Befolkningsutveckling i Trehörna 1850-1900

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

UNIVERSITETET I LINKÖPING Samhällsvetenskapliga institutionen Historia 2, VT 1992 Befolkningsutveckling i Trehörna socken 18501900 Uppsats av Tomas Widholm Handledare Hans Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND 12 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 1.3 KÄLLOR OCH METOD 1.4 FOLKÖKNING, FLY'ITNDIG OCH EMIGRATION 1.5 TREHÖRNA SOCKEN 2. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN 2.1 FÖRÄNDRINGEN AV BEFOLKNINGENS STORLEK 2.2 TREHÖRNA I JÄMFÖRBLSE MED TRE SOCKNAR 3. UTFLYTTNINGEN 3.1 UTFLY'ITNINGENS OMFA'ITNING 3.2 VEM FLYTTADE VART? 4. AVSLUTNING 5. OCH UTTBRATURFÖRTECKNING mJhWUJLD 10 10 16 16 17 21 23 L INLEDNING År 1990 startades vid Linköpings universitet "Trehörnaprojektet en socken på längden och tvären". Syftet med projektet är att belysa en sockens historia ur så många infallsvinklar som möjligt, för att på sikt utröna hur långt det är möjligt att skriva en sockens totalhistoria utifrån det tillgängliga källmaterialet. Den här uppstatsen är skriven med förhoppningen att den skall bidraga till forskningsprojektet. 1.1 BAKGRUND 1800talet medförde stora omvälvningar för befolkningen på den svenska landsbyggden. Sveriges befolkning ökade från 2.3 miljoner år 1800, till 5.1 miljoner år 1900.' Orsakerna till befolkriingsökningen kan sammanfattas med de ofta citerade tegnérska orden: "freden, vaccinen och potäterna". Efwr 1814 slapp Sverige att bli indraget i krig. Genom medicinska framsteg kunde smittsamma sjukdomar, tex smittkoppor, bekämpas. Potatisodling gav ett viktigt livsmedelstillskott, framför allt för landsbyggdens obesuttna.2 Under andra halvan av 1800talet drogs människor från jordbruket på landsbyggden, till de nya industrierna och tätorterna. Samtidigt svepte Amerikafebern över landet och hundratusentals människor lämnade Sverige. 1910 befann sig ungefär var femte_ svensk i Amerika.3 Lysings härad, med Trehörna socken, i sydvästra Ostergötland hade de högsta utvandringstalen i hela länet.4 12 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med uppsatsen är att beskriva befolkningsutvecklingen i Trehörna socken under tiden 18501900, och att undersöka utflyttningen. För att beskriva befolkningsutvecklingen är frågeställningarna: * hur förändrades befolkningens storlek? * hur förhåller sig befolkningsutvecklingen i Trehörna jämfört med andra socknar? För att undersöka utflyttningen är frågeställningarna: * hur stor var utflyttningen under perioden? * vart flyttade man? * vilka flyttade? :Norberg LA; Sveriges historik under 1800 och DOGtalen (Stockholm, 1988), 10 ibid 9 3 Carlsson, S; Svenskhñsroria 2, (tredje uppl 1970), 367 4 Lindell, T; Sju msen år i Lysing: En bokomLysr'ngs härad (1952), 57 Det finns nästan ingen gräns för hur långt en undersökning av det här slaget kan drivas. Därför har jag begränsat mig till vad jag anser är rimligt för en Historia 2uppsats. 1.3 KÄLLOR OCH METOD I en uppsats om befolkningsqung kommer naturligtvis kyrkböcker och officiell statistik att vara de viktigaste källorna. För att undersöka befolkningsutvecklingen i Trehörna och jämföra den med andra socknar, har jag använt mig av tabeller i Statistiska Central byråns (SCB) Bidrag till Sveriges Officiella Statistik (BSOS). Statistiken bygger på kyrkböckerna, vars uppgifter sändes in till Tabell verket, efter 1858 till SCB. När SCB inrättades 1858 omorganiserades befolkningsstatistiken så att üllförlitligheten ökade. Prästerna ålades nu att insända utdrag ur kyrkoböckerna direkt till SCB, där all bearbetning skedde centralt.”I BSOS är lätt att använda som källmaterial och anses vara av hög tillförlitlighet.6 Ett problem är dock att tabellerna ändrar utseende under tiden 18511900. Ett annat problem, som rör Trehörna, är att socknen delades av länsgränsen mellan Östergötlands och Jönköpings Socknens två länsdelar redovisades därför separat i de två tabellerna för Östergötlands och Jönköpings län. Jag har valt att jämföra Trehörna 5 med tre andra östgötasocknar: Stora Åby; som är en grannsocken till Trehörna, Vånga; som ligger mellan sjörarna Roxen och Glan, och Skeda; som ligger söder om Linköping. Trehörna och Stora Åby ligger båda i Lysings härad som ingår i Västsverige, __som skilde sig demografiskt från Ostsverige, där Vånga och Skeda ingår, se karta 1. Karta 1, Västsverige och Östsverige Östsverige hade låg äktellskaplig Källa: Winberg. C; (1975).18 fruktsamhet, hög dödlighet och 'Nu ' 5 Norberg, LA; HHortiHSven'ges Wii. (Lund 1968), 184 ' Öhngren, B; Folkirörelse, (Uppsala 1974), GIF Karta 2. Östergötlands socknar. T=Trehörna, S.Å.=Stora Åby, V=Vânga, S=Skeda. Källa: Tema H. Linköpings universitet relativt liten folkökning. Västsverige hade hög äktenskaplig fmktsamhet, låg dödlighet och stark folkölming.7 Emigrationen var större från Väst sverige, vilket skulle ha verkat utjämnande.' Orsaken till de demo grafiska skillnaderna anses vara, att en större andel av befolkningen i Ostsverige var obesuttna (torpare, statare, inhysehjon, mfl), än i Väst sverige. De obesuttna födde i allmänhet färre barn än bönder.” Min avsikt är att utröna om eventuella skillnader mellan Trehörna och de tre kontrollsocknama kan förklaras av skillnaderna mellan Östsverige och Västsverige. 7 Winberg, C; Folkåhzingocbprolemrisedng, (Göteborg 1975), 17 ' Sundbärg. G; Bygdestatistik: Eau'gratiansun'edm'ngen bilaga V. (Stockholm 1910), 7f ° Winberg. 23f För att undersöka utflyttningen har jag först och främst använt mig av Trehörna kyrkoarkivs flyttningslängder. Jag har dessutom använt mig av husförhörslängderna som komplement. Under 1600talet började kyrkan dokumentera olika aktiviteter gentemot församlingsborna. Det fördes längder över födda, döpta, döda, begravna och Vigda. Husförhörs längderna användes för att dokumentera och kontrollera kunskaperna i kristendom.” Flyttningslängderna tillkom senare, och blev föreskrivna i lag 1860. Många församlingar hade längder över in och utflyttade redan före är 1860. Uppgifterna i flyttningslängdema förbättrades alltmer under den andra halvan av 1800talet.11 Trehörna kyrkoarkiv finns på Landsarkivet i Vadstena (VLA). Kyrkböckerna för tiden efter 1894 finns på församlingsexpeditionen i Rök. Trehörnas kyrkoarkiv finns också på mikrofilm, på Samhälls vetenskapliga institutionen vid Linköpings universitet. Flytmingslängden för perioden 181760 är inte i så bra skick och därför svårläst. Dessutom har delar av år 1860 fallit bort ur längden. Flyttningslängderna för perioden 186178, och 187994 är välbevarade och lättlästa, med undantag för två år: 1865 och 1877. Flyttningslängden för tiden efter 1894 är i mycket gott skick. De husförhörslängder som jag har använt mig av har varit i gott skick, men inte helt utan problem att använda. När prästen noterade en flytming i längden, försåg han den med ett löpnummer, datum och ett sidnummer. Sidnumret hänvisar till den sida i husförhörslängden där man kan finna den eller de som flyttade. Sedan följer titel och namn på den flyttande eller namn på familje föreständaren, om det var en hel familj som flyttade. Därefter följer tvâ kolumner där flyttmål och senaste bostad har noterats. Sist finns två kolumner där antalet personer noterats efter kön. Varje individ finns alltså inte noterad med titel, namn och födelsedata. För att komma åt de uppgifterna mäste flyttningslängden och husförhörslängden "sam köras". Som redan nämnts, ökade flyttningslängdernas tillförlitlighet under 1800talet, särskilt efter 1860. Beträffande Trehörna har jag kontrollerat prästens summeringar i flytmingslängdernas kolumner. Det finns sammanlagt 50 summeringar för tiden 18501900, därav LS före 1860. Fyra summeringar är helt säkert felaktiga, 3 före 1860, 1 efter, vilket betyder att 20% av summeringarna före 1860 är felaktiga, men endast 3% efter 1860. Som mest felar summeringarna på tre personer. Dessutom finns två osäkra summeringar, båda före 1860. Man måste också fråga sig hur många inflyttade och utflyttade som aldrig blev inskrivna längden. '° Sundin, I; Folkbokföringen ryggrad i ett historiskt informationssystem: Bibb'ogralier och databaser. Rapport får: Wsium 12 oktober 1986. (Uppsala 1987), 61 '1 ibid 62 För att beräkna utflytmingens storlek har jag räknat alla som noterats i utflytmingslångden 18511900. För att utröna vart man flyttade och vilka som flyttade, har jag valt att studera två år: 1869 och 1885. Båda åren var utflytmingen mycket stor från Trehörna, över 100 personer. Rekordåret 1865, med ca 110 personer har jag inte tagit med eftersom flyttningslängden är svårläst just vid det året. 1.4 FOLKÖKNING, FLYTI'NING OCH EMIGRATION Omkring år 1810 började dödligheten definitivt att sjunka i Sverige. 180110 låg den omkring 28%), för att 189100 ha sjunkit till ca 16%” Orsakerna till den minskade dödligheten har redan nämnts.” Samtidigt sjönk spädbarnsdödligheten under seklet, från ca 20% till omkring 10% av antalet födda." Men födelsetalen fortsatte att vara höga, över 3096:; ända fram till 186070, då de också började sjunka. Detta medförde ett växande födelseöverskott under första halvan av 1800talet. Från 1850 till århundradets slut låg födelseöverskottet på över 10960, med toppnoteringen 12.2%0 för perioden 187180.” Bakom de här siffrorna ligger förklaringen till att Sveriges folkmängd ökade under andra halvan av 1800talet, trots strömmen av emigranter ut ur landet. Flyttningar var inte något ovanligt på den svenska landsbyggden under 1800talet. Rörligheten var stor både inom församlingarna och mellan dem. Enligt Sture Martinius var flyttningsintensiteten högre bland den okvalificerade arbetskraften (drängar, pigor, statare, torpare mfl) än bland bönder. En mellanställning intog ståndspersoner och den kvalificerade arbetskraften (förmån, hantverkare, lägre tjänstemän).” Störst var flyttningsutbytet mellan jordbruksförsamlingar. Flyttnings utbytet med städer var, inte precis överraskande, större med jorbruksförsamlingar som låg nära städer. Ståndspersoner och kvalificerad arbetskraft hade större relativ andel i flyttningsutbytet med städer än med jordbruksförsamlingar, jämfört med bönder och okvalificerad arbetskraft.” Flyttningar på korta avstånd var vanligast. En stor del av den var cirkulär, dvs. in och utflyttningar tog mer eller mindre ut varandra. I sin_ undersökning av industristaden Eskilstuna 18701900, konstaterar Bo Ohngren att 50% av de inflyttade till staden kom från ett avstånd mindre än två mil.” Okvalificerade arbetare flyttade kortare distanser än kvalificerade.m n Norberg, (1938). 91' '5 se sidan 3 *' Norberg, (1988), gr 5 ibid mf '5 Martinius, S; Berblkningwörláçbet under indusn'ialismens ñrIedaingsskede 1' Sverige, (Göteborg 1967) 39f. Martinius undersöker IBGOtaleL n ibid 451' ' Ölmgren, 78f I ibid 82f Över en miljon svenskar utvandrade 18451930, merparten till USA. Perioden 184554 var den svenska USAemigrationens pionjärtid. Antalet utvandrare var högst 20 000, men de fick avgörande betydelse för svenskbygdernas lokalisering. 1854 drabbades USA av en kolera epidemi och emigrationen minskade, för att efter det amerikanska inbördeskriget åter öka. I slutet av 1860talet drabbades Sverige av flera års missväxt, vilket fick över 100 000 svenskar att utvandra till USA. "Nödårsemigrationen" 186872, som den kallas, blev inledningen till den igentliga massemigrationen. Under 1870talet var utvandringen låg, för att under 1880talet och början 1890talet nå sitt maximum, då en halv miljon svenskar emigrerade till USA. Samtidigt emigrerade inte mindre än 70 000 svenskar till europeiska länder. I slutet av 1890ta1et minskade ntvandringen.” Orsakerna till emigrationen var ekonomiska. Förhoppningar om att den amerikanska jorden och arbetsmarknaden hade bättre villkor att erbjuda än den svenska, fick många att våga ta språnget över Atlanten. Under den inledande perioden lämnade många Sverige av religiösa skäl. Flera gruppUWandringar gjordes av bl.a baptister och erikjansare?1 Utvandring av politiska skäl eller för att undkomma värnplikten förekom också.” Emigrationens sociala sammansättning förändrades under tiden för utvandringen. Av de tidiga utvandrarna bestod merparten av bond familjer med betydande inslag av hantverkare och personer ur städernas medelklass. Under 1880talets massemigration utvandrade i stället yngre och ogifta, Lex bondsöner, bonddöttrar, drängar, pigor och industri arbetare.:3 Utvandringens regionala fördelning var mycket ojämn. Ett ganska klart avgränsat _nemigrationsområde omfattade _ norra Skåne, Blekinge, Småland, Oland, Halland, Alvsborgs län, Östergötland och Värmland, tidvis också Stockholm stad. Området sammanfaller till stor del med det demografiska området Västsverige.” Från början hade Jönköpings län de högsta utvandringstalen. Vid 1800talets slut var utvandringen störst från Hallands, Värmlands och Kronobergs län.” 15 TREHÖRNA SOCKEN Trehörna socken ligger i den sydvästra delen av Östergötlands län, i Lysings härad, på gränsen till Jönköpings Trehörna är en stenig och 3' Hela stycket bygger på Carlsson, 364ff *1 Erikjansare = anhängare sn predikanten Erik Jansson från Biskopskulla. Uppland. ” Hela stycket bygger på Norberg, (1988), 31f ” Norman, H 8: Runblom, H; Amrihemigratianen, (Uddevalla 1980), 32f 3' se sidan 5 ”5 Carlsson, 368 bergig skogssocken, som därför uppodlades sent.”6 Socknen bildades på 1640talet. Delar från tre andra socknar avskildes för bilda den nya socknen; 7 118 mantal från Stora Åby, 1 1/4 mental från Säby, 4 3/8 mantal från Linderås.” Då socknama Säby och Linderås ligger i Jön köpings län, kom Trehörna att tillhöra två län. Inte förrän 1895 inför livades hela Trehörna i Östergötlands län." Trehörna socken utvidgades vid två tillfällen mellan 1850 och 1900. 1862 tillfördes Trehörna 2 13/16 mantal från Säby?” 1889 införlivades 1/4 mantal från Stora Åby.”l Dessutom tillfördes 4 mental från Rinna socken 1904.” Under perioden 17501850 ökade folkmängden i Trehörna från ca 450 personer till 800. Kraftigast var ökningen 181030, från 600 till 800 personer. Efter 1830 stagnerade folkmängden.” Mikael Svanberg har påvisat en tydlig proletarisering i Trehörna 17801850. Under perioden sjönk antalet besuttna med 27%, medan de obesuttna ökade med 75%. 1850 var proportionerna ca 25% besuttna, och 75% obesuttna.” Camilla Johansson har undersökt återinvandringen till Trehörna 185094, då 14 personer återkom. Det motsvarar 7% av emigranterna från socknen. Utlandsvistelsen varade igenomsnitt fem år, vilket tyder på att det rörde sig om arbetsvandringar.” 3* Svanberg. M; Samla! struhwi Trehörna socken 17801850, HistoriaZuppsats, (Linköping 1991), 11. Uppsatsen ingår i Trehömaprojektet. “7 Riddemtad. A; Östergötlands beshfuuhg md dess städer sann: landsbygdens socknar och alla egendomr, de] 11:2, (1918), 728_ 3' 8508, ser. A. 1900. XLII:2. sid 14, not 42 3' 8808. ser. A. 1860. 11:2, sid 16. not w 3” VLA, Trehörna sockenstämmoprotokoll, 2 feb 1863. 5' 8808. ser. A, 1880. XXII: 2, sid 2 not 75 33 Sveriges bebyggelse. landsbygden, stergötlands län, del 5. (1948), 600 3” Svanberg. 14 "' ibid 18f 35 Johansson, C; En enkel, rack! Jimisägner: till Hebdms socken 185094, KVLS Wm. (Linköping 1991). 141' 9 2. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN 2.1 FÖRÄNDRINGEN AV BEFOLKNlNGENS STORLEK År 1850 var folkmängden i Trehörna 805 personer.” 1900 hade den vuxit till 889,” en måttlig ökning som skulle kunna tyda på en stillsam befolkningsutveckling. Men utvecklingen var istället ganska dramatisk, diagram 1. Diagram 1 folkmängd i Trehörna 18511908 antal . 1100' ' ' ' ' 1050 . 1000 050 000 050 000 . ?50 1051 1000 1000 är 1000 1000 1000 Källa: BSOS. ser. A, 18511900 Efter några inledande år av svag tillbakagång, ökade folkmängden kraftigt till toppnoteringen 1081 personer är 1865. Merparten av ökningen berodde på den utvidgning av Trehörna som genomfördes 1862. Tyvärr har inte antalet personer som üllfördes socknen vid utvidgningen noterats, varken i flytmingslängden eller i sockenstämmo protokollen. Antalet personer bör ändå kunna beräknas. 1861 till 1870 ökade befolkningen med 165 personer, samtidigt som födelseöverskottet var 196 personer.” För att siffrorna ska gå ihop måste Trehörna haft en flyttningsförlust på 31 personer, (196165=31). I Trehörnas flyttninga längd finns 535 inflyttade noterade för tiden 186170. Under samma tid noterades 751 personer som utflyttade.” Flyttningsförlusterna enligt ñyüningslängden var alltså 216 personer, (751535=216). Skillnaden mellan flyttningslängden och BSOS blir 185 personer, (21631=185), som 9' Ridderatad, 730. Enligt Demograñska databasens sockenstatestik var folkmängden 804 personer 1850. BSOS börjar med år 1851, då folkmängden i Trehörna anges till 805. BSOS, ser. A, 1900 3' BSOS, ser. A, 1870 3' VLA. Trehörna kyrkoarkivs flytmingslingder 10 till största delen borde svara mot de personer som tillfördes Trehörna vid sockenutvidgningen 1862. Man bör dock inte ta flyttningslängdens siffror för exakt.” Husförhörslängden visar att ca 220 personer levde i de byar och gårdar som införlivades med Trehörna 1862." Skillnaden är ca 35 personer, men man hamnar i båda fallen på omkring 200 personer som tillfördes Trehörna 1862. Under nästan hela perioden 18511900 hade Trehörna ett högre födelse överskott jämfört med hela riket, som hade lll2qlm'm 185160 var Tre hörnas födelseöverskott 14.2% och 186170 19.8%0! Det motsvarar 116 personer för tiden 185160, och 196 personer 186170!ts Samtidigt upp visar Trehörna mindre flyttningsförluster 185665, samtidigt som den stora folkökningen, än under resten av perioden 1850190044 Födelse överskottet kom inte att ätas upp av flyttningsförluster, utan bidrog till folkökningen. Av den totala ökningen på 290 personer 185565, berodde ungefär två tredjedelar på sockenutvidgningen och resten på det höga födelseöverskottet i Trehörna. Från 1865 till 1900 minskade Trehörnas befolkning med 192 personer, från 1081 till 889.” Förklaringen till minskningen är flyttningsförluster.” Tillbakagången var kraftig 186670, 188185 och 189195, till följd av stora flyttningsförluster. 188690 bröts den nedåtgående trenden och Trehörnas befolkning ökade till 970 personer, en ökning med 26. Orsaken är den utvidgning av socknen som gjordes 1889. Trehörna tillfördes då 80 personer från Stora Åby."7 Att den totala ökningen ändå inte blev mera än 26 personer beror på flytmingsförluster. De sista fem åren, 18961900, vände utvecklingen till en liten ökning av befolkningen, eftersom flyttningsförlusterna minskade. Befolkningens storlek i Trehörna 18501900 påverkades av tre faktorer; högt födelseöverskott, ständiga flyttningsförluster och två utvidgningar av socknen. Störst påverkan hade flyttningsförlusterna, som på sikt överträffade födelseöverskott och vinster i samband med utvidgningar, och tvingade Trehörnas befolkningskurva nedåt. 4' se sidan 6 '1 VLA, Trehörna kyrkoarkivs husförhörslängder. Svårigheten med att fastställa exakt antal personer, beror på att antalet nya byar och gårdar som :infördes Trehörna. och som finns längst bak i husförhörslängden AI: 10, inte helt stämmer överens med antalet som anges BSOS, ser. A, 1870. '2 Norberg. (1988). 10 *3 3805, ser. A, 18511870 '“ VLA, Trehörna kyrkoarldvs flyttningsllngder '5 3805, ser. A, 18701900 : VLA, Trehörna kyrkoarkivs flyttningslängder ibid ll 2.2 TREHÖRNA I JÄMFÖRELSE MED TRE SOCKNAR FOLKMÄNGD 1851 hade Trehörna 805 invånare, Stora Åby 2734, Vånga 2155 och Skeda 1808.48 Befolkningsutvecklingen i de fyra socknarna skilde sig ordentligt från varandra, under andra halvan av 1800talet, tabell 1. ITABELL 1. BEF.UTVECKLING 18511900 (index) I ____u00___n___ Ill: 1 Trehörna | Stora Åby! Vånga r Skedai TIEEI? """" '1567 """ ":557 """ '1557 """ 'IEEE 7253;? """" '55? """ "IIIT """ "IBSI """ "IBET ?2325? """ '15?? """ "IISI """ "iiêl """ "2527 7152;? """ '"ESEI """ "iiâl """ "IIEI """ "563? 7:535: """ "155? """ "123? """ '15:1 """ "IBET Tiaâäl """ "ISET '''' "IBQT """ '5557 """ "IBET tigga: '''' "553? """ '1631 """ "ESSI """"" '§31 1;;;g1 """ '1:37 """ "EBEI """ '1557 """"" '537 ?1;557 """ '"l§87 """" '§57 """ "EEET """" '51? 1253;? """ "IEBT """" "EEI """" '1537 """" '55? ?2358? """ '1:57 """" '§51 """ '1517 '''''' "“;;T _uw_______ Källa: BSOS, ser. A, 18511900 Alla fyra socknarnas folkmängd ökade i början av perioden. Trehörna, Stora Åby och Skeda kulminerade 1865, Vånga inte förrän 1880. Mest ökade Trehörna och Vånga, minst Skeda. I Slutet av 1800talet minskade alla fyra socknamas folkmängd. 1900 hade Stora Åby och Skeda en mindre befolkning än 1851. Trehörna Skulle haft samma befolknings utveckling som Stora Åby och Skoda, om inte socknen utvidgats. Vånga däremot hade en helt egen befolkningsutveckling. FÖDELSETAL, DÖDSTAL OCH FÖDELSEÖVERSKOIT Trehörna hade de högsta födelsetalen av de fyra undersökta socknarna. Men trenden gick mot sjunkande födelsetal under andra halvan av 1800talet, tabell 2. 4' 3508, ser. A, 1355 12 ....___u__.upp_n_.'_uu_ IPeriod | TrehörnaIStora Åbyl Vånga] Skedal Sverige! 11521326?"'"'53'57""'55TEI"'"53'27"""'55'31'""55'§T TISEIZÄET"""33'3?'"""5573?'""5E'II""'SB'ZT""'SI'ET IiSäZZ;61""'SI'EI""'EETâi""'SâTET""'SETZI""'55'§I Ii;512;5I""'5ä'27""'“52737""'E2'17""'55'EI""'55“5I ?I5§23667"'"êå'ET""'ESTBT"'"EI'SI""'52'57""'53'IT Källor: BSOS, ser. A. 18511900 Norberg, (1988), 10 185170 hade Trehörna och Stora Åby (i Västsverige) högre födelsetal än hela riket, medan Vånga och Skeda (i Östsverige) hade lägre. Tydligast var skillnaden mellan Trehörna och Vånga. Skillnaderna var precis de man kunde förvänta sig med tanke socknarnas läge; högre födelsetal än hela riket för socknarna i Västsverige, lägre för de i Östsverigef'g Efter 1870 bröts det mönstret och födelsetalen började att sjunka, både i de här aktuella socknarna och i hela riket.” Trehörna fortsatte att ha de högsta födelsetalen, men inte längre högre än, utan omkring riksgenomsnitt. De tre andra socknarnas födelsetal sjönk kraftigt, ned till nivåer långt under hela rikets. Dödstalen minskade också 18511900. Men mönstret för Västsverige och Östsverige, lägre dödlighet i Västsverige än i Östsverige, återfinns inte, tabell 3. lPeriod I TrehörnaIStora Åby! Vángal Skoda! Sveriget IIEQIZEET"“'"EI'3I""'5§TZT "" 'IE'ET"'"'56'21""'5§'§I 715213351""'1§'§T "" '15?EI""'Iâ'IT""'5§'§I""'55'EI 72531355? "" 'EE'EI""'33:37""'I§"IT ___ 'IEET""'IE'ST TIBEIIQBT """ 'IE'ET""EETET""'IE'ET""'IE'§T""'IE'ET TIESEZBBT"""EE'ET """" 'EETSI"'"EZ'ET""'I§'IT"" 15 3: Källor: 3808, ser. A. 18511900 Nolborg. (1988). 10 “sesühndf '° se sidan 7 Med undantag för 185160, låg Trehörnas dödstal lägre än hela rikets. De lägsta dödstalen hade ändå östsocknen Vånga. Stora Åbys dödstal varierade kraftigt de första årtiondena, först mycket högt 185160, sedan lågt 186170, för att sedan i stort följa hela rikets. Skeda hade lägre dödstal än hela riket 185160, högre 186170, för att resten av århundradet hålla sig omkring riks enomsnitt. Man kan notera att grannsocknarna Trehörna och Stora iby uppvisar sina högsta dödstal samtidigt, 185160, vilket kan tyda på ett samband. Födelseöverskottet (födelsetalen minus dödstalen) minskade kraftigt i Trehörna och kontrollsocknarna 18511900, tabell 4. _______.____u__ __..n.n__nun___pw_ IPeriod I TrehörnaJStora Åby: Vángal Skada! Sverigel Ti§352257"'";2'57 "EET"HÃGÃi"uii_Blu"5:17 TIÃEISBTniÃÃi_HiÃTÃTuuiihi "3527""1137 iiåiiZÃGTuniE:øl ____ Iijåi ____ _IE;i SÃTU"IEÃT Håål§5? ____ _iZiEi _____ '§T5?""":I'EI _Gulin"ETT 7:53:255'.""':5'§I ____ "§37 _____ E'Ãl 557 ____ mig?? _______i._p_u'.._uu_ww Källor: 3808, ser. A, 18514900 Norborg, (1988), 10 Trehörnas födelseöverskott var högre, eller mycket högre, än hela rikets, utom för tiden 189100 då det låg omkring riksgenomsnitt. Skedas var lägre, utom 185160. Vångas födelseöverskott följde hela rikets, utom det sista årtiondet då det plötsligt dök ned långt under riksgenomsnitt Stora Åby varierade kraftigt under perioden, först lågt, sedan högt, för att 189100 bli mycket lågt. Orsaken till Stora Åbys och Vångas extremt låga födelseöverskott det sista årtiondet var kombinationen av sjunkande födelsetal och en liten uppgång i dödligheten. De största skillnaderna finner man mellan Trehörna och Skoda. Trehörna hade stora demografiska likheter med Västsverige och Skeda med Ostsverige. Stora Åby och Vånga hade inte alls samma likheter med sina respektive demografiska områden. Stora Åbys födelsetal sjönk kraftigt mot slutet av seklet, samtidigt som dödstalen följde hela rikets. Yånga hade lägre dödstal än man kunde förvänta sig av en socken i Ostsverige. En förklaringen kan var att socknen inte låg särskilt nära "pesthärdarna" Norrköping och Linköping. ___.._________ ___________ IPeriod I TrehörnalStora Åbyi Vångal Skadal Elänl l188190I 18.2] 15.9I 10.8I 8 2l 8 9: |189100| B 4| 8.9I 4 St 6 ll 4 Zl ___________ Källor: BSOS, ser. A. 1890, 1900. . Beijbom. U; Anm1h, Amerth en betan umáingen, (Ltmd 1977), 250 EMIGRATION BSOS innehåller även emigrationsstatistik 18811900, Vilket gör det möjligt att enkelt jämföra socknamas emigration, tabell 5. Trehörna och Stora Åby hade mycket högre emigrationstal än Vånga och _Skeda. Vångas och Skedas emigrationstal var omkring genomsnitt för Östergötlands län. Trehörnas och Stora Åbys var Lo.m. högre än genomsnitt för Jönköpings län, som hade 11.8%0 188190, och 6.092» 189100. Trehörna och de tre konh'ollsochnarna hade här stora likheter med Västsveriges högre emigration, och Ostsveriges lägre emigration än hela rikets.” “neskhns 3. UTFLY'I'TNINGEN 3.1 UTFLY'I'TNINGEN S OMFA'ITNING I undersökningen av Trehörnas befolkningsqung framkom att flyttningsförluster var förklaringen till att sodmen inte ökade med mer än 84 personer 18501900, trots högt födelseöverskott och två utvidgningar av socknen. I flytmingslängderna för perioden finns 2399 personer inskrivna som inflyttade, 53% kvinnor, 47% män. 3211 personer har noterats som utflyttade, 51% kvinnor, 49% män. Flyttningsförlusterna för hela perioden var 812 personer. Dinaran 2 Inflyttning från Trehörna 18511908 antal . 1 . . . 4”. ..................................................................................... ...L"ån [kvinnor 358 mtntalt 388 258 288 158 188 50" 1' 3.. 185155 186165 1871ås 188185 189195 Källa: VLA, Trehörna kyrkoarkivs flyttningslängder I diagram 2 redovisas det totala antalet utflyttade för varje femårs period. Det låga antalet 185660, ca 150 personer, kan vara fel eftersom flyttningslängden är i dåligt skick vid de aktuella åren. Alla övriga perioder var utflyttningen mer än 250 personer. Skillnaderna mellan kvinnor och män var inte särskilt stora, med undantag för 186165. Då var kvinnorna som flyttade ut betydligt fler än männen. Men proportionerna varierade kraftigt mellan enstaka år, vilket framgår av diagram 3. 16 Diaaran 3 Utflyttning från Trehörna 186165 antal . . . . . 113 Egnän kvinnor 1" ' "IIJtotalt 9 sa ra 59 59 4 33..... 29 1351 1352 1253 1854 1355 Källa: VLA, Trehörna kyrkoarkivs flyttningslängder 3.2 VEM FLY'I'I'ADE VART? Jag har studerat två år, 1869 och 1885, för att utröna utflyttningens struktur. Samtliga uppgifter gällande år 1869 har som källor VLA, Tre hörna kyrkoarkivs flytmingslängd B:2 (18611878), och husförhörslängd AI: 11 Källor för år 1885 är flytmingslängd B:3 (18791894), och hus förhörslängd AI: 14. 1869 utflyttade 101 personer från Trehörna socken, 59 kvinnor och 42 män. 1885 utflyttade 104 personer, 53 kvinnor och 51 män. Båda åren lämnade fler kvinnor än män Trehörna, även om skillnaden 1885 var obetydlig. 1869 flyttade 28 personer ensamma, medan 73 personer flyttade tillsammans med sin familj. 1885 flyttade 26 personer ensamma, och 78 med sina familjer, därav utgjords 6 av tjänstefolk. Propor tionema mellan ensamflytmingar och familjeflyttningar var alltså ungefär de samma för båda åren. 17 ____u___u________uu IÅr | Amerikal grannsocklnär.aocken| övrigai [1869] 33%! 51%I 6%I 10%! IlBBSl 19%I 40%l 30%I 11h _nunw_._up__ Källor: VLA. Trehörna kyrkoarkivs flyttningslängder Av tabell 6 framgår att det vanligaste flyttmålet var någon av Trehörnas grannsocknar (dvs. en socken som gränsar till Trehörna). 1869, under nödårsemigrationen till USA, var det näst vanligaste flyttmålet Amerika, därefter närliggande socken (dvs. socken på ca 2 mils avstånd eller närmare, men som inte gränsar till Trehörna). 1885 var rollerna ombytta. Utflyttning till närliggande socken var vanligare än emigration till Amerika. I gruppen "övriga" flyttade 1869 6% till städer och 1% till Västergötland. För 3% har jag inte kunnat fastställa vilket som var deras flyttmål. Av de "övriga" 1885 flyttade 7% (en familj om sju personer) till Gotland, 2% till Västergötland och 2% till östgötasocknar på länge avstånd än två mil. Med undantag för Amerikaemigrationen var flyttningar på korta avstånd vanligast, även om jämförelsen mellan 1869 och 1885 antyder ett ökat intresse för flyttningar på större avstånd längre fram i tiden, såvida inte 1885 utgjorde ett undantag. Att så få Trehörnabor flyttade till städer de undersökta åren berodde troligen på att socknen inte låg särskilt nära någon stad.” 1869 var utvandringen mycket stor från Sverige till följd av missväxt.” Den högre emigrationen från Trehörna 1869 kan mycket väl också ha orsakats av missväxten åren innan. Skillnaden i social struktur var inte stor mellan åren 1869 och 1885, tabell 7. Det är ändå intressant att samtliga Amerikaresenärer 1869 var obesuttna (drängar, pigor, torpare, arbetare, inhysehjon, eller fattighjon). För 1885 har jag inte heller funnit några som säkert var besuttna (bönder, brukare, eller arrendatorer). De besuttna föredrog att flytta till en grannsocken, eller 1885 till en närliggande socken. Enligt Martinius var flyttningsintensiteten högst bland okvalificerad arbetskraft/chesutlna.54 1869 var 73% av de som lämnade Trehörna obesuttna, och 23% besuttna. Det motsvarar ungefär proportionerna mellan obesuttna, 75%, och besuttna. (25%), 1850.” Flyttninga intensiteten skulle inte skilt sig mellan obesuttna och besuttna. Nu är det ”sesidan7 ”seeide “sesidan'f ”sesidanQ 18 [TABELL 7. UTFLYTTNINGENS SOCIAL STRUKTUR I ______._nu_._a_n_ Iflyttmál lAmerika lgrannsock. |när.socken | 7;; ''''' 'T'iäääi'IEEET'lååäi'Iåååi'Iêääi'iääåi 7;;;;;;;;"I"'B;I'"'6;?"5527"55§I""3?"25ET iSQSQGEZQQ'i'lBEiT"EEET"§5;T'"35;7""37"§EET TQQQQQQÃ"'I"52;I"5§;T"Säii"êåii""37"iäii TLQQ'EQAESST"$EEI"iåii"i§ii"i2âi""Ii"ålii TGQQQZ'ES"T"ZEET"26;I"EEEI"SEET""ZI"25§I ?IE'Elii'äBI"ESET'“§§§?°“§EET"23Ei""37"§5;i ?3;;2'25"'i"'3ii"'§;i"'Eii'"BQT""ÃT"'5;T mer: VLA, Trehörna kyrkoarkivs flynningslångder och husförhörslångder Antalet utflyttande till Amerika var 1869 33 st, 1885 20 st, till någon grannsocken 1869 52 st, 1885 42 st, till en närliggande socken 1885 31 st. 1869 utflyttade endast 6 personer till närliggande socken, och därför har det året uteslutits. Alla personer har inte gått att klassn som besuttna eller obesuttna. I tabellen blir då summan av andelama besuttna och obumunannmteänlom%. 19 år mellan 1850 och 1869, och andelen besuttna och obesuthta i Trehörna kan därför ha förändrats, så att man inte kan dra några säkra slutsatser mot bakgrund av förhållandena 1850. Annu vanskligare vore det att uttala sig om flyttningsintensiteten 1885. De flesta som lämnade Trehörna gjorde det tillsammans med sin familj, ca 75%. Samtliga besuttna flyttade med sin familj, och tog 1885 oftast med sig sitt tjänstefolk. Den flyttande besuttna familjen bestod av fader och moder, oftast mellan 30 och 40 år gamla, med i genomsnitt 4 barn 1869, och 3.3 barn 1885. De allra flesta var under 15 år. I den obesuttna familjen var föräldrarna oftast mellan 30 och 50 år. De hade igenomsnitt 2.6 barn med sig i flyttningen 1869, och 3 barn 1885, de flesta under 15 år. Skillnaden mellan besuttna och obesuttna i antalet barn som följde med familjen vid flyttning verkar gå mot en utjämning. Det vanligaste var att båda föräldrarna flyttade med familjen. I tre familjer som emigrerade 1869 reste modern ensam med sina barn. Enligt husförhörslängden vistades redan faderna i Amerika. 1885 reste en mor med fyra barn under 15 år till Amerika, där maken redan vistades. En 48årig arbetare lämnade sin familj i Trehörna, och emigrerade tillsammans med sin 11åriga dotter. Tre enföräldersfamiljer lämnade Trehörna för att flytta till någon grann eller närliggande socken, en 1869, två 1885. 19 Av de som lämnade Trehörna ensamma var de allra flesta obesuttna. De ensamresande Amerikafarama var vanligen drängar och pigor. Drängarna var mellan 22 och 30 år gamla, pigorna var mellan 17 och 26 år, med undantag för en som var 37. 1885 emigrerade dessutom en ensam torpare, 28 år gammal. De allra flesta som flyttade till grann eller närliggande socknar ensamma, var drängar och pigor, mellan 17 och 34 år gamla. Omkring 40% av utflyttarna var barn under 15 år, som flyttade med sin familj. Endast fem personer var över 50 år. Tre emigrerade till Amerika. 1869 reste ett äkta par, båda 74 år gamla! 1885 lämnade en 52årig torparhustru Trehörna med sin man och sina barn. De övriga två var föräldrar, 58 och 56 år, i en torparfamilj som flyttade till Stock holm 1869. 20 4. AVSLUTNING Uppsatsens syfte var att beskriva befolkningsutvecklingen i Trehörna 18501900, samt att undersöka utflyttningen från socknen. För att uppnå syftet ställdes fem frågor, två om befollmingsutvecklingen, tre om utflyttningen. * Hur förändrades befolkningens storlek? 1850 var Trehörnas folkmängd 805 personer, och 1900 889. Under perioden 18501900 växte först befolkningens storlek till nästan 1100 personer 1865, för att sedan minska under resten av århundradet. Tre faktorer påverkade befolkningens storlek; högt födelseöverskott, ständiga flyttningsförluster och utvidgningar av socknen. Under perioden utvidgades socknen två gånger, vilket kraftigt påverkade befolkningens storlek. 1862 tillfördes ca 200 personer och 1889 80 personer. Det stora födelseöverskottet åts upp av ännu större flytmingsförluster. Endast 185665 och 18961900 var flyttnings förlusterna mindre än födelseöverskottet. * Hur förhåller sig befollmingsutvecklingen i Trehörna jämfört med andra socknar? Tre socknar jämfördes med Trehörna. 'Ihrå av dem, Vånga och Skada, ligger i det demografiska området Ostsverige, Stora Åby och Trehörna ligger i Västsverige. Trehörna hade stora likheter med Västsverige, (höga födelsetal, låga dödstal, stor emigration). Skeda hade stora likheter med Ostsverige (låga födelsetal, höga dödstal, mindre emigra tion). Stora Åby och Vånga hade inte så stora likheter med sina respektive demografiska områden. När det gäller folkmängden hade Trehörna och Vånga fler invånare 1900 än 1850, Stora Åby och Skeda färre. * Hur stor var utflyttningen under perioden? Sammanlagt utflyttade 3211 personer från Trehörna 18501900. Flyttningsförlusterna under perioden var 812 personer, vilket motsvarar nästan hela Trehömas folkmängd. Något fler kvinnor än män lämnade socknen. * Vart flyttade man? Båda de undersökta åren 1869 och 1885 var det vanligaste flyttmålet någon av Trehörnas grannsocknar. 1869 var det näst vanligaste 21 flyttmålet Amerika, följt av närliggande socknar. 1885 var utflyttning till en närliggande socken vanligare än emigration till Amerika. Utflyttning från Trehörna till städer var ovanligt, sex personer 1869, inga 1885. 'I' Vilka flyttade? De flesta som lämnade Trehörna var obesutlna, ca 75%, vilket motsvarar andelen obesuttna av Trehörnas befolkning 1850. Av Amerikafararna var ingen besutten. Av dem som flyttade till en grannsocken var ca 70% obesuttna. 25%, mest drängar och pigor, flyttade ensamma. De flest som lämnade socknen gjorde det tillsammans med sin familj. Ca 40% var barn under 15 är. Ytterst få personer över 50 år utflyttade från Trehörna. 22 5. OCH UTI'ERATURFÖRTECKNING OTRYCKTA KÄLLOR Demograñska databasen i Umeå: Sockenstatistik för Ostergötland, Trehörna Landsarkivet i Vadstena (VLA): Trehörna kyrkoarkiv: Flyttningslängder Husförhörslängder Sockenstämmoprotokoll Församlingsexpeditionen i Rök: Trehörna kyrkoarkiv: Flytmingslängder TRYCKTA KÄLLOR Statistiska Centralbyrån (SCB): Bidrag till Sveriges officiella statistik (8808) 18511900 OTRYCKT LITTERATUR Trehörnaprojektet: Johansson, C; En enkel, tack! immigrationen till Trehörna socken 185094, KVLSuppsats, (Linköping 1991). Svanberg, M; Social struktur i Trehörna socken 17801850, Historiaz uppsats, (Linköping 1991). TRYCKT LITTERATUR Beijbom, U; Amerika, Amerika! en bok om utvandringen, (Lund 1977). Carlsson, S; Svensk historia 2, (tredje upplagan, 1970). Lindell, T; Sju tusen år i Lysing: En bok om Lysings härad, (1952). Martinius, S; Befolkningsrörlighet under industrialismens inlednings skede i Sverige, (Göteborg 1967). Norborg, LA; Källor till Sveriges historia, (Lund 1968). 23 Norborg, LA; Sveriges historia under 1800 och DODtalen, (Stockholm 1988). Norman, H & Runblom, H; Amerikaemigrationen, (Uddevalla 1980). Ridderstad, A; Östergötlands beskrivning med dess städer samt lands bygdens socknar och alla egendomar, del 11:2, (1918). Sundbärg, G; Bygdestatistik: Emigrationsutredningen, bilaga V, (Stock holm 1910). Sundin, J; Folkbokföringen ryggrad i ett historiskt informations system: Bibliografier och databaser. Rapport från symposium 12 oktober 1986, (Uppsala 1987). Sveriges bebyggelse, landsbygden, Östergötlands län, del 5, (1948). Winberg, C; Folkökning och proletarisering, (Göteborg 1975). Öhngren, B; Folk i rörelse, (Uppsala 1974).