När väckelsen kom till byn....

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

ácc ,HJ1_ i m “i mig 3” “ a man; . r , ' VÄCK E LS_ N _ % KOM g ; 'y4 L Mitten av 1500talet kännetecknades av ett djupt andligt mörker.Flera av den tidens historieskrivare ha berättat om hur dryckenskap,ekunnighet och vidskepelse i en fruktans värd blandning marterade människor.Bygderna i södra Öster? götland utgjorde inget undantag härvidlag. I detta mörker uppträdde män,sända av öud och gripna av hans ande.Be sitta nade om ett helt nytt sätt att leva. , . 1653 hade Jönköpings Traktatsällskap bildats och därifrån utsändes kolportörer.Sä också från Jönköpings Missionsförs ning bildad 1660. / Dessa båda sällskap sammanslogs senare och här sedan 1919_namnet Svenska Alliansmissionen (SAM) / Predikare från Missionsföreningen nådde norra delen av Små land och människor som lyssnade till deras förkunnelse för de elden vidare över gränsen. Detta är Förspelet till att en föreningeav väckta och troende människor bildades i Stora Åby sockens skogsbygd.Även stora delar av Ödeshögs socken samt Adelövs och Linderås socknar berördes särskilt starkt av väckelsen. Vem,som var det mänskliga redskapet i denna väckelse,är för oss förborgat.Det är dock känt genom äldre personer,vilka i sin tur fått det berättat av sina fäder, att det var i en stuga i Ulfsbe som man den första tiden samladesinit kam troende Från Hakebo,Ryd,Klöverdala och and ra platser för att sjunga och bedja.5nart blev stugan för trång,ty längtan efter befrielse ur lasternas och fruktans träldom var stor. MISSIDNSHUS BYEGES En dag när soldaten Björn /troligen Gustaf Björn i Frätzabola/ hjälpte sin granne Johannes Johansson i Klöverdala att slag tröeka,kom man överens om att bygga ett hus åt Herren.Man talade med andra väckta om saken och grep sig verket an.Jahan Petter Carlsson i Stärtebo /Linderås_s:n/ lovade skänka alla vindfällen i sin skog och ovannämnda Johannes Johansson la vade släppa till mark. Genom en kraftig storm vintern 1663 64 blev behovet av virke till bygget väl tillgodosett.1564 byggdes den södra delen av nuvarande missionshuset.För 30 riksdaler byggde Carl Samuelsson i Ruskilsby detta.Det är möjligt att han redan då tillhörde de väckta.5enare finner vi honom som medlem i föreningen.där han under något år här revisorsuppdraget. U H..WA.›..A_.M._..._.. .A L dum. ,.. A .mr Redan innan bygget stod färdigt.användes det för sitt ända mål.Det har berättats att man satt på golvbjälkarna eth lyss nade.Efter 4 år fick man bygga till.Nu var det Peter Ribeeg i Öna som ledde arbetena.Priset för detta tillbygge uppgick till 71:21. Tre år senare,1a71 målades missionshuset för en kostnad av 65: Då isrdningsställdes ackså bostadslägenhe ten,sum 5 16531931 uthyrdes till kammunen som småskala ;ch lärarbestad.Till en början var hyran härför 30:n varav 20: gällde bnstaden ech 16: skellekalen. I bostadedelen'hade man 1552 uppfört en kakelugn,medan man i missinnshuset inte ansåg sig behöva sådan lyx förrän 1893.5istnämnda år åteg sig Ma ria Jenssen i Klöverdala att för 15: sköta städning och eld ning.Femton år senare höjdes arvodet härför till_20:Tamten friköptes 1903 för 00: och lagfart ordnades âret därpå.5am ma år 1904 inköptes även den fñrsta ergeln. Till en början nmspände föreningen hela Stera Åby socken samt delar av Ödeshögs,ñdelövs nch Linderås ee:knaf.1870 bildades en missiensfüraning i Åsa och de troende från norra delen av socknen anslöt sig till denna.5enare bildas en lik nande'förening i Tjurterp och personer från den delen av sock nen gick dit.5amma var förhållendet med människor från Hakeba, Ryd echéHaddåeen.Kärleken till missionehuset i Klöverdala fanns dack kvar och man samlades ofta dit.Flera av dem sam' blivit väckta genom mötena i Klöverdala stannade kvar i mis sionsföreningen där långt in på 1900talet,trets att det fanns missionshus på betydligt närmare håll. \ Missisnsvännerna i Klöverdala är med ech gerpennindbidrag till missinnshusbyggen i Hakebe 1875,Ryd och Tjurtarp 1836, Trehörna 1879,Vadstena 1550,Bu1tsbel 1662,Haidåeen 1668,Åea 1866 och 1567.5vensterp 1892 och Malmslätt 1593. DE ÄLn§TA STADGARNA antagna 1870 lyder i sin helhet så: § 1. Med aktgifvande av Jesu ord i Math.1D$B “I hafwen fått förgäfues,så skolan I ack gifva förgäfves"bildas i Åby en missionsförening. 1 § 2. Föreningens ändamål är att verka för Ehrieti rikes utbre dande såväl utan som inom fäderneslandet,i synnerhet i Åby församlin93den vill derföre utgöra en biträdes före ning till Jönköpings Hissiansförening. ' § 3. Föreningen vill med sin verksamhet stå på fullt fri Evangelisk Luthersk grund.1 föreningens missianshue få derföre endast sådana persener,eem är kända för att de predika den rena Evangeliskt Lutherska läran,uppträda sem predikanter. e.4_.a...._.l<;....a._...._... AA_. 3 § 4. Ledamot i denna förening är hvar och en som intresserar sig för Guds rikes tillkommelse och som på något sätt dertill bidrager. ' § 5. Inom föreningen finnes en arbetsförening,hvilken genom frivilligt arbete åstadkommer effekter,på hvilka årligen hålles auktion till missionsföreningens nytta. § 6. De genom missionsföreningens auktioner,kollekter och annars*frivilliga gåfvor insamlade medlen användes så,att en del sändes till Jönköpings Missionsförening och en del användes till missionshusets fullbordande,en del till spridande af goda böcker ihom församlingen. § 7. För att ombesörja föreningens angelägenheter utses en styrelse bestående af 7 1edamöter,som inom sig väljer ordförande och kassaförvaltare.Dessa får ej uppbära nå got arvode af föreningens medel.2 ledamöter afgå årligen genom lottning,men kunna åter insättas om så för gott finnes. §'B. Styrelsen har uppsigt öfver missionshsset samt kallar de predikanter,sem der böra förkunna Guds Urd,förvaltar och årligen redovisar de influtna och använda medlen I och i öfvrigt vakar öfver föreningens bästa. § 9. Ordföranden åligger att afsluta räkenskaperna till den 1 januari hvarje år och genast öfverlemna dem till gransk ning af dertill utsedda revisorer,som skall inom 8 r dagar derefter till ordföranden återlemna och kommer dernäst påföljande sammankomst att för föreningen upp lösas. . ' § 10.0rdföranden åligger att protokoll föra öfver alla beslut ,som blifva fattade öfver föreningens angelägenheter.Ett missionsmöte bör om möjligt hållas i missionshuset och ett ombud bör vara närvarande vid varje möte i Jönköping :1 ' o 0. ._1000 0 I. Detta historiska dokument är undertecknat av: Johan Petter Carlsson i Ulfsbo, Johannes Johansson i Tuna kassaförvaltare samt etyrelseledamöterna: Carl och Christoffer Pettersson i St.Aleryd,Eustaf Larsson i Ruskilsby,Johannes Johansson i Klöverdala,Anders Carlsson i Stengärdshult samt revisorerna Johannes Larsson i Ruskilsby och Anders Frideiliåtengårdehult Ytterligare 16 män ha intygat dess riktighet;Kanske är det hela den manliga delen av föreningen,eom var med vid detta tillfälle.De är: J Johansson Öna,A Falk Stengårdshult.P Rå berg Öna,J Samuelsson och 5 Pettersson Frätzabola,ü Johans sen och P Jönsson i Västantorp,S.U Samuelsson Ruskilsby,C U Johansson och J.I Johansson Krisseby,J Äskvigge, J Björn Klöverdala,P G Johansson Upsala,C Svensson L:a Alervd,J Fri dell och C J Ladström /?? osäkert om namnet är rätt/Sten gårdshult. Som tidigare nämnts utgjorde föreningen från början en biträ desfñrening till Jönköpings Missionsförening.Från 1579 geo även årliga bidrag till Östergötlands Ansgarieförening /ÖAF/ och till Svenska Missionsförbundet /SMF/ som bildats 1675. Till SMF upphör bidragen 1803 och återupptages inte förrän 1912,då man beslutar att ansluta sig till detta tissianssäll . akap.53mma år ändras namnet till Klöverdala missionsförening, tidigare hette den Stora Åby missionsförening.1924 ändras namnet ånyo nu till KIÖVBrdala missioneförsamling.Frañ;till 1972 tillhör församlingen både SAM och SMF.Nämnda år beslu tar man att tillhöra endast SAM. Ett ännu äldre dokument än tidigare nämnda stadgar emnämnes av pastor Martin Högberg i dennes 90ñrsskrift ffån 1954. Det är: RÄKNING OCH REDOEÖRELSE QFWER MIssgngsxAssan den 21 november 1665 Debet: ' iekammit af Tuna 20 maj 1865 . . . . r . . 59.U4 D:a af Johan i Tuna af Frids skuld . . . . . 15: D:o en colektinsamling. . . . . . . . . 5.75 D:o af Gustaf i Ruskileby . . . . . . . . . 10: D:o af d:o " . . o. . . . . . . :_ D:o d:o af Björns skuld . . . . . . . . . . .5: 103:?9 credit: Fardrsn af förra räkningen 20 maj 1665 :95 Betalt för tegel till mur . . . . . . . . . 25: Till Jönköping insänt . . . . . . . . . . Züzw Köpt garn . . . . . . . . . . . . . . 3:75 :o . a . .'. . . . . . . . . . . 2:50 Betalt till Anders Carlsson 12: . 0 n o 0 e a a e o 0 a a 0 0 a a a 10:' Kalk . Å . . . .'. . . . . . . . . . . . . . 1:25 Riberg e o I 0 c o I 0 0 o o r 0 Gangjern . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3:75 “Jern till skrufva . . . . . . . . . . . . . 4:96 Betalt till morning . . . . . . . . . . . . . 5: Betalt till Råberg . . . . . . . . . . . . . 1: Betalt till emedan Pettersson . . . . . . . 3: . 0 0 l 0 0 0 i 9 0 I I 3 tonnor kol . . . . . . . . . . . . ; 1:50 l a o o I 0 I 0 o 0 a a t o 0 n 0 a :n 99:91 Således inneliggande '3:68 Granskadt och godkändt i Klöfverdala den 21 november 1566 Carl Johan Johansson. Anders Carlsson. Joh.Johansson cassaman ' J.P. Johansson ' 6 Björn A Falk Stengårdshult Gustaf Larsson vaanstående inneliggande penningar 3 Riksdaler 56 öre är 4 till Missionskassan af Carl Johan Johansson i Klöfwerdsla betald. Qvitteras af Johannes Johansson.Andere Carlsson J.P. Johansson och Anders Fridell. ' 0.0 Ett studium av räkenskaperna under dessa år ge vid handen E vilken utomordentlig stor betydelse arbetsoch syföreningarna haft och ännu har. 1570 hölls den första kända auktionen.Dan inbringade190:49. Året därpå blev resultatet 266:38. I detta sammanhang är det intressant att notera att man endast i un dantagsfall tog upp kollekt vid möten i missinnshuset.Dessa undantag utgjordes av missionsmötet,snm från 1870 hölls varje sommar med talare från Jönköpings Hissinnsförening.Auktions medlen var således den enda inknmstkällan man hade dennas första tiden,ja långt in på 1900talet En intressant tanke är huruvida ovannämnda missionsmöten möjligen kan vara föregångare till Klöverdalamötet som sedan 1907 hållits varje Kristi HimmelsfärdsdaglI så fall skulle detta möte ha en mer än 100årig tradition. ENSKIEQA NATTVARDSGÃNGAR: d.v.s brödsbrytslse utanför Svenska Kyrkans urdning började hållas mycket tidigt.Församlingens förste föreståndare Thure Carlsson omnämner i årsberättslsen från 1924 att regelbundna sådana då hållas i regel andra söndagen i varg: månad.Denna nptering är den förstai före ningens/församlingens handlingar som överhuvudtaget nämner firande av HHN. Äldre personer ha dnek berättat att enskilt nattvardsfirande hölls i missionshuset långt tidigare. 1907 nämnas av flera. Ett protokoll från kyrkorådsaammanträde i Stora Åh? den 12 sept 1580 berättar följande: "Hade akalrådsledamöterna Frans Anderssan i Aleryd nch Carl Larssun i Ruskilsby blivit kallade inför kyrkorådet,emsdan de deltagit i enskilda nattvardsgångar nch därifrån icke vilja avstå.Ångåsnds de enskilda nattvardsgångarna så hållas de i enskilda hus,døck ej inom församlingen.ne hållas has hennansbrukaren Jeh.Larssnn i Ulfsbu,ñdelñvs socken.vilka sammankomster gång efter annan bestämmas.Vid dessa tillgår kså.att elementen framsättas utan att de av någon viss person utdelas,utan de skiftas emellan de närvarande.Instifislseå orden uppläsas av Johan Carlsson i Stärtebo.De båda framkal lade förklarade att de icke utan sitt samvetes förskräckelse kunde begå nattvarden i kyrkan,emedan den är stiftad för Jesu lärjungar och sådana vore icke alla de som begå den i kyrkan. De ville därför icke heller deltaga i församlingens nattvarde firande.I anledning därav varnades de ur Matt.7:1,35,Luk 22: 722, Jch.3:B, Rom 13:15. 1 Petr.2:13, 1 Kpr 11:2829 samt kyrknlagen §§ 1:7 11:12 22:4 24:22.23,26§ De båda anmodades att frivilligt avgå från sina befattningar som skolrâdsledamötsr,emedan det är atjänligt och emot god ordning stridande att personer innehava kyrkliga förtroenden sam förakta kyrkans både lära och srdning.Dårpå svarade de att de vara sinnade att kvarstå,ehuru deras samveten borde säga dem,att de i sådan egenskap ej vare skicklige att ver ka till kyrkans välsignelse.utan tvärtom till dass splitt ring ech fördärv.Ah kyrkarådet förbjöds de nu och för fram tiden att deltaga i enskilt nattvardsfirande,varpâ dessa sade,att de icke kunde ställa sig kyrkarüdeto förbud till efterrättelse." Joh. Fredr. Håhl Uppläst i Stora Åby kyrka den 19 september 1530 ooooooneoucoooocoooooo §TDRMÖTEN OCH ANDRA,..Ic Det är möjligt att vittnesbördet från mer Josefina Lindberg i Sjöberga härstammar från den tid då kampen var hårdbåde ' från kyrkliga myndigheter och från mera världsliga makter. "Det var härliga möten i Kläverdala på den tiden man måste dit helt enkelt.Vi gick över Nannarp och Ulfabn till Klöver dala.Vad gjorde det att de nya skorna akavde.5ud var där och verkade genom sin Ande.cch sitt Drd....“ Man anar något av den djupa andliga hunger,snm drev människa: att söka sig till mötena,sum många gånger var både långa och föga omväxlande; Det bárättas att en gång var länsman på väg till Klöverdala för att tala några allvarsord med kolpartören.Under vandring en dit fick han sällskap ied en främling,sam också skulle till mötet.üå de kom dit var det redan fullt hus och de fick plats längat fram.Den väntade kclportören dröjde och läneman, som Blivit märkbárt nervös av den långa väntan,sade till sin främmande ledsagare:“ Kan inte du gå fram och säga något ?" Främlingän,sam i själva verket var kolportöreo,gick fram och bad så innerligt och brinnande att länsman fann för gott att försvinna. Det var inte alltid som *hrhållandet till kyrkliga och sam hälleliga instansdr var så apänt som ovan citerata.5å1unda predikade vid flera tillfällen den uppskattade pristmannen Ekman från St. Åby i Kläverdala.Vid ett av dessa tillfällen var det så mycket fclk samlat att man fick lytta in prästen genom ett fönster vid eatraden.Från det mötet berätta: vida re att några ungdcmar praktiserat sig upp på missionshuevin den för att genom taklyckan lyssna till förkunnelaen.Det knakade i bjälkar ach takhräder så att man nere i lokalen trodde att taket skulle störta in. _ Noterbart är att man vid samma tid hade problem i Adelövs kyrka med ungdomar och tjänstefolk som "under gudstjänsten springa ut och in och därmed störa densamma..." Här i Klö verdila lyssnade man tydligen istället.Histdrien berättar också att fleralyssnade sig till liv. W En annan lärofråga » dopet kan också spåras i protokollen från missionsföreningen.l mitten av 1a80talet synes drygt 10talet personer ha lämnat föreningen och förenats medgap tisterna.Fram till 1910 är det 14 personer som för den skull lämnat föreningen. I protokoll från den 1 april 1555 heter det: "så fråga en missionshusets öppnande för baptistpredikanter tog styrel sen denna framställning i beaktanda.men ansåg att sådant beviljande vore i fullkomlig strid med föreningens'stadgar och kunde därför icke nämnda anhållan bifalla.....ñ 1889 byggde baptisterna egen lokal i Bäck och det synes inte ha varit någon strid mellan dopsynerna i vår bygd.Efter väc kelsen i början av detta århundrade och i börjad av 1920ta let blev frågan åter aktuell,men löstes av dåvnrande försam lingsföreståndaren Thure Carlsson på ett lyokligt sätt,i det att dopfärättningar ordnades inom föreningen.Dettahar sedanA dess varit ?öreningens/församlingons handlingslinje. _ Det äldstadokumentet amen från Svenska Kyrkan skild depeyn skildras i protokoll från kyrkestämma den 25 sept.3661 där det heter: f Var Carl Johan Johansson från Stengårdshult in kallad för att han själv medelst nedsänkning i vatten döpt sin egen son.Detta utan att nöddep förelåg och utan att präst enligt handboken bekräftat dopet.Rörande själva till_ vägagängssättet vid dopet så hade detta skett medelst neddepp ning en gång uti vatten i Faderns,50nens och Den Helige Andes namn.därvid han givit barnet namnet Hjalmar Efraim,varefter han läst över det Fader Vår och Välsignelsen...." Frans Andersson,Christnffer Pettersson och Anders Carlsson hade vid dopet varit vittnen,något som kyrkoherde Joh.Fr Håhl heller inte gadkände.0vannämnda tre personer är kända sem ledande män i missionsföreningens historia liksom barnets fader. Då hyrkorådet varnade Johansson att befatta sig med barndop förklarade han att "han vad andras barn beträffar skulle ställa sig kyrkorådets förbud till efterrättelse..." BARN_ OCH UNGDUMSARBETE. MATRIKELUPPGIFTER Söndagsskolan i Klöverdala har mycket gamla anor.18T0 vet vi att den fanns.Troligen är den lika gammal som den övriga verksañheten.Från början hölls söndagsskola på privat initia tiv men knöts senare fastare till församlingen. 1907 bildas Stora Åby Kristlig: Ungdomsförening och fick vid starten 55 medlemmar.Den tillkom aum en frukt av den Väckel se,sem i början av detta århundrade dreg över bygden.Ungdome föreningen upphörde emellertid senare men uppetdd igen 1971 i den ungdemsförening som då bildades och som omfattar hela S.A.ü.kletsen.Ett tiotal troende ungdomar från Kläverdala tillhör denna. i 1924 startade Man en junierförening,sem från början fickü17 medlemmar.Initiativtagare var paster Gunnar Holmberth.Den lever kvar och arbetar med eförminakad intensitet. UVarbete /ecoutarbete/ har inte bedrivits i församlingens regi.I början av 1970talet började dock en del ungdomar i aktuell ålder från bygden gå med i UVkåren i Stava/Bultsbol I dag är det drygt tiatalet från Edetbygden med_i detta 4' arbete. Väckelee var upphevet till missinnsföreningens bildande och är orsaken till att den lever idag.Gång på gång under de gångna 110 åren har Herren besökt Kläverdala med väckelsene _ vårflöden.Då de äldsta matriklarna är från 1560talet är 1870 »italet höljt i dunkel för 959. 15315á brann uäekelsens eld '°på ga: mäktigt sätt i bygden.Missionsföreningen mer än för ddåålrdes under dessa två år.Ett hundratal personer välkemna dåd Elle församlingsgemenskapen. Omkring 1899 kan en ny be ;Releetid med ett 25tal persener,sam tillfördes föreningen. 'en 16 dee.1923 intogs.ett 25tal persener av vilka ._EU ; leva dch tillhöra församlingen.Även under senare ._ §1? den himmelska strömmen visat tendenser att stiga.193ü Sl,l94431950,196270 har många som sin avgärelees tid. Det är omöjligt att av matriklarna utläsa det exakta antalet medlemmar i föreningen/församlingen.Pastor Martin Högberg In ger i 90åreskriften deras antal till 34520: sedan dess 32 medlemmar intagite skulle det totala antalet vara 377.5iff :an viderveig dock vara betydligt större bl.a genom en del fragmentarieka uppgifter från 166070 talen.Cirka 400 peren ner här uñuei åren tillhört föreningen/församlingen.Snarare åtar än”uháér'deñHA'siffra. ' “Vüänga av dessa ha flyttat från bygden,men har den Helige el _au^*'umi'n:rå&_'M° “ ' " ' \_\__:._.1_4_;_n. ;:r i 1* ;.Ä den med sig och spred den vidare.Ãnnu fler är de som före nats med den triumferande“skaran i Livets landLNågra av dem ville vi gärna påminna om här men avstår då det skulle bli en alldeles för lång berättelse. Några av församlingens medlemmar ha tjänat sem evangelister på SAMEs fält. En av dessa, Kurt Rydbexg har genomgått_§is siansskølan i Kortebp och fullgör f.n. pasterstjänst inen Alliansmissionen. I Så slutes tingen: Kelpurtörer från Jönköpings Missionsföe sening predikade det glada budskapet i vår bygd och i dag får sentida ättlingae till den som hörde och mottog budska bet tjäna Herren i det samfund 90m framvuxit ur Jönköpings Hissionsförenings ret och stam. viTT EN: iünder de första.åren gästads_resande kolpertörer från Jön J nköpings Missionsförening,som nämnts missionshuset och predi I I påedikanters rssnrr.Hen man samladBS'till upphyggelsemäien de Ordet här.Varjs år har kassabuken en utgiftspest för ienom ingen predikant var tillstädes.Enligt vad som berät çsjêästes det då efta ur Pietisten eller någon andaktsbék :t f Larsson i Ruskilsby är en av dem sem ofta nämnes som ;Åtvid dessa tillfällen.En annan sem nämnes är en lant ;e från Hakebo vid namn Ssndberg.Traligen är det fråga han Petter sandberg från Ängarps Narregård.En annan sam nyeket lång tid tjänade församlingen var Gustaf Bengts “aisberg.Vi ha inte årtal då han intogs i församlingen __1t att döma var han medlem i bortåt 70 år.Hans far Q ?.6. ockSå församlingen från 1881.Man har berättat G'Bengtsson då missicnshusets bänkar utbyttes mot *då de gamla antingen blev ved eller försåldes,bar en _giäiån Klöverdala till Falsberg.En sträcka som även em ' sia följer dåtida vägar gent över skogen blir mer än 5 km. Vi tänker ess ofta dessa,som började den ?ris verksaåheten i våra bygder som män i övre medelåldern.§å är desk inte aêls faliet.Låt ass se_efter hur gamla de nån var som under __ tecknade de första stadgarna 1570 1 Johan Petter Carlsssn \f=ä,5?ä&§ebe_pçh uifsbo var född 1aza ech alltså 42 år.Härk ' 'gackså itä missionshuset byggdes sex år tidigare och att han ?“ *'*a ;isdningen_fär detta bygge. Johan Johansssn i Tunav den. .4. 10.. var född 1834, Carl Pettersson 1831,hans bror Christoffer 1840.0vannämnde Johan Pettere bror Anders från Stengärdshult var född 1834,Gustaf Larsson i Ruskilsby 1842 och hans brö der Johannes och Carl 1641 respektive 1644.Johannee Johansson i Klöverdala var född 1534 och Anders Fridell 1543.31and de övriga undertecknarna kan nämnas att Johan Björn var född 1BSBQbyggmästaren Carl Samuelsson i Ruskilsby 1531,Peter Rå berg i Öna 1816 och Gustaf Bengtsson i Falsberg 1545. ' Den förste predikant vi möter namnet på är predikant Sxensson från Ödeshög,som dnder 1534s5 uppbär 75: i arvode för pre dåkohesök.Hur ofta dessa skedde omnämnee ej,men att det minst en gång per månad är tydligt.Från 1869 kallas Gustaf Haml i Höneryd att minst en gång i månaden besöka Klövetdala.5amma är förhållandet med Karl Johansson i Fällan 1B99.Från 1919 tjänar Thure Carlsson som lokalpredikant för ett arvode av 100: Uekså'han skulle predika minst en gång i månaden för _ denna Symma.1924 anetälles den förste ordinarie predikanten Det är Gunnar Huimberth.Han efterträdes 1928 av Harald Lin deborg.1932 kommer Earl Carlsson och stannar till 1936.5edan följer 1944_47 Johannes Treiberg.194953 Wilborn Ägren.Under de närmaste åren tjänade under kortare tider b1.a Martin Hög :ber95Cha1mar Nynan m.Fl. 195759 Gustav Pettersson,196064 Ruben Karlaeon.1965GB Arne Erikssoü och sedan 1969 Bästa Lutherssnn. N10 ORDFÖRANDEN UNDER 119 ÄR: Fram till 1573 hette ordföranden J.P Carlsson.Han efterträd4 des av Carl A Larssan i Ruskilsbygsom innehade poeten under 43 åt eller till sin död 1917. Kohan Björn Klöverdala 1917 23, Älgot Wissman L:a Morliden 19262B,Gunnar Pettersson St.A1eryd 192932,Emil Rydberg Halvarby 1933434,David Gustave son Stengårdshult 193549,Torsten Rydberg 195063 och från 9964 Alvar Davidsson. §IYREKSELEDAMÖTER 1s7g,_ 1324 Tyvärr vet vi inte vilka som var i ledningen före 1670 då de första stadgarna antogs.Därför ingen notering 186470. Johan Petter Carlsson Stärtebo / Ulfsbo 1670 73 Johannes P Johansson Tuna > 1870 75 Carl Pettersson 5T.Aleryd/ Haddåeen ' 1870 177 Christoffer Pettersson 5t.Aleryd 1870 74 6690 0706 Gustaf Larsson Ruekileby 1870 71 3355 94 ..11 Johannes JohanssOn Klöverdala 1870 76 Anders Carlsson Stongårdshultk 187871 Carl A Larsson Ruskilsby 1872 _1916 Johan Fridell Stengårdshult 1872 74 3 Ulrik Samuelsson Ruskilsby/Aloryd 1874 81 1891 Por Johansson Upsala 1875 86 Carl D Johansson Krissoby 1875 ;80 August Johansson Morliden 1877 /troligen densamma som sedan bor i Klöverdala och sedan ; Ulfsbo/ Frans 0 Andersson Aleryd/Öna 1878 83 1535.190949 Gustaf Bengtsson Falsborg 1878. 1890 Johannes Andersson Klöverdala' 1879 87,188919UU Johannes Larsson Ruskilsby/Ulfsbo 1879 82 \ Earl J Samuelsson Ruskilshy/ñlävordala 1881. 188690 J Jaonsson /o1.J Johansson/ Ona 1882 85 A.F Kruso Aleryd 1882 82 Johan Brun Krisseby 1884 85 Carl Johan Samuelsson Ugglehult 1887 93 Carl Johansson Ugglohult 1889. _1901 Gustaf Johansson Stongårdshult 1890. 189398 190206 August Johansson Klövordala/Ulfsbo 189192 18991914 Johan Björn Klövordala 1892 Carl E Jonsson Frätzabola/Klöverdala 1903 AlgotJWissman_Morliden' 1912 Simon Fridell Stengårdshult / Kälkobo 1915 18 Birger Nöjd L:a Aloryd 1917 23 Erik Leif: Ruskilsby 1919 Thure Carlsson L:a Aleryd' 1920 Thoodor Andersson Uppsala 1924 Vi är barn av uäckolsens folk. I don ena handen håller vi ar vet från fäderna och i den andra nycklarna till framtiden. Med de orden avslutas jubileumsakiiftsn 1954.95 är aktuella också idag.I en tid då banden med det förflutna obarmhärtigt och hårdhänt slits au,bohövor det sägas igen: ' i 0 Gör något mer än vårda en grav bruka det arv,som du fått Morgondagsn är höljd i dunkol för oss men ett Veta vi: Med oss är Gud med Honom segra vi..... Kl" sêda Östa L