Artikel

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

BLADET l 'När' “Svämc Fredagen dem 22 December 1939. " var socken' ochi w * Ödeshög bondgård. ”En bäck, Swämpoån kallad, kommer från. gränsen av Småland och utfaller vid _ Orrnäs", heter det i en bok från 1800ta lets början., Visserligen kallas detta vat tendrag av Ödeshögsborna i dagligt tal "Markåa”, vilket dock'ej hindrar den cite rade uppgiftens riktighet. I namnets stav ning kan man måhända utläsa dess upp komst. Det är nämligen möjligt att nam net Svemb härleder sig från ”svämma ö ver". Den lilla ån _ som numera just inte svämmar över skulle alltså ha gi vit namnet åt byn. Vad ortsnamnsforskw ningen säger om denna härledning är mig obekant. Om Svembs historia finns något litet bevarat, vilket är desto ståtligare att röra sig med, som denna by i nuvarande Ödeshögs kommun förr skulle ha varit _egen kyrksocken. ' Swäms socken *fanns 'före reformationen. _ Om denna socken är tyvärr mycket litet känt. Men ”det förefaller dock troligt, att det långt före reformationen fanns en soc ken med namnet _Swäm Någon gång på ' * 1300talet,”'möjligen'år'1318; blefden för , enad med "'Öthishögh", som tidigare en dast' var känt som gårdsnamn. Möjligt är, att även där'fanns en kyrka; vars klockor kallade till gudstjänst. I kom ju genom det 1143 i Alvastra'grunda de klostret _ Sveriges första * tidigt un der kristendomens inflytande. Att socknar försvinna, är icke så ovan. ligt. De äldre av denna tidnings läsare erinra sig förmodligen Harstads socken, som för något över 40 år sedan samman . slogs med Väderstad. Vidare hartidigare funnits en Broby söcken i nuvarande Strå, en Kälvesten i Västra Stenby," en Kårstad j utanför Vadstena m, fl. , Fastän man inte vet *så mycket: om .liv * . och leverne i den goda socknen Sväm, är .dock en händelse ur dess historia bevarad. "._Åtminstone synas tillgängliga historiska iskildringaranse den som verklig. ' Historisk drabbning vid. ._ bro. Det 'var på sommaren är 1309. 'zrige regerade konung Birger Magnusson, _ en sonson till Birger Jarl. Under större delen av hans regeringstid' 'skakades lan det av häftiga strider, vilka inte mildrades av, att en front bestod av konungen och _konung Erik Menved i Danmark, och den andra av konungens bröder, hertigarna 'Erik och Valdemar. Vid nyssnämnda tid punkt befunno sig_ de bägge konungarna' : på framryckning mot norr genom Holaver' den. .Trupperna bestodo till: stor del av ?danska och .tyska ryttare. Träffande kon staterar en krönika, att ”ho silver haver rikligt att giva, han finner många, som hos honom vill bliva”. Vid Svembs bro stötte de båda härarna samman, men en tillfäl lighet gjorde, att fientligheterna snart in Ödeshögsbygden ' Svembs ' it Sve ;i ställdes. Riddaren Matts Kättilmundsson, som förde hertig Eriks. banér, råkade näm ligen ut för 'den malören, att hans häst snavade över en sten, "varvid banérstången bröts. Detta ansågs av de vidskepliga sol ' daterna som ett dåligt järtecken. Herti garna uppgåvo all tanke på strid och för svunno fortast möjligt från Svemb. Vad motparten företog sig förmäler icke histo rien. . ; En historieskrivare skildrar de tilltags na Bjälbohertigarnas företag sålunda: "Hertigarna \ hade allestädes warit förut och giordtwägarna obruklige och bortta git alltlifsmedel för folk och hästar. Om någon tropp aldrig så litet skilde sig från “ huwudhären kom näpligen war femte eller, siette tillbaka". Hertigarna ”ärnade nu angripa Konungarnas makt på Holweden, en tiock skog, der de giordt stora förhugg ningar", och vi ha nyss noterat' resulta tet avdetta angrepp. Banérets fall gjorde soldaterna _missmodiga, ”thy Wille de in genting wåga". Hären delades i .tre ho par, som från ,krigsskådeplatsen sändes till Skara,gUppsala __och Kalmar; * Det var tydligen icke alltid så fridsamt i Sväm, fastän det ordnade upp sig denna sångIf, ' ' : _"Svaem" var en tid tillhörigt Vad ' Stena.. kloster. ' I hävderna hittar man ännu några gån ger ortens namn, 'antingen nu avses byn eller socknen. I Magnus Erikssons och drottning Blankas testamente år 1346 gi ves emellertid till .det blivande klostret i Vadstena ”Svaemi öthishögs sokn". År 1357 lämnades Svaem i utbyte mot vissa villkor till Skeninge kloster. Albrekt .av Mecklenburg stadfästedenna besittnings rätt nio år senare. Ännu äldre handlingar ha påträffats om Öninge 'by i ödeshög, ge nom ett öppet brev, som konung Valdemar * år_ ,1257 ' utfärdade .i “Yninge”; De för , Svemb angivna årtalen äro annars respek tabla_ nog och röja en tidig odling i denna ; \___by, Många fynd _av skelett och annat har i \_*'gjorts vid Svembs bro, där åtskilliga solda \ ;:_:ter.bl,evo__jordade: Vid det för några år. se ,.,dan pågående vägarbetet från Ödeshög till . .länsgränsen=.anträffades bl. a. ett par ske .lett ' där bysmedjan stått. Om_Svemb finns vidare en anm' kning i räkenskaperna av 1543, där det heter: ”Item till minnes uti Svembovada äro :32 kronobönder, vilka plåga inga häradshäs tar holla, _förty degå intet till Tings, utan .fougten plägar hålla landbostempna'med dem, men härefter skola the hålla härads = _gästning". Detvar ett förständigande'till den tidens innebyggare _i Svemb _ vilka 'tydligen voro, minst dubbelt så många som nu , attsköta sina samhälleliga förplik _ telser, ett förständigande, bakom vilket man ..spârar;_ landsfadern Gustaf Wasas ordnande hand. . H u g 0 B r o 1 i n.