Näteryd

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Arne Ivarsson Näteryd En gammal by i Holaveden. Näteryd var i gamla tider en egen gård men idag finns i Näteryd endast två fritidsfastigheter. Jord och skog hör till Kushult. Några åretruntboende finns inte längre i Näteryd. Allmänt om Näteryd Näteryd består, eller bestod av en fjärdedels hemman och kan då jämfö ras med Öjan, Glasfall och Staffanstorp. Eftersom Näteryd kom att lyda under Kushult är det svårt att ur arkiven få exakta uppgifter om Näteryd och människorna där. Redan i mantalslängden för 1719 upptogs Näteryd under Kushult. Näteryd gränsar i norr till Sunneryd och Rossholmen, i öster till Stavre berg, i söder till Lilla Krokek och i väster till Hårstorp. Näteryd gränsar så ledes inte till Kushult. Rosshohnen ligger emellan. Därför kan man kanske kalla Näteryd som en utjord till Kushult. Eftersom Näteryd i äldre tider var en självständig gård och hade kopplingar till Stavabygden har jag valt att göra en särskild redovisning av Näteryd. Näteryds ålder Näteryd blev en fast boplats någon gång under medeltiden, kanske på 1300talet. Sedan kan vi pruta eller lägga till något hundratal år, framåt eller bakåt. Mina äldsta uppgifter om Näteryd är från 1571. Då fanns där en bonde som hette Lasse och han uppgav sig äga en oxe och en ko. Tio procent av detta värde skulle han betala till lösen av Älvsborgs fästning. År 1620 hade Sven i Näteryd en häst, två kor och fem får. Han hade ock så åker till en tunna utsäde. Samtidigt anges änkan i Näteryd ha en ko, fyra får och ett svin men ingen åker. Näteryd har också under årens lopp legat bland de lägsta i Stavabygden vad gäller skatteförmåga, uttryckt i de olika skattelängder som upprättats. Detta kan också tyda på att Näteryd tillhör de yngre bosättningarna i Stavabygden. I äldre tider hade Näteryd plats som egen gård i jordeböcker, mantals längder m.m. Även i ett par tidiga husförhörslängder, år 1766 och 1773, har Näteryd status som egen by. I mantalslängden 1719 uppges att Näteryd bru kas under Kushult. Därefter följer flera mantalslängder där Näteryd står ensamt. I mantalslängden för 1776 står åter att Näteryd brukas under Ku shult. Näteryds gård ingick därefter i Kushult och de som därefter bodde i Näteryd har i kyrkoböcker och andra handlingar uppgivits bo på Kushults agon I Näteryd har varit många flyttningar under årens lopp. Det har varit rena vandrarhemmet. Någon släktgård kan vi inte tala om. När Näteryd se dan lagts under Kushult var det många som bodde här tillfälligt som inhy ses. Ett elakt hemman 1638 Ett intressant dokument är den geometriska ägoavmätningen från 1638. Den har kallats den första kartläggningen. Det är säkerligen den första kar tan över Näteryd. Den är mest att betrakta som en skiss och upptar två gär den, Norrgärdet och Södergärdet med hustomten emellan dem. Näteryds kronohemman står det överst, sedan anges utsädet i Norrgärdet till 1/2 tunna och lika mycket i Södergärdet. Några små åkerlappar är utritade i båda gärdena. Undertill har skrivits äng till åtta lass hö samt någon skog och utmark. Därefter kommer slut klämmen Detta är ett elakt hemman. Vi skall tolka detta som att det var svårt att försörja sig på detta hemman. Laga skifte Ett markskifte har skett i Näteryd. Det var år 1841 och det var laga skif tet. Näteryd var då uppdelat på sex ägare. Ägaruppgifterna och uppgifterna om mantal tyder på att skiftet var en del av Kushults skifte. Då upprättades också en karta. Enligt kartan låg husen väl samlade på den plats där husen ligger idag, frånsett att det på kartan ligger ytterligare hus, kanske ett eget torp, strax norr eller nordost om Fridhem. Torp och torpare I den torpinventering som nyligen gjorts har konstaterats tre eller fyra torp i Näteryd, eller rättare sagt, Kushults ägor. Av dessa finns två kvar än nu idag, nämligen Lindbergs och Fridhem. Det tredje var SmedKristins, vilket låg invid landsvägen, söder om torpet Skansen på Sunneryds ägor. Det finns en muntlig tradition om att ytterligare ett torp kan ha funnits nord ost om Fridhem. Kartan från laga skiftet talar för denna uppgift. På Näteryds ägor fanns också en hybbel, en enkel stuga på 1600talet. Platsen för denna är inte helt klar. Domböc kerna Ur domböckerna finns en del att hämta om Näteryds inbyggare. Inte så att de har varit sämre än andra på att lyda lagen. Men domböckerna har ju också tvistemål, köpekontrakt och annat. Jag har arbetat in uppgifter ur domböckerna i anslutning till respektive personberättelser. Likadant har jag gjort med uppgifter ur bouppteckningar. Emigrationen till Amerika Emigration till Amerika har förekommit även från Näteryd, kan vi anta. På grund av kopplingen till Kushult är det svårt att utskilja Näteryd. Frans Alfred Rosenkvist och Amalia Krok emigrerade till Amerika 1881. Detta skedde möjligen från Näteryd. Intressanta männis koöden Det finns många intressanta människor som passerar revy när man blädd rar i Näteryds historia. Jag vill särskilt framhålla några kvinnor, nämligen tre generationer i samma familj. Det är Kerstin Arvidsdotter, född 1762, änka efter torparen Erik Persson i Västra Haddåsen. Det var vidare hennes dotter Maja Eriksdotter, född 1785, trolovad med soldaten Häggberg, som dog före giftermålet, samt deras gemensamma dotter Anna Karin. Den sistnämnda vigdes den 8 november 1836 med livgrenadjären Peter Ståhl från Sjögetorp. Men denne dog fem timmar efter vigseln. Läs mera om dessa kvinnor längre fram i denna berättelse om Näteryd. Där kan vi också läsa om den näslöse, vanföre och oduglige drängen Samuel Johan Svenson. Han är ett människoöde, värt att begrunda. Människorna i Näteryd Den äldsta uppgiften jag har från Näteryd är från 1571. Då fanns i Näte ryd en man som hette Lasse. Han deklarerade då att han hade en oxe och en ko. Han hade inga får, getter, svin, ungnöt eller hästar, ingen koppar och inget silver. Därefter dröjde det till år 1613 innan nästa notering. Vi börjar med en tabell för att visa de äldsta uppgifterna om Näteryd. ÅrNamn mm Källa 1571 Lasse (en oxe och en ko) Älvsb. 1594 Sven i Näteryd har sålt systerpart i Jonstorp, se domboken 1613 Per Älvsb. 1620 Sven (1 häst, två kor, fem får, en tunna utsäde) BU " Änkan(1 ko, fyra får, ett svin) 1675 Håkan, 1/4dels hemman, räntan 31616 J 1678 Gifta knektakonan Ingrid Karlsdotter med barn, se domboken 1681 Per och hustrun M 1682 Per och hustrun M 1684 Per Mil. 1685 Anders J 1687 Per, Gunnar och hustrun M 1692 Karin Persdotter skall betala, mantalspenning, se domboken Förklaringar: Älvsb = Älvsborgs lösen Mil = militära källor, BU = Boskaps och utsädeslängd M = Mantalslängd J = Jordebok Sock = sockenstämmoprotokoll Detta var våra äldsta uppgifter om Näteryd i tabellform. Jag vill börja med att titta lite närmare på de uppgifter som finns i tabellen. Den äldsta uppgiften jag har om Näteryd är från 1571. Alla Sveriges bönder skulle då bidra med 10 % av sina tillgångar för att Sverige skulle köpa Älvsborgs fästning av danskarna. Det blev därför en skattetabell. Bon den i Näteryd hette då Lasse. Han hade inget silver och ingen koppar. Hans tillgångar bestod av en oxe och en ko. Från Vista härads dombok har vi en notering från 1594. Den kan gälla Näteryd, även om det skrevs Nätsret eller Nätered. Den tyder på att Sven då haft någon koppling till Jonstorp i Gränna landsförsamling. År 1620 hette bonden i Näteryd Sven och han hade en häst, två kor och fem får och han hade åker till en tunna utsäde. I Näteryd fanns också en än ka som hade en ko, fyra får och ett svin. Hon var kanske änka efter någon tidigare bonde i Näteryd. Håkan Olofsson , bonde iNäteryd, H Kerstin , Håkan kom till Näteryd vid mitten av 1630talet och var sedan bonde här fram till 1670talet. Han skymtar i längderna mest med förnamnet, någon gång också med efternamnet. Mest står det Håkan med hustru, men även hustrun Kerstin nämns någon gång med förnamn. År 1661 fanns det en inhyst man i Näteryd som hette Bengt och hans hustru hette förmodligen Ingiäl Bengtsdotter. Om bakgrunden för Håkan och hans hustru vet vi inget. Ett elakt hemman Från den geometriska jordeboken 1638 har vi några uppgifter om Näte ryd samt en enkel karta över de åkrar och ängar som hörde till Näteryd. Det var alltså under Håkan Olofssons tid. Kartan visar att det i Norrgärdet fanns tre åkrar och i Södergärdet fyra åkrar, alla små. Hustomten var troligen densamma som idag med husen liggande invid vägen som kom från Stavreberg och gick vidare ut mot landsvägen. Åkern räckte till en tunna utsäde och ängarna gav åtta lass hö. Det fanns också nå gon skog och utmark. Så kommer slutklämmen till detta, nämligen Detta är ett elakt hemman. Förmodligen betydde detta att det ansågs vara svårt att försörja en familj här i Näteryd. Vid tinget i Gränna den 6 juni 1652 klagade Per i Sunneryd på att Håkan i Näteryd kallat honom för tjuv och skälm. Håkan nekade först till detta men Per Larsson i Sväm och Nils i Bråten intygade detta. Då medgav Håkan att det var hastigt framkomna 0rd. Han dömdes att böta tre daler. Bygden hör de då till Wisingsborgs grevskap och ingick då i Vista härad. Tingen hölls först i Reaby, senare i Gränna. I Näteryd bodde förmodligen även flera människor än bondefamiljen. På ägorna fanns ett torp, en så kallat hybbel. Möjligen var det där som Per Larsson bodde. Den 22 februari 1655 hölls vintertinget i Gränna. Då ankla gades Per Larsson i Näteryd för att han hade besovit en kvinna på Krokeks ägor. Han kunde inte neka till detta och eftersom han inte ville gifta sig med henne dömdes han till tre daler i böter. Vid hösttinget den 34 december 1658 i Gränna vittnade Jöns i Stava om att Håkan i Näteryd levererade Anders Ingemarsson tre daler och 25 öre vid uppbördsmötet i Kråkeryd och att dessa penningar lånade Håkan av J önses son Per. Anders Ingemarsson var grevens fogde och han hade Kushult som sitt hemman. Det var troligen räntan för Näteryd som betalades. Vid sommartinget i Gränna den 3 juni 1664 hade befallningsmannen Anders Skog inlämnat en husesynslängd och av den framgick att Håkan i Näteryd inte hållit sitt hemman i Näteryd i det skick som han borde. Han hade tidigare varnats för att hus och byggning förfallit, nämligen två stugor, syllaträden och några stockar i väggarna. Han dömdes att böta sex daler efter husesynsordningen. Vidare konstaterades ytterligare skador på såväl man som ladugård och foteträd under två lador och en loge, och efter nämndens vittnande och värdering dömdes Håkan att böta 12 daler silvermynt. Vid vintertinget i Gränna den 2223 februari 1664 framställdes komm Ingrid i Näteryd, som hade låtit råda sig med bam. Hon bekände att en dräng, Bengt i Holkaberg, hävdat henne tre veckor före midsommar. Sedan hade detta också skett vid midsommartid åtskilliga gånger. Bengt nekade med grova eder härtill och misstänkte i stället Jeppe i Kärr, en gift man som 14 dagar före midsommaren hade beskyllt Bengt för denna kona och velat få honom att bekänna att han hade belägrat Ingrid. Bengt sade också att Bengt och Håkan i Stava hörde detta. Varken de eller Jeppe i Kärr var närvarande vid tinget och målet uppsköts till nästa ting. Målet uppkom på sommartinget i Gränna den 34 juni 1664. Då blev både drängen Bengt i Holkaberg och komm Ingrid i Näteryd inställda inför rätten. Konan vidhöll sin förra bekännelse att Bengt hävdat henne i Holka berg tre veckor före midsommaren förra året och därefter flera gånger, och att hon blev havande vid midsommar. Därefter födde hon barnet en månad efter Kyndelsmässan förliden vinter. Bengt nekade även nu. Jeppe i Kärr nekade bestämt. Konan sade också att någon annan än Bengt icke belägrat henne. Eftersom saken var mörk upp sattes målet till ny rannsakning. Målet uppkom en tredje gång, den 27 september 1664 och även då vid höll Ingrid sin bekännelse. Hon bekräftade sin bekännelse med stora eder och förpliktelser. Bengt nekade även denna gång. Ingen annan kunde över tygas om att ha haft något lägersmål med denna piga. Saken ställdes till nämndens betänkande och Bengt fick då möjligheten till edgång och värjomål. Han antog inte detta och dömdes då att böta tre daler. Befallningsmannen Anders Skog i Kushult var Per Brahes fogde eller befallningsman och han hade efterträtt Anders Ingemarsson, som tidigare innehaft denna syssla. Vid sommartinget i Gränna den 2 juni 1665 klagade befallningsmannen Anders Skog i Kushult över att hans granne Bengt i Sunneryd inte längre tillät honom att ha mulbete och klövegång i Skansmarken. Måns i Klämmes torp, 77 år gammal, vittnade om att han för 56 år sedan tjänte i två års tid hos Anders Larsson, som då hade Kushult. Då hade Kushult sin boskap vid Sandvadet uti Skansmarken. Kushults boskap gick utan någons hinder fritt intill Stavrebergs och Näteryds gärdes gårdar och Skansmarken var en oskiftad mark till Sunneryd, Kushult, Hårs torp, Näteryd och Rosshohnen. Måns hörde vid den tiden inget klander här om. Tvisten om Skansmarken fortsatte. Mera om denna tvist kan vi läsa un der Sunneryd, Hårstorp och Kushult. Observera vilka härliga ord, mulbete och klövegång. År 1665 fanns en man i Näteryd som hette Göran. Han var stämd inför tinget för att han hade uttalat skällsord mot hustru Marit i Bankaby. Mera vet jag inte om honom. Kanske kan det avse Håkan? På Näteryds ägor fanns i gamla tider en hybbel, en enkel stuga och möj ligen något lite jord till. Detta var före indelningsverkets tillkomst och före de vanliga soldattorpens tillkomst. Hybbel var 1600talets namn på backstu ga eller ett litet torp. Var på Näteryds ägor den låg är inte helt klart. På den na hybbel på Näteryds marker bodde på 1670talet en soldatfamilj, Anders Simonsson och hans hustru Ingrid Karlsdotter. Mannen låg ute i krigen i Tyskland och hustrun Ingrid var ensam hem ma. Det bar sig inte bättre än att Ingrid blev med barn. Hon berättade att det var den ogifta skomakaren på Sjöstorp, Peder Jonsson, som haft lägerskap med henne på Holkabergs gästgivargård den 28 maj 1677. Den 20 januari 1678 födde hon tvillingar. Det blev tingssak av detta och rannsakningen började den 1 mars 1678. Peder Jonsson nekade till gärningen. Nämndens mening var att uppsätta målet till ny rannsakning vid nästa ting. Då berättade nämndemannen Anders i Hårstorp och Måns i Erstorp att gifta mannen Börje i Renemo påstods ha haft olovligt umgänge med denna lättfärdiga kona. Hon hade dessutom för 1415 år sedan fött oäkta barn och då lagt skulden på en dräng, Bengt Nilsson, men att denne aldrig vidgick detta. Det hölls skäligt att konanföres till Visingsborgs slott till ytterligare cognition. Den 27 maj 1678 uppkom målet på nytt. Konan vidhöll sin berättelse. Drängen Peder Jonsson nekade även nu. Anders Skog berättar att några från Tyskland hemkomna soldater berättat att soldaten Anders Simonsson blev sotdöd i Stettin vid Thomasmässotiden. Målet uppsköts även nu till nästa ting. Den 23 september 1678 upptogs målet igen. Ingrid vidhöll sin tidigare berättelse. Tingsrätten uppsköt målet till en fjärde rannsakning. Den skedde den 24 mars 1679. Ingrid Karlsdotter vidhöll även då sina uppgifter. Läns mannen Peder i Bankaby framlade fältväbeln Anders Larssons attest att ko nans man, soldaten Anders Simonsson dog i Stettin den 23 januari 1678. Lägersmålet skedde sålunda medan hennes man levde. Peder Jonsson förnekade helt att han haft något med komm att skafa, denna lätycärdiga och förhärdade skamlösa horkona. Det framkom också att hon tidigare varit tingförd för lägersmål inför denna rätt, den 22 februari, 3 juni och 27 september 1664. Hon hade då beskyllt drängen Bengt i Holkaberg för att ha lägrat henne i Holkabergs Gästgivargård, men bemälte dräng hade nekat. Han bekände inte heller när han i sin sjukdom låg på sitt yttersta, med Her rens Högvördiga Nattvard. Denna komm var då misstänkt för lägersmål med en gift man, J äppe i J äppe var även nu aktuell liksom två gifta män och bröder, Börje i Renemo och Nils i Åby. Eftersom hennes man levat när hon begått detta lägersmål hade hon be drivit enfalt hor. Hon förmådde inte betala penningböter och därför dömde därför horkonan Ingrid Carlsdotter för begånget enfalt har att för tingshus dörren hudstrykas. Detta skulle ske genast, men den närvarande allmogen kunde inte förmås att slå horkonan. Rätten ålade därför länsmannen att anställa detta på eget ansvar. Hudstrykning innebar att sitta vid tingshusdörren med bar rygg och slås blodig genom att alla som skulle gå ut skulle ge henne ett eller ett par slag över ryggen. Det innebar ofta att ryggen blev ett enda stort sår. Stackars människor. Under 1690talet bodde i Näteryd Per och Karin. De hade en son Per som föddes 1689 men som dog 1697. 1698 fick de en ny son som också döptes till Per. De har troligen flyttat strax därefter. De är kända endast till för namnen. De är omnämnda flera gånger i kyrkoboken. Karin var dopvittnen vid åtskilliga barndop. De har troligen flyttat från Näteryd före år 1700. Per var ijordeboken 1695 antecknad som bonde i Näteryd. Vi närmar oss 1700talet. Från 1693 började kyrkoböcker skrivas i Ödeshögs socken. Det var uppgifter om födda, vigda och döda. Det gör det lättare att se vilka personer som bott i bygden. Husförhörslängder finns inte förrän från 1805, frånsett en enkel sådan från åren 176673. Åren 1699 och 1704 var år med hög dödlighet. 17101711 kom den ori entaliska pesten och skördade många offer i hela landet. I Ödeshögs sock en dog 154 människor i pesten, därav 20 i Stavabygden. I Stora Krokek dog sju personer. I Näteryd dog en person, änkan Margareta Olofsdotter, 70 år gammal. Dödsorsaken för henne är inte nämnd. Var hon möjligen en sys ter till Håkan Olofsson som vi läst om tidigare. Många tillfälliga boenden tycks ha funnits i Näteryd under åren kring sekelskiftet 1700. Det är omöjligt att få ett sammanhang mellan alla de namn som strömmar förbi, mest bara förnamn. Per Gudmundsson (1614), gammal fattig bonde, död 11 juli 1694 Brita Larsdotter (1620), död 1702 hos sin måg i Siggeryd Ingiäl 1661, g m Måns i Siggeryd (omkr. 1685) Denna familj är känd enbart genom ett par anteckningar i kyrkoboken år 1694. Från 1695 finns Per och Karin noterade i Näteryd. De fick en son den 19 oktober 1695 som döptes till Per. Karin är dopvittne i Sunneryd och Hårs torp 1696. 1698 fick de återigen en son som döptes till Per. Därefter saknas uppgifter om Per och Karin. Den Per Andersson med hustru som nämns 1719 kanske kan vara dessa, men det är osäkert. Näteryd tycks ha varit rena vandrarhemmet. Under åren 1700 till 1703 bodde Håkan Persson och hans hustru Brita samt en son Per i Näteryd. Även dessa är kända endast till namnen. En an nan familj som bodde där någon kort tid omkring 1712 var Anders Håkans son, hans hustru Kerstin Svensdotter och en dotter Margareta, född 1712. Möjligen flyttade de till Sväm 1713. Vidare bodde i Näteryd vid denna tid en gammal ryttare, Erik Nilsson, född 1647, med sin hustru Karin Larsdotter. De gifte sig 1717 och fick samma år en son, Nils, som dog samma år. De flyttade samma år från Näte ryd till Frebol och året därpå till Skrädebergs ägor. Margareta Olofsdotter, född 1640, änka efter soldat Lars för Ögården, dog 1710 hos sin dotter i Näteryd 1710. Hon var ett allmosehjon. Per Andersson med hustru bodde i Näteryd 1719 och 1720 enligt man talslängden. Brukaren av Näteryd hette då Per Håkansson. Han och hans hustru var dock även de bara tillfälliga i Näteryd. De är okända i övrigt. Där bodde också ungefär samtidigt Lars Persson med sin hustru. Hustrun var dotter till soldaten J ööl i Sunneryd. Hos dem bodde också hennes mor, Brita Nilsdotter, änka efter soldaten J ööl. Hon dog i Näteryd 1714. Jag har i öv rigt inga uppgifter om dem. Jöns Bergman , ryttare H Elin Hansdotter , Lars (Sven) 17180925 i Hårstorp, .dotter 17210409 Nils 17231108, sockneskräddare och bosatt i Jusseryd Jöns Bergman var ryttare i Hårstorp från omkring 1713 till mitten av 1720talet då familjen flyttade till Näteryd. De flyttade senare troligen till Öjans ägor. Dopvittnena tyder på att det fanns släktskap med Jöns Hansson i Gåsabol och Nils Hansson i Gyllinge. Kanske var Elin Hansdotter en syster till dessa. I domboken för sommartinget 1723 finns några anteckningar om Jöns Bergman. Han hade då till tinget instämt Sven Broberg angående rätten att bruka halva Näteryd. Rätten konstaterade att det fanns ett giltigt kontrakt och gav Bergman rätt i sin stämning. Olof Larsson , torpare Margareta Hindriksdotter 1683, död 1711 Sara J önsdotter , Karin 17210111, Olof och Margareta gifte sig 1708. Olof uppgavs då vara från Näteryds ägor samt ofärdig. De bodde sedan på torpet Skansen på Hårstorps ägor. Där dog Margareta 1711. De var barnlösa. Olof gifte sig 1719 med Sara Jönsdot ter och de bodde sedan på Näteryds ägor ett par år men har därefter troligen flyttat. 1774 dog Åby rotegumma Sara J ohansdotter, f 1701. Detta kan möj ligen vara Olofs hustru. Vi ser att enbart under 2030 år i början av 1700talet har en mängd olika familjer bott i Näteryd. Någon särskild släkt kan inte skönjas. Näteryd fort satte att vara en tillfällig boplats för en mängd människor. 1737 var ett år med höga dödstal. Det har i kyrkoböckerna för Ödeshögs församling inte angetts vilken epidemi eller vilka sjukdomar som förekom. Möjligen var det "frossan" som är omtalad det året på andra håll i Sverige. I Ödeshögs församling dog 109 personer, en siffra som var ca tre gånger så hög som under ett normalår. I Stavabygden dog 20 personer. I Näteryd dog fyra personer. Släkten von Brobergen Någon gång vid sekelskiftet 1700 dyker en ny släkt upp i Kushult, och i Näteryd. Det är den adliga släkten von Brobergen, en urgammal adlig ätt från Rhentrakten i Tyskland, känd där redan år 1133. Släkten kom till Sve rige i början av 1600talet. Den introducerades på Riddarhuset 1680. I Sve rige förekom släkten särskilt i Östergötland. Till Kushult och Näteryd kom Sven von Brobergen. Namnet skrevs lite olika. Min äldsta anträffade notering är från 1703. Då skrevs namnet Sven von Brobergen. Sedan skrevs det Bråberger och Broberg. För enkelhetens skull skriver jag Broberg redan från början. Sven Broberg , bokhållare, rusthållare, f.d. fältväbel H1 Dotter till Anders Skog , H2Maria Larsdotter Sjöman 1697, Barn: Karl Johan 1698, g m Brita Jonsdotter och rusthållare i Kushult, Anders , (Anders Bråberg dopvittne 1723) Abraham (1732) Dordi Greta , gift med Karl Gustaf Björkegren, Maria 17370327, g m skrädd. Zachris Persson, se nedan Sven Broberg uppgavs i mantalslängden 1719 vara bokhållare. Troligen hade detta någon koppling till försvaret. Han uppgavs också vara föravske dadfältväbel. Han var först gift med en dotter till befallningsmannen Anders Skog i Kushult. Detta uppges i domboken från 1737. Denna dotter till Anders Skog och hans hustru känner jag inte namnet på. Anders Skog var befallningsman i Visingsborgs grevskap och hade Ku shult som sitt boställe. Förmodligen skatteköpte de Kushult men bilden är osäker. Vid storskiftet 1785 uppgavs halva Kushult vara skatte och andra hälften krono. Genom sitt gifte med dottern i huset blev Sven Broberg rusthållare i Ku shult. Vi kan tillägga att Skogs hustru var dotter till borgmästaren i Gränna. Det var överklass alltigenom Efter Sven Broberg övertog sonen Karl Johan rusthållarsysslan i Kushult. Något som förbryllar är frånvaron av anteckningar i kyrkoböckerna. Inte många anteckningar i Ödeshögs kyrkoböcker om födda, vigda eller döda vad gäller Sven Brobergs familj. Till viss del kan det bero på att det mesta skedde före 1693 då sådana kyrkoböcker började föras, men åtskilligt borde ändå ha varit med. Vi kan då undra över om dessa anteckningar skedde i någon annan kyr kobok. Kanske familjen hade något annat gårdsinnehav, i någon annan för samling, där man kanske vistades mera. I mantalslängden 1720 för Kushult uppges också bokhållaren Anders Broberg. Kan detta kanske vara en broder till Sven Broberg. Familjen fanns i Näteryd redan 1719 enligt mantalslängden för detta år. Till Kushult kom de tidigare, kanske omkring år 1700. Bakgrunden för Sven var som tidigare nämnts den adliga ätten von Brobergen men närmare detal jer saknas. Hans andra hustru, Maria Larsdotter Sjöman, var dotter till sol daten Lars Svensson Sjöman på Ängs ägor. Sven och Maria vigdes 1729. Sven dog omkring 1742. De bodde ännu 1751 kvar i Näteryd men flyttade senare till Kushult. Hustrun Maria Lars dotter och dottern bodde i Näteryd även senare. Dottern Maria gifte sig med skräddaren Zachris Persson, se nedan. Maria Larsdotter dog i Näteryd 3 maj 1779 av bröstsjuka. Vid vintertinget 1703 den 13 februari hade Sven Broberg i Kushult in stämt Hans Håkansson i Sunneryd för stånghygge och åverkan på Kushults skog i Skansmarken. Han krävde skadestånd. Hans Håkansson svarade att skogen i Skansmarken enligt Lysings Härads dom den 14 februari 1684 är Sunneryds enskilda ägor. Detta torde också även nu ha varit häradsrättens åsikt. Vi kan se att Broberg redan 1703 var åbo i Kushult. Vid höstetinget 1721 hade rusthållaren Sven Broberg ansökt om att få fälla träd på häradsallmänningen. Med hänsyn till att det på gårdens ägor fanns tillräckligt med skog avslog häradsrätten hans ansökan. Vid sommartinget 1723 hade ryttaren Jöns Bergman uttagit stämning mot rusthållaren Sven Brobergen i Kushult. Det gällde ett kontrakt av den 10 22 mars 1723, enligt vilket Bergman skulle få arrendera Näteryd. Bergman krävde att Broberg skulle fullfölja kontraktet. Tingsrätten gav honom rätt. Per Månsson i Hårstorp hade vid hösttinget 1735 instämt Sven Broberg och Lars Jönsson i Näteryd för eftersatt underhåll av gärdesgårdar, vilket orsakat skador på hans åkrar. Han begärde ersättning för skadorna och för rättegångskostnaderna. Broberg var inte närvarande vid tinget utan hans talan sköttes av hans hustru. Hon och Lars Jönsson menade att skadan på Pär Månssons åkrar berodde på hans egna dåliga gärdesgårdar, vilket nämndemannen Pär Jönsson i Ses torp påstods kunna intyga. Pär Månsson åberopade då sina vittnen, nämn demannen Pär Gudmundsson i Kråkeryd samt bönderna Anders Månsson och Pär Månsson i Lilla Krokek. Nämndemannen Pär Jönsson i Sestorp uppgav att såväl kärandens som svarandenas gärdesgårdar var dåliga vid besiktningen. Vad rätten beslutade vet jag inte. Vid hösttinget 1735 hade Sven Broberg i Näteryd också instämts av An ders Olofsson i Ödeshög rörande skuldfordran på sex daler silvermynt enligt en obligation, upprättad 1730. Broberg erkände skulden men uppgav att hans barn bör betala skulden eftersom de vid avvittringen efter deras avlidna moder påtagit sig all skuld. Rätten ansåg dock annat och ålade Sven Broberg att inom en månad betala skulden. Vid hösttinget 1737 hade förre fältväbeln Sven Broberg instämt kyrko herden Samuel Ekman från Västra Tollstad för att denne tagit Brobergs bänkrum i Ödeshögs kyrka, som alltid hört till Kushult. Kyrkoherden hade inkommit med en motstämning för osann beskyllning. Enligt den bänkdel ning som 1670 gjordes i kyrkan av dåvarande prosten Johannes Enander var detta bänkrum givet till greve Per Brahes dåvarande befallningsman Anders Skogs hustru, som då ägde Kushults rusthåll. Sven Bråberg var hennes måg och vill behålla detta bänkrum. Som vittnen hördes Per Svensson i Bultsbol, Lars Andersson i Åeryd och Peter Persson i Bankaby. Per Svensson berättade att för 30 år sedan hade prosten Daniel Arvidsson med församlingens bifall tilldelat sin och sina efterträdares hustrur bänkrummet nr 9. Det hade nuvarande prosten Fredrik Bagge för sin hustrus nyttjande. Om bänkrummet nr 8 var det något osä kert. Han var ändå säker på att det inte använts av Kushult, utan av gästgiva ren i Ödeshög och kyrkoherden Ekmans moder, madam Justina Melin. Med vilken rätt visste han inte. Andra vittnet Lars Andersson i Åeryd intygade att för ungefär 30 år se dan eller något mer, har detta bänkrum nr 8 blivit av prosten Arvidsson gi vet till kyrkoherden Ekmans fader i sin livstid. Det har sedan den tiden av kyrkoherden Ekmans moder och hans hustru hävdats. Petter Persson i Bankaby säger att för 30 år sedan anslog prosten Arvids son bänkrummet nr 9 till sin hustru. Då blev nr 8 tilldelad madam Justina Melin och där satt hederligt folk. Han erinrade sig att ryttma'staren Hof vid samma stoldelning intagit å manssidan det rum som förr lytt under Ku shult, men nu senare till msthållet Klockargården i Ödeshög. 11 Nämndemannen Nils Hansson i Gyllinge och Per Jönsson i Sestorp och Jöns Ingelsson i St. Lund intygade ävenledes att madam Justina Melin alltid innehaft det omtvistade bänkrummet. Kyrkoherden Ekman yrkade att behålla detta bänkrum, helst som krono rusthållet Kushult med 1%: mtl Näteryd icke gör mera än ett hemman och har dessutom ett bänkrum i kyrkan nr 6 och ett dito längre ner. Broberg tillfrågades varför han icke tidigare påtalat detta. Han svarade då att han icke velat få osämja när kyrkoherdeänkan Justina Melin levde. Rättens utslag blev att kyrkoherden Ekman får behålla bänkrummet nr 8. Hemmanet Kushult har dessutom tillräckliga bänkrum i kyrkan. Broberg borde dessutom påtalat detta under den tid han innehade Kushult och inte nu sedan han avstått detta till sin son och måg. Rätten ansåg vidare att Broberg använt anstötliga tillmälen och han dömdes att till kyrkoherde Ekman betala fyra daler i ersättning. Vid hösttinget 1744 uppvisades en bouppteckning över egendomen hos änkan Maria Larsdotter i Näteryd efter hennes avlidne man, rusthållaren Sven Broberg. Egendomen uppgick till 213 daler silvermynt och skulderna till 23 daler. Troligen hade en avvittring skett innan Sven Broberg ingick sitt andra äktenskap. År 1760 uppstod en tvist rörande arvet efter Sven Broberg. Det var bar nen i det andra äktenskapet som började fråga efter sitt arv. De var barn när fadern dog men nu var de vuxna och ville ha ut arvet. Bonden Anders Jons son i Maltmossen hade varit målsman för Abraham Svensson och hans omyndiga syster. Först fick Brita Jonsdotter, änka efter Karl Johan Broberg, svara för sig. Karl Johan Broberg var en son från det första äktenskapet. Sven Brobergs andra hustru, Maria Larsdotter från Näteryd, berättade att Karl Johan Broberg, barnens halvbroder, blivit förordnad som förmyndare och därvid mottagit både det ena och det andra. En syster till Karl Johan Broberg, Dordi Greta Broberg, var gift med Karl Gustaf Björkegren. Denne hade fått hand om en del av dessa barns arv ge nom att han fått låna en del av kapitalet. Björkegren hade sedan råkat i en gäldbunden belägenhet. Han var skuldsatt. Målet slutade med en förlikning. I ett mål från sommartinget 1739 omtalades hur sju kvinnor gick och röjde på en äng vid Holkaberg. En av dem var från Näteryd och därför vill jag här berätta om händelsen. Det var gamla pigan Kerstin Arvidsdotter, inhyst på Stora Krokeks ägor, inemot 60 år gammal, pigan Johanna Hans dotter på Börstabols ägor, 50 år gammal, hustrun Sara Nilsdotter i Näteryd, 63 år gammal, pigan Elin på Svinåsens ägor, 64 år gammal, qvinfolket Elin Nilsdotter på Börstabols ägor, 40 år gammal, samt pigoma Ingrid och Ma ria Larsdöttrar från Holkaberg, den förra 20 och den senare 24 år gammal. Det var den 2 maj 1739. Över ängen rann en liten bäck. Kerstin Arvids dotter berättade att det var något före middagstid när de vid bäcken fann en gammal blaggarnskjorta eller särk. 12 När de tittade närmare såg de att något var inlagt däri och igenknutet i ena änden. Däri fann de ett huvud av ett foster, som inte hade något ansikte eftersom däromkring var en blodhinna, och inga ben eller bröst. De blev alla häpna och visste inte vad de skulle göra. De lade mossa om det och lade sedan allt under en sten. Länsmannen fick höra talas om händelsen och tog hand om deras fynd. De övriga kvinnorna hördes också vid tinget men berättade lika med Kerstin Arvidsdotter. De uppgav att de inte förstått att anmäla det för någon. De trodde också att någon från Kopparp hade berättat det för kapellanen Sörling. Detta efter som denne i söndags efter gudstjänsten undersökt om detta i sakristian. De tillfrågades om de kände något kvinnfolk som varit med barn och som kunde misstänkas. De hade inga upplysningar härom att lämna. Läns mannen fick i uppdrag att begrava fostret på kyrkogården och att efter tinget göra närmare undersökningar. Mera om detta finns att läsa under Holkaberg. Vem denna Sara Nilsdotter från Näteryd var är jag inte säker på. Möjli gen hade hon varit gift med Lars Gustafsson och med honom bott på Sunne ryds ägor. Hon dog 26 december 1761, gamla Sara Nilsdotter på Kushults ägor, 87 år gammal (född omkring 1674). I Näteryd bodde år 1742 också nedanstående. Nils Larsson , Maria Arvidsdotter , Vid vintertinget 1742 uppvisades en bouppteckning från den 12 novem ber 1741 i sterbhuset hos Nils Larsson i Näteryd efter hans avlidna hustru Maria Arvidsdotter. Till förmyndare för deras lilla omyndiga son förordna des Jonas Arvidsson i Tyrsabol och Lars Jonsson i Sväm. Maria Arvidsdotter var syster till bonden Jonas Arvidsson i Tyrsabol. Jag har sökt i kyrkoböckerna efter Nils och Maria men jag har inte funnit dem, varesig i Ödeshögs socken eller i grannsocknarna. De bodde troligen på an nat håll när Maria dog. Därefter flyttade Nils till Näteryd. Man kan då undra över varför Näteryd blev en tillflykt för så många tillfälligt boende. Vid hösttinget 1745 blev förmynderskapet för Nils Larssons son åter aktuell. Sonen var så sjuk att han det ej förstå kan, varför Lars Jonsson i Sväm anhöll om befrielse från förmynderskapet. Vid hösttinget 1751 hade bonden Johan Svensson i Kushult instämt tor paren Johan Jonsson i torpet Skansen på Hårstorps ägor. Johan Jonsson hade förra sommaren stulit ett svart sto från Johan Svenssons gärde och sedan sålt detta vid pingstmarknaden i Vadstena. Johan Jonsson svarade med en åter stämning. Johan Jonsson, 25 år gammal, född på Ershults ägor i Åby, son till ryssen Johan Ladoga, en mångsysslare, berättar att han sålt en häst på Vadstena marknad till en obekant ryttare och fått en annan häst i stället som han också sålt till en obekant. Ryttaren Nils Ek uppgav att han tredjedag pingst sett Johan Svenssons häst gå i Näteryds gärde och att han nästa dag blivit varse Johan Jonssons häst. Jämförd med den förra hade den samma färg men för övrigt varit nog 13 olik den, både mindre till växten samt ena sidan vithäckad. Vittnet hade hört något om parternas samtal om den försvunna hästen och att Johan Jonsson sagt sig ha bytt bort den till en okänd, men har inte hört honom neka till tillgreppet. Vittnet, ryttaren Nils Hillebrand, lika berättelse. Vittnet Carl Johan Broberg berättade att han söndagen efter pingst på begäran varit Johan Svensson följaktig vid besök hos Johan Jonsson som då erbjudit förlikning genom att betala 15 plåtar, prutat till 14. Åtta dagar före midsommar skulle dessa plåtar betalas. Dessutom skulle Johan Svensson betjäna sig av Johan Jonssons hustru Kerstin. Vittnet Sven Arvidsson i Hårstorp lämnar lika berättelse som Broberg. Vittnet hustrun Maria Broberg i Näteryd berättade att hon tredjedag pingst sett både Johan Svenssons och Johan Jonssons kreatur i Näteryds gärde. Målet uppsköts och fick sin avslutning vid vintertinget 1752. Johan Jonsson fick då avlägga ed. Därefter kom rätten fram till att Johan Jonsson frigjort sig från tjuvabeskyllningar och övergick till skadeståndsfrågan. Där vid uttalade rätten att den stöder sig på parternas tidigare överenskommelse, nämligen 14 plåtar eller 28 daler silvermynt. Bonden Johan Svensson i Kushult hade till vintertinget 1752 instämt sin granne, Carl G Björkegren i Kushult. Han yrkade att uppsägningen från ar rendet av halva Kushult med Näterydsdalen bör förklaras ogiltigt. Björke gren hade sålt halva kronorusthållet Kushult till bonden Jonas Olofsson i Fotsjö. Johan Svensson åberopade som skäl för sin stämning att han redan hade arrendekontrakt och att han redan hade betalat arrendesumman. Hur detta mål slutade har jag ingen uppgift om. Johan Gudmundsson (17000922), Kerstin Larsdotter Anna 17260526, Johan var troligen bonde i Näteryd. Han står för Näteryd i både man talslängd och jordebok 1730 och 1731. Deras dotter Anna föddes i Näteryd 1726. Johan antecknades som dopvittne på Rossholmens ägor 1729. De bodde också bara tillfälligt i Näteryd. Efter 1732 har jag inga anteckningar om dem. Troligen är Johan identisk med den Johan Gudmundsson som den 16 april 1764 dog på Stora Smeds torps ägor av bröstsjuka. Kronolänsman Peter Sundkvist hade till vintertinget 1732 instämt Johan Gudmundsson i Näteryd, Nils i Börstabol, Jöns i Visjö och Bengt i Vante kullen för att de försummat att delta i snöskottningen vid Ombergs djurgård. Johan Gudmundsson uppgav att han varit i Småland och därför inte nåtts av kallelse till snöskottningen när den kom. Detta intygade nämndemannen Nils i Gyllinge. Nils i Börstabol uppgav att han ingen kunskap fått om snöskottningen förrän samma dag, så att det var för sent att inställa sig. Bengt i Vantekullen uppgav att han var sjuk och sängliggande. Snöskottningen gällde vid jägarplatser på Omberg. 14 En tillfällig bonde i Näteryd vid denna tid hette Håkan. Han var gift med Ingrid Knutsdotter. De är omnämnde 1724 och 1726 i samband med att deras döttrar, Maria och Sara, föddes i Näteryd. De har förmodligen därefter flyttat, okänt vart. Lars Andersson och Ingrid Nilsdotter fick en son, Anders, 1748 i Näte ryd. De är i övrigt okända. Vi ser återigen att i Näteryd var ofta tillfällig bostad för människor. År 1737 var ett år med höga dödstal. Då dog Nils Skräddare i Näteryd och hans hustru, Karin. Båda begrovs den 8 maj 1737, han 72 år gammal och hon 53 år. Den 8 maj 1737 begravdes också torparen Nils Månssons hustru. De bodde på Näteryds ägor. Nils Månsson själv dog något senare samma år och begrovs den 6 juli, 48 år gammal. Vad hustrun hette nämns inte. Under någon kort tid bodde Lars Jonsson och Ingeborg Karlsdotter i Nä teryd. De vigdes 1733. Han uppges vara från Sväm och hon från Glasfall. Hon var dotter till bonden Karl Håkansson där och född 1708. De fick en son, Nils, iNäteryd 1733. Lars med hustru står 1735 ensam antecknad i mantalslängden för Näteryd. Möjligen flyttade de sedan till Råby ägor. Han blev salpetersjudare och fick namnet Dahlbom, se vidare under Glasfall. Hon uppges också heta Ingiäl. 1745 står i mantalslängden Anders Nilsson med hustru Maria angivna för Näteryd. Måns Månsson och Maria J önsdotter bodde tillfälligt i Näteryd. De fick en dotter, Stina, där 1741. År 1748 dog pigan Ingrid Svensdotter i Näteryd och begrovs den 29 maj. Hon var då 39 år gammal. 1750 var Karl Björkegren, ogift, skriven för Näteryd enligt mantalsläng den. Han förekommer sedan under åtskilliga år som rusthållare i Kushult. Han gifte sig med Dordi Greta Broberg och de bodde i Kushult. Han drogs med skulder och kom på obestånd. Han sålde gården i Kushult 1752 och flyttade från socknen. Nils Hultstein var ryttare och vigdes 1741 med pigan Karin Svensdotter. Båda uppges då vara från Näteryd. De fick flera barn på 1740talet och 1750talet och då uppges de bo på Kushults ägor, vilket också kan avse Nä teryd. Den 21 juli 1763 dog Karin Svensdotter på Näteryds ägor av blodstört ning. Nils flyttade sedan till Sestorps ägor och gifte sig där med änkan Ing rid Andersdotter. Hon dog av rödsot 11 oktober 1773 och Nils flyttade då till Klämmestorps ägor och dog där den 5 april 1782 av bröstsjuka. Zachris Persson (1737), skräddare H1 Maria Nilsdotter , död 14 juni 1768 ien ålder av 53 år 15 H2 Maria Svensdotter 17370327, Barn: Peter 17540621, Maria 17561211, Sven 17690512, död s å Lars 17700601, död av rödsot 1773 Sven 17720211, död av rödsot 1773 Johannes 17740921, Karl 17761115, soldat för Lilla Krokek med namnet Blom Daniel 17810126, Zachris Persson gifte sig första gången 1753 med pigan Maria Nilsdotter från Mark. De bodde sedan på Marks ägor. I vigselnotisen uppgavs Zachris vara dräng. Kanske var han skräddaredräng? De fick två barn, Peter och Maria. Maria Nilsdotter dog av vattensjuka den 14 juni 1768, 53 år gammal. Jag har inga uppgifter om bakgrunden för Zachris eller hans första hustru. Zachris Persson gifte sig andra gången 1768 med Maria Svensdotter från Näteryd. Zachris uppgavs då vara torpare på Norra Bråtens ägor. Efter att ha gift sig med Maria Svensdotter bosatte de sig iNäteryd. Maria var dotter till Sven Broberg och Maria Sjöman. Zachris och Maria flyttade troligen från Näteryd i början av 1780talet. Maria Svensdotter dog i Sunnesjö 7 juni 1786 av hetsig sjuka. Zachris Pers son ingick senare samma år nytt äktenskap med pigan Sara J ohansdotter från Sunnesjö. Där dog Zachris den 15 mars 1808 av svullnad. Änkomannen Johan Jonsson från Gränna och Brita Larsdotter från Ses torps ägor gifte sig 1748 och bosatte sig iNäteryd. De fick en son, Sven, 1751 i Näteryd, men i övrigt är de okända. De var tillfälliga gäster i Näte ryd. Peter Andersson 1731, inhyses Sara Gudmundsdotter 17360402, Måns Peter och Sara gifte sig 1764. Han uppgavs vara från Skrädeberg, och hon från Rödebol. Hon var dotter till Gudmund Jonsson och Karin Håkans dotter i Rödebol. De bodde tillfälligt i Näteryd och flyttade till Angseryd 1767. De kom senare till Sunneryds ägor och där dog Sara 1798 och Peter dog där 1810. Gabriel Benjaminsson (1719), torpare Maria Andersdotter (1711) Barn: Henrik 17531121, (Stina 1755) Gabriel och Maria är omnämnda i en kortfattad husförhörslängd för Hårstorp 1766. De vigdes 1748 iAdelöv. I övrigt är de okända. De är om nämnda i Näteryd 1753. De brukade därefter torpet Skansen på Hårstorps ägor. Gabriel dog där 19 februari 1792. Bouppteckningen visade på en be 16 hållning av fem riksdaler. Några barn är inte nämnda i bouppteckningen. Maria dog som fattighjon på Näteryds ägor 1797. Måns Persson 17330218, torpare Maria Stina Andersdotter ( 1727) Barn: Anders 17640518, Maria (1756) Stina 17670303, Katharina (1762) Måns och Maria var 17641768 torpare på Holkabergs ägor. Måns var son till korpralen Per Lindkvist och hans hustru Ingrid Andersdotter. Bak grunden för Maria Stina är okänd. De kom sedan till Näteryd 1769. Om kring 1773 flyttade de till torpet Äskefällan på Sunneryds ägor. Där bodde de också bara en kort tid. Deras vidare öden är okända. Jag har inte funnit några anteckningar om dem mera. Johan Håkansson 1710, torpare, H1)Sara Bengtsdotter , död i början av 1760talet (?) H2)Anna Persdotter 1720, Barn: Äyir 17450815, Stina 17541023, Sara 17571221, Johan var möjligen son till Håkan Persson och hans hustru Brita som i början av 1700talet bodde i Näteryd. Säker härpå är jag inte. Johan var troligen först gift med Sara Bengtsdotter och de hade i mitten av 1740talet ett torp på Rosshohnens ägor. Från mitten av 1760talet fanns Johan på ett torp på Näteryds ägor och var då gift med Anna Persdotter. De gifte sig troligen 1759. De hade två barn, Stina och Sara. Johan dog på sitt torp den 2 juli 1787 av ålderdom, 77 år gammal. Jag har inga uppgif ter om Anna Persdotters vidare öden, men testamentet, se nedan, som in lämnades till tinget 1794 kan tyda på att hon dött då. Någon notering om dödsfallet har jag dock inte anträffat. Vid vintertinget 1794 inlämnades ett så lydande testamente: Som min avlidna kära man Johan Håkansson genom testamente har för länat mig vår lilla egendom som i vårt bo finnes, ser jag mig föranlåten att följande förordna, nämligen att efter min död skola mina styvbam efter lag ansvara och erhålla om något efter mig skulle vara kvar, och det så att ing en i min släkt skall hava något i mitt lilla bo efter min död . Näteryds ägor den 22 juni 1787 Anna Persdotter Som tillkallade vittnen: Jonas Jonsson i Erikstorp, Peter Persson i Vante kullen. Johan Håkansson bodde med sin familj på Näteryds ägor. Vi vet att det redan under 1600talet fanns en 17 det var detta torp från 1600talet som Johan och Sara bodde på. Vi vet idag inte riktigt var torpet låg. Från ungefär samma tid har vi ett annat utdrag ur domboken: Rusthållaren Olof Jonsson i Kushult hade till sommartinget 1789 instämt änkan Maria Persdotter såsom ägare av rusthållet Lilla Krokek med yrkande om att hon skulle delta i skiljehägnaden mellan Näteryd och Lilla Krokek. Stängselplikten bestämdes i en förening dem emellan till 2/3 för Lilla Kro kek och 1/3 för Näteryd. Denna förening upplästes och godkändes. Änkan Maja Persdotter 17560709, änka 1807 efter livgr. Samuel Ross. Barn: Anna Stina 17920711, Peter 17940418, död på Hårstorps ägor 1857 Nathan 17980706, torpare på Klämmestorps ägor Brita Maja Nilsdotter 17850727 i Gränna, se nedan Magnus 18100318, oä s t Brita Maja Nilsdotter, se nedan Johanna 18210512, död 1822, oä dt Brita Maja Nilsdotter, Grenadjären Samuel Ross på Rosshohnens ägor dog den 8 april 1799 av blodstörtning. Hans familj, hustrun Maja Persdotter och tre barn, flyttade därefter till Näteryd. Maja var dotter till Per Hansson och Kerstin Persdotter på Sväms ägor. Brita Maja Nilsdotter var möjligen från Majas första äkten skap. Maja Persdotter flyttade omkring 1820 med sina barn till Lilla Krokeks ägor. Där dog Maja Persdotter 24 mars 1831 av ålderdom. Sonen Nathan blev torpare på Klämmestorps ägor. Sonen Peter uppgavs vara svagsint och fattig. Han bodde på Hårstorps ägor och dog där 1857. Dottern Brita Maja Nilsdotter uppgavs vara dotter till Nils Rebb 0 Maria Persdotter. Brita Maja uppgavs vara ofärdig och lägrad och hade oäkta barn. Hennes son Magnus blev med tiden torpare på Angseryds ägor. Brita Maja gifte sig 1824 med Nathanael Persson Engel. De bodde sedan inhyses i Sväm. Där dog hon 1833 av bröstfeber. I domboken 1807 har jag anträffat ett mål som gäller Maria Persdotter. Det återges här nedan. Änkan Maria Persdotter på Näteryds ägor hade till vintertinget 1807 in stämt Jonas Jansson i Stora Åby Skattegård. Hon uppgav att denne hade satt sig i besittning av hennes mosters, avlidna änkan Maria Persdotters från Munketorps ägor kvarlåtenskap. Detta utan annan anledning än den att han några dagar före hennes död tagit hem henne till sig. Maria Persdotter yrkade att han måtte åläggas att med ed styrka riktighe ten av bouppteckningen. Hon yrkade också att han till henne såsom Maria Persdotters enda lagliga arvinge utlämnar all dennas tillhörigheter. Vidare yrkade hon att han skulle visa behörig räkning för vad till Maria Persdotters begravning rätteligen kan ha åtgått. Maria Persdotter ansåg dessutom att den begravningskostnad som i bo uppteckningen uppsatts till 50 riksdaler var överdrivet tilltagna. När målet uppropades var Maria biträdd av löjtnanten välborne herr Per 18 Stålhammar och för svaranden förekom kronolänsmannen välaktade Sam. Sundelius. De anmälde att parterna kommit överens om att Jonas Jansson till Maria Persdotter skulle betala 33 riksdaler riksgäldsmynt. Han upplät dessutom till henne den stuga på Munketorps ägor som avlidna Maria Persdotter bott i. Den får nu hennes arvingar efter eget gottf1nnande använda. Maria Persdot ter tillägnar Jonas Jansson all hennes avlidna mosters kvarlåtenskap och avsade sig därpå alla anspråk. Bengt Persson (1726), torpare Bengt Persson var torpare på Näteryds ägor. Han bodde där redan 1774 och vid sommartinget detta år hade han instämt Karl Karlsson i Stora Moliden rörande skuldfordran, 14 daler silvermynt. Karl Karlsson inställde sig inte och dömdes för uteblivandet. Målet uppsköts till hösttinget men då meddelades att parterna var förlikta. Bengt Persson gifte sig 1762 med Stina J önsdotter från Börstabols ägor, änka efter Hans Håkansson. Han flyttade dit. Hennes torp var nog bättre. Vid vintertinget 1786 hade Bengt Persson instämt bonden Lars Gud mundsson i Norra Bråten med krav på att denne skulle betala sin skuld till honom. Skulden var fyra riksdaler och 20 skilling enligt en skuldsedel från den 2 februari 1780. Rätten ålade Lars Gudmundsson att betala sin skuld. Enligt denna anteckning i domboken tycks Bengt Persson ännu 1786 bo kvar på Näteryds ägor. I Näteryd bodde i slutet av 1700talet fyra änkor och några barn. Näteryd var en samlingsplats för änkor och faderlösa. Något svårt är det att skilja på Maja Persdotter från den Maja Persdotter som jag berättat om ovan. Livgre nadjären Samuel Ross i Rosshohnen var gift med en Maja Persdotter. Det var även hans efterträdare, Sven Ross, men det var en annan Maja Persdotter. Däremot har jag i kyrkoböckerna haft svårt att skilja på deras barn, de förefaller ha blivit felförda i kyrkoboken. Kanske hade även prästen svårt att skilja mellan dessa Maja Persdöttrar? Änkan Maja Persdotter 17390226, död 1807 av rödsot (1 Anna Stina 17920711, död 1804 av tärande sjuka, Det bodde flera änkor i Näteryd. Jag vet inte så mycket om dem. De bodde förmodligen inte någon längre tid här. Änkan Maja Andersdotter (1713), fattighjon, dog 2/3 1797 av rödsot, Änkan Stina Svensdotter i Stora Aby, avflyttad till Sväm Änkan Annika Olofsdotter (1769), dottern Brita Lisa 17880707, Annika Olofsdotter uppgavs vara änka efter torparen Magnus Johansson på Orrnäs. 19 Enligt domboken för sommartinget 1799 hade kronolänsmannen Sunde lius instämt drängen Jonas Larsson från Lilla Krokek och pigan Katharina Andersdotter från Näteryd för lägersmål. Katharina berättade att hon på hemmanet Kopparp förra året blivit hävdad av Jonas Larsson och senare fött en son som gavs namnet Anders, men som sedan dött. Sedan de erkänt sitt brott dömde häradsrätten Jonas att böta tre riksdaler 16 skilling och Kathari na en riksdaler 16 skilling samt att i sakristian undergå hemlig skrift och avlösning. Sedan det för häradsrätten vid sommartinget 1800 anmälts att drängen Jonas Larsson i Lilla Krokek och pigan Katharina Andersdotter i Näteryd saknat tillgång till att betala sina böter för ådömt lönskaläge den 1 juni 1799 prövar häradsrätten rättvist att döma Jonas Larsson till 14 och Katharina Andersdotter till sju dagars fängelse på Linköpings slott. Från kyrkoböckerna inhämtas att under någon tid i slutet av 1780talet bodde här i Näteryd artilleristen Peter Berglund och hans hustru Maria Ab rahamsdotter. De gifte sig 1787 och då uppgavs Maria vara från Maltmos sens ägor. De fick en dotter, Stina Persdotter 1787. Peter Berglund har för modligen dött, kanske uti krigen. Maria Abrahamsdotter var änka 1805 och bodde med sin dotter på Maltmossens ägor. De flyttade sedan till Skrädebergs ägor. Maria Abra hamsdotter var dotter till Abraham Jonsson och Kerstin Persdotter i Börsta bol. Peter Berglunds bakgrund har jag ingen uppgift om. Dottern Stina hade ett skiftande livsöde. Först var hon gift med Jonas Mur i Skrädeberg och efter att denne tagit sitt eget liv var hon gift med J 0 nas Stark, se närmare under Sunneryd och Kopparp. Gustaf Jonsson Mur, son till Jonas Mur och Stina Persdotter, bodde i Näteryd 1838 och hade då gjort sig skyldig till stöld och inbrott. Han döm des till spöstraff, 16 par spö med tre slag av varje och uppenbar kyrkoplikt en söndag i Ödeshögs kyrka. Spöslitning var ett hårt straff. Karl Jonsson 17760120, torpare, död 1813, Stina Persdotter 17831120, dt bonden Peter Jonsson i Stavreberg Barn: Katharina 18070622, okänt vart hon tog vägen. Jonas 18100316, till L Smedstorp 1876 Karl och Stina gifte sig 1807. Karl var son till Jonas Karlsson och Maria Andersdotter i Kushult. Han var sonson till Karl Johan Broberg och hade således anor tillbaka till den urgamla tyska adelssläkten von Brobergen som kan följas tillbaka till 1100talet. Stina var dotter till bonden Peter Jonsson och hans hustru Anna Samuelsdotter i Stavreberg. Karl och Stina bodde först i Stavreberg men flyttade omkring 1809 till Näteryd. 1813 flyttade de tillbaka till Stavreberg igen. Där dog Karl av ve nerisk sjuka den 19 oktober 1813, en inte ovanlig sjukdom på den tiden. Han var då bara 37 år gammal. 20 Trots sitt fina ursprung var Karl och Stina inte rika på jordiska ägodelar. De hade ett litet torp men står skrivna som inhyses, både i Näteryd och vid Stavreberg. Ur bouppteckningen har antecknats att de hade två kor och en gris på sitt torp. Detta var ett förpantningstorp med en förpantningssumma av 148 riksda ler. Bland tillgångarna i övrigt har antecknats en bok Sabbatsro och fyra psahnböcker. Tillgångarna värderades till 346 riksdaler sammanlagt. Deras son Jonas lämnade hemmet, gifte sig 1836 med Maja Stina Nils dotter, dotter till torparen Nils Larsson och Greta Jonsdotter på Börstabols ägor. De arrenderade någon tid en gård i Stora Krokek, hamnade senare som inhyses i Lilla Smedstorp. Där dog Jonas 1880. Om Karl Jonsson och hans familj finns mera att läsa under Stavreberg. Kerstin Arvidsdotter 17621119, änka d Maja Eriksdotter 1785, d Anna Karin 18 16 I en backstuga vid Näteryd bodde omkring 1814 änkan Kerstin Arvids dotter och hennes dotter Maja Eriksdotter. Kerstin Arvidsdotter var dotter till Arvid Andersson och Anna Nilsdotter i Tällekullen. Hon hade varit gift med torparen Erik Persson på Västra Haddåsens ägor. Han dog 1796. Kerstin var då 33 år gammal. Hon bodde sedan en tid på Gyllinges ägor, sedan på Narbäcks ägor, Därefter kom hon till en backstuga på Näteryds ägor. Dottern Maja Eriksdotter hade varit trolovad med livgrenadjären Hägg berg i Stora Aleryd. Denne avled 25 oktober 1815, innan giftermålet. Då väntade hon barn. Det blev en dotter, Anna Karin, och hon föddes i Näteryd den 14 februari 1816. Kerstin Arvidsdotter flyttade 1816 med dotter och dotterdotter till Nar bäck och året därpå till Lilla Krokek. Där bodde hon till 1832. Då flyttades hon till Fattighuset i Ödeshög. Där avled hon den 16 april 1837 av ålder doms bräcklighet. Hon var utfattig. Hon levde som utfattig änka i 41 år. Hon kan framstå som en hjältinna. Vi ger henne en medalj i efterskott. Hennes dotter, Maja Eriksdotter gifte sig 1836 med torparen Abraham Nilsson i Harsbol och de flyttade till Åby socken. Hon avled på Stora Re nemo ägor 1851. Dotterdottern Anna Karin Häggberg ingick 1836 äktenskap med livgre nadjär Stål i Sjögetorp. Denne avled fem timmar efter vigseln av förkylning. Hon ingick 1838 nytt äktenskap med livgrenadjären Jonas Ross i Kråkeryd. De blev senare farföräldrar till bl. a. Gunnar Hård i Stava. Detta var i kort het dramatiska levnadsöden. Vid vintertinget 1848 förekom ett skuldfordringsmål. Skräddaren Anders Larsson på Åeryds ägor krävde skräddardrängen Gustaf Stark på Näteryds ägor på återbetalning av fyra riksdaler. Detta enligt skuldsedel. Gustaf Stark inställde sig inte, trots att han nåtts av stämningen. Med 21 stöd av företedda handlingar ålades han trots sitt uteblivande att betala sin skuld samt dessutom böta för sitt uteblivande. Det är troligt att det rörde sig om Jonas Gustaf Jonsson, se nedan. Johan Stark 18001106, skräddare och torpare på Näteryds ägor Stina Persdotter 17871216, Jonas Gustaf Jonsson 18160617, hennes son med Jonas Mur, Johan var son till soldaten Nils Stark och Maja Månsdotter i Kopparps soldattorp. Johan tjänade som dräng på olika ställen i bygden, bl. a. Börsta bol, Krokek och Porsarp. År 1826 kom han som dräng till Maltmossen. Där på Maltmossens ägor bodde då änkan Stina Persdotter. Hon var dotter till artilleristen Peter Berglund och Maria Abrahamsdotter i Näteryd. Maria var först gift med torparen Jonas Mur. Denne dog genom själv mord 1817 i samband med att han gripits misstänkt för stöld. Hon bodde sedan med sin mor och en son på Maltmossens ägor. Innan hon sedan gifte sig med Johan Stark hade hon 1821 fött ett oäkta barn, som varit dött vid födseln och som hon lagt på lönn. Hon hade lagt in barnet under dörren till Ödeshögs kyrkobod. Hon dömdes för detta till fäng else åtta dagar på vatten och bröd samt att plikta till kyrkan och att undergå hemligt skriftermål. Det finns åtskilligt att nämna om Johan (Johannes) Stark och denna fa milj. Från hösttinget 1839 finns en uppgift om att skräddaren Johan Stark i maj 1839 varit i Hårstorp på en auktion där och då svurit, varit överlastad av starka drycker och varit ofridsam. Om denna familj finns mera att läsa under Kopparp. I denna redovisning har vi nu kommit in en bit på 1800talet. Med viss osäkerhet redovisas här följande personer, som boende i Näteryd. Abraham Persson 17790709, torpare, H Sara Lena Andersdotter 17820917, Sonen Gustaf Ulrik 18251130, Abraham var son till soldaten Peter Vesterberg och Maria Andersdotter på Ängs ägor. Sara Lena var dotter till Anders Fagerdahl och Maria Jons dotter på Östra Haddåsens ägor. Efter giftermålet 1805 hade de bott på Fa gerhults, Jusseryds och Västra Haddåsens ägor. De kom till Näteryd 1839 från Gräsberg. De uppgavs då vara utfattiga. 1842 flyttade de till Norra Bråten. Abraham Persson dog 1852 och Sara Lena dog 1855, båda på Norra Bråtens ägor. Peter Jönsson 17831016 i Öggestorp, 22 Peter och Anna Lotta gifte sig 1827. Peter var son till soldaten Jöns Ärlig och hans hustru Ingrid Andersdotter på Gyllinge ägor. Anna Lotta var dotter till soldaten Anders Hektor och Ingrid Månsdotter på Halvarby ägor. Under några år arrenderade de den ena halvgården i Porsarp. Därefter arrenderade de Maltmossen åren 18311835. Därefter flyttade de till Stora Krokek, där Peter uppgavs 23 1832. Hon uppgavs då i husförhörslängden vara urgammal, 55 år gammal. Hon dog 1842. Vid sommartinget 1822 hade kronolänsman Söderström instämt pigan Maja Stina J önsdotter från Näteryd samt grenadjären Jonas Malm i Malt mossen för lägersmål, varvid Maja Stina blivit havande. Vid rätten fram kom att också drängen Peter Månsson hade haft lägersmål med Maja Stina. Båda dessa, grenadjären Malm och drängen Peter Månsson, dömdes till böter. Mahn ansågs vara fader till Maja Stinas barn och dömdes att betala uppfostringshj älp. Detta skulle ske med en tunna strid säd årligen, hälften råg och hälften korn, samt en riksdaler och 16 skillingar, också årligen, till dess att barnet fyllt femton år. Alla tre skulle genomgå enskild skrift och avlösning i sacris tian samt betala avgift till kyrkan. Om de inte kunde betala böterna skulle de i stället sitta i fängelse fjorton dagar på Linköpings slott. Om de inte kunde betala avgiften till kyrkan fick de i stället genom arbete avtjäna detta. Jag har inte funnit Maja Stina i mina uppgifter om Näteryd i övrigt och har således inte kunnat identifiera henne. Karin Svensdotter 17980106, två oä barn, död 1843 oä (1 Johanna Sofia J ohansdotter, (1824) Karin Svensdotter var torpardotter från Sväm. Hon tjänade som piga, bl. a. i Öninge. Där födde hon 1824 en oäkta dotter, 1831 när hon var piga i Holkaberg fick hon ett dödfött barn. Till Näteryd kom hon 1831. Hon står angiven som piga hos änkan Maja Danielsdotter. Karin Svensdotter dog 1843. Hennes dotter, Johanna Sofia J ohansdotter har därefter flyttat från Näteryd. Peter Nilsson Skarp 18010405, f. livgrenadjär H Stina Zachrisdotter 18041207 Maria Sofia 18290123 Anna Greta 18331002 (1 Josefina 18460924, död 184712 14 Peter var son till bonden Nils Persson och hans hustru MajLena Persdot ter i Gyllinge. Stina var dotter till bonden Zachris Jonsson och hans hustru Katharina Hansdotter i Bultsbol, senare boende i Kulhult. De gifte sig 1827. Då var Peter nytillträdd som soldat för Kråkeryd. Peter dömdes två gånger för stöld. 1840 flyttade familjen till Kushults ägor, sannolikt till Näteryd. Peter Skarp dog 1853. Stina dog 1858. Bouppteckningen efter änkan Kristina Zachrisdotter upptog två finger ringar av silver, en liten kopparpanna, en jämgryta, en dito gryta med brandring och grepe, en base, en panna, en dragkista, ett bord, två gamla sofor, ett skåp, två gamla stolar, en klocka av trä, två gamla kistor, ett skrin, fyra stolar, skräp, en vävstol. Den avlidnas gångkläder åtta riksdaler (1 par kängor, en kofta, två klänningar, tre gamla kjolar, tre lintyg, ett par 24 strumpor, en pälströja, fyra förkläden, två kjolar, fyra näsdukar, ett vitt klä de, ett par vantar, två underkjolar), en stugubyggnad 16, en gärdesgård runt torpet 1 riksdaler, innestående fordran i 1/24 hemman Kushult 50 riks daler. Summa tillgångar 92 riksdaler åtta skillingar, skulder 37 riksdaler 32 skillingar , behållning 53 riksdaler 23 skillingar, fyra runstycken. Stina Nilsdotter 1787 i Rök, inhyses piga, (1 Anna Andersdotter 1811, oäkta, Stina Nilsdotter var dotter till soldaten Nils Hasselgren och Lena Jons dotter. Hon var född i Rök, där fadern varit soldat. Efter avskedet från för svaret bodde familjen på Frebols ägor. Stina var piga på olika håll i bygden, Öninge, Frebol, Kushult. Till Kushults ägor (Näteryd?) kom hon från Lilla Krokek 1822. Hon hade ett ganska svårt liv. Hon beskrives ihusförhörslängderna som, fattig hjon, lagrad, som lösdriverska, med ett oäkta barn, Anna Andersdotter, född 12/11 1811. Kvinnor med oäkta barn hade det mycket svårt förr i tiden. Stina Nilsdotter dog 30 maj 1826 av bröstfeber, 39 år gammal. Om dottern, Anna Andersdotter kan tilläggas att hon blev gift med J 0 hannes Jönsson, inhyses på Angseryds och senare på Siggeryds ägor. Hon dog där 1860 Emanuel Persson 17971118, torpare, h Kristina Svensdotter 18070413 iVäversunda Son Karl Johan Oskar 18291201, Emanuel var troligen son till bonden Peter Jonsson och hans hustru Sara Jonsdotter i Öninge. Kristina var dotter till bonden Sven Samuelsson och hans hustru Katharina Jonsdotter i Klämmestorp, men född i Väversunda. Till Näteryds ägor kom de från V Tollstad 1827. De flyttade efter ett par år till ett förpantningstorp på Kulhults ägor. De flyttade sedan till Glasfall där de arrenderade ena gården, sedan till Tälle kullen och därefter till Klämmestorp och senare till Gåsabol. Där slutade Emanuel sina dagar som fattighjon 1877. Kristina Svensdotter dog där två år senare. Anders Krok 18110401 iÅby, torpare, h Maja Kaisa Jonsdotter 18110511, från Kush.36, Barn: Anna Greta 18380801, död 440910 av slag Karl Johan 18401009, död 440131 av magplåga, Kristina Karolina 18430310, död 440721 av slag Karl Gustaf 18450907, död 570923 av rödsot Kristina Sofia 18480824, Amalia 18511012, g m Frans Alfr Rosenkvist, se nedan Josefina 18551210, död 570920 av rödsot Anders och Maja gifte sig 1836 och kom då till Näteryd. Anders var son till Johannes Abrahamsson och Maja Jonsdotter på Amundeby ägor. Maja var dotter till bonden Jon Andersson och Maja J ohansdotter i Södra Bråten. 25 År 1837 flyttade de till Östra Haddåsen. De kom 1843 tillbaka till Näteryd. Anders och Maja fick åtminstone sju barn. Av dessa dog fem innan de nådde vuxen ålder. Maja uppgavs i husförhörslängderna lida av värk och giktplågor efter rödsot. Två av barnen dog också av rödsot 1857. Anders dog 1873 av förkylning. Maja dog 1883 iFattighuset. Bouppteckningen efter Anders Krok visade tillgångar för 78 riksdaler, en stuga för 40 riksdaler och den avlidnes gångkläder till 13 riksdaler. Skul derna uppgick till 68 riksdaler. Behållning 10 riksdaler. Bouppteckningen förrättad av J P Håkansson i Börstabol och Johannes Pettersson i Sunnesjö. Karl Johan Johansson Krok 18210128, torpare, H Lovisa Dorotea Sjöberg 18200919, (1 Maria Sofia 1846, död 571004 (1 Augusta 1848 d Josefina 1854, död 570924 Karl var son till torparen Johan Abrahamsson Krok och hans hustru Maja Jonsdotter på Hårstorps ägor. Lovisa var dotter till snickaren Karl Sjöberg och hans hustru Maja Stina Månsdotter i Ödeshög. De gifte sig 1845 och bodde först inhyses i Sunneryd men flyttade till Näteryds ägor 1850. Där dog Karl Johan Krok den 29 september 1857 i den stora rödsotsepidemin. Dottern Josefina dog i samma epidemi dagen efter fadern. Några dagar senare dog även dottern Maria Sofia, också i samma sjukdom. Lovisa uppges i husförhörslängden vara uycattig änka i egen stuga. Där står också till kurhuset för fistelbölder eller elakartade bulnader 10 januari 1856. Hon utskrevs 23 december 1856 men fick återvända 26 gång jag sett mina anteckningar om honom har jag funderat över honom en stund innan jag kunnat gå vidare. Samuel stannade kvar länge i föräldrahemmet. Kanske var det utseendet som gjorde detta. Han bodde sedan som inhyses i många familjer fram till 1868 då han bor 27 Samtidigt uppgavs att han brukade 1/24 mantal i Kushult. Anders och Matilda gifte sig 1875. De bodde på det torp som senare kallades Fridhem. __ De hade inga egna barn. Hon dog 1911 och han flyttade till Vårdsäter i Odeshög 1932. Möjligen bodde han någon tid i J ärnstad innan han kom till Vårdsäter. Sven Johan Johannesson Lundkvist 18320207 i Gränna, smed, h Kristina Maria Jonsdotter 18450728, Barn: oä (1 Anna Emilia 18680713, oä dotter till Elin Maria Askeroth Karl Hjalmar 18701003, Sehna Serena 18730112, till Des Moines, IOWA i USA Johan Ernst 18750922, Gustaf Albin, hennes oä 18750611, gårdfarihandlare David Leonard 18810312, Alma Josefina 18840925, Helga Maria 18870116, Ester Maria Elisabet 18890124, Lundkvist kom från Gränna församling och var son till torparen Johannes Adamsson och Karin Svensdotter på Uppgränna Dagsagård. Han kom som smedgesäll till Skansen på Sunneryds ägor 1868. Han hade där en piga som hette Elin Maria Askeroth. Hon hade också en dotter, Anna Emilia, född 1868. År 1870 gifte sig Lundkvist och Askeroth. Hon dog 1878 och Lundkvist gifte sig året därpå med Kristina Maria Jonsdotter. Hon var dotter till torpa ren Jonas Jakobsson från Stora Krokek. 1876 skrevs han inte längre smed gesäll utan smed. År 1881 flyttade de från Sunneryd till Kushults ägor. Det var i praktiken ingen lång flyttning. Det var från torpet Skansen ett par hundra meter söder ut till en stuga på flatberget utmed den gamla Holavedsvägen. Var Lundkvist hade sin smedja vet jag inte. Sven dog 1913 men Kristina bodde kvar i stugan till 1926, då hon flyttade till Ödeshög. De sista åren bodde Jenny Vetter hos henne. Åtskilliga personer har minnesbilder av stugan, bl. a. Gunnar Hård och Gösta Kall. Gösta Kall har berättat att i stugan fanns inget golv, mer än flat berget. I stugan på flatberget fanns många barn. Där fanns inte något materiellt överflöd. Så har ättlingar berättat. Sonen Albin Lundkvist, blev gårdfari handlare. Äldre personer kommer nog ihåg honom än idag. Johan August Bengtsson 18330802, bonde, arbetare, h Sofia Lovisa Jansdotter 18280806, Barn: Karl August 18570306, till Rök 1876, till Amerika 1880 Klara Josefina 18580917, Rök 1873, se nedan Karolina Albertina 18601018, oduglig, ur m, sömmerska 28 Augusta Vilhelmina 18640301, till Amerika 1883 Axel Niord 18690915, död 18701015, Gustaf Adolf 18711108, död 187202 14 Johan August Bengtsson var son till bonden Bengt Israelsson och hans hustru Johanna Persdotter i Kushult. Sofia Lovisa var dotter till bonden J 0 han Larsson och Katharina Eriksdotter i Bankaby. Efter giftermålet 1856 arrenderade de gårdar, i Kushult och i Bodebol. De bosatte sig sedan i Näteryd. Bengtsson står därefter antecknad som arbetare. Han dog på 1920talet. Under något år efter Bengtssons död bodde Henning Sköld där med sin fa milj. De flyttade 1927 till Grönelund på Sunneryds ägor. Om dottern Klara Josefina är antecknat att hon flyttade till Rök 1873. Hon gifte sig men blev änka tidigt. År 1890 bodde hon med fyra barn på Fattighuset i Svanshals. Larl Oskar Lindberg 18910819 i Enåsa, R län, trädgårdsmästare m Viktoria Andersson 19010303, Barn: M_ary Viola 1923, bosatt i Vadstena, M Violet 1926, bosatt i Gränna, död 2002 Karl m 1930, bosatt i Ödeshög, Fred Ruben 1932, bosatt i Stockholm, Solveig Harriet 1933, bosatt i Ödeshög, Bernt M 1936, bosatt i Finspång, Birgitta Aina 1939, bosatt i Skänninge, Carl Lindberg var född i Enåsa i Skaraborgs län. Han hade haft anställ ningar på många olika håll innan han kom till våra bygder. Förutom i sin hembygd hade han haft arbeten i Västervik, Linköping, Söderköping, Öre bro, Borlänge, Mölndal och Vadstena. Det var 1921 som han fick kontakt med trävaruhandlaren Konrad Hård. Denne hade då byggt ett hus i Lilla Krokek och Carl åtog sig att anlägga en trädgård. Året därpå byggdes nytt missionshus och han fick arbete med det ta. Han var då hantlangare åt muraren Farman Bengtsson. Han var också med vid Stava hamn som var en livlig utskeppningsplats för ved och virke. Han var med och lastade många vedskutor. En söndag i augusti 1922 var han i Hästhohnen och såg ångaren Per Brahe som då bär gats. Den sjönk några år tidigare, i en storm tisdagen den 19 november 1918, med man och allt. Det var denna söndag i augusti 1922 som Carl träffade sin blivande maka, Anna. Hon var då piga i Munkeryd. Hon var dotter till Hjalmar An dersson och Hanna Maria Andersdotter i Skälaby. De gifte sig 1923 och bodde sedan i Bankaby. Första tiden arbetade han hos bönderna i närheten. Vintertid var det skogsarbete. Mer och mer blev det trädgårdsarbete. Under tiden mars 29 Uppgifterna här ovan har jag hämtat ur Carl Lindbergs egen levnadsbe skrivning. Han var en god skribent och han skrev också dagbok över åren i Näteryd. Barnen har dessa dagböcker. Ett växthus byggdes i Näteryd 1931 och han odlade där grönsaker, mest gurkor och tomater. Han drev också fram blomplantor. Växtodlingen sked de dels i Näteryd och dels på jord som arrenderades i Rosshohnen och Malt mossen. De sålde sina grönsaker och blommor på torget i Ödeshög på tisdagarna, i Tranås på fredagarna och på Västra Torget i Jönköping på lördagarna. För sta gången i Jönköping var den 13 september 1930. Till en början var det Einar i Lilla Krokek som skjutsade i sin bil. Från 1932 blev det Sven i Maltmossen. Utöver trädgårdsrörelsen i Näteryd arbetade han också med olika typer av trädgårdsanläggningar i bygden. Han sålde många fruktträd. Vid denna tid blev det populärt att anlägga fruktträdgårdar. Lindberg fick ofta uppdrag att beskära fruktträd. Han deltog också aktivt i bildandet av en fruktodlarförening i Bultsbol. Den bildades 8 mars 1930. I stavabygden hade tidigare startats en sådan förening. Han sålde också kristallradiomottagare. Detta började redan 1926. Det var Ivar i Haddåsen som introducerade honom i denna syssla. De köpte sådana anläggningar vid Axfors i Tranås och monterade sedan dessa hos kunderna. Oftast bestod det av att han satte upp en antenn på ladugården och drog sedan ledning till bostadshuset. Han sålde ett 100tal sådana apparater. I juli 1952 köpte han en cykel med hjälpmotor och kunde på så sätt lite enklare kuska runt i bygden. Detta var innan mopederna gjort entré. Carl Lindberg dog 1974. Anna dog 1989. Husen i Näteryd har sedan dess använts som fritidshus av barnen. Oskar Filip Kall 18851230 i Väderstad, Vägarbetare, Elsa Maria Gustafsson 18980222, Nils 19190331, Gösta 19200727, Kurt 19250703, Oskar och Elsa gifte sig 1919. De bodde först i Daglösa, Hårstorp och Stava innan de 1932 kom med sina söner till Fridhem i Näteryd. Filip Kall var född i Väderstad. Elsa hade sina rötter i Ärliatorpet i Stora Smedstorp. Filip Kall dog 1966. Elsa bodde kvar i Näteryd en tid men flyttade sedan till Ödeshög. Huset hade hon kvar någon tid till och bodde där möjligen också någon sommar ytterligare. Sedan såldes det och Fridhem har sedan dess använts som fri tidsbostad. I Näteryd finns idag inga åretruntboende. Husen används som fritidshus. Det är länge sedan det odlades på Näteryds små åkergärden. Rakt över ägor na går motorvägen med sitt ständiga brus. 30 Detta är min berättelse om byn. Den har mest handlat om äldre tider. Om senare tid och nutid överlämnar jag till människorna i byn att själva berätta. Jag har på liknande sätt skrivit om övriga byar i Stavabygden samt en särskild berättelse om bygden. Jönköping i oktober 2009 Arne Ivarson 31