Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.
Klicka här för att öppna dokumentet.
Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.
Om stråtrövarna Hiert och Tector De gamla pratade så mycket om Hjert och Tector når vi var barn. Det berodde väl på att de hade hårjat tidvis i dessa trakter. Folket förlorade en del saker, i synnerhet matvaror, men även djur såsom grisar, får och höns försvann spårlöst. Det fanns nog flera tjuvar som hårjade, men Hjert och Tector fick ju skulden för allt. Min farnbrs far var fjårdingsman. Han hade berättat om hur de hade spanat in Hjert och Tector i en liten stuga i storskogen en gång. De bildade kedja i skogen rumt stugan. Farmors far hade endast en gammal mynningsladdare som inte var laddad, då en av tjuvarna slog ut fönstret i stugan och hoppade ut. Stanna, annars skjuter jag! ropade farnbrsfarsgubben och tjuven greps och fördes ned till finkan i Ödeshög. Det beråttas att vid förhöret i tingshuset visades upp en guldring med pårla som hittats i deras gömmor. Tjuven bad att få titta närmare på den. Han fick den för påseende men då kastade han den i munnen och försökte att svälja den, men en i betjåningen kastade sig över honom och satte hånderna om halsen på honom så att han blev tvungen att spotta ut ringen. Min mornbr berättade att om folket skulle fårdas söderut så samlades man i stora sållskap, ensam tordes ingen att gå. På marknaderna i Trehörma och Adelöv på hösten samlades håstskjutsar och gångare i stora sållskap när de skulle fårdas genom Hållemon som år en utlöpare av Holaveden. Där finns en plats som kallas Rövarberget, dit var det spännande att göra utfårder når man var ung, det var nog mer än en timmes fotvandring ut i markerna. Där är ett fruktansvärt stort gryt, med många kryphål. Där är en hel labyrint av gångar men på ett ställe år det ett rum där det syns att någon en gång bott, ty bergvåggen år sotig, dessutom har det hittats en del saker där såsom knivar, brånda skårvor av porslin samt brånda benbitar. En gång beråttas att det var en bonde och hans fru på våg hem från grannen, där de hade varit på julbjudning, då de i mörkret möter två personer. Den ene av dem bår en lång kappa av sådan typ som kuskarna anvånde förr, samt en slokhatt. De höll varandra under armarna och det såg ut som om de var väldigt berusade. Den ene grålade högljutt på den andre: Att du din drummel skall supa dig så full så att man får hämta dig såhår. På morgonen når bonden råknade sina får fattades hans stora fina bagge. Det var säkert han med kuskkappan och slokhatten som de mött kvållen förut. Förutom stölder till hushållet, var de specialister på inbrott i kyrkor, där de stal silver osv.