På bilfärd runt Vättern

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

PÅ BILFÃRD RUNT VÄTTERN. Det var en vacker majdag. Vätterns Turisttraiikförening, som satt som sitt mål att tillvara taga turistintresset i de fyra svenska lån, som gränsa intill den in tressanta sjön Vättern, samt genom utgivande av broschyrer be kantgöra Vätterlamlskapens skönhet för svenskar och utlän ningar, samlades till årsmöte i Alvastra. Sjöledcs, järnvägsledes, men mest per bil samlades medlem marna från alla väderstreck till Ombergs nya turisthotell. Det var nämligen icke endast fråga om ett årsmöte, nej, man skulle följande dag starta en gemensam automobiltur runt den stora sjö, vars omväxlande vackra stränder utgöra föreningens knngarike. Det var nästan som kunde man höra på bilarnas förnöjda töffande, där de samlades till Alvastra, att de väntade sig någonting alldeles extra. Nä, i turisthotellet tog man in till följande morgon, då färd deltagarnas antal till allmän glädje' befanns ha sprungit upp till ett hundratal och bilarnas till 26. Allt lovade således gott. Efter mötets slut gavs det tillfälle att beundra den hänförände utsikten från Ombergs ›hjässa» och de äldriga resterna av Sverker den gamles kloster vid Alvastra, för att inte nu tala om banta slenen vid landsvägen med dess inskrift, som blixtlikt belyser en dimhöljd period av fäderneslandets hävder: ›Här mäler sägnen vardt Sverker hin gamble dräpt jnlottan 1156›, eller :Rökstenem vid Röks kyrka med världens märkligaste runinskrift. Vid 9tiden följande morgon kallade färdledarens trumpet anto mobilerna till start och på avgångssignalen satte sig de förväntans fullt brummande bensinhâstarna i väg norrut med ett par hundra meters mellanrum mellan varje. Längs Ombergets östra skogs klädda sluttning gick det med Tâkerns blåa vatten, Sveriges märk ligastc fägelsjö, till höger ut på den vida fruktbara Östgötaslätten. Men om man trodde, att bilarna här skulle rdansa på rosor›, i l, i i i l PÄ'BILFÄRD RUNT VÄTTERN. så misstog man sig grundligt. Nej, pä skarpkantad, storklumpig makadam dansade de och det på ett sådant sätt, att några blevo ömfotade. Ett par bilar måste därför stanna efter för att lappa ringar, halvt hånfullt tillvinkade ett »välkommen efter› av förbi ilande lyckligare kamrater. ' Pâ Vadstena med Sveriges vackraste gamla slott och Sveriges finaste spetsar hunno vi blott kasta en flyktig blick, ty.. dags marschen var läng, hela 18 mil. Här och senare i Motala och i Askersund stötte flera bilar till, och kavalkaden artade sig till att bli ett veritabelt triumftåg genom det vackra värlandskapet. Främst åkte löstgötahövdingen, som sig bör, medan vi passe rade hans län. lcke långt därbakom kom Närkes humoristiske hövding. Jönköpingshövdingen hade föredragit att efter mötets slut göra áterfärden över vätterböljorna i motorbåt. Ryktet om kavalkaden hade gått före, och helgdagsklädd stod lantbefolkningen i stora grupper längs vägarna. Alla Haggor voro hissade i topp och vänliga hnrrarop och »lycklig resa» mötte överallt turisterna, där de susade fram mellan blomster höljda frnktträdgárdar och färgglada stugor allt under en gyllen strálande majsol. › Massor av gullvivor och liljekonvaljer kastadesav den genom vänliga ortsbefolkningen in över resenärerna, och vara damer blevo formligen överhöljda av Vårblommor. Det gjorde en gott i själen att se, huru mer än ett gammalt rynkigt ansikte sken upp som i sol, då de glada turisterna vinkade sin hälsnmg, och det kom hjärtesträngar att dallra, då vid ett par tillfällen orts befolkningen tillropade en vagn, som var särskilt smyckad med svenska flaggor: »Leve den svenska bilem, vilket tillrop besvarades med rnngande hurra. Så nâdde vi Motala och kastade oss därmed in i kuperat bergland. Vid Varamobaden, Motalas nyuppvâxande strandbad, mottogs vagnkortegen av vitklädda, blomstersmyckade unga flickor och en trupp boyscouter. Vid Medevi,.våra farföräldrars mångbesökta hrunns och kurort, kallade färdledarens signalhorn till samling och några minuters uppehåll. Här smakade man på det kalla järnvattnet, av vilket ›kranka och svaga› redan på 16 och 17hundratalen hämtade hälsa och styrka. På ypperliga vägar gick det nu mot Vätterns norra ända genom ett landskap, leende och fagert, kuperat och fyllt av vikar, uddar, sund och skär. Högt över skogen ryker Ammebergs höga fabriks skorsten. Här kan man hese en av världens yppersta zink gruvor, tillhörig ett fransktbelgiskt bolag. Vi se på avstånd Stjärnsunds klassiskt vackra herrgårdsbyggnad 350 rÅ UILFÃRD RUNT VÄ'l'TliltN. och köra sedan upp på torget i det lilla Askersund. Här är en timmes uppehåll för lunch, som smakar ypperligt. Där efter bese vi platsens största sevärdhet, landsförsamlingens vackra historiska kyrka, en bland de märkligaste landskyrkorna i vårt land. Med sitt praktfulla kor, Erik Dahlbergs skapelse, sina sköldemârken och gravar av Soopar och Oxenstiernor och ul FÖRBEREDELSER TILL STARTEN FRÅN A. Reiner rot. omnaaos TURISTHOTELL. sin elegant snidade barockpredikstol är templet en klenod, som ingen turist bör försumma att bese. Ja, nu var det slut med det mjuka, leende landskapet, med de golvjämna, behagliga vägarna och de nâpna trådgåirdståpporna. Vad som sedan följde av dagens färd skall sent glömm'as av färddeltagarna och säkert aldrig av chaufförerna. Det blev en upplevelse. Jag menar färden genom Tiveden. Tänk er en våg, nej, en fåra genom otillgängliga skogar, fyllda av bergstalp, aldrig rak, nej icke ens 50 meter, och aldrig plan, icke ens. 25 meter, men slingrande, krångande, upp och ned ; guppande, än huvudstupa nedstörtande och genast därpå rått upp 5» stigande och så smal, att de större bilarna stundvis nära nog måste gå med ena hjulparet i luften, då har ni en aning om den s. k. vägen mellan Dohnafors bruk och Tiveds kyrka. Hår ,fordras fin kånsliga chauflörer vid ratten. En obetydlig överdrift, en se PÅ BlLFÃRD RUNT VÃTTERN. 351 kunds bristande vaksamhet och hela ekipaget går över ända bland stenmassorna. Man sitter och inbillar sig att då man väl knogat upp för det branta, med fotsdjup sand Översvåmmade backstupet där borta, så blir det att släppa på. Pyttsanl Nej, nu först börjar en svindlande resa. Backen kastar sig tvårbrant ned i djupet, nu." i_____,__..._.,___i,,._vá_m._,_.a._ . :iv,n. . i \ UPPEHÄLLET I ASKERSUND. V 1 A. Rainer fot. men naturligtvis icke för ett ögonblick rakt, utan den vrider och krånger sig ofta i skarpare ån räta vinklar runt jättelika stenblock, som ibland luta ned över vägen, så att man tror att man vid passerandet skall få hela berget i huvudet, i bästa fall i bilen. Man kan vara övertygad om att där passagen är som svårast, där ligger det djup skridsand på vägen, så att man i svängen är beredd på att slira ned i djupet, där ormbunkar och skarpa stenblock så vänligt vinka bilen och turisten till sig. Huru väl förstår jag inte våra förfäder, som valde Tiveden som barriär att stoppa fientlig invasion. Sannerligen, det behövde icke göras mycket med konst för att denna vildmark skulle bli en' oöverstiglig mur för dem, som söderifrån ville intränga i mellersta Sverige. Men vi kommo igenom, låt vara med ett par bilars förlust, vilka utan olyckshändelse i Övrigt måste stanna efter för ring i : ! 352 PÅ BILFÄRD RUNT VÃTTERN. skada. Om också Tiveden är oframkomligt, osammanhängande och vridet, så är det ett intressant landskap Och underbart skönt i sin otämda, skrovliga vildhet, och den stämning av enslig, äktsvensk urbygd, som möter turisten då man når sjön Unden, år oför liknelig. Också yille nödvän digt vär medföljande lut sángare och trubadur skatta sig ett sommar viste å dess ensamma strand nära Tiveds kyr ka. Om han hittade nå got, vet jag inte. Så passera vi Karlsv borg, och Guldkrokens mjuka, parkliknande landskapstavlor hälsa snart resenärerna. l BLOMSTERPARADISET GRÃNNA. Förr. fot. Middag är ordnad och logi rett i Hjo vattenkuranstalts många, villor. Denna dag hade 18 mil tillryggalagts aderton mycket omväxlande och intressanta mil. Följande dag förestodo nära 15 mil, nämligen frän Hjo runt Vätterns södra ända och till utgångspunkten, Alvastra. Kortegen startade i vanlig 0rd ' ning och gummihjulen rullade den vackra, men måttligt godavâgen längs kustennedtillJönköping. En avstickare gjordes till Almnäs gammalsven ska, vackra herresäte. Klockan 1 intogslunchen i Alphyddan i Jönkö pings vackra stadspark, vars belägenhet alltid väcker entusiastisk be undran. Efter en timme, bestegos åter bilarna och, förbi Huskvarna och idyllen Gränna, just nu som en enda bukett av fruktblom och solsken, bar det strandvägen norrut Sveriges vackraste landsväg, Nordens Axenstrasse1 * upp till Ödeshög och Alvastra. Färden var slut. Ett par strålande majdagar fulla av vackra intryck från några av värt lands intressantaste bygder voro till ' Allbekant Väg i Schweiz vid Vierwaldstädtersjön. LÄNGS SVERIGES VACKRASTE LANDSVÄG. Förr. tot. 3:33 ända. Men dess bilder av färgglada landskap, med leende sol, blåa vatten, milsdjupa, drömmande skogar, historiska minnen och högtidsklädda, glada lantbor skola leva kvar i minnet, icke blott som hâgkomster av glatt turistliv utan ej mindreisom djup beundran för det land, som skaparen skänkt en sådan oförliknelig skönhet. . Erik Åkerhielm. :: z.: :: TYLÖN OCH TYLÖSAND.