sång till ackompanjemang aviori sen; Då mals mjöl till både troderå och brödföda. Så har då åter tid av aktivitet och full sysscli sin sättning' nått den gamla' kvarnen? där kanske en gång dess föregångai re ”Stora Åby Enbladiga Sååqvarn'” hade besök av kanske någon av* gamle kung Göstas knektar som skulle bevaka hemfrakten av skati temälden. Sven Erlandsson i I _.l “i