Något om Svanshals och Kumla i forna tider

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

För ÖstgötaBladet av kantor Fr. Fai'vaisr. Det kan vara lämpligt att en iochi annan gång tala OH] “gamla tider. De som levde 'här vid 1800talets början är längesedan borta] deras livsverk är slut och' de har gått till Vila på kyrkogår den. ja, de är så borta att ytterst få av denr har en vildpzlats som är. känd. De får i de flesta, fall både gömda och glömda. Men Vi kan i alla fall, tack vare gain] lzL protokoll och annat få reda på något om f'Öri'rållrandcna, i Svens. Ehals i 'början på 18035talet. Man tycker att sockengränsen borde ha 'varit densamma på. den tiden. Men inte ens denna var densamma som nn. Både Svans hals och Kumla gränsade till en åsocken som heter Harstad, nunne ra sammanslagen med Väderstad. Än i dag förtäljer försarnlingsxblo iden 'om :en och annan galnling, isem är född i Harsxtad. Av Har ustad socken låg en del i Lysángs ;och en de] i Gästrings häradl EBland gårdar i Lysings härad lnå å nämnas: Haddesvtad, Lrämminwgie och' 7trömmestad'. Vi ser alltså att \ aven 'häradsgruäsnsen *var Olika; 'Sam ma var r'iörhjållanrdet i TrehömerJ som' delvis hörde till Lysingn hä rnd, delvis till Narra V edbvo enad i Jönköpings län. Svanshals socken hade år 1790 1884 im". ' År 182 5 *var invånar aantalet 9353. Nu är det som be kant 840. . Kyrkan var inte den samma som' n;u. Den hade en Wise likhet med. Herrestads och! Källstadls knykor i våra dagar, åt fmánstone ved' tornet beträHar. längden var med tornet 25 nr. 'och bredden 8111; i Den var alltså något sgögrre än Kumla kyrka är nu. ?när riden. .Den torde ha, Varit 'ganska mörk. Men *samma altar prydnad fanns där st nu; natt vardens instiftelse. På sidorna av* ;altaret fanns två bilder. Den. ena :föreställde Tron 0th den andra. .HOPTBL Pnerdikstnlen' 0›th* natt gvzardskárlen ,var prnecis' 'desamma “501115 nlui. Ett egendoimligt beslut “enades år 1806. * Kylkorådet be rsLöt sälja. föras brçuldkrona. Man .gör den rrerlexionen: varför såldes ilnte kolp|plareqwiet max,... Svan ska' 9 kyrka. '* "V'*"'”*“ZÅW '.... nEÅ/'ÃQQE'“fåSåå?EZTSTFÃTYEX?? Kägrpla kyrka. ?finns bädd "Wvörger'a*çgn_ Dä_lr fanns ngsâv adliga Va. fanns det ock53:' " Den hade' 915mm; tillhörande släkterna Vinn der stämmor .och var byggd .av än 05'* Pahüen, 'Renbeng OvelrFaltzbiurg. Så' Eübyggmá 50m hate 'WW/DW* BI 'dan var 3111. tidens sen. Reneg E7141, Den var baequidlrgt enklare garna ;hängde fyra Vapensköldar den nvivarandå, somrhkmn ,mm och. i V ett hörn Små :en songegflama Pa .ISÖU'm'Iet' .'. n OF “ .anna'n' ;från regsementskvarüelmäsitaren nldnng *har helt sakert “SJgUrnglt 'pgsuad Hans Nxüssbnáswans begravning. mem'aJGiter den gamla Organ' WE' F 100 går sedan ansågs kyrkan ?baren 1 den gamla kyrkan. var ma Vara Vänd. 119000 mad. bankoâ som *0Ck53z 50m §11an nu' finns närvarande i torrnknmrmwi lad': 'med a'prolstlarnas bilder; som Wu, dess I brandfömäkningswämdd. Kyrkdgården ansågs: 1849 otillräcg: oc'hi andäktigt *.hölls alla bön güdädagar Pas: ?på onsda: ma ”följde före_ A Klar spelt; 4 Alla' \ garoCh gamla. regelbundet 2 attVardsbarnens . › a « ;Skola fanns med1 i biskopsvisitaison Hedren var biskop vitsw .Ai ?altanlâLsning hade :torra framsteg. i? äaslsom skicklig; men i gjolzillräclillgt. Fat gvtården "befanns vid denna dnlád gällande för 7 Tiggeri föfeko'm dock ntalet' llixjon 'i fattig : . Kyrkorädd hade ange behövt ingripa w 'frid mellan oeniga :Dmc enskapien beskrivas 'te \ i åyllt . kors med 'en nölrnekransz, ”skänkt av en kom'minister Hans' iden ' fått en säker vilostad efter 'sina möodor olcfhl missöden». Han 'betecknas i gamla *handlingar som ll.. “d. komminister “Och hade troligen blivit avsatt. Presdikstole'n av' tämligen enkelt “utseende _ulpm sattes_ år 1755' Någon orgel fanns inte ?på 1800talets början utan: kloc., karen 'fick ta ._ulplpl psalniierna. Man sjöng' på, den tiden efter den gamla svedbsergska psalmboken, 'som av., löstes av den Awallins'ka år 1819. Den gamla 'psalmboken 'användes emellertid 'ända till 1833, i Vissa_ *delar av Norrland fram till 1800' talets slut Och i Finlands. svenska 'församlingar till 1897. . Den hade *som bekant 413 nummer. I en :gammal handling från 1822talet het ?i ter 'det om Kuhnla kyrka. »Kyr Ikan, såsom mycket gammal och Wlallen, skall 73an §3C'k'ensltänilm0 beslut .Öde1;*ø'1g.g*as,:J \ .när Svtans>hLals kyrka ,tamar ombyggnad eller re Iplaration) då 'anstalter ska vidtas att bägga församlingarna där kluçnna inrymmaa» › Emellertid* vidmakt âhlölls Kxumla kyrka siå mycket, att församlingen Man fara kunde be gagna den' till gudstjänst. Vid återievt'fuanns en' bar; stenar oe'hr' På'Renståd var minor. På ägorna i och' 13 torp.: 'Ulinära. Utsäde och * ierdebostället ha_å it's'ädeib'cn 'Häng till; iumla; Riöks ochi ?Årliga uytsädet i aningen, 'var 7 nens'xantal var: nningen * Bränn i,› nu 7 fördelad ' , emman :som ?det då \ '1849 års visitation anmärkte bri skoâplen på, att kyrkan 'inte Var brandllörsäkrad. _ 'Vid samma Hd' punkt beslöts också att orgel skulle byggas. Församlingen hade en kassa om I772 rdr bzanko. Bi skopen framhöll att församlingen inte borde se (på kostnaden utan på att ett gott orgielv'erk kom till stånd.. Församlingen tycks dock ej ha lytt 'den biskoqziliga förmaning enl Orgclverkczt blev tämligen ;nin Ololf Siimdnelius, »som i kyrkogår | derhaltigt. Vid denna ' vis.nation fanns 'dumma 'ett f'attigjhfjon inom socknen. V4 SpierSIoner'dogl :ârl “ligen_n1envde flöddas _21an var nåi 'gotgsbörne Diet :tyckåsjemellerai tid inte 'ha 'liljiäl'vpit Folkmängdenl har lhär liksom i de flesta jordj biiiikskiomlmnner' ständigt gått nedj åt. \.7atccinatiionenn sköttes ordentwl ,ligt ?av klockaren. ' ' "m I Det enda säteriet inom? socknen Var S'jiönuna, som 'förr 'har hetat Baggetuna; Utsäldetvvar 60 tun nor. På lägrorna' fanns/.6 torpl. Sjötguna lhar wtilllhlört släkterna' :Sil versparre) RamsvärdJ Blomlmem sköld; Roxendorff m; fl. Bland izbioäällen märkes. Åsby i hemman fältskaälrsboställfe med åker till ..42 då och! Åsby 'kommânismerbnställe med 24 tzrs ;utsäde I hela sock nen såldes 48 tzr råg, 16 tzr * Avkastningen var '7 kornet. (Åkñl'll'lluik'val' då som nu enda nä “herde 1890talet: var magister P. A. Pal vete, 80 tzr korn, 66 tzr bland korn, 16 tzr ärter och' 66 tzr potatis. Krea üurvens antal ?var 63 hästar, 60 axlar, _00 kor, 30 ,ungboskapl och: 120 rain gsfánget. 6 ;Slmtligen må nämnas att kyrko i pastoratet i början av mer, tillika Iprrost Vi “komminister var Magnus Kalén. Klockaresysslan i :Sivanshals 'inne hades av _Tanne Ölandeñ .Sif ihar Vi fått göra en liten; tillbakablick. Mycket år ju från? ändrat, men människorna i stort sett desamma. »Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten ilöl'jla.i släktens gänga. Lysin g, och' › .i 'sin