Ödeshögs posten

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Posta/ni Ödeshög á z :ém'z/Mlmzáz/cfgáW áááwøzy :MQ/WW* MMMW. /øáøâwøww 44:. lä oâøøw äga/M. I " fåm'iä'å '4:764 w ááá 4 w/Mmém .är wwøwáwhø/MM #Má/áx ;ef/;WW M 5._ M " \ M' äváááymäøäm/øvâ'ä» I. 1 i 1/ (I ,ai/c ,Umeå'b a INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Postala förhållanden före år 1840 * Posttransporterna Posthemman kring Ödeshög _ Postadressen var Skänninge Ödeshög får postkontdr Postmästare i Ödeshög 18401920 Posttransporterna till och från Ödeshög 18401989 Kärrpost Postdiligensernas korta blomstringstid Järnvägen kommer till üdBShÖg Pustkontoret får förvaltningsområde Nio underlydande poststationer Postexpeditionen blir åter postkonLor och Får posLmästare till Cher Postlokaler Postkontnret Bostadshus Postutdelningen Brevhäring inom samhället Lantbrevhäring Arbetet på postkontoret De Första åren. Breven betydde mycket Enhetsporto och Frimärken Nya DFOdUkLEP och Ökande rörelse h ÖppeLhållande m m Rörelsen 19211989 _ Frimärkskommunen Ödeshög FÖRORD " " " des den 1 januari " ' ' dnamneLUdeshog oppna I H :ååüpá?L§§:;:: ?Ey Socken. Ett par Flyttningar Fords " " P °' 18 har ostkontoret allt närmare Ddeshog och fåfäägtg 1ZFFäFS_ Eosten Funnits vid Stora Torget, sam a . centrum. , i ° " fort Det är min Förhoppning att postñontfñitdåfkiaüäeshögs . . 0 “51:11]” Vi ' t a " ' ' 'I en skall lnga som e? i_ v r som mal Sååågålgv. Vi som arbetar P8 posåkontoâif girserviee. att alla våra kunder skall vara nona mL V \ a,v Berthold Bratt Postmästare ghd” 'v _ 'nu :.I :anWass” _ Innehållet i. denna rninnesskrilt postinspektör Folke Sundholm i '”1 av . _ lacle hSJÖadeprbäCk, Arvid Gomér och Bengt. Athurq on har sammanställts av Linköping. Han har haft Flera minnesgoda Udeshögsbor, bland dLm : POSTALA FURHÃLLANDEN FÖRE ÅR 1840 Posttransporterna ning. Den benämndes "Förordningen om Postbådhen", d v 5 postbuden, och är daterad den 20 februari 1636. I denna Förordning Fastställdes bl a hur posttransporI terna skulle organiseras. På varannan eller var tredje mil utmed stråkvägarna utsågs särskilda posthemman, vars brukare postbonden hade till uppgiftatt trans portera posten som en stafett till nästa posthemman. Postbonden hade ingen möjlighet att själv sköta alla transporter. De utfördes därför i regel av anställda postdrängar. Från början transporterades posten gående men redan efter ett tiotal år, d v 8 omkring år 1650, hade post mängden vuxit så pass, att postdrängarna började att rida. Vid slutet av 1700talet var posten i regel så tung, att den måste transporteras på en kärra efter hästen. Postförarens utrustning bestod av ett posthorn, som han blåste i när han närmade sig det posthemman, vid vilket han skulle överlämna posten till nästa postdrang. Denne kunde då hålla sig redo, så att växlingen inte tog allt För lång tid. Till sitt försvar hade postdrängen ett spjut. En vapenbricka på bröstet var den legitimation, Posten till och från de olika postkontoren transpor terades i regel i Förssglade paket, som Förvarades i en läderväska. De socknar på landsbygden, som inte hade något postkontor inom sina gränser, utväxlade oftast sin post i en väska, son] postföraren transporterade till och Från det postkontor, som låg närmast. m mus: Å musammmsnmmmmmmamüiw_ V _ i num m n." › .. .. . › Det var inte speciellt eftertraktat att vara postbondc. Den UFSäLUlHN] för det betungande merarbete, som "md maktspråk åiades posthemmanen, bestod i att dessa hem man befriades från vissa påiagor, L ex skatt och ut skrivning av soldater. Därutöver utgick en kontant er sättning. Posthemman kring Ödeshög Redan år 1636 bör invånarna i de små kyrkbyarna Ödeshög och Stora Åby ha kommit i kontakt med representanter för det svenska postverket. Den första posttransport linje som organiserades var nämligen den viktiga linjen söderut från Stockholm, som över Linköping, Skänninge, Jönköping och Markaryd vid den dåtida gränsen mot Danmark förde_ tiil Helsingör och Hamburg. Den följde således den gamla riksvägen, som ledde genom de båda kyrkbyarna. Närmaste posthemman nordost ut Från Ödeshög fanns i Järnstad i Stora Åby socken. Vid utfarten mot E 4 någon kilometer öster om Stora Åby kyrka finns ännu i dag en ”poststen", som markerar den plats, där postutväxlingen ägde rum. Stenen torde vara unik för Sverige. Poststenen vid Järnstad 5 Söder om Ödeshög låg posthemmanet Skrädeberg, som transporterade posten över länsgränsen till post hemmanet Mörstorp i Jönköpings län. År 1749 inspekterades dessa båda posthemman av postin spektoren i Linköping, Elias Parnau. Ur hans mycket de taljerade rapport återges här några uppgifter. Stavn ningen har i viss mån moderniserats. Järnstad i Lysings härad och Åby socken har till brukare Jacob Andersson men tillhör av lidne kyrkoherden Torpadie arvingar. Detta post hemman ligger något ifrån landsvägen, för dock åtta poster om veckan, fyra till Bosgård 1 1/4 mil svår väg och fyra till Skrädeberg 1 1/4 mil svår väg. Postbonden besvarade sig över att de hemman, som ha kyrko och tingsväg över hans ägor, undandra sig att laga de vägstycken som de äger. Därigenom händer att om höst och vår hindras posten mycket under fram och återresarr till stora landsvägen. Bonden uppvisade sina postdrängar Peter Jonsson, 21 år och Anders Månsson, 17 år. Bägge är duga liga och som bonden är allenast 36 år gammal, så rider han själv med posten, när det behövs. Till postföringen erfordras fyra hästar, som framvisades: tre stycken röda,6, 8 och 9 år och en brun med stjärna, 12 år. De tre första är snabba och dugliga men den fjärde ofärdig och kasserades. ÖDESHÖG FÅR POSTKUNTUR ' I början av år 1839 inkom till Kungl Maj:t en Fram ställning Från "åtskilliga posessionater, tjänstemän och hemmansägare, alla boende i Stora Åby, Ödeshögs, Västra Tollstads, Heda, Röka och Svanshals Församlingar i Lysings härad i Östergötlands län". I skrivelsen an höll de, att ett postkontor skulle inrättas i Stora Åby by. De motiverade sin framställning bl a med att det var tre mil till postkontoren i Gränna, Vadstena och Skänninge. Att lösa ut ett rekommenderat brev på något _av dessa postkontor Förorsakade mottagaren både långa resor och vissa kostnader. Man Framhöll Också att man ..var i behov av en bättre postgång eFtersom området hade en hamn vid Vättern och att en betydande mängd spannmål kunde "med lätthet på andra orter avsättas". Framställningen hade tillstyrkts av bl a landshövdingen i Linköping och överpostdirektören i Stockholm. Den tillFörordnade regenten, kronprins Oscar, biFöll Fram ställningen den 5 juni 1839, dock med Förbehållet att postkontoret skulle Från och med den 1 januari 1840 vara öppet ett år på Försök och att "av resultatet under det år denna postinrättning Fortgår må bero, huruvida den bör vidare bibehållas eller upphöra". I beslutet angavs, att postkontoret skulle Förläggas till Stora Åby by men benämnas Ödeshög. Den ettåriga Försöksperioden utFöll väl och rörelsen vid postkontoret motsvarade Förväntningarna. Den 24 juli 1841 undertecknade Karl XIV Johan ett beslut, varigenom han meddelade, att han "Funnit gott i nåder Förordna, att nu nämnda postkontor må tills vidare bi behållas". Av vilken anledning Förlades nu postkontoret till Stora Åby och varför kom det trots detta att benämnas Ödeshög? Den Främsta anledningen till lokaliseringen bör ha varit att Stora Åby by var centralt belägen vid ett vägskäl inom det Förhållandevis stora område som sak nade Fast postanstalt. Byn låg också vid den stora stråkväg utmed vilken postbönderna transporterade posten mellan Stockholm och södra Sverige. Det kan också ha spelat en viss roll att en av bygdens tongivande personer, kronolänsmannen i Lysings härad A Nelson,upplätlokal För postkontoret på Åby Norrgård. Anledningen till att postkontoret trots lokaliseringen till Stora Åby socken kom att kallas' Ödeshög var att det redan år 1831 öppnats ett postkontor i Skåne som Fått namnet Åby. Detta postkontor namnändrades år 1876 och har allt sedan dess benämnts Klippan. PUSTMÄSTARE I ÖDESHÖG 18401920 Gustaf Mauritz EdelFelt, 1840 Under perioden 18231875 utnämndes postmästarna av Kungl Majzt. Man ville Förmodligen därigenom styra ut nämningarna så att högre militärer skulle kunna beredas en dräglig bärgning på ålderdomen. EdelFelt, som var kapten vid Kronobergs regemente, var 60 år gammal då han utnämndes den 18 oktober 1839. Han Åavled redan i september 1840. Olof Åkesson Cervin, 18401882 Cervin har den längsta tjänstetiden av alla postmästare i Ödeshög. Hanö var 74 år då han pensionerades. Under hans tid som postmästare Flyttades postkontoret till Backasand. Cervins båda söner, grosshandlare Ernst Cervin i Stock holm och postmästare Herman Cervin i Lysekil donerade omkring år 1930 medel till uppFörande av gravkapellet på Stora Åby kyrkogård, invigt hösten 1932. De donerade också30 000 kronor till en Fond För avlöning av en sjuksköterska inom Stora Åby socken. Den 1 november 1862 öppnades bl :a en diligenslinje KatrineholmNorrköpingLinköpingSkänningeÖdeshögJön köping. Denna diligens hade i Katrineholm förbindelse med tågen på järnvägslinjen mellan Stockholm och Göte borg, vilken linje öppnades för trafik vid denna tid punkt. ' I Tüphünu [ipnlm;llülIUMHNMHFJMMQQU. ' 'tungbanan; b I II IH . Geno. post diligensen fick Ödeshög daglig för bindelse med yttervärlden. H:hulqh_dualundnluhhhåu. Il” HmmllHlwm_dnh _juI. himhm . ' ' mmwnuuhmmm mammasmulm. 0. W. ?nu vara HOLSTEIN. W i _. år' Ödeshögsborna hade tillgång till trafik med postdili gens i drygt elva år. Den 1 januari 1875 upphörde tra fiken på den linje, som passerade samhället. Antalet resande från Ödeshög, som begagnade sig av diligensen, var aldrig speciellt stort. Som mest såldes under ett år 115 biljetter vid postkontoret (1866). År 1874, det sista året som diligensen passerade Ödeshög, såldes endast 11 biljetter. 14 Järnvägen kommer till Ödeshög Den 14 november 1888 fick posten i Ödeshög möjlighet att ta emot ooh sända post med järnväg. Då öppnades nämligen bandelen mellan Vadstena och Ödeshög. Två en kommande och två avgående Förbindelser utnyttjades varje dag. Efter ett par år kunde man också få daglig postförbindslse till Hjo via ångbåt från Hästholmen. För att minska transportvägen till och från järnvägs stationen Flyttades postkontoret samtidigt från Backa sandsområdet till fastigheten Storgatan 26. Under tågets gång sorterade en postiljon posten i en särskilt inredd järnvägsvagn. Frorn år 1899 gavs denna ett speciellt nummer postiljonskupé 242. Numret änd rades 1983 till 353 och benämningen år 1913 till post kupé. Den aktuella postvagnen finns sedan några år tillbaka på Östergötlands järnvägsmuseum i Linköping. Under perioden 19101928 var från början två och senare en postiljon vid järnvägsposten stationerade i Ödeshög. Som bostad för dessa postiljoner uppfördes det hus på Kvarngatan som är omnämnt på sidan 24. Gustaf Wilhelm Östensson och Knut August Linus Broberg var de postil joner som uppehöll dessa tjänster längst tid och som också bodde i huset på Kvarngatan. Posten till och från Ödeshög transporterades med tåg fram till den 1 november 1958, då all järnvägstrafik lades ned på sträckan VadstenaHästholmen och person trafiken på sträckan MjölbyHästholmenÖdeshög. Där efter har posten till och från Ödeshög sänts på lands väg. Åren 19581968 anlitades SJbuss till och från Mjölby men från den 12 maj 1968 går transporterna i Postens egen regi till och från postterminalen i Linköping. W Postkontorets förvaltningsområde var ett av de mindre i I nu få landet. Det framfordes därför inte några starkare pro PDSTKUNTDRET FÅR FÖRVALININGSOMRÅDE Lester, nar generalpoststyrelsen beslöt, att de under lydande poststationerna skulle Förläggas under postkon Nio underl dande oststationer toret l Vadstena den 1 november 1920. Från samma da y p 'degraderades" postkontoret till postexpedition med så . . o _ _ _. stationsmästare s " ° Fram till ar 1860 Fanns postkontor endast 1 staderna om forestandare' och på vissa störe eller centralt belägna platser på Postexpeditionen ' “ n . h _ landsbygden. Kisa, Boxholm och Ödeshög (Stora Åby) är under postkontoret åååågågögåååaååå :111 att borde mad exempel på sadana platser i Ostergötland. postküntüret i Vadstena r 0 m 1926 under Men efter hand framkom önskemål om att även andra orter POStEXPEditiOnEn blir åt . skulle få någon Form av Fast postanordning. År 1860 mästare till chef. er DGStknntGr UCh far pDSt' beslöt Kungl Maj:t att s k poststationer fick inrättas på mindre orter och att dessa skulle lyda under ett I samband med or anisat' f““ . närbeläget postkontor, som därmed fick ett Förvalt ändrades beteckningen på lägâtåiägäiågägån 1:32. Eoiten ningsområde. Postmästaren skulle minst en gång per år postkontor den 1 maj 1977 och till postkont ä)81_ inspektera samtliga underlydande poststationer, ett januari 1986. Det 150åriga postkontoret haáärd.?n 1 besök som många gånger emotsågs med båvan av poststa Officiellt återfått sin ursprungliga benämring avsåg dessa interna namnåndringar noterades säkerligen inte av Postens kunder i Odeshög. De hade alltid använt be namningen postkontor. 4 tionsföreståndarna. Den Första poststationen inom Ödeshögs förvaltningsom råde blev Hästholmen, där poststationen öpnnades redan den'Ioktober1863 med fd kaptenen Ernst Viktor Sahlberg Följande parsoner har under perioden 19201989 varit som Föreståndare. Ytterligare åtta poststationer lydde Chefer för posten i Ödeshög: Fram till år 1920 under postkontoret nämligen: ' Fritz w . lngren 19201926 stationsmästare Alvastra öppnad den 1 januari 1893 _ iAlbin Hernell ' 19271932 stationsmästare Arneberga överflyttad från postkontoret iVadstena 1 Fritz Bergman 19321943 stationsmästare "W 1393 1 Magnus Mårtensson 19431951 stationsmästare Boet öppnad den 1 april 1918 _ sven Möller 1951_1955 stationsmästare Borghamn överflyttad Från postkontoret iVadstena 1 Olle Halldén 1955_19 i . H maj 1898 i . B i ' 60 stationsmastare __ _ _ ert Kllng 19601962 stationsmästare Herrestad oppnad den 1 juli 1913 L _ _ __ a i Ennart Ryd 19621967 stationsmästare Rogslosa overflyttad fran postkontoret LVadstena 1 Ben r Tu t _.. \ maj 1898 \ g. 89 SLrüm 19681971 stationsmästare H T . “ *Rök öppnad den1 januari1890. Overflyttadtill Oäe Hedman 19711973 stationsmastare postkontoret i Mjölby 1910. Stig AGÖOFQ 19741976 stationsmästare BerthOld Bratt 1977 lokalpostmästare/ Väversunda öppnad den 1 Februari 1904. postmästare Under de gångna åren har alltså sammanlagt 19 personer samtliga man varit Föreståndare förpostenj.0deshög. PDSTLOKALER Postkontoret I Kungl Majtzs beslut om att ett postkontor skulle in rättas i Stora Åby gavs Följande direktiv om postlo kalen till dem som undertecknat framställningen: "Därest till postmästare bliver förordnad någon person, som ej är å stället förut bosatt, _en emot behovet svarande lokal för inrättningen skall genom sökandens försorg emot billig hyra tillhandahållas". Postkontoren inrymdes vid denna tid i regel i post mästarens bostad. Något större utrymme krävdes inte. Ett bord och något enklare sorteringsfack tog bara en mindre del av ett rum i anspråk. Dessutom erfordrades i regel en lucka ut till den förstuga, dit de fåtaliga kunderna hänvisades. Postmästaren betalade hyran för postlokalen, men han fick ett speciellt lönetillägg för denna kostnad. En av dem som undertecknat framställningen till Kungl Maj:t var kronolänsmannen i Lysings härad A Nelson. När det stod klart att den förste postmästaren skulle komma från annan ort anmälde länsman Nelson, att post kontoretkundefå inrymmas "i tvenne rum uti den på mitt nära landsvägen belägna hemman Äby Norrgård warande byggning uti hwilken eldstäder bestående af spisel och kakelugn finnes" mot en årlig hyra av 33 Riksdaler 16 Skilling Banco. Posten accepterade erbjudandet och i december månad 1839 översändes från överpostdirektörs ämbetet i Stockholm ett sigill, en skylt, en brev stämpel, en vågbalans med tillhörande vågskålar och en sats vikter. Därmed kunde postkontoret planenligt öpp nas på nyårsdagen 1840. Det kan nämnas att det dröjde ända till år 1853 innan postkontoret utrustades med en mindre kassakista. Det första kassaskåpet erhölls inte förrän år 1885. Omkring år 1850 flyttades postkontoret till socken stugan vid Stora Åby kyrka, som vid denna tid hade på byggts med en våning och som också inrymde socknens skola., 1 sockenstugan bodde utöver postmästaren också skol läraren och orgeltramparen. Men kyrkbyni.Ödeshög utvecklades fortare än bebyggelsen vid Stora Åby kyrka och den 8 november 1865 flyttades postkontoret närmare Ödeshög. Postmästare Cervin hade lyckats få en lokal i läkarebostaden på Åby Norrgårds ägor, "belägen 95 famnar öster om Backasands gästgi varegård". Byggnaden, som låg intill nuvarande Nordiska möbelfabriken, ärnumera riven. När järnvägen från Fågelsta öppnades den 13 november 1888 överflyttades posttransporterna .till och från Ödeshög från järnväg till landsväg. Den dåvarande post mästaren Johan Bengtsson lyckades att hyra ett hus i närheten av järnvägsstationen och i detta hus rymdes såväl postkontoret som postmästarens bostad. Hyresvärd var den i Ödeshög välkända fastighetsägaren, ingenjör 5 P A Andersson, härstammande från Ödeshög men vid denna tid bosatt i Stockholm. I hyreskontraktet be tecknas huset som "lägenheten Arkestorp med däromkring uttagen trädgård, belägen å Ödeshögs Riddaregårds ägorä Huset, som senare fick gatubeteckningen Storgatan 26, kallades också "Blondellska huset" eller "Tornet". Det revs 1976. ' När postkontoret flyttade in, var huset i dåligt skick och efter ett par månader skrev postmästare Bengtsson till generalpoststyrelsen och bad om ett högre hyres bidrag. Han bifogade ett intyg från snickaren Nilsson, som bl a uppgav "att om denna lägenhet skall utan skada för menniskors helsa kunna bebos, tross bottnar och nya golv rn m måste inläggas. Arbetskost naden härför beräknas till 'cirka 300 kronor". 19 20 Postlokalon bestod av ett rum För kossaexpeditionen och ett rum För brevbärarna. Kassaoxpoditionon täcks ha varit tillräckligt stor men i det cirka 10 m stora brevbärarrummet Fick de två lantbrevbärarna och den av samhället anställde "privatbrevbäraren" använda golvet För att kunna ordna posten. ' I 30 år fanns postkontoret i det s k Blondellska huset Storgatan 26. På detta foto från år 1896 har huset ännu inte fått den karateristiska tillbyggnaden "Tornet". Mannen till höger på bilden är sannolikt tillförordnade postmästaren Ivan Sjöman. Flyttningmi av postkontoret till Storgatan 26 accep terades inte av invånarna i Stora Åby. Vid kommunal stämman med Stora Åby kommun den 16 oktober 1888 be handlades Frågan om de olägenheter, som uppkommit genom att postkontorot Flyttats Från Backasandsområdet, som tillhörde Stora Åby kommun. Kyrkoherde HåhL Fick i upp drag nlt Framtöro stämmans synpunkter till generalpost styrelsen i Stockholm. Man ville bl a kompensera Flytt ninqen nv poslkonlorrt med inrättandetavrvipoststation vid Stora Åby kyrkn. 21 När kyrkoherden fullgjorde sitt uppdrag åberopade han det kungliga brev, som innehöll beslutet om att ett postkontor skulle öppnas.Enligt detta skulle "Stora Åby församling ha tillförsäkrats att inom sitt område äga ett postkontor, vilken förmån nu till stort men och Förfång För allmänheten gått Förlorad". Men postmästare Johan Bengtsson i Ödeshög hade ingen förståelse för stämmans önskemål. Han yttrade sig redan den 30 oktober till generalpoststyrelsen och Framhöll att ”slikt tal betyder ingenting, ty när postkontoret allra Först inrättades, då beläget vid Stora Åby kyrka, var Ödeshögs by ej synnerligen bebyggd och affärsverk samheten var på den tiden nästan lika stor i Åby som i Ödeshög". Framställningen om inrättande. av en poststation vid Stora Åby kyrka avslogs men en förbättring av postser vicen blev det i alla Fall För invånarna i Stora Åby Församling. Den 1 januari 1889 inrättades en lantbrev bäringslinje med postutdelning två gånger i veckan onsdagar och lördagar på sträckan ÖdeshögStora Åby kyrka_Ruskelsby. FleruppgiFter om denna linje återfinns i ett Följande avsnitt. Vid sekelskiftet utvidgades huset på Storgatan och i samband med detta kunde postmästaren få ett eget arbetsrum. Samtidigt fick huset sin karakteristiska torntillbyggnad. År 1901 sålde ingenjör Andersson huset till lant brukaren August Salomonsson. Postlokalen som med tiden blev allt För liten För den växande rörelsen, Fanns kvar i "Tornet" Fram till den 30 september 1918. Då flyttades postkontoret till ett nybyggt hus vid Stora Torget, där Från början hand landen Harald Westerberg men från år 1921 Östergötlands Enskilda Bank var hyresvärd. Huset med gatuadressen Nygatan 3 finns ännu kvar. Den sammanlagda ytan för postlokalen två rum i bottenvågingen och ett rum i källaren uppgick till cirka 70 m". Vid sekelskiftet fick fastig åäååá karakteristiska torntillbyggnad. De lediga postkontoren. öduhög (4:: kl.) 1906 utgjorde posimistarens öircrpmvision till 3013:95, arhode för räkningshållan de 26:87, för expedition af iösvä skor Iz:_, från postsplrbankcn 19:57, dispositionunslag 720:, felräkningspcnningar 60:. Pos: \'crkc| förhyr lokal, bestående af rre rum, ljus, rymlig, Ireflig sann ända målsenligt inredd. .Mgåcnde post mäsiarcns bostadsvåning kan få öf verragas efter uppgörelse med ho nom, som innehar kontrakt till 1907;* sju rum 425:,' ha rum 00:. ' Skatter till kommun, kyrka och skola utgå med 3:70 pr bevillnings krona. Vaumicdning och ynerbe Jysning finns ej; Ej heller högre skolor. Närmaste fullständiga läro 'mark ligga i Vadslena och Linkö ping. amhällei har läkare, apor: kare, bank och alla :lags yrkesid kare. . I :_1.: .. '. Gängse pris i följande artiklar äro färsk! fläsk 1 1, Håål:75, kalikön från :.15, söimjölksøs: l :5, oxkön 0.700190, smör |:75 (mcdcipn's), mjölk 0:25 pr kanna, por:lis 4:_ ä. 5: ' I Luma, ägg ..1. Notis i tidskriften Svensk Postarkiv hösten 1906 heten Storgatan 26 sin I huset Nygatan 3 fanns postkontoret 19181937 Den 1 mars 1937 var det åter dags För flyttning. Det var köpman Folke Löf och hans syster Ingeborg Löf _ två i Ödeshög välkända namn som uppfört en aFFärsFastig het med adressen Stora Torget 2. Posten hade därmed etablerat sig i, det centralt belägna kvarter :i sam hället, där man Fortfarande har sina lokaler. I den Löfska Fastigheten Fanns postkontoret i 23 år, men redan i början av 1950talet var dessa lokaler för trånga för såväl kunder som personal i det expanderande samhället. Det var Först i början av 1960talet, som Stora Åby Sparbank kunde erbjuda lokaler i ett nybygge i grannfastigheten med adressen Stora Torget 4. Här Fick Qosten tillgång till en lokal med en golvyta på 160 m och med en För den tiden modern utrustning. Lokalerna öppnades den 11 oktober 1961. Men också dessa lokaler blev efter hand För små. Till nuvarande lokaler med adressen Stora Torget 6 Flyttadv posten den 4 apgusti 1976. Man disponerar har en golv yta på 350 m . Lokalerna kommer Förhoppningsvis att vara tillräckliga Fram tjll sekelskiftet. 24 I detta kvarter vid Stora Torget har postkontoret funnits i drygt 50 är. Bostadshus Omkring år 1920 rådde svår bostadsbrist på vissa orter i landet. På försök medgav Kungl Maj:t att postverket fick uppföra bostadshus avsedda för posttjänstemän på några av dessa bristorter. I Ödeshög Fanns vid denna tid utöver Föreståndaren För postexpeditionen två posttjänstemän stationerade. De tjänstgjorde inom den postkupé, som användes på järn vägssträckan ÖdeshögLinköping. Dessa båda tjänstemän saknade Familjebostad i samhället. Poststyrelsen beslöt, att en av de orter som skulle komma i Fråga varüdeshög. En tomt köptes på Kvarngatan (Broberg) och ett bostadshus med två lägenheter om var_ dera två rum och kök uppfördes allt till en samman lagd kostnad av 18 000 kronor. Men efter några är båda tjänstemännen beslut av riksdage privat köpare. Föra "Postfastigheten" på POSTUTDELNINGEN Brevbäring inom samhället Brevbäring i privat regi Förekoni i Ödeshög redari på 1000talet. I en skrivelse Från postmästaren år 1897 AdolF Hektor och Fredrik Rask är två av de "privatbrev barare" somnar kända Från denna tid. De hade tillstånd att ordna ein post inne på postkontoret. Fredrik Rask, Född i Ödeshög 1872, berättade i Östgöta Bladet år 1947 att han har omkring posten i en stor vaska och att han hade en mössa Försedd med ett post hornsmärke. Hans distrikt sträckte sig Från Urrnäs till Backasand. Hans kunder betalade honom 50 öre om åre! För varje tidning och 3 öre För varje utdelat brev. I maj 1916 gjorde postmästarcn i Ödeshög en Framställa ning till generalpoststyrelsen om att postvorkct skulle overta postutdelningen i samhället, som nu hade en beFolkning på omkring 900 personer. Han meddelade också att den “av samhället avlönade private brevbärnrrn Pdeshögsborna var därmed tvungna att hämta posten pa postkontoret i det s k “Tornhuset” Stor* gatan 26. , Cegeralpoststyrelsen tog god tid på sig men biFöll så smaningmn Förslaget. till brcvbärare antogs den Förre “pr1vatbrevbäraren” August Wilhelni Johansson Från Ekelunds på Ödeshögs Riddaregårds ägor. Han var 69 år gammal, då han gick sin Första tur den 1 maj 1917 mot en ersattning av 1,30 kronor per tur. Brevbäringsdist riktat hade Följande sträckning: Postkontoret Stor_ gatan Stora _Nygatan Torget Surbrunnsgatan Riddaregatan Osterlånggatan Smedjegatan Storgatan Jarnvägsgatan Lilla Nygatan Badhusgatan Magasinsgatan Storgatan Postkontoret. Brevbäringen som inklusive Förarbete Log cirka tre timmar, utFördcå endast på vardagar. i i 27 1920 avlöstes den då 72årige August Wilhelm Johansson av en betydligt yngre Förmåga, den blott 18åriga Karin Elisabeth üstensson,vars Far var postiljon vid järnvägsposten. Ersättningen hade .i samband med dyr tiden vid Första världskrigets slut stigit till 3 kro nor per dag. Brevbäringen i samhället har eFter hand anpassats till den växande bebyggelsen. Sommaren 1970 var det premiär För brevbäringsbilen Tjorven med Uwe Lunell vidratten. F n (januari 1990) sköter tre brevbärare om utdelningen \ av post till de 1 318 hushåll i Ödeshög, som Får sin post genom sk stadsbrevbäring. 62 hushåll har valt att själva hämta sin post i någon av postkontorets 129 postboxar. Lantbrevbäring En lantbrevbärare lämnar ut vanlig post men lämnar till skillnad Från stadsbrevbäraren också ut och tar emot värde och penningFörsändelser samt paket. Lantbrev bäraren säljer också Frimärken. I Sverige inrättades de Första lantbrevbäringslinjerna år 1878. Under de Första åren organiserades nya linjer i långsam takt. År 1891 Fanns t ex endast nio lantbrev bäringslinjer organiserade inom hela Östergötlands län. Av dessa linjer utgick inte mindre än tre Från Ödeshög. Postutdelningen till de stora landsbygdsområdena runt Ödeshög har varit en dominerande verksamhet på postkon tnret under lång tid. Följande lantbrevbäringslinjer har varit organiserade vid postkontoret. ÖdeshögRuskelsby Postkontorets Första lantbrevbäringslinje inrättades den 1 januari 1889. Den Första innehavaren av tjänsten, A A Svensson Från Stora Åby, gick denna linje två gånger i veckan För vilket han Fick en ersättning med två kronor per tur. 4n4n Linjen drogs in man 1 .mm1 m west... i " Z'.?3*_"7'.*'r'y"firWr 3. .\ E Hua. ä . ,vinn ÖdeshögBoat inrättades den 1 april 1918. Linjen namnändrades till 0deshögBoet5tora Aleryd den 1 oktober samma år men . återfick sitt gamla namn den 1 november 1964. Den förste innehavaren av tjänsten var skomakaren Johan Emil Rydberg från Ruskelsby. üdeshögBultsbol Inrättades den 1 januari 1890 med två turer i veckan. förste innehavare av tjänsten var Patrik Karlsson i Siggeryd vilken fick en ersättning med 1 krona per tur. Linjen utsträcktes 1898 till Stava gård och namnänd rades samtidigt till ÖdeshögSteve. ÖdeshögSteve Inrättades den 1 oktober 1898 (jämför ÖdeshögBultsboll Första innehavare av tjänsten var förre distinktions korpralen Johan August Wass. 1907 utökades antalet turer till tre i veckan. Linjen utsträcktes 1915 och namnändrades samtidigt till ÖdeshögLilla Krokek. ÖdeshögLilla Krokek Inrättades den 16 december 1915 (jämför ÖdeshögStava). Tjänsten innehades under några månader av medlemmarav familjen Tallberg i Stavreberg men fr o.m 1 juli 1916 av skomakaren Ossian Efraim Karlsson i Munkeryd, Norra Kärr. Denne innehade tjänsten fram till sin död 1948. Linjen hade från början sträckningen ÖdeshögSväm KråkerydSkrädebergKushultRåssholmenBankabyStavre bergStora KrokekMunkeryds skolaLilla Krokek. Linjen utsträcktes 1964 och namnändradessamtidigttill Ödeshög Vida Vättern. ÖdeshögVida Vättern Inrättades den 1 november 1964 (jämför ÖdeshögLilla Krokek) i samband med att färdsättet ändrades från motorcykel till bil. Innehavare av tjänsten blev Karl Helge Björn. ÖdeshögTellekullen Inrättades den 16 december 1915 och fick då sträck ningen UdeshögÅrydGrimshultGumbyHarsbolKulhult Tellekullen. Förste innehavaren av tjänsten var Henning Valfrid Johansson från Stora Morlejan. I samband med en utsträckning 1918 namnändrades linjen till Odeshög Västra Haddåsen. ÖdeshögVästra Haddåsen Inrättades den 1 januari 1918 (jämför ÖdeshögTelle kullen). Linjen drogs in den 1 oktober 1958 och hus hållen överfördes till linjerna ÖdeshögLilla Krokek och ÖdeshögStora Aleryd. ÖdeshögHöghult Inrättades den 1 juni 1908 med två turer i veckan. Förste_innehavare av tjänsten var förre livgrenadjären Gustav Adolf Brage från Göleryd, som fick en ersättning med två kronor per tur. 1918 utökades antalet turer till tre och 1920 till fyra i veckan. Från 1 mars 1926 fullgjordes turen varje vardag. Linjen sammanslogs då med linjen ÖdeshögStora Åby til].en 23 kilometer lång ringlinje. 1958 ändrades färdsättet från cykel till bil. Linjen namnändrades 1964 till ÖdeshögStora Åby samti digt som den uträcktes. ÖdeshögStora Åby, 19101926 Inrättades den 1 december 1910. Innehavare av tjänsten var förre livgrenadjärerrGustav Adolf Brage från Göleryd, vilken fullgjorde turen på de dagar då han inte delade ut posten på linjen ÖdeshögHöghult (jämför ovan). Linjen slogs samman med ÖdeshögHöghult den 1 mars 1926 (jämför ovan). ÖdeahögStora Åby, 1964 Inrättades den 1 november 1964 i samband med utsträck ning till Göleryd och Ersbola m fl platser. Lantbrev bärare på linjen blev Karin Rydberg, som sedan 1958 tjänstgjort på linjen üdeshögHöghult och dessförinnan varit lantbrevhärnrp i Rnol th::_.v:'KV= 30 üdeshögHästholmen Inrättades den 1 april 1966 i samband med indragning av poststationen i Hästholmen. Den Förste innehavaren av tjänsten blev Inge Alfredsson, som tidigare var lant brevbärare på linjen HästholmenHolmen. ÖdeshögRåby Inrättades den 1 juni 1929 och drogs in 1969 i samband med utsträckning av linjen üdeshögHästholmen. ÖdeshögRök Inrättades 1891. Innehavare av tjänsten var Alfred Peterson i Gimmerstad i Rök. Denne fullgjorde lantbrev bäring med fyra turer i veckan mot en ersättning av 1,80 kronor per tur. Linjen drogs in den 30 april 1895 i samband med att Peterson anställdes som posttransportör på sträckan ÖdeshögaRökSvanshalsVäderstadMjölby. ÖdeshögHede Inrättades den 1 maj 1966 i samband med indragning av poststationen i. Rök. Den ingår sedan den 1 november 1971 i linjen ÖdeshögBoet. F n (1 januari 1990) är följande tjänstemän placerade på de från postkontoret i Ödeshög utgående Fyra lant brevbäringslinjerna: ÖdeshögBoat Uno Lingemark ÖdeshögHästholmen Inge Alfredsson ÖdeshögStora Åby Stellan Tagesson ÖdeshögVida Vättern Björn Lundgren Deras "rullande postkontor" avverkar varje vardag om kring 400 kilometer och betjänar cirka 1 050 hushåll i de vidsträckta landsbygdsområdena runt Ödeshög. 31 Ödeshögs lantbrevbärare uppmärksammades över hela landet och även internationellt sommaren 1974. Ödeshögs *kommun blev nämligen den första kommunen i Sverige, som tecknade avtal med Posten om s k social Service. Denna service omfattade hembesök, då lantbrevbäraren regel bundet besökte vissa kunder för att höra efter hur de mådde, För att hjälpa till med matbeställningar 0 s v. Servicen kunde också omfatta hemtagning av varor Från lämpligt belägen affär. Avtalet mellan kommunen och Posten upphörde den 1 juni 1982 men denna unika service dokumenterades redan som maren 1974 1 Filmen "Välfärd iglesbygd", som huvudsak ligen spelades in i Ödeshögstrakten och som hade sin urpremiär i Ödeshög hösten 1974. en 27"\ ?ål/JM nu :år/.4 4.7,", Avatar áäjåqøaLAJZLicgj :fu'1.7.0 åaALJZ. jga/,4.9 /Zøä 4,.. §9” (3 \_ øMÃbøo 4:. 'C .'1 *.Iárwrulu MLA ...HuÅs. Huan.: .De första åren. Breven betydde mycket. ARBETET PÅ POSTKONTURET Fram till omkring år 1870 inriktades så gott som allt postarbete på befordring av brev. Visserligen tog post kontoren tidigt emot försändelser, SOHI enligt nutida bestämmelser skulle ha behandlats som paket, men i posttaxorna återfanns endast avgifter för brev. Ända fram till år 1855 beräknades portot efter taxor, som var individuella för varje postkontor. En stund förepostensberäknade avgång en tidpunkt som beroende påväderleksförhållandena och på postböndernas och posthästarnas prestationsförmåga kundevariera med flera timmar förde postmästaren upp de avgående bre ven på en s k brevkarta. En sådan karta utfärdades till varje postkontor till vilken Ödeshög hadeavgåendebrev. På kartan angav postmästaren ett löpande nummer för varje break Detta nummer skrev han också på brevets Framsida, i regel i övre högra hörnet. Dessutom anteck nade han brevets adressort och adressat samt brevets vikt i lod (1 lod : cirka 13 gram) på kartan. Han slog därefter in breven och brevkartorna till respektive postkontor i starkt papper och fick därmed ett antal "paket", som han förseglade med lack. Enligt en uppgift från år 1866 expedierades detta år 4 252 brevkartor från postkontoret. Beträffande den ankommande posten kontrollerade post mästaren först förseglingen på "paketen", öppnade dem och jämförde de inneliggande breven mot anteckningarna på brevkartan. När all post var granskad, satte posta mästaren upp brevkartorna på en anslagstavla utanför postlokalen. Nu fick de personer, som väntade brev, studera de uthängda kartorna och se om brevet hade anlänt. Efter en vecka togs kartorna ned och de brev SOHIännujIme hämtats, fördes upp på en restförteckning, den s k “överblivna kartan". Detta uttryck har som be kant numera en annan innebörd men det råder inget tvi vel om att uttrycket en gång präglades inom det svenska nnrlUnnl.n+ 33 Förteckning på å nedannåmnde .PostKon lar öfverblcfne Brefför år 1841. Nail 1. Maria Anderdadlar i Fnruby, '2.An nu Svunudoller dernmmuutidu, 3. Pål!" Niluon i Tognahy, 4. 0qu Olufunn 5 W. Tullnuul , 5, T ru AnJeruun i Haningepr , 6. Slnluel Nilunn i .ifmt. 7. Joh. .Innuun i Fnruby. B. Jullln ne: Andernon i Baby, 81:2. ?eller Jnnuun i Tullnnd Ilrnngñral, ' 9. Anni. Andersson i Tjugby, lo. Nils Wahlgrun i Ilñalllnlmen ,' II. Kurnlinn Jnnulnltcr i Millncmu Nonghd. :9. Gullaf Pet lcrunn i Jellingglul, 13. Jun Aurelunna huuru pil Tylleinnrpl ignr, 14. Nils N lunu vid Jern umlu Söruñrd och 15. Junna Andnorm i Wiujii. Ödcnhögl Kungl. PulKunlur d. 6 Jun. 1134?. . i. cssvm. Efter årets utgång var postmästaren skyldig att annonsera i ortstidningen (Östgöta Correspondenten) och upplysa om vilka brev som inte avhämtats före gående är. Vissa gårdar på landsbygden runt Ödeshög fick i regel en gång i veckan sin post i en låst s k lösväska, vilken mot en viss årlig avgift expedierades från post kontoret. Väskan kunde antingen hämtas på postkontoret ,eller också transporteras med postbönderna. Enligt en uppgift från år 1864 expedierade postkontoret vid denna tid 21 sådana väskor. ' Poststämpeln är en relativt sen uppfinning. Det var först år 1819 som de svenska postkontoren utrustades med en enradig stämpel utan datumangivelse. När post kontoret öppnades 1840 hade man emellertid övergått till datumstämplar, s k fyrkantsstämplar, som också an gav datum. Ödeshögs första datumstämpel var en sl<fyrkantsstämpel. Den användes mellan 1840 och 1863 och blev mot slutet ._HJJHA. : .___ _ 34 Enhetsporto och frimärken Våren 1855 beslöt Riksdagen, att ett enhetligt porto skulle införas över hela landet fr 0 m den 1 juli samma år Och att postkontoren skulle sälja 'frimärken för frankering av breven. Postkontoret i Ödeshög fick i god tid före den 1 juli nedanstående förskott av de fem olika frimärken med valörbeteckning i Skilling Banco, som hade framställts. 3 Skilling Banco 4 Skilling Banco 6 Skilling Banco 8 Skilling Banco 24 Skilling Banco Skilling Bancofrimärkena avnändes i tre år, d v 5 till den 30 juni 1858, då de avlöstes av Frimärken med valörbeteckning i öre. Under dessa tre år fick postkon toret ytterligare 11 800 frimärken av 4 Skilling Banco valören, 1 900 Frimärken av 8 Skilling Bancovaloren och 400 frimärkenÄhav 24 Skilling Bancouvaloren. Av 4Skilling Bancofrimärket, som användes för fran kering av inrikes brev i lägsta viktklassen, såldes således cirka 12 600 i Ödeshög. En försiktig slutsats blir alltså att under treårsperioden 1 juli 1855 30 juni 1858 postades dagligen i genomsnitt cirka tio frankerade brev i lägsta viktklassen på postkontoret. Eftersom det inte rådde något frankeringstvång vid denna tid, kunde kunderna fortfarande betala portot kontant. Därtill kom de ofrankerade s k fribreven, som myndigheternas tjänsteförsändelser benämndes vid denna tid. Man har antagit att de ofrankerade breven vid slutet av 1850talet var minst lika många som de fran» kerade. I samband med utgivningen av frimärkena genomfördes en stor lättnad i det dagliga arbetet på postkontoren namnkarteringen av vanliga brev slopades. I fortsatt ningen räckte det med att postmästaren lämnade en upp rn' P4 nm uni9101" ngr.lina hrpu nå hrnvknrfnrna. 35 Nya produkter och ökande rörelse 1860 fick det svenska postverket en ny generaldirektör, Wilhelm Roos, som under endast ett par decennier in förde en rad nya rörelSegrenar inom posten, bl a posta anvisningar och postförskott (1866), brevkort (1872) och postsparbank (1884). Detta påverkade givetvis post kontorets omsättning i positiv riktning. För perioden 18651919 finns uppgifter om intäkter och kostnader samt beträffande antalet inlämnade försändel ser vid postkontoret. Uppgifterna om intäkter och kost nader avser hela förvaltningsområdet, d v 3 även under lydande poststationer. Som tidigare nämnts omorgani serades postkontoret 1920 till postexpedition och miste därigenom sitt förvaltningsområde. År Inlämnade försän Intäkter Kostnader inom förvaltningsområdet delser vid post inom för Avlöningar *Hyra Övr Summa kontoret valt På 50m och om omkost Brevför Paket ningsom stat provi expen kost nader sändelser rådet sion ser nader 1865 15 590 196 2 756 1300 130 441 382 2 253 1875 1 23 122 178 i 3 291 2 290 132 350 123 2 895 1885 32 702 114 5 062 2 800 422 328 50 3 600 1895 37 156 478 7 517 3 603 568 325 ' 135 l 4 631 1905 57 426 343 121 410 8 436 590 540 i 340 E 9 909 1915 47 881 950 §19 740 8 093 i 652 '1 549 510 394 1919 77 975 2 597 134 535 17 549 41 742 ie. 168 '127 459 Ann Provisionen utgjorde en viss procent av frimärksför säljningen. Den utbetaldes såväl till postnästaren som till biträdande personal. Denna avlöningsform upphörde olkring år 1910. I 'övriga omkostnader' ingick fr 0 m 1910 vissa kost nader för pusttransporter. 35 üppethållande m m ' ° “ ' 'kontoret på I en handling frarnar 1877 anges att post a Backasand hölls öppet kl 08.0013.00 och 15.0019.00 pa vardagar och kl 08.0010.00 och 15.0017.00rmasondagar. . O' _ D 7 Efter hand avkortade man oppethallandet pa morgnar o kvällar. År 1898, då postkontoret fannslantorgatan 26, hölls det öppet kl 09.0013.00 och 14.0017LDU pa var dagar och kl 09.0010.00 samt 12.0014.00 pa sondagar. Samma år gjorde postmästare Emil Lundgren en forfragan hos ortens köpmän och bad om deras synpunkter pa oppet hållandetiderna. Något bestämt uttalande .fran dessa fick han inte. I sitt yttrande till postinspektionen meddelade han att han nästan alltid fatt samma svar pa sina förfrågningar: "Det är oss .alldeles likgiltigt, vilja vi sända ett brev ha vi frimarken hemma . Postmästare Lundgren bad också kronolänsman Wallinder om synpunkter på om postkontoret borde oppnas_ redan kl 08.00 på söndagarna. Wallinder svarade skriftligt att det räckte om postkontoret pa söndagarna holls öppet kl 09.0010.00 och 12.0014.00 "for den omkringä boende befolkningens skull, hvilken sommartiden allti promenerar om morgonen, då luften ar sval och allmogen då oftare besöker postkontoret _an dnder "vinternj da vägarna är nästan otrafikabla för geende . hallinder ansåg det vidare vara onödigt att halla posten oppen efter kl 14.00 "för Ödeshögs lilla samhälle med omkring 200 personer". 37 Rörelsen 19211989 Postens kunder i Ödeshög lär inte ha märkt någon för ändring i servicen, när postkontoret hösten 1920 omorganiserades till postexpedition. Redan då tjänst gjorde'fröken Elsa Werner som kassör. Hon hade börjat på postkontoret 1916 och var üdeshögsposten trogen ända fram till sin pensionering 1956. Några uppgifter om rörelsens omfattning under de senas te 60 åren får belysa utvecklingen vid postkontoret. Inläneuk Försändelser 1935 1945 1955 1965 1975 Vanlig brev Försändelser 166 000 275 000 259 000 226 000 27a 000 Paket 1 615 4 307 3 066 a 327 3 253 Inbetal ningskört 10 404 25 325 36 908 66 425 Ankenmwuude försändelser 95 225 Vanlig brev försändelser Paket 819 000 1 142 000 1 108 000 6 107 15 668 16 388 1) Uppgift saknas Antalet inlämnade försändelser paket undantagna har som synes stagnerat under senare år. Antalet utlämnade försändelser har emellertid ökat markant. Under senare år har Posten satsat på att uppge sin gamla roll som myndighet för att i stället omvandlas till ett modernt affärsdrivande företag. I anslutning till detta har Posten i allt större utsträckning börjat att inrikta sig på de stora kunderna utan ett privat personer och mindre företag därigenom riskerar att bli ställda åt sidan. Alla kunder skall i den konkurrens som råder uppfatta Posten som det bästa alternativet vid val av metoder för information, kommunikation och penningförmedling. 38 I genomsnitt besöker varje vardag drygt 400 kunder postkontoret, som sedan maj 1987 håller öppet hela dagen. För kassaarbetet i Ödeshög och därmed bearbet ningen av den lokala marknaden svarar f n (1989)_utöver postmästaren två heltidsanställda och tre deltidsan ställda kassörer. I Ödeshögs centrum finns ett postkon tor med kunnig personal, som med modern teknisk utrust ning är beredd att ävenunderkommandesekel ge Ödeshögs kommuns invånare fullgod postal service. "Frimärkskommunen" Ödeshög Ödeshögs kommun har vid två tillfällen fått motiv häm tade från kommunen återgivna på svenska frimärken. I maj 1975 utkom ett frimärke, som visade Rökstenen, run stenenmedvärldens längsta runinskrift. Och året därpå utgaVS ett frimärke med Verner von Heidenstams bild och med Vättern och Omberg som bakgrund. Viss anknytning till bygden har också det frimärke, som utgavs 1964 i samband med att Uppsala ärkesätefiradeBUOHårsjubileum. Märkesbilden visar ärkebiskop Stefans sigill. ,Stefan var Sveriges förste ärkebiskop men han hade dessför innan varit munk vid klostret i Alvastra. 4 F . v.: 5 B'. .f .u . HI" ourutan” I Ja. i ›. Bland filatelister är också en s k nunnespoststämpel från år 1966 välkänd. Den var avsedd att användas i samband med det s k Braheloppet detta år, ett lopp som blev inställt på grund av snöbrist. Men stämpeln an vändes på en del försändelser och dessa noteras nu ganska högt i pris i samlarkretsar.