Rapport 14:2003

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Kulturhistorisk bebyggelseinventering Hålaveden Delrapport 2 Boeryd, Höghult, Järperyd, Krokseryd, Pelarebo och Rambergstorp i Stora Åby socken FreboI och Kushult i Ödeshögs socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Lisa Johansson KULTURMILJÖAVDELNINGEN _ ÖSTERGÖTLANDS LÄNSMUSEUM Kulturhistorisk bebyggelseinventering Hålaveden Boeryd, Höghult, Järperyd, Krokseryd, Pelarebo och Rambergstorp i Stora Äby socken FreboI och Kushult i Ödeshögs socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Lisa Johansson 2003 l ,f_'\_h .\ .I .h 'i J .. .. . 1 '1 Söderköping t 'r \ › \ *H f. \ ' Ödeshög NHR Åtvidaberg å , 'i ,r »ä .. U \ x' N I I kt \ Österbymo I, 'I 0 10 20 km 'I' lura4._ .J Rapport 14:2003 ÖSTERGÖTLANDS LÄNSMUSEUM Tekniska uppgifter Lokal Socken Stad Kommun Lan och landskap Typ av undersökning Länsstyrelsens diarienummer ÖLM diarienummer ÖLM kontonummer Uppdragsgivare Ansvarig Hålaveden Stora Åby och Ödeshög Ödeshög Östergötlands län Kulturhistorisk bebyggelseinventering 223610201 55 8/02 5012 Länsstyrelsen i Östergötlands län Lisa Johansson Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands länsmuseum. Rapport 14:2003 Grafik: Renritning: Grafisk form: Tryck: Ur allmänt kartmaterial: Östergötlands länsmuseum Lisa Johansson Lasse Norr © Lantmäteriverket dnr 50799499 ÖSTERGÖTLANDS LÄNSMUSEUM KULTURMILJÖAVDELNINGEN Box 232 0 58102 Linköping 0 Tel 013 23 03 00 ° Fax 013 14 05 62 lansmuseum@lansmus.linkoping.se ° www.linkoping.se/lansmuseum Hålaveden Kulturhistorisk bebyggelseinventering Boeryd, Höghult, J ärperyd, Krokseryd, Pelarebo och Rambergstorp i Stora Åby socken Frebol och Kushult i Ödeshögs socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Sammanfattning På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län har Östergötlands läns museum under våren 2002 utfört en kulturhistorisk bebyggelseinventering av nio utvalda fastigheter i Hålaveden; Boeryd, Höghult, J ärperyd, Krokseryd, Pelarebo och Rambergstorp i Stora Åby socken samt Frebol och Kushult i Ödeshögs socken. Samtliga belägna i Ödeshögs kommun. Hålaveden är namnet på den bygd som sträcker sig från Ödeshög i norr till länsgränsen i söder. I väster och öster avgränsas området av Vättern respektive Lysings häradsallmännings stora skogsområde. Området karaktäriseras av ett småskaligt och ålderdomligt odlingslandskap. Den täta förekomsten av välhävdade ängs och hagmarker saknar motstycke i Östergötland. Eftersom det småbrutna landskapet karaktäriseras av små byar och ensamgårdar medförde laga skiftet relativt små förändringar, endast ca 25% av gårdarna blev ålagda att flytta ut. Motsvarande siffra för Östgötaslätten är 75%. Trots att varken laga skiftet eller det moderna j ordbrukets strukturella om vandling påverkat by och gårdsbebyggelsen i någon större omfattning, har de enskilda byggnadernas utseende inte undgått förändring. Detta märks särskilt väl vad gäller ladugårdarna och mangårdsbyggnaderna, medan uthusen, som ofta mist sin ursprungliga funktion, ofta bevarat ett mer ålderdomligt utseende. Lisa Johansson antikvarie InnehåH Inledning .................................................................................................. ..7 Syfte och metod ....................................................................................... ..7 Allmänna råd ............................................................................................ ..8 Kulturhistorisk utvärdering .................................................................... ..10 Boeryd, Stora Åby socken, Ödeshögs kommun .................................... ..11 Fastighet Boeryd 1:4/Hängslen .............................................................. ..12 Fastighet Boeryd 1:5 .............................................................................. ..16 Fastighet Boeryd 1:8 .............................................................................. ..20 Fastighet Boeryd 1:9 .............................................................................. ..23 Fastighet Boeryd 1:12 (tidigare 1:6 och 1:7)/Berggården ..................... ..27 Fastighet Boeryd 1:13 (tidigare 1:7) ...................................................... ..28 Höghult, Stora Åby socken, Ödeshögs kommun ................................... ..31 Fastighet Höghult 1:3 ............................................................................. ..32 Fastighet Höghult 1:8 ............................................................................. ..36 Fastighet Höghult 1:9 (tidigare 1:5) ....................................................... ..39 Fastighet Höghult 1:10 och 1:11 (tidigare 1:2A) ................................... ..43 Fastighet Höghult 1:12 (tidigare Höghult 1:2B) .................................... ..47 Fastighet Göleryd 1:9 (tidigare Höghult 1:4) ......................................... ..51 J ärperyd, Stora Åby socken, Ödeshögs kommun .................................. ..56 Fastighet J ärperyd 1:7/Skogslund .......................................................... ..57 Fastighet J ärperyd 1:8 ............................................................................ ..60 Fastighet Järperyd 1:9 och 1:3 ............................................................... ..65 Krokseryd, Stora Åby socken, Ödeshögs kommun ............................... ..70 Fastighet Krokser 1:2 ......................................................................... ..71 Fastighet Krokser 1:4 ......................................................................... ..76 Fastighet Krokser 1:5/Sågarstugan samt Krokser 1:2,3/ Sågen ...... ..78 Fastighet Krokser 1:6 (tidigare 1:3) ................................................... ..85 Pelarebo, Stora Åby socken, Ödeshögs kommun .................................. ..86 Fastighet Pelarebol :7 ............................................................................. ..87 Fastighet Pelarebo 1:10 (tidigare 1:6) .................................................... ..89 Fastighet Pelarebo 2:1 (tidigare 1:3 och 1:5) ......................................... ..91 Fastighet Pelarebo 2:1/ Staffanstorp (tidigare Staffanstorp 1:1) ............. ..93 Fastighet Pelarebo 2:1 (tidigare 1:4) ...................................................... ..96 Fastighet Pelarebo 2:1 och 2:3/Håletorp (tidigare Håletorp 1:3) ........... ..99 Fastighet Pelarebo 2:2 (tidigare Fällan 1:5) ......................................... .. 103 Rambergstorp, Stora Åby socken, Ödeshögs kommun ....................... .. 106 Fastighet Rambergstorp 1:29 ............................................................... .. 107 Fastighet Rambergstorp 1:30 ............................................................... .. 109 Fastighet Rambergstorp 1:31 och 1:32 ................................................ .. 112 Frebol, Ödeshögs socken, Ödeshögs kommun .................................... .. 116 Fastighet Frebol 1:5 och 1:7 ................................................................ .. 117 Fastighet Frebol 1:6 och Sväm 6:8 ...................................................... .. 121 Kushult, Ödeshögs socken, Ödeshögs kommun .................................. .. 126 Fastighet Kushult 1:2 ........................................................................... .. 127 Fastighet Kushult 1:3 ........................................................................... .. 131 Fastighet Kushult 1:4 ........................................................................... .. 136 Fastighet Kushult 1:5 ........................................................................... .. 141 Slutord .................................................................................................. .. 148 Referenser ............................................................................................ .. 150 Teckenförklaring Bostadshus Ekonomibyggnad ; _ _ _i Riven/brunnen byggnad I_ _ _ .I Större Väg _ _ _ _ Mindre Väg . . , , . Fastighetsgräns Utdrag ur ”Blå kartan blad 73 Jönköping och 83 Skövde, med de inventeraa'e byarna markerade. 6 Sun I f. _kx_ " en? / ».___. ._ U_\' .4 Å* Boe ,2,4 \ ry '\ 1. M'ø TF: Järperyd E .I " .'BÖ Beçça f Pelarebo o (laidx. '° ,; J 1' \ Rambergstorp »'.. .Liu 'i mur??? ._ _| ,_ \ '02 , ' 1.' Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län har Östergötlands länsmuseum under hösten 2002 utfört en kulturhistorisk bebyggelseinven tering av åtta fastigheter i Hålaveden; Boeryd, Höghult, Järperyd, Krokseryd, Pelarebo och Rambergstorp i Stora Åby socken samt Frebol och Kushult i Ödeshögs socken. Länsmuseet har tidigare utfört en inventering av fastigheterna Lilla Morlej an, Månsabola, Ruskelsby, Tingstad och Vinninge i Stora Åby socken samt fastig heterna Holkaberg, Rödebol, Skrädeberg och Stavreberg i Ödeshögs socken. Hålaveden är namnet på den bygd som sträcker sig från Ödeshög i norr till länsgränsen i söder. I väster och öster avgränsas området av Vättern respektive Lysings häradsallmännings stora skogsområde. Området karakteriseras av ett småskaligt och ålderdomligt odlingslandskap. Den täta förekomsten av välhävdade ängs och hagmarker saknar motstycke i Östergötland. Ef tersom det småbrutna landskapet karaktäriseras av små byar och ensamgårdar medförde laga skiftet relativt små förändringar, endast ca 25% av gårdarna blev ålagda att flyttas ut. Motsva rande siffra för Östgötaslätten är 75%. Syfte och metod Föreliggande bebyggelseinventering är en del i Hålavedsprojektet, som är ett samarbete mellan länsstyrelsens milj övårdsenhet och kulturmiljö enhet. Syftet med projektet är att fördjupa och sprida kunskapen om värdefulla natur och kul turmiljövärden i bygdens odlingslandskap. Den tidigare utförda bebyggelsehistoriska inven teringen av nio fastigheter i Hålaveden visade på ett behov av en fortsatt inventering av bygg nadsbeståndet. Urvalet av områden skiljer sig från den förra in venteringen då man sökte få ett så representativt urval som möjligt, främst med tanke på fastig heternas storlek och geografiska läge. Denna gång har vi valt att koncentrera oss på Håla vedens nordöstra och nordvästra delar, och där valt ut ett antal kulturhistoriskt intressanta gårdar. Syftet med rapporten är att ta fram, beskriva och värdera den kulturhistoriska bebyggelsen. Inventeringen inleddes med en period av fält arbete bestående av fotografering samt beskriv ning av byggnadernas exteriörer. Delar av fältarbetet skedde i samarbete med byggnads vårdsstuderande Louise Almenberg. Därefter fördjupades det kulturhistoriska perspektivet genom kart, arkiv, och litteraturstudier. Av seende kartmaterialet har jag främst använt mig av den Ekonomiska kartan, Häradskartan (Dals och Lysings härad) från 1881 samt de Storskiftes och Lagaskifteskartor som funnits tillgängliga. De äldre kartorna har varit till stor hjälp för att klarlägga byarnas framväxt. Situationsplanerna har utformats av författaren med den Ekono miska kartan som underlag. Vissa förändringar har sedan gjorts, till exempel har nyuppförda byggnader ritats in. Situationsplanerna är ej pre cisa utan bara tänkta att ge en ungefärlig bild av byggnadernas placering på fastigheten. Vidare har jag tagit del av diverse litteratur och arkivmaterial, främst från Länsstyrelsen i Öster götlands län samt från Östergötlands länsmu seum. De flesta angivelser om byggnadernas uppförandeår är hämtade från serien Sveriges Bebyggelse : Landsbygden. Dessa uppgifter är ungefärliga och inte alltid fullt tillförlitliga. Slut ligen har jag haft stor hjälp av den information jag har fått av fastighetsägare samt de personer jag träffat ute på gårdarna. Ett urval av några ur kulturhistorisk synpunkt särskilt intressanta gårdar har gjorts i samarbete med antikvarierna Marie Hagsten och Anita Löfgren Ek. En närmare beskrivning av hur utvärderingen gjorts följ er under rubriken ”Kul turhistorisk utvärdering”. Allmänna råd Jordbruksbebyggelsen i Hålaveden speglar en del av vår historia. Bebyggelsens struktur och byggnadernas utformning kan berätta mycket om exempelvis sociala och ekonomiska förhål landen samt estetiska ideal för den som har de rätta kunskaperna och kan tolka spåren. Landets byggnadsbestånd skyddas bland annat genom Kulturminneslagen och Plan och bygg lagen. ”Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas.” (Kulturminneslagen, 1 §) ”Byggnader, som är särskilt värdefulla från his torisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konst närlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelse område av denna karaktär, får inte förvanskas.” (Plan och bygglagen, 3 kap, 12 §) Hålavedens karaktäristiska, småbrutna landskap ligger till grunden för områdets bebyggelse. Be sökare möts av ett småbrutet och ålderdomligt odlingslandskap som varit relativt opåverkat av skiften och strukturella omvandlingar. Ensam gårdar och mindre byar är därför vanliga i denna skogsbygd. På de flesta gårdarna finns ett stort antal uthus bevarade. Ekonomibyggnadernas storlek, utformning och placering har mycket att berätta om vad man producerade och konsu merade på gården. Man bör därför noga tänka igenom och överväga andra alternativ innan man river eller bygger till/nytt, även då det gäller ett vid första anblicken ”oansenligt” uthus. I de fall gården har en tydlig, traditionell uppdel ning mellan man och fägård bör man även vid framtida nybyggnadsprojekt respektera denna åtskillnad. Vid uppförande av en ny byggnad eller en tillbyggnad bör man framförallt tänka på att byggnadens proportioner, höjd och takvinkel 8 harmonierar med omgivningen. De äldre bygg naderna är till exempel ofta smalare än olika vari anter av nya typhus. När det gäller extra känsliga byggnader som till exempel ålderdomliga enkel stugor som helt saknar tillbyggnader utgör alla former av tillbyggnader och förändringar ett stort ingrepp i byggnadens kulturhistoriska värde. Vidare är det även viktigt att anpassa valet av material och färg till omgivande bebyggelse. Det är kanske lätt att förbise utarbetade detaljer såsom fönsteromfattningar, dörröverstycken och listverk. Dessa detaljer ger dock ”liv” åt fasaden och tillför helhetsintrycket mer än vad man kanske tror. Valet av fasadmaterial är som sagt viktigt. Då fasaden är så känslig för förändringar brukar man i första hand rekommendera att man tilläggs isolerar huset invändigt, om behov finns. Att byta ut de gamla fönstren mot nya, kopplade fönster är en trend som tyvärr fortsätter, ävenså i Hålavedsbygden. Anledningen brukar vara att man vill förbättra isoleringen. Studier visar dock att det inte är nödvändigt att byta ut de gamla fönstren för att spara energi. Lösa innerbågar ger ett bra och energisnålt alternativ. Virket i äldre fönster är dessutom av bättre kvalitet då det är mer tätvuxet än i nya fönsterbågar. Genom att behålla de äldre fönstren bevarar man en viktig del av husets karaktär. Vad gäller takmaterial bör man använda sig av material som varit traditionella på landsbyg den, det vill säga rött lertegel, spån eller plåt. Takmaterial som är vanliga i tätorternas villa områden, exempelvis mörka betongpannor och plegel, plåt avsedd att imitera takpannor, gör sig mindre bra på landsbygdens byggnader och är ej att rekommendera. Färgvalet på byggnadsbeståndet i Hålaveden har med få undantag varit den faluröda slamfärgen. Knutar, omfattningar och vindskivor är målade i vit oljefärg. Man bör här använda sig av olj efärg baserad på rå kallpresssad linolja. Ibland ser man spår av grönmålade fönsterbågar, men det är svårt att säga hur pass vanligt förekommande det varit. Guldockra verkar annars ha varit en vanlig färg på de äldre dörrarna, såväl på bostadshus som på ekonomibyggnader. En bevarandevärd detalj som ofta finns bevarad på de inventerade fastighetemas ekonomibyggnader är dörrarnas handsmidda beslag och bandgångj ärn. Renoveringsråden ovan är allmänna och själv klart långt ifrån fullständiga. Det bästa är givet vis att utarbeta renoveringsåtgärder utifrån de enskilda byggnaderna. Vissa renoveringsråd, framförallt gällande den kulturhistoriska karak tären hos de särskilt värdefulla byggnaderna, är inbakade i den kulturhistoriska utvärderingen som gjorts för alla fastigheterna i rapporten. Den som funderar på att renovera eller bygga om en byggnad/byggnader på sin fastighet är välkommen att höra av sig till Östergötlands länsmuseum för att få råd. Länsmuseet kan också lämna tips på kunniga hantverkare samt var man kan få tag på byggnadsvårdsmaterial. Vid reno vering av särskilt värdefull bebyggelse finns det även möjlighet att söka bidrag hos Länsstyrelsen i Östergötlands län. Kulturhistorisk utvärdering Utvärderingen har gjorts efter ett system som utarbetats vid Riksantikvarieämbetet. Värderings systemet är uppdelat på två olika delbegrepp; dokumentvärden samt upplevelsevärden. Till dokumentvärdena räknas byggnadshistoriskt värde, byggnadsteknikhistoriskt värde, arkitek turhistoriskt värde, samhällshistoriskt värde, socialhistoriskt värde, personhistoriskt värde samt teknikhistoriskt/industrihistoriskt värde. För närmare beskrivning av Värderingssystemet hänvisas till skriften Kulturmin övårdens bebyg gelseregister Inventeringshandbok. Graderingssystemet omfattar två nivåer: I byggnad eller anläggning som tillmäts ett särskilt kulturhistoriskt värde II byggnad eller anläggning som inte går att hänföra till ovanstående nivå I flera fall ger gårdsstrukturen tillsammans med ett stort antal bevarade ekonomibyggnader går den ett särskilt milj öskapande värde. Detta har vi valt att värdera separat och i de fall fastigheten anses inneha ett sådant värde markeras det i listan nedan med ett (M). Utvärdering av samtliga enskilda fastigheter: 10 Boeryd 1:4/Hängslen Boeryd 1:5 Boeryd 1:8 Boeryd 1:9 Boeryd 1:12 (tidigare 1:6 och 1:7)/Berggården Boeryd 1:13 (tidigare 1:7) Höghult 1:3 Höghult 1:8 Höghult 1:9 (tidigare 1:5) Höghult 1:10 och 1:11 (tidigare 1:2A) Höghult 1:12 (tidigare Höghult 1:2B) Göleryd 1:9 (tidigare Höghult 1:4) J ärperyd 1:7/Skogslund Järperyd 1:8 Järperyd1:9 och 1:3 Krokseryd 1:2 Krokseryd 1:4 Krokseryd 1:5/Sågarstugan samt Krokseryd 1:2,3/ Sågen Krokseryd 1:6 (tidigare 1:3) Pelareb01:7 Pelarebo 1:10 (tidigare 1:6) Pelarebo 2:1 (tidigare 1:3 och 1:5) Pelarebo 2: 1/Staffanstorp (tidigare Staffanstorp 1:1) Pelarebo 2:1 (tidigare 1:4) Pelarebo 2:1 och 2:3/Håletorp (tidigare Håletorp 1:3) Pelarebo 2:2 (tidigare Fällan 1:5) Rambergstorp 1:29 Rambergstorp 1:30 Rambergstorp 1:31 och 1:32 Frebol 1:5 och 1:7 Frebol 1:6 och Sväm 6:8 Kushult 1:2 Kushult 1:3 Kushult 1:4 Kushult 1:5 (M) (M) (M) (M) (M) (M) (M) (M) (M) (M) (M) (M) (M) (M) (M) (M) (M) (M) (M) (M) II II II II II II II II II II II II Boeryd by, Stora Åby socken, Ödeshögs kommun Miljöbeskrivning Boeryd by med omgivande odlingslandskap lig ger i skogsbygden och är utvald som värdefull kulturmiljö (K15) i Natur Kultur. Boeryd om nämns för första gången i skrift år 1577 och sta vas då Boerydh. Vid laga skiftet år 1863 bestod Boeryd av sju gårdar, varav fyra blev ålagda att flytta ut. Vid Storskiftet år 1804 bestod Boeryd av två gårdar (betecknade A och B på Storskifteskartan) med placering vid nuvarande Boeryd 1:9 och 1:5. Bebyggelse fanns vid denna tid även vid nuvarande Boeryd 1:4/Hängslen samt Boeryd 1 : 13. Hängslen utgör en separat brukningsenhet Kläm. .. . .› . markerade. . . . ._ a. 4 I I \. I. I '“ ..Ld'aa i'm 34._ i; . Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 084 I 7 (8E 1h Stora Åby) med de inventerade fastigheterna (C). Vid Laga skiftet delas marken upp i åtta brukningsenheter, fyra av gårdarna blir ålagda att flytta ut. År 1881, när Häradskartan upprät tas, består byn av åtta gårdar och två torp. Båda torpen är idag försvunna. Ett låg på nuvarande Boeryd 1:10, en fastighet som idag saknar be byggelse. Torpet Rothem var beläget längst sö derut i Boeryd på Östra sidan om byvägen. Två av gårdarna har också försvunnit. En gård med placering mellan nuvarande Boeryd 1:9 och 1:5 och Boeryd 1:12/Berggården. Strax söder om Boeryd 1:13 ligger resterna av den andra gården, en husgrund samt en stengärdsgård (Stora Åby sn, RAÄ 25). .3: 'i' \ 1:4/Hängslen I 11 Fastighet Boeryd 1:4/ Hängslen Miljöbeskrivning Platsen för nuvarande Boeryd finns utmärkt redan på Storskifteskartan från 1804. På Laga skifteskartan från år 1862 är samtliga byggnader på gården utmärkta. Ett bostadshus med flygel fanns då på samma plats som dagens mangårds byggnad med flygel, vilka får förmodas vara desamma. Fägården däremot, verkar ha flyttats från ett läge väster om mangården till dagens placering rakt söder om densamma. På Härads kartan från 1881 är namnet ”Hängslan” utskrivet och markerat som jordtorp (troligen syftar dock benämningen jordtorp på ett torp i grannbyn J ärperyd). Sj älva mangården ligger på en förhöjning i land skapet och omges av en gärdsgård i trä samt ett parti av stengärdsgård och syrénhäck. Närmast grinden övergår staketet till ett rött trästaket med vitmålade stolpspetsar. Sj älva trägrinden är tvådelad och även den målad i rött och och alldeles nyligen (2002) ett ”solhus”/en fri stående, inglasad veranda. Vidare står här ena delen av en äldre stuga, hitflyttad från Bränneryd 1984, som idag används som garage. Ytterligare två byggnader har flyttats hit från Ombergs turist hotell på 1990talet samt ett avträde som tidigare stod på J ämstad Karlsgårds ägor. Väster om bygg naderna anlades på 1980talet en damm för fisk och signalkräftor. Kulturhistorisk värdering: II Tillmäts ej något särskilt kulturhistoriskt värde Gårdsstrukturen tillsammans med det stora an talet bevarade uthus ger gårdens bebyggelse ett särskilt miljöskapande värde. vitt. Innanför grinden står två hamlade häggar. Fram till huvudbyggnaden leder en grusad gång kantad av rabatter. I träd gården växer bland annat flera fruktträd och syrén. På senare tid, från 1970talet och framåt, har en bebyggelseenhet bestående av fritidshus och diverse hitflyttade bygg nader, vuXit upp en bit väster om den gamla gårdstomten i den före detta ko hagen. Resterna av en stengärdsgård, på senare tid restaurerad, markerar gränsen gentemot den gamla gårdstomten. Här står bland annat ett fritidshus, enligt muntlig uppgift uppfört på 1970talet av rivningsvirke från Tannerforsskolan. Bredvid huset uppfördes även en bod O O .O , 4 .Ö O .O .... . ... Ö "1 I" 1 2 EI3 6 12 Skorsten Utkragad, plåtskodd, tegelmurad skorsten i nock. Fasad Faluröd locklistpanel, på husets baksida en proñ lerad, möjligen äldre locklistpanel. Vita knutar och omfattningar. Fönster Framsida: Spröjsade 2, och 3luftsfönster med tre rutor per luft. Enkla 1. Mangårdsbyggnad Tillbyggd stuga i 1 1/2 våning. Uppfördes tro ligen vid mitten av 1800talet, möjligen något tidigare. När byggnaden restaurerades vid mitten av 193 0talet kom tillbyggnaden på husets fram sida till. Stugan har även en tillbyggd farstu på den norra gaveln och på det bakre takfallet har man tagit upp en takkupa. Den södra delen av husets framsida används som uterum och skyd das av ett tak täckt med trapetsplast. Ett plåttak skyddar huvudentre'n. Grund Gråslammad cement och natursten. Stomme Liggtimmer Tak Den ursprungliga stugan har ett sadeltak medan tillbyggnaden försetts med ett brutet tak. 1971 lade man betongpannor på taket. Vita vindski vor, på tillbyggnaden dubbla vindskivor som längst nere vid takfoten avslutas med en spetsig profil. bågar. På tillbyggnad 1 luftsfönster med spröjs och på övervåningen kopplade 2luftsfönster med sex rutor. Baksidan: Ett 1luftsfönster med sex rutor, enkla bågar. Ett kopplat 3luftsfönster med nio rutor. I halvvåningen ett ospröjsat 2luftsfönster. Södra och norra gaveln: Ospröj sade 2luftsfönster. Dörrar Huvudentré: Sentida enkeldörr i ”mönstrad”, brun panel och tre rutor i råglas. Farstu: Enkel, brun spegeldörr med två glasrutor och nederdelen klädd med masonit. 2. Uthus Bod placerad som flygel till huvudbyggnaden. Troligen uppförd ungefär samtidigt som den senare. Mindre tillbyggnad på bakre långsidan. Grund Natursten Stomme Trä 13 Tak Sadeltak år 1971 belagt med betongpannor. På det bakre takfallet har man behållit ett trekupigt lertegel, under detta ligger ett spåntak. Vita tak fotsbrådor och dubbla vindskivor. Oprofilerade, röda takfotstassar. Skorsten Tegelmurad, plåtskodd skorsten på bakre tak fall. Fasad Faluröd, oprofilerad locklist. Vita hörn och om fattningar. Fönster Framsida, baksida samt östra gaveln: Ospröj sade 2luftsfönster skyddade av vit vattenlist. Rösten: 2luftsfönster med fyra rutor. Dörrar Framsida: Enkeldörr klädd i stående, brun panel försedd med bandgångjåm och handsmitt drag handtag. Östra gaveln: Enkeldörr klädd i stående, röd pa nel försedd med bandgångjårn. 3. Avträde Grund Cementerad, gråslammad natursten. Stomme Trä Tak Pulpettak täckt med korrugerad plåt. Röda, opro filerade takfotstassar. Fasad Faluröd, oprofilerad locklistpanel med vita hörn och omfattningar. Fönster Två ospröj sade 1luftsfönster flankerar dörr. 14 Dörrar Enkeldörr klädd i brun, stående panel. Ovanför dörren sitter ett vådringsspj åll. 4. Jordkällare Renoverad och gjuten på 1940talet. Grund/ Stomme/F asad Vitmålad cement. Tak J ordtak med gråspåls. Dörrar Enkeldörr klädd i liggande, svart panel försedd med bandgångjårn. 5. Uthus Gargagebyggnad enligt uppgift nedflyttad från mangården uppe på krönet. Port på östra ga veln. Grund Natursten Stomme Trä Tak Pulpettak täckt med korrugerad, ofargad plåt. Fasad Stående, faluröd panel. Fönster Ett 2luftsfönster med fyra rutor på södra lång sidan. Dörrar Tvådelad port klädd i stående, grön brådpanel försedd med bandgångjårn. Enkeldörr på norra långsidan klädd i stående, röd panel försedd med bandgångjåm. 6. Uthus Uthus bestående av två byggnadskroppar som hyser en reparationsverkstad. Tidigare stod här ett höns och svinhus. Grund Natursten Stomme Trä Tak Sadeltak med längre takfall i väster. Taktäckning i form av röd trapetsplåt och korrugerad, vit plast. Vita takfotsbrådor och vindskivor. Skorsten Längst ned på det bakre/västra takfallet, på en mindre utbyggnad, sitter en avlång, smal skor sten i plåt. Fasad Faluröd locklistpanel, profilerad och oprofilerad. Vita hörn och omfattningar. Fönster Ett ospröjsat lluftsfönster på södra gaveln samt ett på baksidan. Dörrar Framsida: Tvådelad port klädd med en gråmå lad tråskiva försedd med bandgångjårn samt en enkeldörr klädd i sentida, smal, stående, grå panel med en glasruta, delvis försedd med råglas, upptill. Södra gavelröstet: Lucka i röd locklistpanel. 7. Ladugård Ladugård i l våning med skulle uppförd någon gång efter 1862. Grund Stoppstenar i stora block av huggen natursten. Stomme Liggtimmer och regelkonstruktion. Tak Sadeltak täckt med korrugerad eternit, enligt muntlig uppgift år 1953. Tidigare hade bygg naden ett spåntak som finns bevarat under eter niten. Fasad Faluröd, stående brådpanel, locklistpanel på södra gaveln. Bart liggtimmer på ett parti av långsidan. Vita knutar, fönsteromfattningar, vindskivor och takfotsbrådor. Vit sågtandsfris avslutar röstets panel på den södra gaveln. Fönster Framsida: Två fyrkantiga lluftsfönster. Baksida: 2luftsfönster. Norrgavel: Två lluftsfönster med tre rutor. I röstet ett småspröjsat, snedställt lluftsfönster med nio rutor. Södra gavelröstet: lluftsfönster med sex rutor samt en liten glasförsedd öppning. Dörrar Framsida: Fyra tvådelade portar klädda i svart, stående panel försedd med bandgångjårn samt en skjutport klädd i röd, stående panel. Baksida: Två tvådelade portar klädda i svart, stående panel försedd med bandgångjårn. Norrgavel: Sentida enkeldörr klädd i svart, stå ende, smal panel med en glasruta upptill. 15 Fastighet Boeryd 1:5 Miljöbeskrivning Möjligen motsvaras Boeryd 1:5 av ett av de ursprungliga hemmanenA eller B på Storskiftes kartan från år 180405. Gården finns utmärkt på Lagaskifteskartan från år 1862, där även de enskilda byggnaderna är utritade. Tre byggna der, möjligen ett bostadshus med två flyglar, är markerade på ungefär samma ställe som bostads huset står idag. Något söderut finns tre byggnader utritade, möjligen fähus och uthus. Boeryd 1:5 har idag en upplöst gårdsplan med man och fägård placerade på den västra sidan om vägen. Ladugården har numera sin placering norr om mangården. I trädgården växer några äldre äppelträd, syréner, lupiner med mera. Av gränsningar i form av staket eller gärdsgård saknas. Sydväst om gården har man anlagt en damm. Kulturhistorisk värdering: II Tillmäts ej något särskilt kulturhistoriskt värde Gårdsstrukturen tillsammans med det stora an talet bevarade uthus ger gårdens bebyggelse ett särskilt miljöskapande värde. 16 _LT/Jr., 'I 'Ä / _i' 1'5*I_"?h'll" ll | ;; .lit ut I | _Hun_ , .i . . ._ :__4_'P_____ _I_ 1_ “'“ÄW§l§*”"V'; r" . . . ._ , '__ _...4 Mangårdsbyggnadfrån sydöst, Boeryd 1:5 1. Mangârdsbyggnad Bostadshus i 1 1/2 Våning med tillbyggnad på bakre/norra långsidan samt farstu på Västra ga veln. Grund Natursten och cement. Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med tVåkupiga pannor. Vita takfotsbrådor och dubbla Vindskivor. Valmat farstutak täckt med takpapp. Skorsten Utkragad, tegelmurad skorsten på bakre tak fall. Fasad Faluröd, oprofilerad locklistpanel. Panelen har bytts ut på delar aV fasaden. Vita knutar och omfattningar. Fönster Kopplade, ospröj sade 2luftsfönster. På vardera aV de tre gavelröstena sitter två mindre llufts fönster med fyra rutor långst nere Vid takfoten. Dörrar Huvudentré: Sentida en keldörr i brun fasspont panel med en glasruta upptill. Tillbyggd farstu: Sen tida enkeldörr klädd i brun masonit och med en spröj sad glasruta upp till. 2. Före detta affärslokal Affarslokal och lagerrum i l Våning med Vind. På byggnadens bakre lång sida finns en större till byggnad Vid sidan aV en mindre. På ett äldre foto (Sveriges Bebyggelse) ser man att den idag faluröda fasaden tidigare varit omålad. Grund Cement aV äldre, grusig blandning. Stomme Trä. Större tillbyggnad i cement. Tak Sadeltak täckt med röd trapetsplåt. Vita takfots brådor och dubbla, plåtförstårkta Vindskivor Tillbyggnad: Pulpettak täckt med korrugerad etemit. Skorsten Sentida, tegelmurad skorsten i bakre takfall. Fasad Faluröd, profilerad locklistpanel. Vita hörn och omfattningar. Byggnaden är tillåggsisolerad. Större tillbyggnad på baksidan i cement. Fönster Stora, ospröj sade, kopplade 2luftsfönster flan kerar entrén till den före detta affarslokalen. På södra gaveln ett 2luftsfönster med sex rutor, i gavelröstena 2luftsfönster med fyra rutor. l7 Dörrar Främre långsida: Två sentida enkeldörrar klädda i brun masonit. Dörren som leder till affärslo kalen har en glasad, spröj sad överdel. 3. Avträde Avträde med två separata ingångar. Grund Cementförstärkt natursten Stomme Trä Tak Pulpettak täckt med korrugerad eternit. Vita vindskivor och takfotsbrädor. Fasad Faluröd, stående slätpanel. Vita hörn och omfatt ningar. Fönster Två lluftsfönster med två rutor. Dörrar Två rödfärgade enkeldörrar med fyra fyll ningar. 4. Uthus Bod och vagnslider. Grund Cement; äldre, grusig blandning. Stomme Trä Tak Sadeltak täckt med korrugerad eternit på bar läkt. Fasad Faluröd, oprofilerad locklist. Fönster Spröjsade lluftsfönster med sex rutor, ett på östra långsidan och södra gavelröstet samt två på norra gaveln. Dörrar Södra gaveln: Två tvådelade portar klädda i stående, röd panel försedd med bandgångjärn. Framsidan/västra långsidan och norrgavel: En keldörr i stående, röd brädpanel med bandgång järn och vattenlist ovanför. 5. Uthus Garage/Vagnslider med port på gaveln. Avträde/”rån nordost, Boeryd 1:5 18 Grund Ej synlig. Stomme Regelkonstruktion Tak Sadeltak täckt med tak Papp Fasad Faluröd, stående panel. Fönster Ett spröj sat 2luftsfönster med sex rutor och vita omfattningar på den norra långsidan. Dörrar Tvådelad port klädd i röd, stående brådpanel försedd med bandgångjåm. 6. Ladugârd Ladugård, i en våning med skulle samt tillbygg nader, uppförd 1924 enligt Sveriges Bebyg gelse. Grund Cement Stomme Liggtimmer och möjligen regelkonstruktion. Tak Sadeltak täckt med korrugerad eternit. Röda, oprofilerade takfotstassar, takfotsbrådor och vindskivor. Fasad Falurött liggtimmer vid sidan av stående panel. Vita knutar och omfattningar. Vit sågtandsfris avslutar i två etapper röstets panel på den östra gaveln. Fönster lluftsfönster med lösspröjs på insidan, tolv rutor. Snedstållda lluftsfönster med seX rutor i gavelröstena. Dörrar Södra långsidan/gaveln: Tvådelad port klädd i röda, stående brädor försedda med bandgång järn. Östra gaveln: Enkeldörr klädd i sentida, brun panel. Norrgavel: Tvådelad port klädd i röd, stående brådpanel försedd med bandgångjårn. Tillbyggnad i väster: Tvådelad port klädd i röd, stående brådpanel försedd med bandgångjåm. 19 Fastighet Boeryd 1:8 Miljöbeskrivning En mindre gård som för första gången finns ut märkt på Härdaskartan från 1881 som utflyttat hemman. Mangården är belägen på västra sidan av byvägen på en svagt upphöjd berghäll och omges av ett rödmålat trästaket med vita stolp spetsar. En grusad gång omgiven av flankerande rabatter leder fram till husets entré. I trädgården finns fruktträd, syrén, vinbärsbuskar, höstastrar med mera. De flesta växterna verkar ha planterats på senare tid. På den östra sidan av vägen har för modligen fägården tidigare legat. På den gamla Ekonomiska kartan finns här en större byggnad utmärkt, förmodligen en ladugård. I Sveriges bebyggelse nämns en ekonomibyggnad uppförd omkring 1930. Idag står endast ett mindre uthus, troligen ett före detta svinhus, på platsen. Söder om byggnaden breder en mindre gräsvall ut sig och i skogsbrynet finns resterna av en gammal stengärdsgård. Kulturhistorisk värdering: II Tillmäts ej något särskilt kulturhistoriskt värde 20 U.) _. F .. Fasad Faluröd, profilerad lock listpanel. Sentida, opro ñlerad locklist på södra gaveln. Den sentida . '17 I. Mangårdsbyggnadfiün öst, Boeryd 1:8 1. Mangårdsbyggnad Enkelstuga i 1 1/2 våning uppförd omkring 1850 enligt Sveriges Bebyggelse. Studier av kartmaterial tyder på att det kanske snarare rör sig om en sen l800tals byggnad. En sentida, öppen förstukvist framför huvud entrén har ersatt en äldre, inglasad förstukvist (se bild i Sveriges Bebyggelse). Förstukvisten år målad i rött och vitt och har två tråbånkar. På baksidan av huset finns en på senare tid tillbyggd farstu. Grund Cementförstårkt natursten. Gjuten cementgrund på tillbyggnad. Stomme Trå Tak Sadeltak belagt med rött plegel. Skorsten Sentida, tegelmurad skorsten i nock, plåtskodd och plåtkrönt. På ett äldre foto i Sveriges Bebyg gelse har stugan en äldre utkragad skorsten. .,.;.,' locklistpanelen på till _ ^ byggnaden år profilerad. Vita knutar, sockelbrå dor, omfattningar och vindskivor. Vitmålad, vertikal list delar upp gavelfasadema. Dubbla vindskivor, den övre vit målad och den undre rödmålad med profilerad ytterkant. Fönster Spröj sade lluftsfönster med sex rutor. Fönstren år sentida och kopplade. På det södra gavelröstet sitter två mindre lluftsfönster vid vardera takfot. Tillbyggnad: Ospröjsat, kopplat lluftsfönster. Dörrar Huvudentré: Sentida enkeldörr i stående, brun panel med en glasruta upptill. Liknande enkel dörr på farstun bak. 2. Uthus Sentida uthus i l våning. Grund Stoppsten i form av betongblock. Stomme Trå Tak Sadeltak täckt med svart trapetsplåt. Vita takfots tassar och vindskivor. Fasad Faluröd locklistpanel med profilerade lister. Vita hörn och omfattningar. 21 Fönster Ospröj sade lluftsfönster på östra långsidan och norra gaveln. Dörrar Enkeldörrar på östra långsidan och södra gaveln, klädda i stående, svart brådpanel försedd med maskintillverkade bandgångj årn. 3. Uthus Sentida garage. Grund Betongblock Stomme Regelkonstruktion Tak Sadeltak täckt med svart trapetsplåt. Vita takfots tassar och vindskivor. Fasad Faluröd locklistpanel med profilerade lister. Vita hörn och omfattningar. Fönster Tre lluftsfönster, varav ett spröjsat med två rutor. Dörrar Tvådelad port på östra gaveln samt en enkeldörr i stående, svart brådpanel på norra långsidan. 22 4. Uthus Mindre förråd i l våning. Har tidigare förmod ligen anvånts som svinhus och/eller möjligen hönshus. Grund Cementerad Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med svart trapetsplåt. Vita vind skivor. Fasad Faluröd locklistpanel med vita hörn och fönster omfattningar. Stående slåtpanel i södra gavel röstet. Fönster Småspröjsat 2luftsfönster med åtta rutor på södra gaveln. Enkla bågar, fastspikade ytter fönster. Dörrar Enkeldörr klädd i sentida, svart, liggande fas spontpanel försedd med bandgångjårn. I södra gavelröstet en lucka i stående, röd brådpanel. Under fönstret på den södra gaveln har man satt igen en öppning, möjligen en hönslucka. På den östra långsidan sitter en lucka, förmodligen en svinlucka, klädd i liggande, röd pårlspontpanel försedd med bandgångjåm Fastighet Boeryd 1:9 Miljöbeskrivning Boeryd 1:9, som möjligen står på det äldsta gårdsläget i byn, har en tydligt uppdelad gårds plan med mangården belägen på den västra sidan av byvägen och fägården på den östra sidan. Norr om mangården breder en fruktträdgård i hagmark ut sig. I hagen finns ett flertal stenrösen och rester av en stengärdsgård. En häck skärmar av mangården från vägen och vid öppningen in mot gården står ett vårdträd i form av en hamlad lönn. I trädgården växer några äppelträd och syrén, längs med mangårdsbyggnadens framsida löper en blomsterrabatt. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Gårdsmiljön, uppdelad i man och fägård på vardera sida om vägen, är ålderdomlig och välbe varad. Byggnaderna med sina relativt välbeva rade exteriörer har samtliga ett byggnadshis toriskt värde. Enkelstugan har flera värdefulla detaljer som exempelvis den faluröda panelen med breda brädor, fönstren med sina enkla grön målade bågar, skorstenens läge på det bakre tak fallet och de utstående, profilerade takåsama. Genom att ersätta den nuvarande taktäckningen på mangårdsbyggnaden med ett mer ålderdomligt takmaterial skulle man kraftigt förstärka \ | \ gl | \\________\ \ '3 \ \ \ byggnadens kulturhistoriska värde. Kon takta gärna antikvariskt kunnig personal från kommun eller länsmuseum för att få råd vid renoveringsåtgärder. Gårdens struktur tillsammans med det stora antalet bevarade byggnader ger gården ett särskilt miljöskapande värde. 23 313 en fotbråda i röd plåt. I Panelen har delvis bytts kr . ut, men på vissa par " tier finns en äldre panel bevarad. På den södra gaveln år liggtimret del vis bart. Mellanvåggens knutskallar år på den bakre långsidan inklådd i en rödmålad knutlåda. Vita knutar och omfatt ningar. Fönster Spröjsade 2luftsföns ter med sex rutor. Ytter Mangårdsbyggnadfiün nordöst, Boeryd 1:9 1. Mangårdsbyggnad Enkelstuga i två våningar med vind. En förstu kvist med snickargljådjedetaljer i rött och vitt pryder husets entre'. I förstukvisten står två röda tråbånkar med välvd sits. Bron år gjuten ibetong. Liten tillbyggnad på byggnadens södra gavel. Enligt Sveriges Bebyggelse uppförd år 1799. Grund Huggen, delvis cementförstårkt natursten. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med röda betongpannor. Vita takfotsbrådor. De dubbla vindskivoma år målade i vitt och rött. Taket år av åstakskonstruktion och de fem utskjutande takåsama år profilerade och rödmålade. Tillbyggnadens tak har tåckts med papp. Skorsten Sentida, tegelmurad skorsten i bakre takfall. Plåtskodd och plåtkrönt med regnskydd. Fasad Faluröd, oprofilerad locklistpanel av breda brå dor avslutas nedtill av en bred sockelbråda samt 24 fönster med hakar och vinkeljårn från 1900 talets början. Bågama år grönmålade och fönstren krönta av en vattenlist. Mindre fönster på övervåningen. På baksidans övervåning ett 2luftsfönster med fyra rutor, likaså på vindsvåningen i det norra gavelröstet. Vindsfönstret har vitmålade bågar. På tillbygg naden på sydgaveln sitter ett sentida, kopplat fönster. Dörrar Tvådelad, brunmålad dörr med sex fyllningar. De två översta fyllningarna år glasförsedda och spröjsade. 2. Bostadshus/Uthus Stuga med tillbyggd boddel uppförd i l våning med vind och källare. Tillbyggt avtråde på bakre långsidan. I bostadsdelen finns en öppen spis. Grund Natursten med cement i fogarna. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med trekupigt tegel. Proñlerade röda takfotstassar. Vitmålade dubbla vindskivor. Skorsten Tegelmurad, utkragad, plåtskodd skorsten i nock. Fasad Falurött liggtimmer med röda lisenbrädor. Vita knutar och omfattningar. Två bultade följ are på den västra gaveln stagar upp husets stomme. Fönster Spröjsade 2luftsfönster med sex rutor. Enkla bågar, fastspikade ytterfönster. På baksidan är det lluftsfönster med två rutor och på den västra gaveln lluftsfönster med fyra rutor och bred mittspröjs. Till avträdet hör ett lluftsfönster med fyra rutor. Dörrar Enkeldörr klädd i bred, gulfärgad fasspontpanel försedd med bandgångjäm. Östra gaveln: Tvådelad port i faluröd, stående pa nel och bandgångj ärn. Liten brädlucka i röstet. Bakre långsida: Källaringång skyddad av ett mindre skärrntak i from av ett sadeltak försett med korrugerad etemit. Sentida, omålad bräd dörr. Avträde: Enkeldörr klädd i faluröd, stående panel försedd med bandgångjäm. 3. Jordkällare J ordkällare med överbyggnad. Ingången, belä gen på gaveln som vetter från vägen, är kraftigt igenväxt. Grund/ Stomme Natursten Tak Sadeltak täckt med röd trapetsplåt. Vita vind skivor. Fasad Gavelröstet är klätt med faluröd, stående bräd panel. Dörrar Bräddörr klädd i liggande, gul panel försedd med bandgångj äm. Gavelröste på norrgavel: Dörr/Lucka klädd i stående, röd brädpanel försedd med bandgång järn. 4. Uthus Uthus i en våning med ingång från båda lång sidoma. Mindre lucka, förmodad äldre svinlucka, på södra gaveln. Grund Cement Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med trekupigt tegel. Oprofi lerade, röda takfotstassar. Dubbla vindskivor, den övre vitmålad och den undre rödmålad. Fasad Falurött liggtimmer med röda knutar och dörr omfattningar. Gula fönsteromfattningar. Fönster Småspröj sade lluftsfönster med nio rutor och gula bågar, två på framsidan och ett på norr gaveln. Dörrar Enkeldörrar klädda i liggande, gul fasspontpanel försedd med handsmidda bandgångjärn. För modad svinlucka i liggande, röd fasspontpanel försedd med handsmidda bandgångj ärn. 5. Ladugård Ladugård byggd i vinkel, enligt Sveriges Bebyg gelse uppförd år 1881. Den sydvästra delen av byggnaden är något lägre och har bland annat fungerat som hönshus. Grund Natursten Stomme Liggtimmer 25 Tak Sadeltak täckt med grön, korrugerad plåt. Röda, profilerade takfotstassar. Fasad Falurött liggtimmer, delvis röd panel. Röda knu tar och omfattningar. Gaveln mot Vågen (sydväst) år klädd i lockpanel aV vankantade brädor. Fönster Olika modeller. I det södra och norra gavelröstet sitter ett snedstållt, spröjsat lluftsfönster med fyra rutor. Östra långsidan: Ett lluftsfönster med seX rutor. Södra långsidan: Ett delVis igensatt fönster. Dörrar Fasad mot Våg: Tre stycken tVådelade portar samt en enkeldörr klädda i stående, röd bråd panel försedd med bandgångjårn. En enkeldörr klädd i gul, liggande fasspontpanel försedd med bandgångjåm. Östra långsidan: En port och en enkeldörr. Enkel dörren klädd i liggande, röd fasspontpanel. Södra långsidan: Enkeldörr och hönslucka. Sydvästra gavelröstet: Lucka. 26 Fastighet Boeryd 1:12 (tidigare 1:6 och 1:7)/ Berggården Miljöbeskrivning En ladugård belägen längs den östra sidan av byvägen är det enda som idag finns kvar av be byggelsen på Berggården. På den västra sidan av vägen, där mangården tidigare var belägen, finns numera endast resterna av en trädgård med frukt träd, nyponbuskar och syrén. På det foto som togs på Länsstyrelsens uppdrag år 1996 ser man en mangårdsbyggnad med förstukvist och inrasat yttertak. Byggnaden uppfördes enligt Sveriges Bebyggelse omkring 1860. En flygelbyggnad, uppförd omkring 1850 samt tre uthus, vid sidan av den kvarvarande ladugården, stod ännu kvar då den gamla Ekonomiska kartan upprättades på 1940talet. En skylt uppsatt av Ödeshögs hembygdsförening berättar bland annat att mangårdsbyggnaden revs år 1997 och att den sist boende familj en på Berg gården flyttade till Pelarebo år 1968. Kulturhistorisk värdering: II Tillmäts ej något särskilt kulturhistoriskt värde 1. Ladugârd Ladugård i 1 1/2 våning, enligt Sveriges Bebyg gelse uppförd under slutet av 1800talet. Grund Natursten Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med korrugerad, ofärgad plåt. Fasad Falurött liggtimmer. Tidigare vitmålade knutar och omfattningar. ›_| Fönster Framsida: 1luftsfönster med eller utan glas. Fönstren i gavelröstena har korslagda omfatt ningar. Baksida: Spröjsat 1luftsfönster med seX rutor samt ett igenspikat, mindre fönster. Dörrar Framsida: Två stycken tvådelade portar klädda i stående brädpanel och försedda med bandgångjärn. Enkeldörr klädd i sentida, stående panel. Baksida: Två stycken tvådelade portar klädda i stående brädpanel och försedda med bandgångjärn. Möjlig svinlucka i stående panel och bandgångjärn. 27 Fastighet Boeryd 1:13 (tidigare 1:7) Miljöbeskrivning Mindre gård belägen i en öppning i skogen. Boeryd 1:13 sambrukades tidigare med Boeryd 1:12 (tidigare 1:6). Gårdstomten omgärdas av ett rött trästaket med vitmålade stolpspetsar. Rester av en stengärdsgård i söder. Tre vita grindstolpar i trä finns bevarade men själva dubbelgrinden saknas. I trädgården växer syrén, bärbuskar, snöbär samt något enstaka fruktträd. På fasaden och runt förstukvisten slingrar sig vildvin, kapri fol och humle. Förutom trädgårdsväxtema finns på tomten ett stort antal träd, exempelvis ekar, björkar, lönn, rönn ask och asp. Redan på Storskifteskartan från 180405 är en byggnad markerad på denna plats, troligtvis handlar det om en torpbebyggelse. På Härads kartan från 1881 är två utflyttade hemman mar kerade på platsen. På gårdstomten som låg något söder om dagens Boeryd 1:13 finns idag inga byggnader kvar. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Värderingen gäller bostadshuset. Den enkla stugan med sin faluröda liggtimmerfasad har ett stort byggnadshistoriskt värde. Byggnadens exteriör har många orginella utsmyckningar av arkitektoniskt intresse. Som exempel kan nämnas den rikt utsmyckade förstukvisten, den figursågade och utstående dörromfattningen som omger gavelingången samt de mjukt profilerade takfotstassarna i gavelröstena. 28 Stuga från östen Boeryd 1:13 (tidigare 1.' 7) 1. Stuga Stuga i 1 1/2 Våning. Tillbyggd förstukVist med riklig snickarglådje. En ingång på den norra ga veln är försedd med en trapp med figursågade balusterdockor. Grund Kallmurad natursten. Stomme Knuttimrad Tak Sadeltak belagt med tVåkupigt tegel. Vitmålade takfotsbrådor med sågtandsfris. Dubbla Vind skivor, den ena Vit och den andra röd. Vita tak fotstassar på gaVlama och röda på långsidoma. Skorsten Sentida, tegelmurad skorsten i nock. Plåtskodd och plåtkrönt med regnskydd. Fasad Falurött liggtimmer med bar mellanVåggsknut. Vita knutar och omfattningar. Fönster 2luftsfönster med sex rutor. Enkla bågar. Vat tenlist kröner fönstren. På gavelröstena sitter tVå snedstållda, rektangulära fönster med tVå rutor och på det södra röstet sitter ett spröjsat halV månefönster mittemellan dessa. Dörrar Huvudentre': TVådelad, grönmålad, helfransk dörr med sex fyllningar. De översta fyllningarna är försedda med nya, ospröjsade glasrutor. Dörrposten år profile rad. Entré på norrgaveln: Enkeldörr klädd i spon tad, liggande, grönmålad panel. Figursågat, utåt stående dörrfoder med litet skårmtak. Äldre lås av hasptyp. Baksida: Igensatt öppning under fönstret längst i norr, möjligen före detta dörröppning. Detalj av gavelröste, Boeryd 1:13 (tidigare 1.' 7) 29 Detalj av dörr, Boerya' 1:13 (tidigare 1:7) 2. Bostadshus Gäststuga i l våning som enligt muntlig uppgift flyttades hit för cirka tjugo år sedan. Stod enligt muntlig uppgift tidigare vid Höghultakärr och användes som j aktstuga. Grund Kallmurad natursten samt stoppsten i cement i hömen. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel. Röda, oprofilerade takfotstassar och vita takfotsbrädor. Dubbla vindskivor; röd, respektive vitmålade. Skorsten Vitslammad skorsten, plåtskodd och plåtkrönt, på främre takfall. Fasad Falurött liggtimmer med bara korsknutar och utskjutande knutskallar vid mellanväggen. Vita omfattningar. 30 Fönster Kopplade 2luftsfönster med fyra rutor. Två fön ster på den bakre lång sidan, varav ett mindre. Föntret på den östra ga veln har en krönande vattenlist. Dörrar Tvådelad dörr klädd i sentida, grön, liggande, profilerad panel. Dörr posten har försetts med viss omamentik. 3. Avträde Avträde med tillbyggd vedbod. Grund Stoppsten Stomme Regelkonstruktion Tak Pulpettak försett med korrugerad, ofärgad plåt. Fasad Stående, faluröd panel vid sidan av masonit plattor försedda med locklister. Vitmålade hörn och fönsteromfattningar. Fönster Mindre lluftsfönster på västra gaveln samt ett spröjsat lluftsfönster på södra långsidan. Dörrar Norra långsidan: Fyra enkeldörrar klädda i svart, stående panel. Höghult by, Stora Åby socken, Ödeshögs kommun Miljöbeskrivning Namnet Höghult påträffas enligt Ortnamns arkivet i Uppsala för första gången i skrift är 1408. Ett lösfynd av en stenyxa vid Höghult 1:9 indikerar att människor kan ha levt här redan under förhistorisk tid. Enligt Lagaskifteskartan üän 1864 bestod byn då av fem hemman som motsvaras av dagens Höghult 1:10 och 1:11 (hemman A på Laga skiftes kartan), Höghult 1:3 (B), Göleryd 1:9 (C), . . "' .[ .g h . jo... ' ':' ' .A " . I; ' *5. inventerade fastigheterna markerade. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 084 I 7 (8E 1h Stora Åby) och 084 18 (8E I i Borryd) med de Höghult 1:9 (D) och Höghult 1:5 (E). Alla gårdar förutom Höghult 1:5 ñnns kvar idag. Enligt den nya Ekonomiska kartan stod det så sent som på 1980talet fortfarande en ekonomibyggnad kvar på gärdstomten till Höghult 1:5. Senare till komna fastigheter är Höghult 1:12 som ej ñnns utmärkt pä Lagaskifteskartan, men däremot pä Häradskartan från 1881 där den benämns utflyt tat hemman samt Höghult 1:8; Höghults skola uppförd 1895. JF. 'Å I ' : tå 31 Fastighet Höghult 1:3 Miljöbeskrivning Höghult 1:3 ligger en bit sydväst om bykärnan. Den gamla vägen som gick förbi nordväst om gården finns inte längre kvar. Idag kommer man in från motsatt håll, gårdens egentliga ”bak sida”. En trägärdsgård avgränsar fortfarande gårdsplanen gentemot den gamla vägen. De två grindstolparna i sten står också kvar, men grinden saknas. På ett äldre foto i Sveriges Bebyggelse ser det ut som om det tidigare gått en grusad gång fram till stugan. Idag är gårdsplanen igenväxt av gräs. I trädgården växer för övrigt olika sorters träd och buskar, nypon och höstaster. Vid stugans sydöstra knut står en gammal pump och strax söder om stugan har man omkring 1980 anlagt en damm. I dammen planterade man tidigare in forell. Stugan och en bod, med placering som flygel byggnad, torde vara identiska med två byggnader som flnns utritade på Lagaskifteskartan från år 1 864. Däremot finns där ingen hussymbol utritad på Häradskartan från år 1881. En bit sydöst om gården, på andra sidan vägen, står en mindre stuga som ser ut att vara hitflyt tad. Stugan är klädd i liggande, faluröd panel och har ett tak av trekupigt tegel. Möjligen används stugan som j aktstuga eller liknande. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Gårdens struktur tillsammans med det stora an talet bevarade byggnader ger gården ett särskilt milj öskapande värde. Flera av gårdens bygg nader har även ett byggnadshistoriskt värde. Detta gäller främst stugan (hus 1), boden (hus 2) samt ladugården (hus 6). Ladugården som är timrad ända upp i röstet på den södra gaveln ger ett ålderdomligt intryck och boden har en beva randevärd exteriör med sin enkla, faluröda liggtimmerfasad och de krysspröj sade fönstren. Stugan är relativt välbevarad och har bibehållit flera ålderdomliga drag. Byggnaden har exempelvis fönster med enkla bågar och profilerade överstycken, en äldre fyllningsdörr samt en skorsten med placering på det bakre tak fallet. Genom att ta fram entréns vackra överstycke som nu döljs av en enkel förstukvist samt ge nom att måla om fyllningsdörren 'O ien mer ålderdomlig kulör skulle 0 man kraftigt förstärka byggna dernas kulturhistoriska värde. Kontakta gärna antikvariskt kunnig personal från kommun eller länsmuseum för att få råd vid renoveringsåtgärder. 32 Mangårdsbyggnadfiün norr, Höghult 1:3 1. Mangårdsbyggnad Stuga i l våning med inredd vind. Enligt Sve riges Bebyggelse uppförd omkring 1825 och restaurerad 1946. Tillbyggd farstu på den bakre långsidan. Huvudentrén har på senare tid försetts med ett enkelt skårmtak. Trappsten i natursten. Grund Cementförstårkt natursten. Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, sentida tegel och nockpannor. Vita dubbla vindskivor. Skorsten Te gelmurad, slammad och plåtkrönt skorsten på bakre takfall. På en bild i Sveriges Bebyggelse ser man att skorstenen tidigare haft ett utkragat krön. Fasad Faluröd, stående locklistpanel med avfasade listkanter. Sockelbråda samt bred fotbråda. Vit målade knutar och omfattningar. Fönster Spröj sade 2luftsfönster med sex rutor och enkla bågar. I det våstra ga velfönstret sitter ett små spröjsat 2luftsfönster med åtta rutor och i det östra ett 2luftsfönster med fyra rutor. Fönstren har vita bågar och profi lerade överstycken. Ett av fönstren, med place ring på framsidan till höger om ingången, har bågar i grön, blekt färg och hörnjårn av 1700 talstyp. Tillbyggd farstu: lluftsfönster med tre, fyra och nio rutor. Dörrar Tvådelad entrédörr med sex fyllningar. Dörren år målad i grön färg med röda lister, de översta fyllningarna år i glas. Entrén har liksom fönstren ett proñlerat överstycke, men detta döljs bakom skårmtaket. Till farstun leder en brun enkeldörr med fyra stående fyllningar. 2. Uthus Bod i l våning med vind och kållare samt till byggt avtråde vid sydöstra gavelknuten. Förmod ligen uppförd samtidigt som stugan. Grund Cementförstårkt natursten. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, sentida tegel. Dubbla, vitmålade vindskivor. Fasad Falurött liggtimmer med gulmålade knutar och omfattningar. 33 Fönster På framsidan två mindre, krysspröj sade llufts fönster med gröna bågar. På avträdet ett små spröjsat lluftsfönster med sex rutor. Dörrar På framsidan och avträdet; tre enkeldörrar klädda i grönmålad, stående, bred brädpanel försedd med handsmidda bandgångj äm. På baksidan en enkeldörr med liknande rödfargad panel. In till källaren på norrgaveln leder en dubbeldörr som rasat in. Ytterdörren är en enkel bräddörr klädd i liggande, tidigare grön, pärlspontpanel. På in sidan sitter ett murknat stocklås. 3. Uthus Mindre bod i l våning med ryggåstak. Grund Liggande stockar. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, sentida tegel samt nockpannor. Åstakskonstruktion. Vita vindskivor med flagnad färg. 34 Fasad Falurött liggtimmer med bara knutar. Fönster En öppning på sydgaveln samt två på norrgaveln, varav den i röstet försedd med en röd brädlucka med handsmidda band gångjärn. Dörrar Öppning på östra lång sidan. 4. Uthus Vagnslider och vedbod i l våning. Grund Stoppsten av natursten i hömen. Stomme Stolpkonstruktion Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, sentida tegel med nockpannor. Under ligger handspingat spån. Fasad Faluröd, stående panel av vankantade brädor och slätpanel på södra gaveln. Fönster Spröjsat lluftsfönster med fyra rutor i södra gavelröstet. Dörrar Östra långsidan: En tvådelad port klädd i stående panel försedd med handsmidda bandgångjäm samt en enkeldörr i liknande rödfargad panel. 5. Uthus Bastu med förstukvist uppförd omkring år 1980. Grund Stoppsten i cement. Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med tvåkupiga betongpannor. Fasad Stående, ofargad slåtpanel. Fönster Två ospröj sade lluftsfönster. Dörrar Grön enkeldörr med glasruta upptill. 6. Före detta ladugård Före detta ladugård som idag används som privat bilverkstad. Enligt Sveriges Bebyggelse uppförd omkring 1825. Ladugården som år timrad ända upp i röstet på den södra gaveln ger ett ålder domligt intryck. Grund Natursten Stomme Liggtimmer samt regelkonstuktion i norr. Tak Sadeltak täckt med korrugerad etemit ovanpå ett spåntak. Fasad Faluröd, stående brådpanel. Knutar och omfatt ningar i blekt, gul farg. Fönster Ett spröjsat lluftsfönster med fyra rutor i det södra gavelröstet och ett snedstållt lluftsfönster med fyra rutor i det norra. På den bakre, östra långsidan sitter tre spröjsade l luftsfönster, varav två med fyra rutor och ett med nio rutor, gula bågar och vit omfattning. Dörrar Framsidan: Tre tvådelade portar i olika storlekar klädda i stående brun brådpanel. Baksidan: En tvådelad port klädd i stående brun brådpanel försedd med handsmidda bandgång järn. Södra gaveln: En enkeldörr klädd i omålad, lig gande, sentida panel. 35 Fastighet Höghult 1:8 Miljöbeskrivning Höghult gamla skola ligger på den östra sidan om den slingrande byvägen. Gårdsplanen omgärdas av ett rött trästaket med vitmålade stolpspetsar. Den gamla smidesgrinden, uppburen av två grindstolpar i sten, öppnar upp mot den grusade gårdsplanen. Längs skolans främre långsida löper blomsterrabbatter och i trädgården märks bland annat syrén, snöbär och en gammal brunn. I I I I || 2.4 \l. \ u | 3 | I I I I 36 Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Höghults gamla skola har ett lokalt samhälls/ so cialhistoriskt värde. Fastighetens samtliga bygg nader har vidare ett gemensamt milj öskapande värde. För det byggnadshistoriska värdet står främst sj älva skolbyggnaden som med sina höga originalfönster och entrédörren är en relativt välbevarad och representativ byskolebyggnad. Genom att byta ut det sentida, kopplade 2lufts fönstren till höger om entrén mot ett 4luftsfön ster liknande de två övriga på framsidan skulle man kraftigt förstärka byggnadens kulturhisto riska värde. Kontakta gärna antikvariskt kunnig personal från kommun eller länsmuseum för att få råd vid renoveringsåtgärder. . .. . . . ...... HI HI' " I 5. 7" I . H '7 r "4.142 3: 1,' . . ;r 3.) __. l a . Å' ' *z' . . __L I .J .i _ .› V _._ ..___ __ .tm_ :ü.w_._ __._'._ . JR... . .› . . _ _ .. . .5 . Före detta skolbyggnad från väst, Höghult 1:8 1.hAangårdsbyggnad Före detta skolbyggnad i 1 1/2 våning. Bygg naden uppfördes år 1895 och bestod då av en lårosal i den norra delen, ett kapprum och en tj ånstebostad. Tj ånstebostaden bestod av ett litet rum med kök. På övervåningen låg sovrummet samt en stor vind. Byggherrar var KarlJohan i Laxhemmet och Kalle Fyhr i Fållan. Skolan har en tillbyggd farstu på den södra gaveln samt en tillbyggnad på den bakre långsidan. Takkupoma i fasadliv på fram och baksida togs enligt muntlig uppgift troligen upp under slutet av 1930talet. Skolverksamheten pågick fram till år 1952, sedan stod byggnaden periodvis tom under ett antal år. Från och med år 1956 började huset användas som åretruntbostad vilket den förblev fram till nyligen. Sedan förra året tjänstgör den gamla skolan som fritidsbostad. Grund Kallmurad, huggen natursten i stora block. Till byggnaden på baksidan har en cementgjuten grund. Stomme Trå Tak Sadeltak belagt med be tongpannor. Röda, profi lerade takfotstassar. Vita takfotsbrådor och dubbla .. vindskivor. Skorsten f __l Tegelmurad skorsten i nock. Fasad Faluröd, profilerad lock listpanel med sockel bråda. Vita knutar och omfattningar. Fönster Höga 4luftsfönster med sex rutor och tvårpost. Enkla bågar. Kantiga hörnj årn som är typiska för 1800talets slut samt profilerade överstycken. Fönstret till höger om entrén byttes under mitten av 1970talet ut mot ett kopplat 2luftsfönster med sex rutor. Tillbyggnaden på baksidan har ett 6luftsfönster med nio rutor. På det södra gavelröstet sitter ett runt, korsspröjsat fönster samt två mindre 1luftsfönster med två rutor. På den tillbyggda farstun finns ett 1luftsfönster med två rutor, försett med hörnjårn typiska för 1800talets andra hälft, på det norra gavelröstet sitter två 2luftsfönster med sex rutor och lika dana hörnj årn. Dörrar Huvudentre': Tvådelad dörr med två glasförsedda fyllningar upptill och masonitskivor nedtill. Den vitmålade dörrposten är hög och kröns av ett pro ñlerat överstycke. Trappsten i kalksten. Tillbyggnader: Bruna enkeldörrar med fyra fyll ningar; två stående fyllningar i mitten och en liggande fyllning upptill och nedtill. 37 2. Uthus Bodi l våning. Grund Huggen natursten. Tillbyggnad i väster har en grund av grusig cement. Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med trekupigt tegel. Profilerade takfotstassar. Vit takfotsbräda och vindskivor. Fasad Faluröd, oprofilerad locklist med en röd fotbräda. Vita hörn och omfattningar. Fönster Ett spröj sat lluftsfönster med två rutor på fram och baksida. Ett 2luftsfönster med sex rutor på den västra gaveln. Dörrar Två stycken bruna enkeldörrar försedda med bandgångjärn, den ena klädd i liggande fas spontpanel och den andra i stående brädpanel. Östra gaveln: Tre stycken bruna enkeldörrar med stående panel. Trappsten/ ar i kalksten. 3. Jordkällare Stentrapp leder ned till ingången under mark nivå. Grund/ Stomme Cement Tak Gräspäls med ett ventilationsrör i cement. Dörrar Enkeldörr klädd i liggande, ofargad spontpa nel. 38 4. Uthus Mindre skjul. Under skoltiden fanns det tunnor i skjulet, som av pojkarna användes som ”urin 79 kur . Grund J ordgolv, grund saknas. Stomme Regelkonstruktion Tak Pulpettak täckt med svart trapetsplåt. Fasad Faluröda, stående brädor. Dörrar Öppning utan dörr. Fastighet Höghult 1:9 (tidigare 1:5) Miljöbeskrivning Höghult 1:9 är en mindre gård som ligger högt belägen och omgiven av skog en bit sydöst om den centrala bybebyggelsen. Enligt muntlig upp gift kallades gården förr för ”Hövlalyckan”, möj ligen med betydelsen ”den högt belägna lyckan”. Runt byggnaderna löper rester av ett trästaket och en gammal stengärdsgård. På tomten finns en del stenpartier och bland trädgårdsväxterna märks bland annat syréner och snöbär. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Gårdens struktur tillsammans med det stora an talet bevarade byggnader ger gården ett särskilt miljöskapande värde. Flera av byggnaderna har även ett visst byggnadshistoriskt värde, detta gäller främst stugan (hus 1), källarboden (hus 2) samt ladugården (hus 6). Genom att ersätta nuvarande taktäckning på stugan med ett mer ålderdomligt takmaterial skulle man kraftigt förstärka byggnadens kulturhistoriska värde. Kontakta gärna antikvariskt kunnig personal från kommun eller länsmuseum för att få råd vid renoveringsåtgärder. 39 1. Mangårdsbyggnad Stuga i 1 1/2 våning enligt Sveriges Bebyggelse uppförd under mitten av 1800talet. Senare till kommen förstukvist med tråbro framför entrén samt en tillbyggd farstu på den norra gaveln. Grund Cementförstårkt natursten. Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med be tongp annor. Vitmålade, dubbla vindskivor. Skorsten Två tegelmurade, plåt skodda skorstenar i nock. Fasad Faluröd locklistpanel med sockelbråda. Vita knutar och omfattning ar. Fönster Spröj sade 2luftsfönster 40 Stuga och bod från sydväst, Höghult 1:9 (tidigare 1:5) med sex rutor, enkla bågar. Två stycken 1 luftsfönster med fyra rutor samt ett ospröj sat lluftsfönster på det södra gavelröstet. Iröstet på den norra gaveln sitter ett äldre, spröj sat 2lufts fönster kvar. Fönstren kröns av vattenlister. Ovanför huvudentrén, på ett fasadparti som delvis döljs av förstukvistens tak, syns den undre delen av ett halvmåneformat, spröj sat fönster. Dörrar Huvudentré: Tvådelad, vitmålad dörr med sex fyllningar varav de två översta i glas. Tillbyggd farstu: Enkeldörr klädd i brådpanel med ljusblå avflagnande farg, försedd med band gångjärn. 2. Uthus Bod med ryggåstak i l våning med källare. Grund Huggen natursten, cementförstårkt. Bod med källare från sydväst, Höghult 1:9 (tidigare 1:5) Stomme Stolpkonstruktion på timrad sockel. Tak Sadeltak belagt med trekupigt tegel. Profilerade, röda takfotstassar. Takfotstassama på långsidoma och gavlarna har olika profiler. Vita vindskivor. Fasad Falurött liggtimmer och liggande, gles panel. Vita knutar och omfattningar. Fönster Spröjsade 2luftsfönster med sex rutor, enkla bågar. Dörrar Nordöstra gaveln: Tvådelad, faluröd port klädd i stående fasspontpanel. Porten kröns av en vat tenlist samt ett överljusfönster med fem rutor. Källare: Rödfargad enkeldörr klädd i stående brädpanel och krönt av en röd vattenlist. 3. Avträde Grund Berggrund Stomme Regelkonstruktion Tak Pulpettak täckt med korrugerad, ofargad plåt. Fasad Faluröd locklistpanel, vita hörn och omfatt ningar. Fönster Ett lluftsfönster med två rutor. Dörrar Enkeldörr klädd i svart, stående, bred fasspont panel försedd med bandgångjäm. 4. Uthus Bod med ryggåstak i l våning som idag är inredd som gäststuga. Troligen en före detta hönsbod. Grund Cementförstärkt natursten. Stomme Trä Tak Åstakskonstruktion. Sadeltak belagt med tre kupigt tegel, nockpannor i betong. Under teglet skymtar ett spåntak. Oprofilerade takfotstassar. Vita vindskivor. Fasad Faluröd, oprofilerad locklistpanel. Vita hörn och omfattningar. Fönster Småspröjsade lluftsfönster med sex eller nio rutor. Dörrar Enkeldörr klädd i sentida, liggande, brunbetsad panel försedd med bandgångj äm. På den sydöstra gaveln sitter en förmodad hönslucka. 5. Bostadshus/Friggebod Friggebod med förstukvist. Grund Stoppsten i lecablock(?). Stomme Trä Tak Sadeltak täckt med takpappskivor i rombiska mönster. Fasad Röd oprofilerad locklistpanel. 41 Fönster lluftsfönster med falskspröjs. Dörrar Enkeldörr klädd i vit fiskenspanel. 6. Ladugârd Ladugård i 1 1/2 våning enligt Sveriges Bebyg gelse uppförd 1918. Grund Huggen natursten i stora block, cementför stärkt. Stomme Liggtimmer och möjligen regelkonstruktion un der brådpanel. Tak Sadeltak täckt med korrugerad, ofargad plåt. Vitmålade dubbla vindskivor. 42 Fasad Falurött liggtimmer och stående panel. En röd sågtandsprofil avslutar panelen på halvvåningen. Vita knutar och omfattningar. Fönster Framsidan: Två 2luftsfönster med fyra rutor. Baksidan: Ett lluftsfönster med sexton rutor och ett igensatt fönster. Västra gaveln: Två 2luftsfönster med fyra rutor samt ett snedstållt krysspröjsat fönster i röstet. Östra gaveln: Ett snedstållt krysspröjsat fönster i röstet. Dörrar Framsidan: En tvådelad port och en enkeldörr klädda i stående panel i bleknad rödfarg försedd med bandgångjårn. Baksidan: En tvådelad port klädd i stående panel i bleknad rödfarg och en enkeldörr klädd i ligg ande fasspontpanel i bleknande rödfarg, båda försedda med bandgångjårn. Västra gaveln: En tvådelad port klädd i röd, lig gande panel försedd med bandgångjårn. Fastighet Höghult 1:10 och 1:11 (tidigare 1:2A) Miljöbeskrivning Gården ligger på den västra sidan om byvägen. Mangården är tydligt åtskild från fägården ge nom ett rött trästaket. Två vita grindstolpar i trä öppnar upp mot mangårdsbyggnaden, grind saknas. Trädgården utgörs av bland annat syrén och snöbärsbuskar, därutöver märks ett stenröse vid infarten, en gammal pump och en flaggstång. Blomsterrabatter har anlagts längs husväggen. Bostadshuset och flygeln bör vara identiska med två hus som finns utmärkta på stället på l864års Lagaskifteskarta. Enligt denna har det tidigare stått en flygelbyggnad även på bostadshusets västra sida. Ladugården är även den markerad på sin nuvarande plats på kartan, men den var då sammanbyggd med två flygelbyggnader. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Gårdsstrukturen tillsammans med det stora an talet bevarade uthus ger gårdens bebyggelse ett särskilt miljöskapande värde. Gårdens samtliga byggnader har vidare ett byggnadshistoriskt värde. Trots vissa förändringar såsom nya föns ter och dörrar har den tvåvåniga enkelstugan fortfarande ett visst byggnadshistoriskt värde. Skorstenens läge på det bakre takfallet samt gavelröstenas halvmånefönster med solfjäder spröjs är exempel på värdefulla detaljer. Övriga byggnader på gården är representativa för olika tidsepoker och har bevarandevärda fönster och dörrar. I I . Q . ..0\ 0 °.. _ °.\ ,.Hoghult 1.10 3 .I D ='. 3 I? . :'I 4 I' i 4" 5 I I . * \ \ Höghult 1:11 \ 43 1. Mangârdsbyggnad Enkelstuga i två våningar med vind. Sentida förstu kvist målad i rött och vitt. Tillbyggd farstu på bakre långsida. Grund Cementerad natursten. Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med tre kupigt tegel och nock pannor. Vita takfotsbrå dor och dubbla vindskivor. Skorsten Plåtinklådd skorsten i bakre takfall. Fasad Faluröd, profilerad locklistpanel med sockel bråda. En röd, vertikal list delar upp fasaden på gavlama. Vita knutar och omfattningar. Fönster Sentida, kopplade 2luftsfönster med tolv rutor och vattenlister upptill. De gamla 2luftsfönstren hade endast seX rutor. På gavelröstena sitter halv måneformade, spröjsade fönster. På farstun på baksidan finns även ett ospröj sat lluftsfönster. Dörrar Huvudentré: Tvådelad dörr med sentida, stående, smal, vit panel. Två rutor i dekorerat glas upptill. Trappsten i kalksten. Farstu på baksida: Enkeldörr klädd i sentida, stående, smal, vit panel och en snedstålld ruta i råglas upptill. Tråtrapp. 44 Mangårdsbyggnad och bod från söder, Höghult 1:10 (tidigare 1.'2A) 2. Uthus Flygelbyggnad i form av en bod med vind. Grund Natursten Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med 3kupigt tegel samt nock pannor. Oprofilerade, röda takfotstassar. Vita takfotsbrådor och dubbla vindskivor. Fasad Faluröd locklistpanel med varierande runda och kantiga lister, avslutas nedtill av fotbråda. Verti kal list delar upp fasaden på gavlama. Vita knutar och omfattningar. Dörrar Två stycken enkeldörrar klädda i brun, liggande fasspontpanel. Röd brådlucka, tillverkad i ett stycke av en bråda, på norra gavelröstet. 3. Jordkällare Grund/Stomme Kallmurad natursten som år cementförstårkt runt dörr. Tak Sadeltak täckt med plegel ovanpå äldre spån tak. Fasad Gavelröstet år klätt i stående, faluröd brådpa nel. Dörrar Enkeldörr klädd i liggande, brun fasspontpanel. Lucka i gavelröstet klädd i röd, stående panel. 4. Uthus (Höghult 1:11) Vagnslider och boddel med avtråde på gaveln. Grund Stoppsten i form av huggen natursten. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med svart trapetsplåt. Röda tak fotstassar med rundad avfasning på mitten. Vita takfotsbrådor och vindskivor. Fasad Falurött liggtimmer med röda lisener. Vita knutar och omfattningar. Fönster Västra långsidan: Två stycken spröj sade llufts fönster där den övre delen är halvmåneforrnad och försedd med solfjårderspröjs. De undre lufterna år krysspröj sade, men detta spröjsverk saknas i det sydligaste av de två fönstren. Ett lluftsfönster med breda mittspröjsar och sex rutor. Norra gaveln: Igenspikad öppning i röste. Södra gaveln: lluftsfönster med fyra rutor. Dörrar Östra långsidan: Två stycken tvådelade portar klädda i stående, svart brådpanel försedd med bandgångjåm. Norra gaveln: Tre stycken enkeldörrar klädda i stående, svart brådpanel försedd med bandgång jårn. Två av dörrarna har en öppning i den övre delen. 5. Ladugård (Höghult 1:11) Ladugård uppförd om kring 1850 enligt Sveri ges Bebyggelse. Ovanför en av dörrarna kan man läsa årtalet 1936. Till byggnad på den södra långsidan. Grund Natursten, på vissa stål len endast stoppsten. Stomme Liggtimmer. Tillbygg Detalj av fönster på uthus, Höghult 1:11 (tidigare 1.'2A) 45 naden är troligen uppförd i regelkonstruktion. Tak Sadeltak täckt med svart trapetsplåt. Oprofilerade takfotstassar. Fasad Falurött liggtimmer med bara korsknutar. Stå ende panel på östra gaveln samt tillbyggnad. Fönster Framsidan: Två stycken lluftsfönster med seX rutor. Baksidan: Två stycken lluftsfönster med nio rutor. Västra gaveln: lluftsfönster med två rutor. Tillbyggnad på baksida i gavelröstet: llufts fönster med 12 rutor. Dörrar Framsida: Två stycken tvådelade portar försedda med bandgångjårn och klädda i svart, liggande respektive stående panel. En tvådelad lucka klädd i röd, stående panel försedd med bandgång järn leder in till skullen. Tillbyggnad: Lucka i stående, röd panel. 46 Fastighet Höghult 1:12 (tidigare Höghult 1:28) Miljöbeskrivning En nyanlagd grusgång leder snett fram till förstu kvisten. Restema av en äldre trädgård är få, men här finns en nedklippt syrénhäck samt krikon. I omgivningarna finns en del stenrösen, bakom huset står resterna av ett trästaket, i övrigt saknas inhägnader. En damm anlades år 1991 väster om mangårdsbyggnaden. I dammen fiskas kräftor och gräskarp. På tomten finns vid sidan av nedan beskrivna byggnader även två baracker placerade norr om konferensbyggnaden. Dessa används som verk tygsbod respektive förråd. På Lagaskifteskartan från år 1864 finns inga byggnader markerade i området. På den sjutton år yngre Häradskartan är gården dock utsatt som utflyttat hemman. En bit nordöst om gården, precis på fastighetsgränsen, är även två jordtorp markerade, varav ett ligger på Höghults marker och det andra på Göleryds marker. Två bebyg gelselämningar i skogen torde vara resterna efter de två j ordtorpen på Häradskartan. En hus grund är markerad med en skylt som berättar att torpet Petter Svenslyckan som tidigare stått där revs år 1903. Ytterligare ett torp lär ha funnits vid en öppen odlingslycka en bit längre bort. Kulturhistorisk värdering: II Tillmäts ej något särskilt kulturhistoriskt värde 47 Enkelstugafrån nordväst, Höghult 1:12 (tidigare Höghult 1:23) 1. Enkelstuga Enkelstuga i 1 1/2 våning, enligt muntlig uppgift från boende uppförd under 1700talets mitt. Stu gan är försedd med en förstukvist, utsmyckad med snickarglädje i vitt. År 1991 tillkom en kökstillbyggnad på husets baksida och 1995 förlängdes denna i söder för att ge plats för sovrum och duschutrymme. Framför ingången på tillbyggnadens norra gavel finns också en mindre förstukvist. Grund Natursten med cementstrukna fogar. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med plegel. Tillbyggnad: Pulpettak täckt med trapetsplåt. Vita takfotsbrädor och dubbla vindskivor. Skorsten Tegelmurad och utkragad skorsten i nock. Skor stenen är plåtskodd och plåtkrönt Fasad Faluröd, oprofilerad, locklistpanel med sockel bräda. Lockpanel på tillbyggnad. Vita knutar 48 och omfattningar. En vitmålad, vertikal list delar upp fasaden på gavlarna. Fönster Spröjsade 2luftsfönster med seX rutor. Enkla bågar med fastspikade ytterfönster. Sentida, vita fönsterluckor samt vat tenlister upptill och ned till ramar in fönstren. Tillbyggnader: Ett 1 luftsfönster med seX ru tor samt fyra stycken ospröjsade 1luftsfön ster, samtliga sentida och kopplade. Dörrar Huvudentré: Tvådelad, brun dörr med sex fyll ningar varav de översta i glas. Tillbyggnad: Enkeldörr klädd i brun, liggande fasspontpanel försedd med bandgångjärn. 2. Avträde Grund Ej synlig vid inventeringstillfälle. Stomme Trä Tak Pulpettak täckt med korrugerad plåt ovanpå ett äldre spåntak. Vita vindskivor och takfotsbrä dor. Fasad Faluröd, slät, stående panel samt lockpanel av vankantade brädor på sidorna. Dörrar Bräddörr i stående panel med ett överljusfönster bestående av tre rutor i vita bågar. 3. Uthus Pumphus med tillbyggnad innehållande bland annat avträde. Byggnaden renoverades under 1990talet. Grund Natursten Stomme Trä Tak Pulpettak täckt med svart respektive ofärgad trapetsplåt. Vita vindskivor. Fasad Röd lockpanel Dörrar Fyra stycken enkeldörrar klädda i svart, stående brädpanel försedd med bandgångjärn. 4. Friggebod Uppförd 199091. Grund Stoppsten Stomme Trä Tak Sadeltak täckt med svart trapetsplåt. Fasad Liggande, röd panel. Fönster lluftsfönster med lösspröj s. Vita bågar och bru na omfattningar. Dörrar Enkeldörr klädd i brun fiskbenspanel med en snedställd glasruta upptill. 5. Bostadshus Barackliknande byggnad med liten förstukvist. Gästsstuga hitflyttad 1994. Stod tidigare på Man torpstravets ägor och användes som damklubb lokal. Grund Stock och cement. Stomme Trä Tak Sadeltak täckt med trapetsplåt. Fasad Stående, röd panel med vita hörn och omfatt ningar. Fönster Ospröj sade lluftsfönster. Dörrar Enkeldörr klädd i smal, stående, brun panel med en glasruta upptill. 6. Uthus Före detta hönshus i 1 1/2 våning som idag an vänds som förråd. Tillbyggnaden på den norra långsidan är några år gammal medan tillbygg naden på den västra gaveln är nyuppförd. Grund Ej synlig vid inventeringstillfället. Tillbyggnad erna står på stockar och stoppsten. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med korrugerad, ofärgad plåt på bar läkt. Tillbyggnader: Pulpettak täckt med röd trapets plåt. 49 Fasad Falurött liggtimmer. Vita knutar och omfatt ningar. En vit tandsnittsprofil avslutar gavel röstenas panel nedtill. Tillbyggnader: Liggande lock och locklistpanel blandat. Fönster Östra gaveln: Spröjsat lluftsfönster med nio rutor, glas saknas. Tillbyggnader: lluftsfönster med sex rutor. Dörrar Två stycken äldre, bruna enkeldörrar försedda med bandgångjårn, den ena klädd i panel av liggande pärlspont och den andra i panel av stående brådor. I det östra gavelröstet sitter en röd brådlucka. Tillbyggnader: En enkeldörr klädd i svart, stå ende brådpanel försedd med bandgångj årn samt ett antal öppna portar. 50 7. Konferensbyggnad Den gamla ladugården, som på senare tid hade byggts om för att användas som konferenslokal, brann ned i november år 2000. En ny konferens byggnad i 1 1/2 våning har sedan uppförts på samma ställe och med liknande utseende som ladugården. I byggnaden finns en samlingssal samt café på nedervåningen och en ateljé på över våningen. Mindre utbyggnad på bakre långsidan samt burspråk på södra gaveln. Tillbyggt skjul med pulpettak på norra gaveln. Grund Cement Stomme Regelkonstruktion Tak Sadeltak täckt med svart trapetsplåt. Skorsten Skorstenar i svart plåt. Fasad Röd locklistpanel med vita hörn och omfatt ningar. Fönster Fyra stycken kopplade och spröj sade lluftsfön ster med nio rutor på framsidan. Ospröj sade lluftsfönster på burspråket. Dörrar Två stycken enkeldörrar i brunbetsad, stående panel på framsidan. Fastighet Göleryd 1:9 (tidigare Höghult 1:4) Miljöbeskrivning Gården Göleryd 1:9 tillhör historiskt sett byn Höghult. År 1976 bytte fastigheten Höghult 1:4 namn till Göleryd 1:9. Gården, som består av tVå bostadshus, ligger mitt i byn Vid en Vägkorsning. I trädgården finns några gamla fruktträd, syrén, snöbär och en rabattrundel. Framför mangårds byggnaden står en flaggstång och en inbyggd trekammarbrunn. Gården omgärdas av ett rött trästaket med Vita stolpspetsar. Norr om gården anlades år 2002 en damm. På Lagaskifteskartan från 1864 kan man se att mangårdsbyggnaden står på samma ställe som idag, flygelbyggnaden har dock flyttats och står numera mittemot huvudbyggnaden. Den gamla ladugården stod på ungefär samma ställe som dagens. Något söderut, ungefär där den flyttade flygeln står idag, finns dessutom tre, idag för svunna, byggnader utmärkta. Kulturhistorisk värdering: II Tillmäts ej något särskilt kulturhistoriskt Värde Gårdsstrukturen tillsammans med det stora an talet bevarade uthus ger gårdens bebyggelse ett särskilt miljöskapande Värde. | I | “1 1D_ \_ \ \ | | | I I I I I U.) ON U1 51 sååå» ' 1. Enkelstuga Enkelstuga i 1 våning med inredd vind. Enligt Sveriges Bebyggelse uppfördes stugan omkring 1850, men ägaren har ett köpebrev från 1784 i sin ägo som talar för att byggnaden är äldre. Enligt muntlig uppgift ska stugan ha tjänat som provi sorisk skolsal under en period innan Höghults skola uppfördes år 1895. Vidare ska stugan även ha fungerat som utdelningsstation för posten. Fönstren byttes troligen ut på 1960talet. År 2001 fick stugan en förstukvist och år 2002 byggde man en altan längs husets norra långsida. Ett foto i ägarens ägo, taget år 1912, visar att stugan tidigare hade ett spåntak. Grund Berggrund och natursten. Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, sentida tegel. Röda takfotsbrädor samt profilerade takfots tassar. Röda och vita dubbla vindskivor. Skorsten Tegelmurad skorsten i bakre takfall, ommurad i mitten av 1900talet. 52 Enkelstugafrån sydöst, Gölerjyd 1:9 (tidigare Höghult 1:4) Fasad Faluröd, profilerad lock listpanel. Fotbräda på ena långsidan och ga veln. Vita knutar och om fattningar. Två bultade föjlare på östra gaveln. Fönster Nedervåning: Spröjsade, kopplade 2luftsfönster med seX rutor. Vit vat tenlist ovanför. Ovanför dörren, delvis skymt av förstukvisten, ett 1lufts fönster med tre rutor. Västra gavelröstet: Ett halvmåneformat fönster med två rutor flankerat av två halva halvmånefönster med två rutor. Östra gavelröstet: Ett fyrkantigt, ospröj sat 1luft sfönster samt ett 1luftsfönster med två rutor. Dörrar En tvådelad, grönmålad dörr med sex fyllningar varav de översta två i glas. 2. Bostadshus Bostadshus som enligt muntlig uppgift flyttades till nuvarande placering år 1941 efter att tidigare ha fungerat som flygelbyggnad till hus 1. På den tiden användes den som undantagsstuga. I och med flytten byggdes stugan om till nuvarande utseende med en tillbyggd förstukvist i två vå ningar på den främre, norra långsidan. Ett foto i ägarens ägo, taget år 1912, visar att stugan tidigare hade ett spåntak. På Lagaskiftes kartan från år 1864 är stugan utmärkt på sin gamla placering i vinkel på mangårdsbygg nadens (hus 1) sydöstra sida. Grund Cement Stomme Trä . n i . Eee ha il är; '.'r ..._› _ o.. ' *sugaHN'3" ' '' Bostadshusfifån nordväst, Göleryd 1:9 (tidigare Höghult 1:4) Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, sentida tegel. Vita takfotsbrådor och vindskivor. Skorsten Tegelmurad skorsten i nock. Fasad Faluröd, oprofilerad locklistpanel med vita knu tar och omfattningar. Fönster Spröjsade 2luftsfönster med sex rutor. På till byggnaden två stycken lluftsfönster med tre rutor som flankerar entre'n. I tillbyggnadens röste ett lluftsfönster med två rutor. I det östra och västra gavelröstet sitter ospröjsade llufts fönster. Dörrar En grönmålad enkeldörr med tre, liggande glas rutor upptill och masonitskiva nedtill. Sentida tråbro. 3. Jordkällare Cementerad år 1952. Grund/ Stomme Cement Tak Gråspåls / 2. Dörrar Enkeldörr klädd i lig . gande, grönmålad spont _ , panel försedd med nya 1.1.1 . bandgångjårn. i n 4. Uthus ” ' Snickarbod och förråd. I tillbyggnaden på den östra gaveln inreds en ^ bastu. Grund Stoppsten i natursten. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med korrugerad, ofargad plåt ovanpå spåntak. En vattenrånna i form av en urholkad stock löper långs bodens framsida. Rånnan år upphångd på krokar, varav ett par år handsmidda. Vita takfotsbrådor och dubbla vindskivor. Fasad Faluröd, stående, gles brådpanel. På tillbyggnad stående panel av vankantade brädor. Vita knutar och fönsteromfattningar. Fönster Ett spröjsat lluftsfönster med fyra rutor på våstgaveln. Dörrar Tre enkeldörrar klädda i faluröd, stående bråd panel. Två av dörrarna är försedda med en röd vattenlist samt nya bandgångjårn. Bastudörren har handsmidda bandgångjårn. På byggnadens baksida sitter två, små, fyrkantiga öppningar på fasadens nedre del, möjligen före detta höns luckor. 53 5. Uthus Uppfört omkring år 1945 som hönshus. På se nare tid inrett till gäststuga. Ingång från västra gaveln. Grund Natursten Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med korrugerad, ofärgad plåt ovanpå spåntak. Dubbla, vita och röda vind skivor. Fasad Rött liggtimmer med vita knutar och omfatt ningar. Stående panel i gavelröstena. Fönster Spröj sade 2luftsfönster med fyra rutor på var dera långsida. I västra gavelröstet ett småspröjsat 1luftsfönster med seX rutor. Dörrar Enkeldörr klädd i röda, liggande, spontade brädor försedda med bandgångj äm. Igensatt hönslucka på östra gaveln. 6. Uthus Vedskjul uppfört på 195 0talet. Grund Natursten Stomme Regelkonstruktion Tak Pulpettak täckt med korrugerad, ofärgad plåt. Fasad Faluröd, stående, gles brädpanel. Dörrar Tvådelad port klädd i stående, faluröd brädpanel försedd med bandgångj äm. 54 7. Avträde Avträde uppfört på 1950 eller 1960talet. Grund ? Stomme Trä Tak Pulpettak täckt med korrugerad, ofärgad plåt. Vita takfotsbrädor och vindskivor. Fasad Faluröd, stående brädpanel. Vita fönsteromfatt ningar. Fönster Ett spröjsat 1luftsfönster med fyra rutor. Dörrar Grönmålad enkeldörr med tre fyllningar. 8. Lad ugârd Ladugård i 1 1/2 våning uppförd år 1910 enligt Sveriges bebyggelse. Här fanns kor och häst fram till 1970talet. Grund Huggen natursten. Stomme Regelkonstruktion. Djurdelen i norr var tidigare timrad men cementerades år 1947. Tak Sadeltak täckt med korrugerad, ofärgad plåt ovanpå spåntak. Ovanför dj urdelen hänger rester av en vattenränna i form av en urholkad stock i handsmidda krokar. Fasad Faluröd, stående brädpanel. Rödfärgad cement. Vitmålade fönsteromfattningar. Vit sågtandsfris avslutar panel i halvvåningen på djurdelen och gavlama. Fönster Främre och bakre långsida samt norrgavel: Små spröjsade lluftsfönster med nio rutor. I norra ga velröstet en snedställd, fyrkantig fönsteröppning utan glas. Dörrar Främre och bakre långsida: Två tvådelade portar klädda i faluröd, stående brädpanel försedd med bandgångj äm samt en enkeldörr klädd i faluröd, liggande brädpanel försedd med bandgångjärn. 55 Järperyd by, Stora Åby socken, ödeshögs kommun Miljöbeskrivning J ärperyd by, utvalt som K14 i Natur Kultur, be skrivs som ”Två gårdar kring en röjning i skogen med talrikt rösade åkrar.”. Namnet Jerpperidh nämns enligt Ortnamnsarkivet i Uppsala för första gången år 1577. På gården Järperyd 1:8 har ett lösfynd av en trindyxa i grönsten gjorts (Stora Åby, RAÄ 83). Storskifte i Järperyd sker år 1823. På Lagaskif teskartan från år 185960 samt på Häradskartan från 1881 ñnns gårdarna Järperyd 1:8 och 1:9 utsatta. Markerade är också två idag försvunna, utflyttade hemman, ett i norr och ett i söder. markerade. 56 På platsen för det norra hemmanet ñnns idag flera husgrunder (Stora Åby, RAÄ 414). Strax norr om gårdsplatsen låg tidigare ett torp, Jär patorpet (Stora Åby, RAÄ 162), som lär ha försvunnit i och med att ett hemman flyttades ut hit i samband med laga skiftet. En bit västerut ligger ytterligare en husgrund (Stora Åby, RAÄ 19). Det södra hemmanet borde vara identiskt med hus grundsrester som enligt muntlig uppgift ska vara belägna i detta område och härröra üån gården Betlehem. Platsen för torpet Skogslund är ej markerad på Lagaskifteskartan men på Häradskartan ñnns där en hussymbol. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 084 I 7 (8E 1h Stora Åby) med de inventerade fastigheterna Fastighet Järperyd 1:7 / Skogslund Miljöbeskrivning Till Skogslund tog man sig förr längs en sling rande, smal skogsväg som utgick från J ärperyd 1:8. Torpet är beläget i den södra delen aV J ärpe ryd, alldeles på gränsen till Boeryd, och idag tar man sig enklast dit Via Hängslen. Tomten ligger högt belägen och omgärdas aV ett rött trästaket med Vitmålade stolpspetsar. I trädgården finns mycket berg i dagen, en flaggstång och växtlighet i form av bland annat syrén. Kulturhistorisk värdering: II Tillmäts ej något särskilt kulturhistoriskt Värde Skogslund är en mycket enkel torpmilj ö med få byggnader. Milj öns Värde ligger i dess enkelhet och man bör därför vara varsam med förändringar såsom tillbyggnader och/eller nybyggnader. 57 Stuga från nordväst, Järperyd 1.' 7, Skogslund f. 1. Torpstuga Stuga i 1 1/2 våning med tillbyggd farstu på framsidan. På den nordöstra gaveln har man byggt till en köksdel och på den sydöstra lång sidan en tillbyggnad i l l/2 våning. Grund Cementerad natursten j åmte gjuten cementgrund på tillbyggnad. Stomme Trå Tak Sadeltak belagt med sentida, enkupigt tegel. Vitmålade, dubbla vindskivor. Skorsten Tegelmurad, utkragad, plåtskodd skorsten i nock. Fasad Faluröd locklistpanel, avslutas på vissa ställen av en röd fotbråda i plåt. Vita knutar och omfatt ningar. Fönster Olika årsmodeller, både enkla bågar och kopp lade fönster. Några fönster är försedda med övre vattenlist. 58 Förstukvist: Ospröj sade 3luftsfönster. Baksidan: 2 och 3lufts fönster med tre rutor per luft samt ett ospröj sat 2luftsfönster på utbygg nadens gavelröste. Sydvästra gaveln: 2lufts fönster med sex rutor och ett ospröjsat lluftsföns ter i röstet. Tillbyggd köksdel: Ospröjsat 2luftsfönster och ett mindre llufts fönster. Dörrar Dörr klädd i brun ma sonitskiva och med ett spröjsat glas med nio rutor upptill. 2. Jordkällare J ordkållare med inskription: ”RF 1988”, möj ligen det år som j ordkållaren cementerades. Grund/ Stomme Kraftigt cementerad natursten. Tak J ordtak med gråspåls. Dörrar Dörr klädd i stående, svart panel. 3. Uthus Vinkelformad bod i l våning med ett tillbyggt avtråde på den nordöstra långsidan. Grund Cementerad natursten. Stomme Regelkonstruktion Tak Sadeltak täckt med korrugerad eternit. Vita, dubbla vindskivor. Fasad Faluröd, stående brädpanel (norra delen) och oprofilerad locklistpanel (södra delen). Vita hörn och fönsteromfattningar. Fönster Kopplade fönster och enkla bågar i olika mo deller. Två småspröjsade lluftsfönster med tjugo rutor, ett 2luftsfönster med åtta rutor samt ett ospröj sat lluftsfönster. På avträdet sitter ytter ligare ett ospröjsat lluftsfönster. Dörrar En enkeldörr klädd i svart brädpanel försedd med handsmidda bandgångj ärn samt två sentida par ställda dörrar, varav en vitmålad med plåtinklädd nederdel och en klädd i stående brun panel med igensatt överdel. Avträde: Smal spegeldörr med tre fyllningar, den översta i glas. Brun, flagande farg, under syns spår av guldockra. 59 Fastighet Järperyd 1:8 Miljöbeskrivning På J ärperyd 1:8 är man och fägård väl avskilda genom ett staket försett med en sentida grind. På gårdstomten finns förutom en flaggstång och en stensatt brunn en trädgård bestående av bland annat fruktträd, syrén och rabatter längs husväggarna. Alldeles vid infarten till gården står ett vårdträd i form av en hamlad ask. Talrika nätstängsel utgör inhägnader för gårdens 4050 får. På Lagaskifteskartan från 185960 kan man se att man och fägård då hade samma placering som idag. Huskroppar som skulle kunna motsvara dagens bostadshus med flygel finns utsatta, men proportionerna är missvisande. Tidigare utgick vägar till gården Betlehem (i nordöst) och torpet Skogslund (i sydväst) från gårdsplanen. Gården Betlehem är sedan länge försvunnen och vägarna numera okörbara. Kulturhistorisk värdering: II Tillmäts ej något särskilt kulturhistoriskt värde Gårdsstrukturen tillsammans med det stora an talet bevarade uthus ger gårdens bebyggelse ett särskilt miljöskapande värde. Av visst byggnads historiskt intresse är även den relativt välbeva rade flygelbyggnaden (hus 2) samt till viss del även det gamla, delvis tegelmurade, svin och hönshuset (hus 7) idag ombyggt till garage. Flygelbyggnaden, ett före detta undantag med tillbyggd bod, har en enkel timmerfasad i falurött och bevarade dörrar och delvis bevarade fönster. Genom att ersätta nuvarande taktäckning med ett mer ålderdomligt takmaterial samt genom att måla om fyllningsdörren i en mer ålderdomlig kulör skulle man kraftigt förstärka byggnadens kulturhistoriska värde. Kontakta gärna antik variskt kunnig personal från kommun eller läns museum för att få råd vid renoveringsåtgärder. 60 lill: _ i: i? Mangårdsbyggnadfiün väst, Järperyd 1:8 1. Mangårdsbyggnad Bostadshus i 1 1/2 våning med vind. Förstukvist på framsidan med snickarglådje målad i gult och vitt. På norra gaveln en tillbyggnad för badrum, uppförd under slutet av 1970talet. Grund Huggen natursten, delvis cementförstårkt. Tillbyggnad: cement. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med röd trapetsplåt sedan slutet av 1970talet. Vitmålade dubbla vindskivor. Skorsten Sentida, tegelmurad skorsten i nock, plåtskodd och krönbeslagen. Fasad Faluröd, proñlerad locklistpanel. Oprofilerad panel på tillbyggnad. Vita knutar och omfatt ningar. Fönster Spröjsade 2luftsfönster med sex rutor. Fönstren är kopplade och har gröna bågar. På framsidan har fönstret till höger om förstukvisten bytts ut. På baksidan år det mittersta fönstret igensatt. I gavelröstena sitter halv måneformade fönster med solfjåderspröjs, på det norra röstet har två mindre fönster satts igen. På tillbyggnaden finns ett lglasfönster med två rutor i råglas. Dörrar Tvådelad, brun dörr med fyra fyllningar, de över sta i glas. Tillbyggnad: Sentida enkeldörr i brun fiskbens panel och snedstålld glas ruta upptill. 2. Bostadshus Flygelbyggnad, före detta undantagsstuga. Ål derdomlig stuga med tillbyggd bod på östgaveln. På stugans baksida finns en mindre tillbyggnad. Interiört ñnns äldre inredning bevarad, bland annat sådesbingama på övervåningen. Idag an vånds byggnaden som förvaringsutrymme. Grund Huggen natursten. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med röd trapetsplåt sedan slutet av 1970talet. Vitmålade, dubbla vindskivor. Skorsten Tegelmurad skorsten i nock, plåtskodd och krön beslagen. Fasad Faluröd, profilerad locklistpanel jämte ligg timmer. Vita knutar och omfattningar. Fönster Spröjsade 2luftsfönster med sex rutor, enkla 61 F lygelbyggnad från nordöst, Järperyd 1:8 bågar. Fönstren har grönmålade bågar och kröns av vita vattenlister. lluftsfönster med två rutor och bevarade vinkeljärn av sen l800talstyp i halvvåning. Östra gavelröstet: 2luftsfönster med fyra rutor och vinkeljäm av tidig l800talstyp. På bygg nadens baksida och tillbyggnad sitter diverse spröj sade eller ospröj sade fönster. Dörrar Tvådelad, gul dörr med gröna fyllningar, de översta i glas. Boddörr: Enkeldörr i gul, liggande pärlspont för sedd med bandgångjäm. Vita vattenlister kröner dörrarna. 3. Jordkällare Jordkällaren har en inbyggd svalgång som leder in till ett rum med ett i natursten slaget rundvalv. Grund/ Stomme Cementförstärkt natursten Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel på under liggande tak av handspingat spån. Åstaks konstruktion. 62 Fasad Falurött liggtimmer i gavelröstet. Dörrar Enkeldörr klädd i lig gande brädpanel fast spikad med handsmidd spik. Dörren är försedd med bandgångjärn och har ett äldre stocklås. 4. Uthus Före detta lekstuga. Grund Trägrund Stomme Trä Tak Sadeltak täckt med röd, korrugerad plåt. Fasad Faluröd, liggande brädpanel. Vita hörn och om fattningar. Fönster lluftsfönster med grön båge. Dörrar Enkeldörr klädd i vit, stående panel. 5. Uthus Vagnslider som tidigare användes som vedförråd. Tillbyggt avträde på östra gaveln. Grund Natursten och cement. Stomme Liggtimmer Tak Pulpettak täckt med korrugerad plåt. Trapetsplåt på tillbyggt avträde. Fasad Falurött liggtimmer, locklistpanel på tillbyggt avtråde. Vita knutar, omfattningar och lisener. Fönster Spröjsat lluftsfönster med fyra rutor på av tråde. Dörrar Tre stycken tvådelade portar och en enkeldörr till avtrådet. Samtliga med stående, svart panel och bandgångj åm. 6. Uthus Maskinhall uppförd omkring 1995. Grund Cementgjuten Stomme Regelstomme Tak Pulpettak täckt med korrugerad trapetsplåt. Fasad Röd trapetsplåt Dörrar Två stycken tvådelade portar klädda i svart tra petsplåt. 7. Uthus Före detta svin och hönshus som idag används som garage. Grund Natursten Stomme Liggtimmer i hönshusdelen och tegel i svinhus delen. Tak Sadeltak täckt med röd trapetsplåt. Det under liggande spåntaket var tidigare belagt med tegel. Proñlerade, röda takfotstassar. Fasad Falurött liggtimmer och rött tegel med vita hörn och omfattningar. Fönster Kopplat 2luftsfönster med sex rutor. På den tegelmurade delen sitter två lluftsfönster med åtta rutor och murade, vitmålade omfattningar med stickbågar. Dörrar Tvådelad dörr klädd i liggande fasspontpanel försedd med handsmidda bandgångjårn. Sydöstra gaveln: Sen tida, tvådelad garageport klädd i svart, stående panel försedd med band gångjårn. Sydöstra ga velröstet: Lucka i röd, stående panel försedd med handsmidda band gångjärn 63 8. Uthus Vind och regnskydd för fåren. Hitflyttat från torpet Abelsro för drygt tio år sedan Grund Stoppsten av betongplintar. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med korrugerad, ofargad plåt. Fasad Faluröd, stående locklist av breda brädor. Vita knutar och omfattningar. Fönster Spröj sat lluftsfönster. Dörrar Öppning på gaveln utan dörr. 9. Uthus Traktorgarage uppfört år 2001. Grund Cementgjuten Stomme Regelstomme Tak Sadeltak täckt av korrugerad plåt. Fasad Röd, stående panel. Dörrar Öppen port på gavel. 64 10. Ladugârd Lformad ladugård uppförd i 1 1/2 våning. I den norra delen som idag fungerar som vedbod fanns förr ett tröskverk. Grund Huggen natursten. Stomme Liggtimmer i djurdelen och regelkonstruktion ilogdelen. Tak Sadeltak täckt med korrugerad, ofargad plåt. Vitmålad takfot. Fasad Falurött liggtimmer och stående panel. Vita hörn, lisener och omfattningar. Fönster 2luftfönster med seX rutor, de översta kryss spröj sade. Vita omfattningar med korslagda hörn. Därutöver olika sorters lluftsfönster samt ett antal öppningar utan glas. Dörrar Framsida: Tvådelade portar i stående eller lig gande svart panel med bandgångj ärn. Enkeldörr/ ar i stående svart panel. Baksida: Tvådelad/ e port/ ar i röd, stående panel med bandgångjärn samt en enkeldörr klädd i svart, liggande panel med bandgångjärn. Fastighet Järperyd 1:9 och 1:3 Miljöbeskrivning När man kommer fram till gården via den sling rande grusvägen möts man först av en ladugård som flankerar vägen på norra sidan. På andra sidan vägen ligger en damm. All övrig gårds bebyggelse ligger högt beläget på en bergknalle, väl skyddad av omgivande växtlighet. Bygg naderna på krönet utgör genom avstyckning idag J ärperyd 1:9, medan ladugården fortfarande tillhör den ursprungliga J ärperyd 1:3. På gårdsplanen som omges av en mangårds byggnad i två våningar, en flygel och en syrén häck finns en gammal pump samt växtlighet i form av bland annat snöbärsbuskar. En liten grusgång leder fram till mangårdsbyggnadens entré och längs framsidans fasad finns prunkande rabatter. Vid den gamla entrén till gårdsplanen finns ännu en öppning i häcken och i väster står fortfarande ett vårdträd, en lönn som bär spår av tidigare hamling. Norr om bostadshusen lig ger ett område med mycket berg i dagen. Enligt muntlig tradition lär där tidigare ha funnits någon form av kultplats, möjligen forntida. Enligt muntlig uppgift lämnade de sista perma nent boende gården under 1960talet. Ända fram till mitten av 50talet bodde för övrigt fortfarande ”statare” i flygelbyggnaden. Efter att ha stått oanvänd under en tid köptes gården år 1973 av nuvarande ägare som använder den som sommarbostad. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Gårdsstrukturen tillsammans med det stora an talet bevarade uthus ger gårdens bebyggelse ett särskilt miljöskapande värde. Boningshuset, en tvåvånig, brädfodrad parstuga uppförd under 1700talets senare del, har trots vissa förändringar ett visst byggnadshistoriskt värde. Denna värdering gäller även övriga bygg nader på gården som samtliga har mer eller mind re välbevarade exteriörer. Järperyd 1:3 65 Mangårdsbyggnadfrån söder, Järperyd 1:9 1. Mangârdsbyggnad Parstuga i två våningar med vind. Enligt Sveriges Bebyggelse uppförd omkring 1775. Enligt munt lig uppgift skall dock en ursprunglig enkelstuga ha uppförts redan på 1630talet. Enkelstugan ska sedan ha tillbyggts i väst till en parstuga för att sedan höjas med en våning under 1830talet. Under tidigt 1900tal försågs sedan stugan med en förstukvist samt en farstu på östra gaveln. Förstukvistens snickarglädj e påminner om den på J ärperyd 1:8. Kanske anlitades samme snic kare för att göra jobbet. Grund Huggen natursten. Fasad Faluröd, äldre locklist panel som nedtill avslu tas med två sockelbrädor. Vertikala vattenlister krö ner sockelbrädoma samt delar upp gavlar och gavelrösten i två partier. Vita knutar och omfatt ningar. Fönster Spröjsade 2luftsföns ter med seX rutor och krönande vattenlister. Fönstren är kopplade och byttes ut år 1973. Ett äldre fönster finns kvar på baksidans övervåning, östra delen. Dörrar Huvudentré: Tvådelad, gulmålad fyllningsdörr med åtta lika stora fyllningar. 2. Bostadshus Flygelbyggnad i l våning med vind uppförd år 1906 enligt Sveriges Bebyggelse. På l930talet tillbyggdes en boddel på norra gaveln. ”Statare” lär enligt muntlig uppgift ha bott här ända in på 1950talet. Används idag som gäststuga. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel. Mindre, oprofilerade, röda tak fotstassar längs långsida. Vita, dubbla vindskivor. Skorsten Sentida, tegelmurad skor sten i nock. Slammad i vitt och plåtskodd. F lygelbyggnad från nordväst, Järperyd 1:9 66 nu Grund Uppgift saknas Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med enkupigt, handslaget tegel (inköpt, äldre tegel). Profilerade, röda takfots tassar och vita, dubbla vindskivor. Skorsten Plåtskodd skorsten i tegel murad på l970talet. Fasad Faluröd locklistpanel med varierande profilerade och oprofilerade lister. Vita knutar och omfatt ningar. Fönster Spröj sade, lluftsfönster med seX rutor och skyddande vattenlist. Sentida fönster med enkla bågar. På baksidan av boddelen finns ett lluft sfönster. Dörrar Tvådelad entrédörr med seX fyllningar, de över sta i glas. Bod: Enkeldörr klädd i liggande, gulbeige fas spontpanel med bandgångjäm. 3. Jordkällare Grund/ Stomme Cementförstärkt natursten. Tak Sadeltak belagt med trekupigt tegel. Vita vind skivor. Dörrar Tvådelad dörr klädd i svart, stående brädpanel försedd med bandgångjärn. En liten brädlucka med ålderdomligt utseende försedd med band gångjärn, med placering i gavelröstet. På det bakre gavelröstet sitter en något större, sentida lucka. 4. Uthus Tidigare svin och hönshus. Ombyggd till bastu på l970talet. Grund Cement Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med trekupigt tegel. Vita, dubbla vindskivor. På den bakre långsidan finns en häng ränna i trä uppburen av krokar. Fasad Falurött liggtimmer. Vita knutar och omfatt ningar. Fönster Spröjsade lluftsfönster med fyra rutor, en på främre långsida och en på bakre långsida. Dörrar Främre långsida samt bakre långsida: Enkeldörrar klädda i liggande gulbeige fasspontpanel. Norrgavel: Röd brädlucka klädd i locklistpanel försedd med bandgångjäm. 5. Uthus Lada i liggtimmer med ryggåstak. Stod tidigare ute på ägorna men flyttades in på gården för att hålla oxar. Grund Natursten och cement. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak på åstakskonstruktion. Spåntaket lades om på l970talet med maskinhyvlat spån. Vind skivor i trä. 67 ' ''.r', 'å Lada från väst, Järperyd 1:9 Fasad Ofargat liggtimmer med bara korsknutar. Fönster Oppning i västra gavelröstet. Dörrar Stor öppning på västra gaveln. 6. Uthus Vedbod i l våning med tillbyggt avtråde på norra gaveln. Avtrådet har enligt muntlig uppgift flyt tats hit från en tidigare placering intill det gamla svin och hönshuset. Grund Stoppsten Stomme Regelkonstruktion Tak Sadeltak täckt med korrugerad plåt. Breda, röda, oprofilerade takfotstassar. Vita vindskivor. Avtråde: Pulpettak täckt med svart trapetsplåt. Fasad Faluröd, stående, gles brådpanel. Vita hörn och omfattningar. 68 Fönster Spröj sade lluftsfönster med sex rutor, en på üåm re långsida samt två på södra gaveln. Dörrar Tre enkeldörrar klädda i stående brådpanel för sedda med bandgång jårn. Dörren på fram › ,_ sidan är målad i svart "'' L” ' '» ' E. _ och den på gavelnirött. ' ' ' Avtrådesdörren kröns av ett överljusfönster. 7. Ladugård (Järperyd 1:3) Ladugård uppförd år 1903 enligt Sveriges Be byggelse. Grund Huggen natursten. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med ofårgad, korrugerad plåt. Röda, oprofilerade takfotstassar. Fasad Falurött liggtimmer med inklådda, röda knutar och röda lisener. Vita fönsteromfattningar. Fönster Spröjsade 2luftsfönster med sex rutor. Enkla bågar och fastspikade ytterfönster. Fyrkantiga, snedstållda lluftsfönster med fyra rutor på var dera gavelröste. Dörrar Framsida: Fyra tvådelade portar försedda med bandgångjåm och klädda i svart, stående bråd panel, en av portarna har fått en ny, liggande panel. Baksida: Två portar klädda i röd, stående panel samt en enkeldörr klädd i röd, liggande panel. Norrgavel: Tvådelad port klädd i röd, stående brädpanel försedd med bandgångjärn. 69 Kr0kseryd by, Stora Åby socken, Ödeshögs kommun Miljöbeskrivning Kr0kseryd är en mindre by som fram till 1900 talets mitt bestod av tre gårdar motsvarande da gens Kr0kseryd 1:2, 1:5 och 1:6 (tidigare 1:3). Gärdsbebyggelsen pä Kr0kseryd 1:6 är numera försvunnen och ersatt med en sportstuga. Pä Lagaskifteskartan från 1842 är de tre gärdamas byggnader utmärkta jämte tvä idag försvunna bebyggelselägen. Dels tre byggnader längst i söder, pä Häradskartan från 1881 utmärkt som jordtorp, dels en ensam byggnad längst i norr som ej är utsatt på den senare Häradskartan. Lämningarna efter jordtorpet finns registrerat som sentida husgrund i bebyggelseregistret (Stora Åby sn, RAÄ 402). a 7'1" rstuga .run :,3 Sgn :5 Säga 33..: . _: . _ ' de inventerade fastigheterna markerade. 70 Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 084 07 (81? 0h Bonderyd) och 084 1 7 (8E 1h Stora Åby) med Krokseryds säg är belägen i sydväst invid Åbyän. Längs än lär det ha bedrivits kvarn och sägverksverksamhet sedan lång tid tillbaka, enligt traditionen redan på Gustav Vasas tid. Namnet ”Krogaydh” nämns enligt Ortnamns arkivet i Uppsala för första gången är 1577. I byn har man gjort lösfynd av en skafthälsyxa och en flintdolk, föremålens exakta fyndplats är dock okänd (Stora Åby sn, RAÄ 79). Markema kring Kr0kseryd har en rik och opä verkad flora. Hagama, som hävdats under lång tid, har enligt länsstyrelsen ett högt naturvårds värde. Fastighet Krokseryd 1:2 Miljöbeskrivning Gården Krokser 1:2 omges av öppna marker i vilka många odlingsrösen ligger utspridda. Mangårdsbyggnaden ligger omgiven av en flygelbyggnad och ett vagnslider på en svag förhöjning i landskapet, en bit öster därom lig ger fägården. På Lagaskifteskartan finns mangårdsbyggnaden markerad på ungefär samma plats som idag, men flygelbyggnaden saknas. Enligt muntlig uppgift ska den tidigare mangårdsbyggnaden ha stått något framför/ söder om nuvarande. I resterna av den gamla stengrunden växer idag en kastanj . Gårdsplanen är grusad och kring huset växer gamla fruktträd och blomsterrabatter med gullris, kärleksört och höstaster. Tidigare låg fägården/ladugården något väster om mangården, vilket man bland annat kan se på Lagaskifteskartan från 1842. Enligt muntlig uppgift ska det tidigare ha stått en väderkvam sydöst om nuvarande ladugård, den brann upp till följd av ett blixtnedslag, förmodligen någon gång i början av 1900talet. Vidare ska det nordöst om gården, vid Hällemon, finnas rester av en gammal starrlada. I starrladorna, som oftast placerades på ängar långt ifrån gården, förvarade man starr, löv, gräs och ängshö. Detta ”sekundära” foder användes sedan för att dryga ut det bättre fodret de år som skörden slog fel. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Gårdsstrukturen tillsammans med det stora an talet bevarade uthus ger gårdens bebyggelse ett särskilt miljöskapande värde. Flygelbyggnaden (hus 2), en före detta dräng stuga med boddel, har ett stort byggnadshisto riskt värde. Stugan med sin avskalade fasad, sina små fönster och gamla dörrar ger ett enkelt och ålderdomligt intryck. Bland de övriga bygg naderna utmärker sig ladugården (hus 9) samt det intillliggande vagnslidret (hus 8) som rep resentativa och välbevarade ekonomibyggnader från tidigt 1900tal. 4 h 1 .3 5 Ö løø_ .\ i 2 0 I 7l Mangårdsbyggnadfiün sydväst, Krokseryd 1:2 1. Mangårdsbyggnad Mangårdsbyggnad i 1 1/2 våning och källare med sexdelad plan. Enligt muntlig uppgift uppfördes byggnaden år 1903 av Axel Pettersson. År 1997 byggdes farstun på den östra gaveln till och sam tidigt genomgick byggnaden en genomgående renovering. Den gamla glasverandan ersattes av en större, huset tillåggsisolerades, panelen byt tes ut (locklist liksom tidigare) och nya fönster ersatte de gamla. Verandafönstren återanvändes liksom allt handblåst glas som satts in i de nya bågama. Den nya verandan kröns av en balkong med tråråcke medan den tidigare hade ett valmat sadeltak. Grund Huggen natursten med cement i fogarna. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, sentida tegel. Oprofilerade takfotstassar, förutom på verandan där de år profilerade. Vita takfotsbrådor och proñlerade vindskivor. Skorsten Två tegelmurade, utkragade och plåtskodda skor stenar med placering i nock samt en nyuppförd på den tillbyggda farstun. 72 Fasad r' Ny, faluröd, profilerad locklistpanel. Vita knutar och omfattningar. Fönster Nya 2luftsfönster med sex rutor och grönmå lade bågar. I gavelröstena sitter snedstållda, 1luftsfön ster med fyra rutor samt mindre, spröj sade 1lufts fönster med nio rutor längst ner vid vardera takfot. På verandan sit ter 1luftsfönster med femton rutor. Burspråk på husets baksida: Två 1luftsfönster med tre glas samt ett 3luftsfönster med nio rutor. Tillbyggnad: 1luftsfönster med fyra rutor. Dörrar Veranda/Huvudentré: Ny, tvådelad dörr målad i vitt och med spröj sade glasrutor upptill. Tillbyggnad/Farstu: Två sentida enkeldörrar samt en tvådelad port. 2. Flygelbyggnad Före detta drångstuga med boddel, vind och källare. Vinden användes förr som spannmåls magasin. Interiört finns flera detaljer såsom gamla spegeldörrar och sådesbingar bevarade. Byggnaden med sin avskalade fasad, sina små fönster och gamla dörrar ger ett enkelt och ål derdomligt intryck. Grund Cementförstårkt natursten. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med sentida tvåkupigt tegel och nocktegel. Vita takfotsbrådor och dubbla vind skivor. _.føünraraün. ' F lygelbyggnad från nordväst, Krokseryd 1:2 Skorsten Byggnaden hade tidigare en skorsten på det bakre takfallet som numera är borttagen. Fasad Faluröd, oprofilerad locklistpanel. På husets bakre långsida en panel av vankantade brädor och rester av en fotbräda. Vita knutar och omfatt ningar. Fönster Framsidan och sydvästra gaveln: 2luftsfönster med fyra rutor. Enkla bågar och handblåst glas, hörnjärn med stjärthakar av tidig l800talstyp. Vattenlister ovanför och nedanför fönstren. Baksidan: Två lluftsfönster med två rutor samt en fyrkantig öppning. Gavelrösten: Lucka i stående, faluröd brädpanel försedd med bandgångj äm. I sydöstra gavelröstet även en liten öppning högst upp under nock. Dörrar Tvådelad dörr i guldockra med sex fyllningar, de två översta i glas. Stor trappsten i natursten. Boddörr: Enkeldörr klädd i liggande, breda brädor, försedd med bandgångj äm och äldre lås. Stor trappsten i natursten. Källardörrar på vardera gaveln. Dörren på den sydvästra gaveln är klädd i en äldre, liggande brädpanel och är försedd med bandgångjäm och stocklås. Panelen bär spår av . . " 'ür :ggrf < " . . ^ ah.. ' ' . guldockra. Källardörren på den nordöstra gaveln är klädd i en sentida, liggande, svart panel försedd med bandgång järn. 3. Uthus Redskapsbod, troligen före detta avträde. Grund Berggrund Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel på spån tak. Fasad Faluröd locklistpanel med två vita hörn. Dörrar Brunmålad, panelad, bandgångjärnsförsedd en keldörr på gavel samt en öppning på långsidan som saknar dörr. 4. Jordkällare Grund Huggen natursten. Stomme ? Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel och nock pannor. Yngre takpannor på det ena takfallet. Vita vindskivor. Fasad Vitt tegel 73 Dörrar Enkeldörr klädd i liggande fasspontpanel försedd med bandgångj äm. Panelen är målad i brun färg som flagar. Liten ventilationsöppning i röstet ovanför dörren. Igensatt lucka i det västra gavel röstet. 5. Uthus Vagnslider, tillbyggt på norra gaveln under 1970 talet. Tillbyggt skjul på norra gaveln. Grund Natursten och cement. Stomme Regelkonstruktion Tak Sadeltak täckt med ofärgad, korrugerad plåt. Fasad Stående, faluröd panel, på den bakre långsidan delvis locklistpanel. Vita hörn, omfattningar, takfotsbrädor och vindskivor. Fönster Olika modeller. Ospröj sade 1 och 2luftsfönster och lluftsfönster och 2luftsfönster med tre rutor per luft. Dörrar Fyra tvådelade portar klädda i brun, stående pa nel försedd med bandgångjäm. Två skjutportar klädda i svart trapetsplåt. 6. Uthus Verkstad uppförd under 1980 och 90talen. Grund Cement Stomme Regelkonstruktion 74 Tak Sadeltak täckt med röd trapetsplåt. Vita takfots brädor och vindskivor Fasad Faluröd, oprofilerad locklistpanel. Vita hörn och omfattningar. Fönster Ospröjsade llufts och 3luftsfönster. Dörrar Två portar klädda i svart plåt samt två öpp ningar. 7. Uthus Före detta smedja som enligt muntlig uppgift flyttats hit från sågen på 1970 eller 80talet. Används idag som vedbod. Grund Uppallad på stoppsten i cement samt tunnor. Stomme Trä Tak Sadeltak täckt med röd trapetsplåt. Vindskivor i trä. Fasad Faluröd locklistpanel med röda hörn och omfatt ningar. Fönster Två spröj sade lluftsfönster med seX rutor samt en tom fönsteröppning på västra gaveln. Dörrar Två tvådelade portar, en rödfärgad på framsidan och en svart på den östra gaveln. Portama är klädda i stående brädpanel och försedda med bandgångjäm. 8. Uthus Vagnslider. Troligen uppfört av Axel Pettersson samtidigt som ladugården år 1913. Grund Stoppsten i natursten. Stomme Stolpkonstruktion Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, sentida tegel, nockpannor saknas. Vitmålade, dubbla vind skivor. Fasad Faluröd, stående brådpanel. Vita hörn och om fattningar. Dörrar Västra långsidan: Två tvådelade portar i faluröd, stående panel försedda med bandgångj årn. I det södra gavelröstet sitter en lucka i stående bråd panel försedd med bandgångjåm. 9. Ladugârd Ladugård uppförd av Axel Pettersson år 1913. Mindre utbyggnad på den södra gaveln. På det våstra takfallet sitter en mindre takkupa. Grund Kallmurad natursten, bitvis gles, bitvis cement förstärkt. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, sentida tegel på brådtak. Fasad Faluröd, stående brådpanel. På den västra lång sidan år liggtimret delvis bart. Vita knutar och omfattningar. Panelen på halvvåningen avslutas nedåt med en röd sågtandsfris. Fönster Framsida: Två småspröjsade lluftsfönster med tolv rutor vardera. Fönsterbågarna år i järn och en ruta i varje fönster år öppningsbar. I takkupan sitter ett lluftsfönster med sex rutor. Baksida: Tre småspröj sade lluftsfönster med tolv rutor vardera Gavelrösten: Ett småspröjsat lluftsfönster med tolv rutor. Fönstrens överstycken år profilerade. Dörrar Framsida: Två tvådelade portar klädda i stående brådpanel försedda med bandgångjårn samt två tvådelade dörrar. Baksida: Tvådelad port klädd i stående brådpa nel samt två enkeldör rar klädda i liggande fasspontpanel och för sedda med handsmidda bandgångjårn. Södra gaveln: Tvådelad port i stående panel och bandgångjårn. Tvåde lad brådlucka försedd med bandgångjårn på tillbyggnad. Norrgavel: Lucka i stå ende brådpanel försedd med bandgångj årn. Dörromfattningarnas överstycken år profi lerade. 75 Fastighet Krokseryd 1:4 Miljöbeskrivning Ett bostadshus uppfört på en liten höj d belägen på den östra sidan av en damm. Huset, tillsammans med ett avträde och en vedbod omringas i söder av diverse träd; al, björk, ek och en uppvuxen granplantering. I trädgården finns en syrénberså, körsbärsträd samt en berså av snöbär. , __ Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Bostadshuset med sin något ovanliga utform ning, anpassad till landskapet, har en välbevarad exteriör och ett stort byggnadshistoriskt värde. Vad gäller miljön i stort bör man vara varsam med förändringar såsom tillbyggnader eller ny byggnader. 76 1. Bostadshus Bostadshus byggt i etage. Enligt uppgift från nuvarande hyresgäst ska byggnaden ha uppförts av en byggmästare Stålknapp för privat bruk i början av 1900talet. Den östra delen är uppförd i 1 1/2 våning på en /delvis?/ naturlig höjd och den västra delen är uppförd i 2 1/2 våning. Till ingången på övervåningen leder en trätrapp uppför berget längs den norra långsidan. Neder våningen, som förr tjänade som snickarbod, har egen ingång från den västra gaveln. Idag används byggnaden som fritidsbostad. Grund Kallmurad natursten. Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel. Röd nock plåt. Vindskivor i vit plåt. Skorsten Tegelmurad, plåtskodd skorsten i nock. Fasad Faluröd, liggande brädpanel. Vita hörn och om fattningar. Fönster Spröjsade 2luftsfönster med sex rutor. Enkla bågar och handblåst glas (åtminstone i neder våningen). På den västra gaveln sitter även två småspröj sade lluftsfönster med tolv rutor. Dörrar Huvudentré: Tvådelad fyllningsdörr klädd med grönmålade masonitskivor, två glasrutor upp till. Västgavel/Nedervåning: Grönmålad enkeldörr med tre helfranska fyllningar och en spröjsad glasruta med nio rutor upptill. Dörren är försedd med bandgångjärn. 2. Uthus Vedbod Grund Kallmurad natursten. Stomme Trä Tak Sadeltak täckt med korrugerad plåt. Vitmålade vindskivor. Fasad Faluröd, stående brädpanel. Dörrar Enkel bräddörr samt en lucka i gavelröstet. 3. Uthus Avträde och förråd. Grund Uppgift saknas. Stomme Trä Tak Pulpettak. Vita vindskivor. Fasad Faluröd, stående brädpanel. Vita hörn och om fattningar. Fönster Ett fyrkantigt lluftsönster på vardera gaveln. Dörrar Två grönmålade enkeldörrar. Den ena klädd i liggande fasspontpanel försedd med bandgång järn och den andra klädd med en masonitskiva och med ventilationsspjäll upptill. 77 Fastighet Krokseryd 1:5 / Sågarstugan samt Krokseryd 1:2,3 / Sågen Miljöbeskrivning Krokseryds Sågarstuga och sågverk ligger strax väster om byvägen intill Åbyån. Mangårds byggnad med trädgård omges av ett rödmålat trästaket med vita stolpspetsar. I trädgården, som vid inventeringstillfället delvis var uppgrävd, växer gamla fruktträd, syrén och snöbär. Norr om mangården ligger ladugården. Ytterligare en bit längre norrut i blandlövhagen har man anlagt en damm år 1989. Vid dammens södra ände står en mindre stuga som enligt muntlig uppgift flyttats hit från Ödeshög för att nyttjas som jakt och fiskestuga. Den faluröda stugan som är uppförd i liggtimmer består av ett rum i en våning med ingång från gaveln. På stugans norra och västra fasad har man byggt till en delvis takförsedd uteplats. Söder om gårdsbebyggelsen ligger själva såg verket bestående av en äldre sågverksbyggnad och en nyuppförd byggnad som rymmer en dieselgenerator. En bit öster om dieselgenerator byggnaden ligger grundresterna efter den smedj a som flyttats till Krokseryd 1:2. Smedjan flnns utmärkt på den gamla Ekonomiska kartan från 1948. Söder om sågverket ligger en damm med ett mindre vattenfall. Vattenkraften var tidigare sågens enda energikälla. Vid Åbyån har det funnits sågverk och kvamar sedan lång tid tillbaka, det sägs att verksamheten var igång redan på Gustav Vasas tid. Tidigare har här stått en kvarn som i äldre tid tillhörde Vadstena slott. Någon gång under mitten av Krokseryd 1:5 Krokseryd 1 :2,3 78 1800talet, enligt muntlig uppgift omkring år 1863, brann kvarnen ned och mjölnaren brann inne. Kanske var det av vidskepliga skäl som man senare, omkring 1860, valde att återupp bygga kvarnen en bit längre ner efter Åbyån. Vid denna plats fanns det dessförinnan en så kallad ”Enbladig Sågqvarn”, den nya kvarnen fick således namnet Nykvarn. Strax väster om Krokseryds såg, vid Åbyån, finns det fortfarande kraftiga stenfundament som förmodligen har till hört den gamla kvarnen. Krokseryds såg fungerar fortfarande som en så kallad ”bondsåg”, om än i liten skala. Hit kan traktens bönder komma med timmer och få hjälp med sågningen av virke. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Värderingen gäller främst sj älva sågverksbygg naden (hus 8). Byggnaden har ur teknik och industrihistorisk synvinkel ett stort värde för bygden. Genom att den fortfarande är i drift har den även ett kontinuitetsvärde. Flera av de äldre ekonomibyggnadema på gården har även ett visst byggnadshistoriskt värde. Gårdsstrukturen tillsammans med det stora an talet bevarade uthus ger gårdens bebyggelse ett särskilt miljöskapande värde. 79 Mangårdsbyggnadfiün nordost, Krokseryd 1.'5/Sågarstugan 1. Mangårdsbyggnad Mangårdsbyggnad i 1 1/2 våning med källare. Enligt Sveriges Bebyggelse uppförd på 1800 talet. Huset har tillbyggts i flera omgångar. En förlängning på den norra gaveln har enligt munt lig uppgift kommit till någon gång efter 1916, då gården fick ny ägare. En farstu i två våningar framtill och en 1vånig tillbyggnad på baksidan som uppfördes i slutet av 1960talet. Byggnaden var under renovering vid inventeringstillfallet. Ett igensatt fönster samt en nyupptagen dörr på norrgaveln tyder på att man där tänker uppföra någon slags tillbyggnad, troligen en veranda. Grund Cementerad Stomme Trå Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, sentida tegel. Profilerade, röda takfotstassar och vita, plåtför stårkta vindskivor. Skorsten Två tegelmurade, utkragade skorstenar i nock. Skorstenarna år plåtskodda och plåtkrönta. 80 I lin: “. Iis,... ›. .3515'.. *1" ...4" I Fasad Faluröd, profilerad lock listpanel med sockel bråda. Oprofilerad lock listpanel utan sockel bråda på tillbyggnaden på husets baksida. Vita knutar och omfattning ar. Fönster Nyligen utbytta fönster på nedervåningen. Spröj sade, kopplade 2lufts fönster med sex rutor och grönmålade bågar. Tillbyggnad bak: Ospröj sade 1lufts och 2luftsfönster. Tillbyggd farstu: Småspröjsade 1luftsfönster med tolv rutor. Gavelrösten, frontespiser samt husets baksida: 3luftsfönster med nio rutor. Äldre fönster med enkla bågar och krönande vattenlister. Ett fönster på den norra gaveln år igensatt. Dörrar Tillbyggd farstu: Sentida enkeldörr med tre rutor i mönstrat glas upptill. Skårmtak ovanför. Tillbyggnad bak: Sentida enkeldörr med en glas ruta upptill och ett skårmtak. Betongbro med trappråcke i trä. Kållare/Norrgavel: Grön enkeldörr. Norrgavel: Nyupptagen entré försedd med en enkeldörr. 2. Uthus Bod med mindre tillbyggnad på norra långsi dan. Grund Stoppsten. Cementgrund på tillbyggnad. Stomme Regelkonstruktion Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, sentida tegel. Vita vindskivor i trä. Tillbyggnadens pulpettak har täckts med vit trapetsplåt och försetts med oprofilerade takfotstassar. Skorsten Tegelmurad skorsten långt ned på det östra tak fallet. Skorstenen är plåtskodd och plåtkrönt. Fasad Faluröd, stående slåtpanel med vita hörn och omfattningar. Tillbyggnad: Faluröd, oprofilerad locklistpa nel. Fönster Spröj sade 2luftsfönster med seX rutor och enkla bågar. Dörrar Norrgavel: Enkeldörr klädd i grön masonitskiva försedd med bandgångj åm. Tillbyggnad: Enkeldörr klädd i grön, liggande fasspontpanel försedd med bandgångjårn. Gavelröste: Mindre lucka klädd i grön, stående brådpanel. 3. Avträde Grund Cementerad Stomme Regelkonstruktion Tak Pulpettak täckt med korrugerad plåt. Fasad Faluröd, stående slåtpanel med vita hörn och omfattningar. Fönster Två lluftsfönster med två rutor vardera flan kerar dörr. Dörrar Enkeldörr klädd i stående, grönmålad brådpanel försedd med bandgångjårn. Röd lucka på norra gaveln. 4. Ladugârd Ladugård med tillbyggnad på den västra gaveln. Tillbyggnaden har bland annat tjänstgjort som hönshus. Ny taktåckning i form av plegel lades omkring år 2000. Grund Ej synlig vid inventeringstillfallet. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med rött plegel. Dubbla, vitmålade vindskivor i trä. Fasad Faluröd locklistpanel med vita knutar och om fattningar. En del av byggnadens västra del är klädd i stående slåtpanel och på den norra lång sidan år liggtimret delvis bart. Fönster Olika modeller. Småspröj sade lluftsfönster med sex, tolv, femton eller sexton rutor samt ospröj sade lluftsfönster. Dörrar Framsida: En enkeldörr klädd i grön, liggande fasspontpanel samt två tvådelade portar. Den ena klädd i grön, stående panel och den andra klädd i röd, stående brådpanel. Samtliga försedda med bandgångj åm. Baksida: En tvådelad, grön port och en röd bråd lucka. Båda klädda i stående panel försedd med bandgångj åm. Östra gaveln: En enkeldörr klädd i grön, stående panel försedd med bandgångjåm. Västra gaveln: Igensatta hönsluckor. 81 5. Jordkällare (Krokseryd 1:2,3/Sâgen) Grund/ Stomme Cementerad natursten. Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, äldre tegel samt nockpannor. Vita vindskivor. Fasad Faluröd, stående panel i röste. Vitmålad dörrom fattning. Dörrar Enkeldörr klädd i grön, liggande fasspontpanel försedd med bandgångj åm. Vit vattenlist ovanför dörr. 6. Uthus (Krokseryd 1:2,3/Sâgen) Bod i l våning med en mindre tillbyggnad på södra gaveln. Grund Kallmurad natursten. Stomme Skiftesverk Tak Sadeltak täckt med röd trapetsplåt. Tillbygg nadens pulpettak är täckt med korrugerad plåt. Röd takfotsbråda och oprofilerade takfotstassar. Vit och rödmålade dubbla vindskivor. Fasad Falurött liggtimmer med röda lisenbrådor. Norra gaveln samt tillbyggnaden år klädda i oprofilerad locklistpanel. Vita knutar och omfattningar. Fönster Framsida: Spröj sat 2luftsfönster med seX rutor, enkla bågar. Tillbyggnad/Norrgavel: Ospröjsat 2luftsföns ter. Baksida: Spröj sade lluftsfönster med fyra rutor samt ett lluftsfönster med två rutor på tillbygg nad. 82 Dörrar Norrgavel: Enkeldörr klädd i grön, liggande, spontad brådpanel med bandgångjärn. Liten igensatt öppning i dörrens övre parti. Tillbyggnad/Framsida: Enkeldörr försedd med grön masonitskiva. Södra gavelröstet: Faluröd brådlucka försedd med bandgångjårn. Baksida: Igensatt /dörr/öppning. 7. Uthus (Krokseryd 1:2,3/Sâgen) Före detta vagnslider i l våning som idag an vänds som vedbod. Grund Stoppsten i natursten. Stomme Stolpkonstruktion Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, sentida tegel ovan på spåntak. Dubbla vindskivor i vitt och rött. Fasad Faluröd, stående slåtpanel med vita hörn och omfattningar. Fönster Ett spröjsat 2luftsfönster i norra gavelröstet med seX rutor och enkla bågar. På södra gaveln en igensatt / fönster/ öppning. Dörrar Västra långsidan: Två enkeldörrar samt en två delad port, klädda i grön, stående panel och för sedda med bandgångjåm. ' "'vxiñ 5 ' .. Sågfrån nordöst, Krokseryd 132,3 8. Säg (Krokseryd 1:2,3/Sågen) Såg som enligt muntlig uppgift uppfördes efter det att en kvarn som tidigare varit belägen på platsen brann ned omkring 1863. Krokseryds såg var en av de första platserna i Ödeshög som fick elektricitet när detta skedde år 1954. I och med denna förändring var man inte längre beroende av hur starkt vattenflödet i ån var för att kunna använda sågen. Turbinhuset som tidigare satt på sågens västra långsida är numera försvunnet. För drygt två år sedan tog man bort strömmen och installerade istället en dieselgenerator. Enligt Sveriges bebyggelse bestod den maskinella ut rustningen vid 1900talets mitt av såg och kant verk samt spånhyvel. Sågbänkama som ersatte ramsågen sattes in på 1950talet. På sågens östra långsida leder en körbro i trä upp till en öppen ingång och på den norra gaveln leder en körbro i trä upp till en ingång försedd med en port. Under byggnadens mittparti finns en öppen genomgång till andra sidan där turbinhuset tidigare stod. En ”träränna” på pålar leder in mot byggnadens sydvästra hörn och fortsätter i en inbyggd ”loftgång” fram till platsen för det gamla turbinhuset. Härigenom leddes tidigare vattnet till vattenturbinen. På byggnadens västra takfall har man tagit ut en takkupa i fasadliv. Byggnaden har en enkel och avskalad exteriör. Några detaljer som ut märker sig är dock ”pro filerade” stockar i den östra ingångens överkant samt interiört; en stötta av en naturligt formad granrot som håller upp en tvärgående bjälke. Grund Kallmurad natursten. Stomme Trä Tak Sadeltak täckt med korrugerad plåt. Fasad Faluröda, stående brädor och locklistpanel. Delar av fasadens nedre del är klädd i liggande bräd panel. Bart liggtimmer på den nedre delen av den södra gaveln. Svarta hörn på den norra gaveln och svarta fönsteromfattningar. Fönster Olika modeller, bland annat ospröjsade, kvad ratiska lluftsfönster och ett spröjsat, liggande lluftsfönster med tre eller fyra rutor och ett spröjsat fyrluftsfönster. I takkupan sitter ett 3 luftsfönster med två rutor per luft. Dörrar Östra långsidan: Öppen port. En mindre körbro i trä leder upp till porten. Norra gaveln: En brädport och två luckor. En mindre körbro i trä leder upp till porten. Södra gaveln: Diverse öppningar, delvis igen satta med brädor. 83 9. Dieselgeneratorsbyggnad (Krokseryd 1:2,3/Sâgen) Byggnaden hyser en dieselgenerator och upp fördes år 2001. Grund Cement samt stoppsten. Stomme Regelkonstruktion Tak Sadeltak täckt med röd trapetsplåt försedd med partier aV korrugerad, genomskinlig plast. Vita takfotsbrädor och Vindskivor med profilerad ytterkant. 84 Fasad Röd, stående brädpanel. Fönster Ospröjsade, kopplade 2luftsfönster samt ett ospröjsat lluftsfönster på baksidan med grön målad båge. Dörrar Framsida: Tre skjutportar klädda i svart trapets plåt samt en brun enkeldörr. Sydgavel: Enkeldörr i svart, stående panel. Fastighet Krokseryd 1:6 (tidigare 1:3) Miljöbeskrivning På fastigheten Krokseryd 1:6 fanns tidigare en gård vars byggnader idag är försvunna. En av byggnaderna, en enkelstuga från början av 1700talet kallad ”Heddastuan”, flyttades dock till Ödeshögs hembygdsgård år 1957 där den står än idag. Stugan fick sitt namn av en Hedda Andersson, död 1910, som var den sista boende i stugan. 1 mer än åtta generationer lär stugan ha tjänstgjort som undantagsbostad. På Lagaskiftes kartan från 1842 ser man att här tidigare funnits en kringbyggd gård med fyra ungefär lika stora byggnader. Nordväst om gården stod tidigare en ladugård och ett stall. Byggnaderna, som till hörde Krokseryd 1:3, revs år 1983 enligt muntlig uppgift från ägaren. Idag står här en sportstuga, två uthus och ett växthus. Byggnaderna är enligt ägaren uppförda omkring 1980talet och sportstugan fungerar sedan en tid tillbaka som åretruntbostad. Kulturhistorisk värdering: II Tillmäts ej något särskilt kulturhistoriskt värde 85 Pelarebo by, Stora Åby socken, Ödeshögs kommun Miljöbeskrivning Pelarebo by Namnet Pelarebo nämns enligt Ortnamnsarkivet i Uppsala för första gången i skrift år 1561 och stavas då Pellerebodha. Storskifte genomförs år 1805 och Laga skifte år 186465. Pelarebos stam gård var förmodligen belägen på ungefär samma plats som nuvarande Pelarebo 2:1 (tidigare 1:3 och 1:5). Omkring 1760 delades gården upp i två hemman och senare i ytterligare ett. Pelarebo kommer sedan länge att bestå av tre gårdar. Vid upprättandet av Häradskartan år 18 8 1 bestod byn av fyra gårdar samt ett torp strax norr om bykär nan och ett jordtorp beläget i nordöst. Torpen är y» 4;., 1 " '._ (5 i _'e 4. idag försvunna. En av gårdarna, betecknad som utflyttat hemman, motsvaras av dagens Pelarebo 2:1 (tidigare 1:4). På platsen för dagens 1:10 är två gårdar utmärkta, varav en senare har för svunnit. Omkring 1930 (Sveriges Bebyggelse) uppfördes ett kapell i byn kallat ”Klippan”. Under 1900talets andra hälft har tre nya fastig heter införlivats i Pelarebo. Det handlar om före detta Staffanstorp 1:1, Håletorp 1:3 med flera samt Fällan 1:5. :lgpivfrxa I \ i... . 2:1 & 2:3 Håletorp 3.; ;u r “i .' § I \ 5.1.7_ v '.._ _IA Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 084 07 (8E 0h Bonderyd), 084 08 (8E 0i Hallången), 084 17 (8E 1h Stora Åby) och 084 18 (8E I i Borryd) med de inventerade fastigheterna markerade. 86 Fastighet Pelarebo 1:7 Miljöbeskrivning Kulturhistorisk värdering: På tomten står två byggnader, en före detta för 11 Tillmäts ej något särskilt kulturhistoriskt samlingslokal for ”SionBäck” samt ett uthus. Värde ”Klippan”, som kapellet tidigare kallades, an vänds idag som sommarbostad. I trädgården växer syrén och nypon. Längst den södra hus gaveln har man anlagt en blomsterrabatt. Om gärdande staket med grind saknas. I I I I 1 .' D I '2 | | I I |_,_ N Il Nääs Bostadshusfiün sydväst, Pelarebo 1:7 87 1. Bostadshus Ett före detta församlingshus i 1 1/2 våning som byggts om och till vid flera tillfällen. Huset har en källare samt en tillbyggnad på främre och bakre långsidorna. Enligt Sveriges Bebyggelse uppfördes byggnaden år 1895 för att senare byg gas om år 1922. Grund Cementerad Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel. Vita takfots brädor och dubbla vindskivor. Röda profilerade takfotstassar. Skorsten Tegelmurad skorsten i nock. Fasad Faluröd, profilerad locklistpanel. En röd, vertikal list delar upp gavlarna. Fönster Spröj sade 2luftsfönster med seX rutor och enkla bågar. Vattenlist ovanför fönstren. På framsidan sitter även två lluftsfönster med tre rutor. På den tillbyggda farstun på baksidan sitter ett 1 luftsfönster med två rutor och i röstet på tillbygg naden framtill ett 2luftsfönster med fyra rutor. Dörrar Huvudentré: Enkel förstukvist med betongbro i vinkel mot tillbyggnaden. Två ingångar, en två delad, blåmålad dörr med sex fyllningar samt en sentida enkeldörr klädd i stående, betsad panel. Farstu på baksidan med betongtrapp: Enkeldörr klädd i svart, liggande fasspontpanel försedd med bandgångjärn. 88 2. Uthus Bod i l våning med tillbyggt avträde på södra gaveln. Grund Natursten och cementerat golv. Stomme Regelkonstruktion Tak Sadeltak belagt med, trekupigt tegel ovanpå spåntak. Vita, dubbla vindskivor. Pulpettak på avträde med röda, oprofilerade takfotstassar. Fasad Stående, faluröd panel med vita hörn och fön steromfattningar. Fönster På den norra gaveln sitter ett småspröj sat llufts fönster och på avträdet ett mindre lluftsfönster med fyra rutor. Dörrar Framsida samt avträde: Fyra stycken svartmå lade enkeldörrar, varav en är klädd i masonit och resten i stående panel försedd med bandgångj äm. På bodens baksida på fasadens nedre del sitter en röd lucka, möjligen en före detta svin eller hönslucka. I det södra gavelröstet sitter en röd målad brädlucka. Fastighet Pelarebo 1:10 (tidigare 1:6) Miljöbeskrivning Mangärdsbyggnad och ett uthus ligger på norra sidan om vägen. Tidigare stod en större ekonomi byggnad mitt emot bostadshuset (på nuvarande Pelarebo 2:1 's ägor). Denna byggnad finns utmärkt på den äldre Ekonomiska kartan från år 1948. Enligt Sveriges Bebyggelse uppfördes den omkring år 1935. På tomten finns för övrigt mycket sten i dagen, gamla fruktträd, syrén, bär buskar samt en gammal pump. Gården används idag som fritidshus. Kulturhistorisk värdering: II Tillmäts ej något särskilt kulturhistoriskt värde Mangårdsbyggnad från sydväst, Pelarebo 1:10 (tidigare 1:6) 89 1. Mangârdsbyggnad Bostadhus i 1 1/2 våning med en enkel förstu kvist. Mindre tillbyggnad på norrgavel. Grund Cementförstärkt natursten. Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med betongpannor. Vita takfots brädor och dubbla vindskivor. Röda, profilerade takfotstassar. Skorsten Sentida, tegelmurad skorsten i nock. Skorstenen är plåtskodd och plåtkrönt. På en bild i Sveriges bebyggelse kan man se att den gamla skorstenen var utkragad. Fasad Faluröd locklistpanel med vita knutar och om fattningar. Fönster Sentida, kopplade och ospröjsade 2luftsfönster. På baksidan har det ena fönstret tre lufter. Föns tret i det södra gavelröstet omges av tre mindre lluftsfönster varav de två flankerande med två rutor. På den norra gaveln sitter ett mindre, lig gande lluftsfönster på nedervåningen. Dörrar En tvådelad, svartmålad dörr med två fyllningar i glas upptill. Nederdelen är klädd med svartmålad masonit 90 2. Uthus Bod Grund Ej synlig. Stomme Liggtimmer i öst samt regelkonstruktion i väst. Tak Åstakskonstruktion. Sadeltak täckt med vit tra petsplåt. Vita vindskivor och röda, oprofilerade takfotstassar. Fasad Falurött liggtimmer och stående panel. Vita knu tar och omfattningar. Fönster Ett spröj sat lluftsfönster med tre rutor på fram sidan. På västra gaveln samt baksidan sitter ett respektive två spröj sade 2luftsfönster med seX rutor och enkla bågar. I röstet på den östra gaveln sitter ett mindre, ospröj sat lluftsfönster. Dörrar Framsida/södra långsidan: Tre enkeldörrar och en tvådelad port klädda i svart, stående panel. Samtliga försedda med bandgångjärn. Fastighet Pelarebo 2:1 (tidigare 1:3 och 1:5) Miljöbeskrivning Bostadshuset som är uppfört år 1947 ligger mitt i byn på en höjd söder om byvägen. Den gamla mangårdsbyggnaden, som revs i samband med att man uppförde det nya bostadshuset, låg nå got sydväst om det nuvarande, på gårdens högst belägna ställe. Den gamla mangårdsbyggnaden utgjordes av en enkelstuga i 1 1/2 våning med ålderdomliga drag. Enligt Sveriges Bebyggelse var den uppförd under slutet av 1700talet. I vin kel mot stugan stod en bod. Platsen för den rivna mangårdsbyggnaden omges idag av tre ekonominbyggnader i starkt förfall; en jordkällare med överbyggnad, ett uthus samt en ladugård (Samtliga markerade på situationsplanen). Byggnaderna är knuttimrade och åtminstone ladugården har ett undertak av handspingat spån. Ladugården ska enligt Sveri ges Bebyggelse vara uppförd omkring 1850. Kring bostadshuset växer några fruktträd, syrén samt en reslig gran. Trädgården är igenväxt och staket och grind saknas. Kulturhistorisk värdering: II Tillmäts ej något särskilt kulturhistoriskt värde I l l l'. l '_ 1 I : I' : ,I “x .0 ...0 I l l / 91 Pelarebo 2:1 1. Bostadshus Bostadshus i l Våning med kållare. Enligt munt lig uppgift uppfört år 1947. Kållaringång och tillbyggd farstu på norra gaveln. Grund Cement Stomme Trå Tak Sadeltak belagt med tVåkupigt tegel. Vita Vind skivor. Skorsten Tegelmurad skorsten på bakre takfall. Fasad Röd locklistpanel med Vita hörn och omfatt ningar. Fönster Kopplade och ospröjsade llufts och 2lufts fönster. Dörrar Ingång från framsidan och norra gaveln. Enkel dörrar i smal, stående, blekt grön panel. 92 Fastighet Pelarebo 2:1/Staffanstorp (tidigare Staffanstorp 1:1) Miljöbeskrivning Den tidigare ensamgården Staffanstorp ligger ensligt belägen i en lycka i skogen i Pelarebos nordvästra del. Det äldsta skriftliga belägget för namnet härrör enligt Ortnamsarkivet i Uppsala från år 1577. Staffanstorp är utsatt som ensam gård på 1881 års Häradskarta och ingen övrig bebyggelse i form av torp finns utmärkt på mar kema. På tomten står flera välväxta granar, enstaka äldre fruktträd, nypon samt en igenväxt syrénberså. På den äldre Ekonomiska kartan kan man se att det tidigare stått en ekonomibyggnad, möjligen en mindre ladugård, invid den södra infarten till gården. Idag finns endast en enkelstuga, som används som sommarbostad, samt en bod kvar. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Den mycket enkla gårdsbebyggelsen, bestående av en enkelstuga och en bod, har ett stort kultur historiskt värde. Man bör vara varsam med förändringar såsom tillbyggnader eller nybygg nader. Båda byggnaderna har dessutom ett byggnads historiskt värde. Beträffande torpstugan har den ett ålderdomligt utseende där sj älva avsaknaden av tillbyggnader och ornament är värdefull. Vid en eventuell framtida renovering bör man därför tänka på att bevara den gamla dörren, halvmåne fönstret och övriga fönster. Skorstenens läge på det bakre takfallet är vidare ett ålderdomligt och värdefullt drag. Genom att ersätta nuvarande taktäckningar med ett mer ålderdomligt takmaterial skulle man kraftigt förstärka byggnadernas kulturhistoriska värde. Kontakta gärna antikvariskt kunnig per sonal från kommun eller länsmuseum för att få råd vid renoveringsåtgärder. 93 ._ '.. "" Stafanstorp 1:1) 1. Enkelstuga Enkelstuga i 1 1/2 våning med ålderdomliga drag. Enligt muntlig uppgift ska det stå ett årtal på skorstenstocken, möjligen från 1700talets mitt. Enligt Sveriges Bebyggelse restaurerades stugan år 1945. Grund Cementerad Stomme Trä Tak Sadeltak täckt med trapetsplåt. Vita vindskivor. Skorsten Tegelmurad, plåtskodd skorsten i bakre takfall. Fasad Faluröd, proñlerad locklistpanel med en sockel av tre liggande brädor nedtill. Fasaden delas upp av röda lisener, en på vardera långsida, samt ver tikala lister på gavlama. Vattenlist samt fotbräda kring sockelpartiet saknas delvis. Vita knutar och omfattningar. 94 :nu Enkelstuga från nordväst, Pelarebo 2:1/Staj7anst0rp (tidigare Fönster Spröjsade 2luftsfönster med sex rutor. Ett fönster på vardera långsida samt två på vardera gavel. En kla, tidigare grönmålade bågar. Vit vattenlist krö ner fönstren. Fönstret i halvvåningen på den nor ra gaveln är försett med hörnjärn av en modell som var populär under 1800talets andra hälft. Övriga hömjäm är från 1900talets början. I det södra gavelröstet sitter tre mindre 1luftsfönster med två rutor. Halvmå neformat, spröjsat föns ter med sex rutor och gröna bågar kröner dörrpartiet. a .4 . ; . T vådelad äldre dörr på enkelstuga, Pelarebo 2:1/Stajjfanst0rp (tidigare Stafanstorp 1:1) Dörrar Tvådelad dörr klädd i breda, liggande, grön målade brädor. I det översta dörrpartiet sitter två, mindre, fyrkantiga öppningar, varav ett är glasförsett och det andra igensatt. 2. Uthus Bod i l våning med ryggåstak. Tillbyggt avträde på östra gaveln. Grund Natursten Stomme Knuttimrad Tak Åstakskonstruktion. Sadeltak täckt med korru gerad etemit. Röda takfotstassar och vindskivor, dubbla i öst. Pulpettak på avträde. Fasad Falurött liggtimmer med bara korsknutar, på den västra gaveln avkapade. Mellanväggsknuten på bodens framsida är inklädd medan den på bak sidan är bar. Boddörrama samt några av fönstren har vita omfattningar. Fönster Ospröjsade, mindre lluftsfönster på framsidan och östra gaveln. Spröj sat lluftsfönster med två rutor på bodens baksida. Fönstren har enkla bå gar och några är försedda med en röd vattenlist. Ovanför avträdesdörren sitter en glasförsedd, mindre, fyrkantig öppning. Dörrar Två enkeldörrar klädda i grönmålad, stående panel försedd med bandgångj äm på bodens fram sida. En enkel avträdesdörr klädd i liggande mörk fasspontpanel försedd med bandgångjäm. Boa' från sydöst, Pelarebo 2:1/Stajjfanst0rp (tidigare Stafanstorp 1:1) 95 Fastighet Pelarebo 2:1 (tidigare 1:4) Miljöbeskrivning Pelarebo 2:1, tidigare 1:4 ligger högt beläget på den östra sidan om Vägen som leder till Hög hult. Tidigare ledde en grusad gång fram till mangårdsbyggnaden men idag är gårdst0mten kraftigt igenväxt. I trädgården, med en del sten i dagen, växer bland annat några fruktträd, syrén och snöbär. I sluttningen ner mot Hö ghultsvägen står en gammal pump. Ett Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt Värde Gårdsstrukturen tillsammans med det stora an talet bevarade uthus ger gårdens bebyggelse ett särskilt miljöskapande Värde. Mangårdsbygg naden samt ekonomibyggnadema har därutöver även ett Visst byggnadshistoriskt Värde. Vårdträd i form av en ham lad lönn står invid den södra infartsvägen, men staket \ och grind saknas. Gården \ står 0beb0dd sedan en tid \ tillbaka. \ \ 3 / .2 N I __, 4 I '1 96 Mangårdsbyggnad från sydväst, Pelarebo 2:1 (tidigare 1 :4) ,vi iri. ; ›' _1_ 1. Mangârdsbyggnad Mangårdsbyggnad i 1 1/2 våning med tillbyggd förstukvist. Tillbyggd farstu på baksida samt takkupa i fasadliv på framsida. Enligt Sveriges Bebyggelse uppfördes huset omkring 1800 och ombyggdes och moderniserades år 1937. Grund Cementerad Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med sentida, tvåkupigt tegel. Nockpannor saknas. Vita takfotsbrädor och dubbla vindskivor. Röda takfotstassar med avfasat mittparti. Grön, korrugerad plåt på glas veranda. Skorsten Två tegelmurade, utkragade skorstenar i nock. Plåtskodda och plåtkrönta. Fasad Faluröd, profilerad locklistpanel med sockel bräda nedtill. Vita knutar, omfattningar samt en vertikal brädlist på gavlarna. Fönster Spröj sade 2luftsfönster med sex rutor. Ett min dre lluftsfönster med två rutor sitter på den östra gavelns nedervåning. På verandan sitter småspröjsade lluftsfönster och i takkupan ett 3luftsfönster med nio rutor. Enkla bågar. Föns tren på nedervåningen på den västra gaveln samt på tillbyggnaden bak är försedda med hörnjäm från 1800talets andra hälft. Dörrar Huvudentré/Veranda: Tvådelad, vitmålad dörr klädd i masonit. Två lluftsfönster med seX ru tor på dörrens övre del. Ett äldre, svartvitt foto (Sveriges Bebyggelse) visar att dörren tidigare varit målad i en mörkare (möjligen röd) färg. Ingången till farstun på baksidan var vid inven teringstillfället igensatt. 2. Uthus Mindre bod bestående av ett rum med ryggås tak. Grund Natursten, delvis cementförstärkt. Stomme Trä Tak Åstakskonstruktion. Sadeltak täckt med grön, korrugerad plåt. Vita takfotsbrädor och vind skivor. Fasad Faluröd, profilerad locklistpanel med vita hörn och omfattningar. Fönster Ett 2luftsfönster med seX rutor och enkla bågar på den södra gaveln. Dörrar Bräddörr på västra långsidan klädd i liggande panel. 3. Ladugârd Ekonomibyggnad i trä, enligt Sveriges Be byggelse uppförd år 1946. Svinhus och vagns lider. Vid inventeringstillfället hölls grisar i den norra svinhusdelen. Grund Cement Stomme Regelkonstruktion. Svinhuset på den norra ga veln har cementstomme. Tak Sadeltak belagt med 2kupigt tegel. Rödmålad takfotsbräda och vita, dubbla vindskivor. Fasad Faluröd, stående brädpanel med vita hörn och omfattningar. Cementputs på norra gavelns ne dervåning. 97 Fönster Framsida: Ett småspröjsat lluftsfönster med åtta rutor samt en fönsteröppning i svinhusdelen som vid inventeringstillfallet stod tom. På svinhusets baksida sitter ett mindre, spröjsat fönster. I det norra och södra gavelröstet sitter småspröjsade lluftsfönster med åtta rutor. Dörrar Framsida: Två tvådelade portar och en enkeldörr klädda i stående, respektive liggande, brun panel. Båda portarna är försedda med bandgångjåm. Norrgavel: Svinlucka klädd i liggande, brun pa nel försedd med bandgångjårn. 5. Uthus Före detta hönshus. Grund Cementerad, huggen natursten. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med korrugerad eternit. Vita tak fotsbrådor och vindskivor. Igensatt ventilations huv i nock. Fasad Falurött liggtimmer med vita knutar och omfatt ningar. Stående panel i röstena. Fönster Spröj sade lluftsfönster med fyra rutor på gav larna samt västra långsidan. Dörrar En enkelddörr på den östra långsidan, klädd i liggande, brun fasspontpanel försedd med band gångjåm. En liten, förmodad hönslucka på den norra gaveln samt en igensatt, möjlig svinlucka på den södra gaveln. I det södra gavelröstet sitter en röd brådlucka. 98 5. Ladugârd Lformad ladugård med ett tillbyggt skjul, före detta avtråde, på den östra gaveln. Grund Natursten Stomme Liggtimmer, den södra delen är delvis uppförd i regelkonstruktion. Tak Sadeltak täckt med korrugerad eternit. Den södra tillbyggnadens tak år belagt med trekupigt tegel. Fasad Falurött liggtimmer och vita omfattningar. Till byggnaden i söder år klädd med faluröda, van kantade brädor. Fönster På den främre/norra långsidan sitter två llufts fönster med fyra rutor och på den östra gaveln ett fönster som är igensatt. Dörrar Främre/Norra långsidan: En tvådelad port klädd i stående, röd brådpanel försedd med bandgång järn samt en enkeldörr klädd i liggande fas spontpanel målad i guldockra och försedd med bandgångj åm. Södra gaveln: En tvådelad port klädd i stående, röd brådpanel försedd med bandgångj åm. Östra gaveln: En enkeldörr klädd i stående bråd panel försedd med bandgångjåm. Fastighet Pelarebo 2:1 och 2:3 / Håletorp (tidigare Håletorp 1:3) Miljöbeskrivning Namnet, ”Holetorp” nämns enligt Ortnamns arkivet i Uppsala för första gången år 1598. Håletorp bestod Vid tiden för Häradskartans upprättande, år 1881, aV en gård och ett numera försvunnet jordtorp Vid namn Videkärret. Går den införlivades under l900talets andra hälft i Pelarebo. Mangårdsbyggnaden ligger högt belägen uppe på en förhöjning i landskapet med mycket berg i dagen. Den relativt Vildvuxna trädgården består aV mycket syrén och några enstaka fruktträd. Mangården omgärdas aV ett taggtrådsstaket. Ladugården ligger norr om mangården. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt Värde Värderingen gäller bostadshuset. Den enkla par stugan med sin faluröda liggtimmerfasad, sina fönster med enkla bågar och den gamla fyllnings dörren, har ett stort byggnadshistoriskt Värde. Genom att måla om den tvådelade fyllnings dörren med en mer ålderdomlig kulör skulle man kraftigt förstärka byggnadens kulturhistoriska Värde. Kontakta gärna antikvariskt kunnig per sonal från kommun eller länsmuseum för att få råd Vid renoveringsåtgärder. l I I I 6 I] ,I 5 .II 2 I I. ' " 1D" I' 4 I l l 99 på baksidan. På gavel röstena, nere vid takfoten sitter mindre lluftsfön ster med två rutor. Det ena fönstret på framsidan år försett med hörnjårn av en typ som var vanlig under 1800talets andra hälft. Resten av fönstren år fastspikade. Dörrar Entrédörren år tvådelad och försedd med sex fyllningar. De översta fyllningama har rombfor ' å.. .. s..' .4 made fönsteröppningar. Mangårdsbyggnadfiün nordväst, Pelarebo 2.'3/Håletorp fDÖITen är målad i rosa arg. 1. Mangârdsbyggnad Farstudörr: Sentida enkeldörr klädd i rosa, stå Parstuga i l våning med inredd vind. På den ende panel och försedd med en glasruta upp våstra gaveln har man byggt till en farstu. till. Grund Huggen natursten, cementförstårkt. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, sentida tegel. Röda, profilerade takfotstassar. Vita takfots brädor och dubbla vindskivor. Skorsten Två tegelmurade skorstenar i nock. Den större av skorstenama år plåtskodd. Fasad Falurött liggtimmer med vita knutar, lisener och omfattningar. Den tillbyggda farstun år klädd i locklistpanel. Fönster Spröjsade 2luftsfönster med sex rutor, enkla bågar. Två på framsidan och vardera gavel, tre Dörr på mangårdsbyggnad, Pelarebo 2:3/ Håletorp 100 2. Uthus Två parställda avträden. Grund Trä Stomme Trä Tak Pulpettak täckta med trapetsplåt. Fasad Stående panel målad i ljus, turkosgrön färg. Dörrar Enkeldörrar klädda i stående, ljust turkosgrön panel. 3. Uthus Vedbod Grund Stoppsten i cement. Stomme Trä Tak Pulpettak klätt med rödmålad trapetsplåt. Vit målade, dubbla takfotsbrädor. Fasad Faluröd lockpanel med Vita hörn och omfatt ningar. Fönster Ett spröjsat 2luftsfönster med seX rutor. Dörrar Enkeldörr klädd i sentida, Vitmålad, stående panel försedd med bandgångjäm. 4. Uthus/Avträde Avträde med tillbyggd förrådsdel på östra ga veln. Grund Ej synlig. Stomme Regelkonstruktion Tak Sadeltak, på avträdesdelen belagt med tVåkupigt, sentida tegel och på förrådsdelen täckt med tra petsplåt i olika färger. Fasad Stående, faluröd brädpanel med Vita hörn och omfattningar. Fönster Två lluftsfönster med tVå rutor flankerar aV trädesdörr. Ett ospröjsat lluftsfönster på för rådets östra gavel. Dörrar Dörr på avträdets Västra gavel: Gulmålad enkel dörr med Vädringsspjäll upptill. På förrådsdelens norra långsida en öppning utan dörr. 5. Jordkällare Grund/ Stomme Huggen natursten. Tak Cementerat ”1948” enligt inristning i cementen. Idag är taket täckt aV en gräspäls. Dörrar Trasig enkeldörr klädd i stående brädpanel för sedd med handsmidda bandgångjäm. lOl 6. Uthus Fallfardig ekonomibyggnad med inrasat tak. 7. Ladugârd Ladugård, enligt Sveriges Bebyggelse uppförd omkring sekelskiftet 1900. Förfallet skjul på den norra gaveln. Grund Stora block av huggen natursten. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med olika typer av trapetsplåt på det främre, västra takfallet och korrugerad eternit på det bakre takfallet. 102 Fasad Falurött liggtimmer och stående brådpanel. Halv våningens panel på den timrade delen avslutas nedtill med en röd sågtandsfris. På den bakre, östra långsidan saknas fasadbeklådnad på en del av fasaden. Likaså på den norra gaveln. Fönster Fönstren på framsidan, baksidan samt den södra gaveln är samtliga igensatta och/eller trasiga. I vardera gavelröste sitter ett snedstållt, fyrkantigt lluftsfönster med fyra rutor. På framsidans halvvåning sitter en ventilationsöppning med spjäll. Dörrar Framsida: Fem tvådelade portar klädda i lig gande eller stående panel. Samtliga är försedda med handsmidda bandgångj årn och två bår spår av guldockra. Baksida: En tvådelad port klädd i stående panel och en enkeldörr klädd i liggande panel försedd med handsmidda bandgångjårn. Fastighet Pelarebo 2:2 (tidigare FäIIan 1:5) Miljöbeskrivning Det äldsta skriftliga belägget för namnet Fällan härstammar enligt Ortnamnsarkivet i Uppsala från år 1825. På Häradskartan från år 1881 finns fyra gårdar markerade på Fällans fastighet, varav en stämmer överens med Pelarebo 2:2/Fällans nuvarande placering. Mangårdens byggnader, en enkelstuga samt några uthus ligger norr om byvägen. Tidigare låg även en ladugård och ett uthus söder om vägen. Enligt muntlig uppgift ska uthuset ha rivits på 1960talet och ladugården på 1970talet. Mangården är högt belägen och omgärdas av en trägärdsgård och ett trästaket. I trädgården växer fruktträd och syréner. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Värderingen gäller enkelstugan som har ett bygg nadshistoriskt värde. En anspråkslös stuga utan tillbyggnader som bevarat flera ålderdomliga drag, exempelvis skorstenens placering på det bakre takfallet, fönstren med de enkla bågarna samt den tvådelade fyllningsdörren. 3 4 1 I s. . D “Näää 2 “N N § 103 lir" . _'.ø I Enkelstugafrån väster, Pelarebo 2:2 /Fällan 1. Enkelstuga Enkelstuga i l våning med vind. Grund Cementerad Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med äldre, enkupigt tegel och nockpannor. Vita takfotsbrädor och dubbla vind skivor. Skorsten Tegelmurad, plätskodd och plätkrönt skorsten pä bakre takfall. Fasad Faluröd, oprofilerad locklistpanel med sockel bräda. Vita knutar och omfattningar. Fönster 2luftsfönster med sex rutor på framsida och gav lar, hörnj ärn av tidig l900talstyp. På baksidan två lluftsfönster med tre rutor. Samtliga fönster 104 uf_“.'l“_'_ ' har enkla bågar och krö nande vattenlister. I det norra gavelröstet sitter ett lluftsfönster med två rutor och i det södra gavelröstet ett halvmäne fönster med solfjäder spröjs. Dörrar Tvädelad dörr med sex fyllningar, de översta med rombformade glas rutor. 2. Bostad Sentida gäststuga. Grund Stoppsten i cement. Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med enkupigt, äldre tegel och nockpannor. Vita, dubbla vindskivor. Fasad Faluröd locklistpanel med vita hörn och omfatt ningar. Fönster Kopplade, smäspröj sade fönster. Dörrar Sentida enkeldörr i vitmälad fiskbenspanel med en rombformad glasruta upptill. 3. Uthus Förråd med tillbyggt avtråde. Grund Ej synlig. Stomme Regelkonstruktion Tak Pulpettak täckt med svart trapetsplåt. Trapets plåten på avtrådet år ofargad. Fasad Röd, stående brådpanel och oprofilerad locklist panel. Dörrar Två enkeldörrar klädda i stående panel målad i ljusblå plastfarg och försedda med bandgång järn. 4. Uthus Garage Grund Natursten Stomme Trä Tak Pulpettak täckt med korrugerad plåt. Fasad Stående panel målad i röd plastfarg. Dörrar TVådelad port klädd i brun, stående brådpanel försedd med bandgångjåm. 105 Rambergstorp, Stora Åby socken, Ödeshögs kommun Miljöbeskrivning Rambergstorps by, bestående av tre gårdar, ligger i Hålavedens nordöstra utkanter mellan den norra delen av Bonderyde ön, Dalasjön, och Gransjön. Genom den bergiga och steniga terrängen sling rar sig den gamla grusvägen som till stora delar är oüamkomlig för bilburna besökare. Den täta barrblandskogen har en urskogsliknande ka raktär och området är sedan 1935 skyddat som naturminne. Längst i norr ligger Norrgården, Rambergstorp 1:31 och 1:32 och längst i söder Södergården, Rambergstorp 1:30. Däremellan är den ursprungliga Mellangården, Rambergstorp 1:29, belägen. Rambergstorp har fått sitt namn efter den förste nybyggaren på stället; Anders Rahmberg född 1735 i Herrestad. I de gamla husförhörsläng dema står att läsa att han tidigare arbetat som nämndeman i Bonderyd. Någon gång i slutet på 1700talet flyttar han alltså till Rambergstorp och uppför en ryggåsstuga som lär vara densamma som står på Mellangården idag, om än renoverad och påbyggd. Det var när Sven Svensson, som köpt in gården år 1825, skulle gå i pension som han delade upp ägorna mellan sina tre barn. Re sultatet blev då att det tillkom en Norrgård och en Södergård. Södergården som hade minst åker ñck mer skog som kompensation. Själv stannade Sven Svensson kvar i en undantagsstuga på stam gården, som sedan dess kallas Mellangården. Under samme mans tid tilkom även fem jordtorp till gården; Norra Sjötorpet, Evalycka, Drabo, Gransj ökulla och Södra Sj ötorpet. Samtliga torp upphörde under 1880 och 90talen. På Häradskartan üån år 1881 ñnns de fem torpen utsatta. Södergården är utmärkt som ett utflyt tat hemman medan Norrgården är utmärkt som jordtorp. På en något äldre karta från år 1790 kan man se att det endast verkar ha funnits tre torpbebyggelser vid denna tid. På platsen för Norrgården låg då ett torp medan den Södra gården ännu synes ha varit obebyggd. de inventerade fastigheterna markerade. 106 Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 084 07 (8E 0h Bonderyd) och 084 I 7 (8E 1h Stora Åby) med Fastighet Rambergstorp 1:29 Miljöbeskrivning Mellangården, Rambergstorps gamla stamgård, är belägen på södra sidan av den gamla byvägen i en dalgång. Den gamla enkelstugan som lär vara från slutet av 1770talet står fortfarande kvar med skogen tätt inpå knutama. En grund av kallmurad, huggen natursten med källare lig ger i vinkel mot enkelstugan på den södra sidan. Grunden bör vara resterna efter den bod som omtalas i Holger Edlunds artikel om Rambergs torp, publicerad i ”I Rökstenens bygd”. Boden ska ha uppförts år 1877. Enligt artikeln lär här även ha stått en tredje byggnad, en undantags stuga som Sven Svensson uppförde åt sig själv på 1860talet. På den gamla Ekonomiska kartan från 1948 är förutom boden två ekonomibyggnader till utritade. De är belägna något österut på den södra sidan om vägen. I trädgården kring stugan som är kraftigt igen växt finns bland annat ett äppelträd, snöbär samt resterna av en möjlig syrénberså. Invid stugan står en iögonfallande storväxt gran som troli gen har planterats då den inte är av den vanliga grantypen. En skylt som Ödeshögs hembygdsförening satt upp vid stugan berättar att de sist boende på Mellangården, familjen Karl Konrad och Sigrid Elisabet Karlsson, flyttade till Ingabola år 1935. Stugan ägs idag av Lysings härads allmänning och tjänstgör som raststuga för vandrare längs Östgötaleden. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Denna typ av enkla bebyggelse med sin ofärgade liggtimmerfasad och sin ursprungliga karaktär har ett stort byggnadshistoriskt värde. Stugan har ålderdomliga drag såsom den tvådelade, inåt gående fyllningsdörren och den slammade skors tenen i det bakre takfallet, vilka bör bevaras. Gården utgör vidare en viktig del av den peda gogiskt välbevarade Rambergstorps by. Miljön kring stugan är mycket känslig för föränd ringar och alla eventuella om och nybyggnader bör ske i samarbete med kunnig personal från kommun eller länsmuseum. øä ä _øø ä 1 2 I_ _| I 107 Enkelstugafrån sydöst, Rambergstorp 1:29 1. Enkelstuga Enkelstuga i en våning med oinredd vind upp förd omkring år 1785 av Anders Rahmberg. År 1825 köptes gården av en man vid namn Sven Svensson. Den nye ägaren rustade upp stugan år 1826 och i början av 1840talet. Det var också under hans tid som ryggåsstugan höjdes med en halv våning och fick det utseende den har idag. De gamla blyspröjsade fönstren med små rutor fanns kvar ända in på 1920talet, då det kvarvarande lilla vindsfönstret slogs sönder av förbipasserande. Grund Natursten Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel. Åstaks konstruktion. Takfotsbräda och vindskivor i trä. Skorsten Putsad skorsten på bakre takfall. Fasad Ofärgat liggtimmer med bara laxknutar. En bultad föjlare löper vertikalt på dörrens vänstra sida. 108 Fönster Spröjsade 2luftsfönster med sex rutor. 2lufts fönster med fyra rutor på södra gavelröstet och en enkel öppning på norra gavelröstet. Enkla bågar och fastspikade ytterfön ster. Dörrar Tvådelad, inåtgående dörr med sex fyllningar, de två översta i glas. 2. Avträde Sentida avträde. Grund Stoppsten Stomme Trä Tak Pulpettak täckt med korrugerad plåt. Fasad Stående, ofärgad brädpanel. Dörrar Enkeldörr klädd i stående panel. Fastighet Rambergstorp 1:30 Miljöbeskrivning Rambergstorps Södergård är belägen djupt inne i skogen. Gårdstomten är anmärkningsvärt ste nig; allt från mindre sten, spridda eller samlade i rösen och stengärdsgårdar, till större flyttblock. Skogen har vuxit in på huset och en bit sydöst om huvudbyggnaden, intill en vattenpump, står ett resligt lärkträd. Av den gamla trädgården, som nu är kraftigt igenvuxen, finns idag inte mycket kvar. Något norr om huvudbyggnaden, med placering i vinkel, ligger resterna av en numera försvunnen större byggnad. Stengrunden är re lativt intakt, men en större ek med tredelad stam som sprängt igenom stenmuren talar för att det var länge sedan det här stod en byggnad. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Värderingen gäller bostadshuset. Mangårds byggnaden med sitt brutna tak och fönster med enkla bågar är relativt välbevarad och har ett visst byggnadshistoriskt värde. Gården utgör vidare en viktig del av den peda gogiskt välbevarade Rambergstorp by. 109 _ .ah.L .. Bostadshusfifån öst, Rambergstorp 1:30 1. Bostadshus Bostadshus i 1 1/2 våning under brutet tak. Tillbyggd förstukvist framför entrén samt en till byggd farstu på baksidan. Stugan får förmodas vara uppförd någon gång mellan mitten av 1800 talet och år 1892, det senare årtalet är inristat i dörrposten. Grund Cementslammad natursten. Stomme Trä Tak Brutet tak belagt med tvåkupigt tegel ovanpå spåntak. Vitmålade vindskivor. Förstukvist: Papptak. Tillbyggd farstu: Korrugerad plast. Skorsten Tegelmurad, plåtskodd skorsten på bakre tak fall. Utkragad överdel med krönbeslag samt fästbleck. Fasad Faluröd, stående locklistpanel som nedtill av slutas med fotbräda i trä. Vitmålade knutar och omfattningar. En horisontell list delar upp gav lama i två delar. 110 Fönster Spröjsade 2luftsfönster med sex rutor. Enkla bågar. Dörrar Huvudentré: Tvådelad bräddörr klädd med lig gande fasspontpanel av breda brädor, brunblekt färg. På den högra sidan av den vitmålade dörr posten har någon ristat in årtalen 1892 och 1936 samt ett stort antal ini tialer. Tillbyggd farstu på bak sidan: Bräddörr försedd med bandgångj äm. 2. Uthus Uthus med ryggåstak, ser ut att användas som förråd. Grund Natursten Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak med tvåkupigt tegel ovanpå spån. Teg let är kraftigt mossbevuxet. Vita vindskivor och nedrasad takfotsbräda. Fasad Falurött liggtimmer med vita hörn och omfatt ningar. Sockelbräda på främre långsida. Fönster Spröjsat 3luftsfönster med sex rutor på fram sidan och 2luftsfönster med sex rutor på norra gaveln. Dörrar Enkeldörr klädd i faluröd, liggande brädpanel. 3. Jordkällare J ordkållare med sidovåggar i natursten uppförda mot naturligt (?) stenblock. Inrasad dörr/in gång. 4. Ekonomibyggnad Grund Natursten Stomme Trä Tak Sadeltak täckt med ofårgad trapetsplåt. Vita vindskivor. Fasad Rödmålad, profilerad locklistpanel. Vita hörn och omfattningar. Fönster Östra långsidan och norra gaveln: Fönsterrad av liggande lluftsfönster med tre rutor. På norra gaveln finns även ett lluftsfönster med fyra rutor. Västra långsidan: lluftsfönster utan spröjs. Södra gaveln: Tre små lluftsfönster med två eller tre rutor samt på röstet ett ospröj sat 2lufts fönster. Dörrar Södra gaveln: Två enkeldörrar klädda i liggande, brun fasspontpanel. Dörrarna är försedda med bandgångjårn och åtminstone den ena har ett bevarat stocklås på insidan. Östra långsidan: Tvådelad port klädd i stående, brun brådpanel försedd med bandgångj årn. lll Fastighet Rambergstorp 1:31 och 1:32 Miljöbeskrivning Rambergstorps Norrgård (1 :31 samt 1:32) är belägen längs en slingrande grusväg invid Dala sjön, Bonderydssjöns norra ände. Gårdsplanen som sluttar ner mot vattnet skyddas i norr av ett mindre berg. Ett stort flyttblock som ligger i bergsslänten bakom mangårdsbyggnaden hind ras med hjälp av en inkilad spärrsten från att rulla ner. I den välskötta trädgården växer gamla äppelträd, körsbär och syrén. Mitt på gården finns en brunn och en flaggstång. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Samtliga byggnader på gården är relativt välbe varade och har ett kulturhistoriskt värde. Bygg naderna har, med få undantag, enkla faluröda liggtimmerfasader med vitmålade knutar samt bevarade spröj sade fönster med enkla bågar. Gårdsstrukturen tillsammans med det stora an talet bevarade uthus ger gårdens bebyggelse ett särskilt miljöskapande värde. Gården utgör vidare en viktig del av den pedagogiskt välbeva rade Rambergstorps by. 3 Rambergstorp 1:31 4 \ X 2 I ' 5 \ E' N \ x_ _ _ _ """"' ' 6 0 Rambergstorp 1:32 112 1. Mangårdsbyggnad Norrgårdens mangårdsbyggnad uppfördes om kring 1887 aV Alfred Lack och hans bror. Timret till bygget hämtades från den närliggande sko gen. Huset, byggt i 1 1/2 Våning, har försetts med förstukVist och frontespis på framsidan och en tillbyggd farstu på baksidan. Grund Stora block aV huggen natursten med delvis cementstrukna fogar. Cementgjuten bro, sprit putsad förstukVistsgrund. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med sentida, tVåkupigt tegel. Profilerade, rödmålade takfotstassar och Vita Vindskivor. Taken på förstukVist och farstu år täckta med takpapp. Profilerade, Vita stuprånnor på förstukVist. Skorsten Sentida, tegelmurad skorsten i nock med regn skydd i plåt. Fasad Falurött timmer med Vita knutar. Stående, bred panel på tillbyggd farstu. Vita dörr och fönster omfattningar. Mangårdsbyggnadfiün söder, Rambergstorp 1:31 Fönster Spröj sade 2luftsfönster med tre rutor per luft. En kla bågar aV olika ålder. Små 1luftsfönster med tVå rutor under takfo ten på gavelröstena och ett korsspröjsat oxöge fönster på frontespisen. Farstu: Spröj sade 1lufts fönster med sex rutor. Dörrar Entré: TVådelad dörr med spröj sade glasrutor upptill, nederdel inklådd i masonotskiva. Farstu: Gulmålad enkeldörr med fyra fyllningar, försedd med kammarlås. 2. Bostadshus/gäststuga Enkelstuga i 1 Våning med Vind. Grund Huggen natursten med strukna fogar. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med tVåkupigt tegel. Vita Vind skivor. Skorsten Tegelmurad, plåtskodd skorsten med trasig över del på bakre takfall. Fasad Falurött liggtimmer. Vita knutar och omfatt ningar. Fönster 2luftsfönster med sex rutor. Enkla bågar. I ga velröstena sitter tVå mindre 2luftsfönster med fyra rutor. Inga fönster på bakre långsida. 113 Dörrar Vitmålad enkeldörr med två glasrutor upptill. Nederdelens speglar täcks av en masonitskiva. Liten trätrapp framför ingång. 3. Bostadshus (Rambergstorp 1:32). Avstyckat bostadshus beläget på södra sidan om vägen. Byggnaden, som idag används som som marstuga, är uppförd i 1 1/2 våning. På framsidan finns en tillbyggd veranda i en våning och på den östra gaveln en tillbyggd farstu. En takkupa i fasadliv har tagits upp på den bakre långsidan. Byggnaden som från början användes som snickarbod byggdes enligt muntlig uppgift om under tidigt 1900tal för att kunna härbärgera barnhemsbarn från Linköping under sommar månaderna. Grund Natursten och delvis cement på tillbyggnad. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel. Profilerade röda takfotstassar. Takpapp på farstu. Skorsten Tegelmurad, plåtskodd skorsten i nock. Fasad Falurött liggtimmer med vita knutar och omfatt ningar. Veranda: Liggande fasspontpanel med ”mittprofil”. Tillbyggd farstu: Profilerad locklistpanel. Fönster Spröj sade 2luftsfönster med tre rutor per luft. Enkla bågar. Veranda: Småspröj sade 3luftsfönster med fem rutor per luft. Farstu: Småspröjsadelluftsfönster med seX rutor. ll4 Dörrar Veranda: Vitmålad, tvådelad dörr med fyllningar och spröj sade glasrutor upptill. Tillbyggd farstu: Vit enkeldörr med fyra fyll ningar samt två glasrutor upptill. 4. Jordkällare Grund/ Stomme Huggen natursten med cement i fogarna. Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel på öppen läkt. Nordöstra takfallet numera täckt med plåt. Fasad Gavelröste klätt i faluröd, stående panel. Dörrar Dörr klädd i stående, gul brädpanel. Rödmålat dörrfoder. Handsmidda bandgångj ärn samt drag handtag. 5. Uthus Uthus i l våning med avträde på den västra ga veln. Grund Gjuten cementgrund. Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel. Fasad Stående, profilerad locklistpanel målad i falu rött. Fönster Spröj sat lluftsfönster. Dörrar Dörr till avtråde: Enkeldörr klädd i stående bråd spontpanel med proñlerade lister i ytterkanter. Dörren år målad i rött och försedd med band gångjårn. Dörr till bod klädd i röd, profilerad locklistpanel och försedd med bandgångjåm. 6. Uthus Ekonomibyggnad i 1 1/2 våning. Kombinerat vagnslider och snickarbod/förråd. Före detta hönshus. Grund Natursten och cement. Stomme Liggtimmer i västra delen/snickarboden. Troli gen regelkonstruktion i den östra delen/vagns lidret. Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel ovanpå spån tak. Vita vindskivor. Fasad Falurött liggtimmer med vita hörn, lisenbrådor och omfattningar. Panel på gavelröste samt under takfot avslutas nedtill med en vit sågtandsfris. Byggnadens östra del är klädd i stående, faluröd brådpanel. Fönster Västra gaveln samt södra långsidan: Fyra små spröjsadelluftsfönster med tolv rutor. Dörrar Snickarbod: Enkeldörr klädd i svart, stående brådpanel försedd med bandgångjåm. Igensatt lucka på baksidan möjligen före detta hönslucka. Vagnslider: Tvådelad port och enkeldörr klädda i svart, stående brådpanel samt försedda med band gångjärn. Röd brådlucka på östra gavelröstet. 7. Uthus Resterna av en gammal ekonomibyggnad upp förd i omålat liggtimmer med bara knutar. Bygg naden, troligen en ladugård, finns markerad på den Ekonomiska kartan från 1983. 1 1 ' . .y .n . Uthus (hus 6) från sydväst, Rambergstorp 1:31 115 Frebol, Ödeshögs socken, Ödeshögs kommun Miljöbeskrivning Det första skriftliga belägget för namnet här stammar från år 1535 och skrevs då ”Frøbor”. Ett något senare belägg från år 1544 stavas ”Fröbool” (Ortnamnsarkivet i Uppsala). Frebol var länge en ensamgård belägen på samma ställe som nuvarande Frebol 1 :6. På Häradskartan från år1881 finns förutom huvudgården två jordtorp utmärkta. Ett beläget i fastighetens nordöstra hörn och ett som motsvarar dagens Frebol 1:5 och 1:7. Frebol genomgick Storskifte år 180102 och Lagaskifte år 184957. För att antal år sedan avstyckades mangården på Frebols gamla huvudgård från resten av fastig heten. Idag ligger de avstyckade fastigheterna Frebol 1:6 samt Frebol 1:5 och 1:7 som ”öar” på den nybildade fastigheten Sväm 6:8. markerade. 116 Fastighet Frebol 1:5 och 1:7 Miljöbeskrivning Frebol 1:5 och 1:7 ligger längs en väg invid den gamla fastighetens västra gräns. Ladugården, idag belägen på Frebol l :7, tillhörde tidigare fas tigheten Frebol l :5, ”Freberga”, där bostadshuset samt några uthus står. I trädgården växer bland annat syrén och längs husväggen har man anlagt rabatter. Tidigare stod en stor kastanj mitt fram för stugan. Trädet togs ned för några år sedan då den riskerade att växa in i taket. En liten rest av ett vitt trästaket samt en grindstolpe i trä finns norr om gårdsentrén. I den gamla ladugården håller man idag hästar. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Bostadshuset (hus 1) i form av en parstuga har ett visst byggnadshistoriskt värde. Stugan är, med undantag av de utbytta fönstren, relativt välbe varad och har en fyllningsdörr med en ovanligt rikt utsmyckad dörromfattning. Genom att måla om dörren med en mer ålderdomlig kulör skulle man kraftigt förstärka byggnadens kulturhis toriska värde. Kontakta gärna antikvariskt kun nig personal från kommun eller länsmuseum för att få råd vid renoveringsåtgärder. Ekonomibyggnaderna, i första 4 ,I . I 3 I hand boden (hus 2) och jord källaren (hus 3), har ett visst ,I byggnadshistoriskt värde. I, Frebo' 1:7 Gårdsstrukturen tillsammans / med de bevarade uthusen ger / ° o gårdens bebyggelse ett särskilt O / o . ' miljöskapande värde. / o l 0 /Frebol 1:5 ° ll7 Fönster Kopplade 2luftsfönster med falskspröjs och med ”fyra rutor”. I gavelrös tena samt på baksidan sitter ospröj sade 2lufts fönster. Dörrar Huvudentré: Tvädelad dörr med sex fyllningar, de två översta i glas. Pro filerat vitt överstycke med trekantigt spröjsat fönster ovanför. Dörren Parstugafrån nordväst, Frebol 1:5 1. Parstuga Parstuga i 1 1/2 våning som enligt Sveriges Bebyggelse uppfördes omkring 1870 och reno verades är 1944. Stugan har ett brutet tak. Den tillbyggda farstun på baksidan kom enligt munt lig uppgift till år 1947. Interiört ñnns viss äldre inredning bevarad, bland annat äldre dörrar med ”pepparkaksbeslag”. Grund Cementerad Stomme Trä Tak Brutet sadeltak belagt med sentida, tväkupigt tegel. Vita takfotsbrädor och dubbla vindskivor. Inklädd takfot. Skorsten Tegelmurad, plätskodd skorsten i nock. Fasad Faluröd locklistpanel med vita knutar och om fattningar. 118 är idag blämälad men har tidigare varit brun målad. Tillbyggd farstu på baksidan: Enkeldörr i sentida, brunmälad panel med en glasruta. Dörr på parstuga, F rebol 1:5 2. Uthus Bod Grund Kallmurad natursten. Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med enkupigt tegel. Röda, profilerade takfotstassar. Vita takfotsbrådor och dubbla vindskivor. Fasad Faluröd locklistpanel, vita hörn och omfatt ningar. Fönster Framsida: 2luftsfönster med fyra rutor och enkla bågar. Gavlar: lluftsfönster med fyra rutor samt llufts fönster med två rutor i röstena. Dörrar Enkeldörr klädd i brun, stående panel försedd med handsmidda bandgångjåm. 3. Uthus Kållare med överbyggnad som används som vedbod. Grund Natursten Stomme Natursten och liggtimmer. Tak Sadeltak belagt med korrugerad eternit. Profi lerade, röda takfotstassar. Vita takfotsbrådor och vindskivor. Fasad Natursten samt falurött liggtimmer med vita knutar på överbyggnaden. Det sydöstra röstet år inklätt i faluröd locklistpanel. Dörrar Kållardörr: Enkeldörr klädd i liggande, brun fasspontpanel med handsmidda bandgångj årn. Ingång till överbyggnaden/vedboden från syd östra gaveln/röstet: Enkeldörr klädd i stående, brun panel försedd med handsmidda bandgång Jarn. 4. Uthus Uthus där man idag håller gäss. Grund Cement Stomme Trå Tak Sadeltak belagt med enkupigt tegel. Fasad Falurött liggtimmer blandat med slåtpanel och locklistpanel. Vita knutar och omfattningar. Fönster Två mindre lluftsfönster med fyra rutor på den sydöstra långsidan. Dörrar Framsidan/Nordvästra långsidan: Tre enkel dörrar klädda i brun, liggande eller stående pa nel. Samtliga dörrar är försedda med spröjsade överljusfönster med tre rutor samt bandgångj åm, handsmidda eller nya. På baksidan finns en öppen gåslucka och på den nordöstra gaveln en möjlig före detta svin lucka. 119 5. Stall (Frebol 1:7) Före detta mindre, ladugård som idag används som stall. Enligt Sveriges Bebyggelse uppförd omkring 1907. Tillbyggd barack på den norra delen av framsidan/ den nordvästra långsidan. Grund Natursten Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med korrugerad eternit. Proñ lerade, röda takfotstassar. Vita takfotsbrädor och vindskivor. Fasad Falurött liggtimmer och locklistpanel. Vita knutar och omfattningar. På sydgaveln avslutas röstets panel nedtill med en röd sågtandsfris. Fönster På framsidan sitter ett lluftsfönster med ñgur sågad omfattning. Baksida: Ett lluftsfönster med fyra rutor samt ett ospröjsat lluftsfönster. Dörrar På framsidan en tvådelad port klädd i stående brädpanel försedd med handsmidda bandgång j ärn. Den ena sidan är rödmålad och den andra sidan målad i ljusblått. På den sydvästra gaveln sitter en enkeldörr klädd i liggande fasspontpanel försedd med handsmidda bandgångjäm samt en mindre kaninlucka. 120 ,M _4_ _MA_ ,LJ.M . F önsteromfattning på stall, Frebol 1.' 7 Fastighet Frebol 1:6 och Sväm 6:8 Miljöbeskrivning Gården Frebol 1:6 ligger högt belägen i terrän gen. Mangårdens byggnader är numera avstyc kade från övrig gårdsbebyggelse. Ladugården, som ligger en bit nordöst om övriga byggnader, samt ytterligare tre ekonomibyggnader tillhör idag fastigheten Sväm 6:8. En mindre väg le der från sydväst upp till gården. Två tidigare hamlade träd flankerar infarten. Ytterligare två vårdträd står på var sin sida om entrén till sj älva mangården. I trädgården märks bland annat en syrénberså. Rakt fram i norr står den gamla mangårdsbyggnaden, idag kraftigt ombyggd. År 1903 uppfördes en ny mangårdsbyggnad nå got öster om den gamla (se streckad markering på situationsplan). Det nya bostadshuset brann enligt muntlig uppgift ned någon gång på 1960 talet. Kulturhistorisk värdering: II Tillmäts ej något särskilt kulturhistoriskt värde Trots att de flesta byggnader är ombyggda eller har ett eftersatt underhåll har gårdsstrukturen tillsammans med det stora antalet bevarade uthus ett särskilt milj öskapande värde. Dessutom har boden (hus 7) samt ladugården (hus 8) ett visst byggnadshiustoriskt värde Sväm 6:8 ' Frebol1:6° 02 9 I 5 .7 I .3 1 '#7 o .I / °/ : »I 0 . b 0 o o \ | | I I I I \ 121 Fasad Tilläggsisolerad. Falu röd, profilerad locklist panel. Vita knutar och omfattningar. Fönster Flera olika varianter och årsmodeller, kopplade fönster och enkla bågar. 2luftsfönster med fyra el ler sex rutor, ospröj sade l luftsfönster och småspröj sade lluftsfönster med nio rutor. Fönstren har figursågade omfattningar. Mangårdsbyggnadfiün nordöst, F rebol 1:6 1. Mangårdsbyggnad Bostadshus i 1 1/2 våning påbyggd och tillbyggd i flera omgångar. Enligt muntlig uppgift ska bygg naden ha utgjort den gamla mangårdsbyggnaden på gården. Byggnadsåret är enligt Sveriges Bebyggelse 1893. Huset har tillbyggnader i alla vädersträck och frontespiser på fram och baksidan. På den södra långsidan har man byggt till en ännu ej färdigställd glasveranda. Ingångar finns på den norra långsidan, den västra gaveln och troligen även via glasverandan, på den södra långsidan, där huvudentrén tidigare var. Grund Natursten med cementstrukna fogar. Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel. Profilerade, röda takfotstassar. Vita takfotsbrädor och profi lerade vindskivor. Skorsten Skorsten i nock. 122 Omfattningama är nya ko pior av omfattningar üån ”flygeln” (hus 2). Dörrar Västra gaveln: Sentida, vitmålad enkeldörr med ett spröjsat råglas. Norra långsidan: Sentida, vitmålad balkongdörr med stor glasruta. 2. Bostad Möjligen en före detta tjänstebostad enligt muntlig uppgift. Används idag bland annat till hobbyverksamhet. Tillbyggnad på västra lång sidan. Genomgick vid inventeringstillfället en renovering. Grund Uppgift saknas. Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel. Skorsten Skorsten inklädd i plåt. Fasad Faluröd locklistpanel och liggtimmer med bara laxknutar. Vita omfattningar. Fönster Kopplade lluftsfönster med sex rutor, på norr gaveln ett 2luftsfönster med sex rutor. I gavel röstet och på baksidan sitter 2luftsfönster med fyra rutor och enkla bågar. På baksidan sitter även ett mindre, ospröjsat lluftsfönster. Fönst ren omges av figursågade omfattningar. Dörrar Två ingångar på den främre/östra långsidan, försedda med nya skårmtak. En tvådelad dörr med sex fyllningar, de översta två rutorna i glas. Dörren år målad i grekisk blå färg och omges av vita, profilerade dörrposter. En enkeldörr klädd i sentida, stående, omålad panel. Glasruta och nya bandgångjåm. Tillbyggnad på baksida: Enkeldörr klädd i stående, röd panel försedd med nya bandgång Jarn. 3. Uthus Nyuppfört uthus. Grund Stoppsten i cement i hömen. Stomme Trä Tak Sadeltak täckt med takpapp. Fasad Faluröd, stående slåtpanel. Omålade hörn och omfattningar. Dörrar Norrgavel: Enkeldörr klädd i faluröd, stående panel försedd med nya bandgångjårn. Sydgavel: Igensatt port samt mindre öppning i röstet. 4. Uthus Garage inrymt i äldre knuttimrad byggnad. Grund Cement Stomme Liggtimmer Tak Flackt pulpettak täckt med korrugerad plåt. Fasad Omålat liggtimmer med bara knutar. Fönster Ett krysspröjsat 2luftsfönster j åmte en igensatt fönsteröppning. Dörrar Öppen ”garageport” på sydgavel. 5. Uthus (Sväm 6:8) Före detta svin och/eller hönshus. Idag står byggnaden oanvånd och underhållet år efter satt. Grund Natursten Stomme Liggtimmer Tak Pulpettak täckt med korrugerad eternit. Fasad Slåtpanel och liggtimmer i blekt rödfarg. Fönster Ett småspröjsat lluftsfönster med sexton rutor på framsidan och lluftsfönster med två rutor på gavlarna. 123 Dörrar Framsidan: En enkeldörr klädd i stående bräd panel försedd med handsmidda bandgångjäm. Baksidan: Förrnodad hönslucka, igensatt. Östra gaveln: Förrnodad svinlucka. 6. Uthus (Sväm 6:8) Före detta vedbod. Står idag oanvänd och utan underhåll. Grund Ej synlig vid inventeringstillfället. Stomme Stolpkonstruktion Tak Pulpettak belagt med tvåkupigt tegel. Under ligger ett spåntak. Fasad Stående brädpanel i blek falurödfärg. Fönster Ett småspröjsat lluftsfönster med åtta rutor på östra sidan. Dörrar Västra sidan: Två enkeldörrar klädda i stående panel, försedda med handsmidda bandgång j ärn. Norra sidan: En enkeldörr samt en möjlig svin lucka klädda i stående panel, försedda med hand smidda bandgångjäm. 7. Uthus (Sväm 6:8) Enligt muntlig uppgift före detta vedbod och visthusbod. Tillbyggt avträde på norra lång sidan. Byggnaden står idag oanvänd och utan underhåll. Grund Stora block av huggen natursten. 124 Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel. Röda, oprofilerade takfotstassar. Vita takfotsbrädor och dubbla vindskivor. Avträdet täcks av ett pulpettak belagt med tvåkupigt tegel. Fasad Falurött liggtimmer. Vita knutar och omfatt ningar. Fönster Två 2luftsfönster med seX rutor på vardera ga vel. Enkla bågar. Fönstren kröns av vita vatten lister. Dörrar Södra långsidan: Två enkeldörrar klädda i lig gande panel, tidigare målad i guldockra. Båda dörrarna är försedda med handsmidda bandgång järn. Avträde: Enkeldörr klädd i stående panel med rester av gulockra och försedd med bandgång järn. lluftsfönster med två rutor i dörrens mitt. 8. Ladugård (Sväm 6:8) Ladugård som enligt Sveriges Bebyggelse uppfördes år 1907 och restaurerades år 1935. Ladugården står idag oanvänd och underhållet är eftersatt. Grund Huggen natursten i stora block. Stomme Liggtimmer och stolpkonstruktion. Tak Sadeltak täckt med korrugerad etemit. Under lig ger ett spåntak. Oprofilerade, röda takfotstassar. Vita, dubbla vindskivor. Fönster på ladugård, Sväm 6:8 Fasad Stående, faluröd locklistpanel. Slåtpanel under takfot och på gavelrösten avslutas nedtill med en Vitmålad sågtandsfris. Fönster Västra långsidan: TVå 2luftsfönster med tolV rutor samt ett lluftsfönster med tolV rutor. Östra långsidan: En fönsteröppning lagad med ett ditsatt 2luftsfönster med sex rutor. Sydgavel: TVå småspröj sade 2luftsfönster med trasiga rutor. Gavelrösten: lluftsfönster med sex rutor och profilerade överstycken. Glas saknas i syd gavelns fönster. Dörrar Västra och östra långsidan samt norrgaveln: TVådelade portar klädda i stående panel. På den östra långsidan även en enkeldörr klädd i lig gande fassontpanel. Sydgavel: TVådelad port klädd i liggande fas spontpanel. Samtliga portar och dörrar bår spår aV guldockra och är försedda med handsmidda bandgångj åm. På byggnadens baksida/östra långsida år det en stor öppning i fasaden. Enligt den gamla Ekono miska kartan fanns här tidigare en utbyggnad. 125 Kushult, Ödeshögs socken, Ödeshögs kommun Miljöbeskrivning Det första skriftliga belägget för namnet Kushult är enligt Ortnamnsarkivet i Uppsala daterat till år 1535. Kushult by var tidigare en enda stor egen dom där ”gammelgården”, Kushult 1:2, utgjorde huvudsäte för ägaren. Genom arvsskiften stycka des sedan gården till mindre delar som idag är självständiga hemman. Storskifte genomfördes år 1785 och laga skifte år 1845. Vid storskiftet verkar byn ha bestått av två halvgårdar som var och en hade två ägare. Gårdama låg väl samlade på ungefär samma plats som dagens Kushult 1:2. Utflyttningen av gårdarna skedde efter laga skiftet år 1845. Kushult som var ett rusthåll skulle enligt indel ningsverkets förordning hålla ett soldattorp och en soldat. Soldattorpet finns markerat på såväl Storskifteskartan som Häradskartan från år 1881. Tidigare, under 1600talet och tidigt 1700tal låg en gård vid namn Brännebol på samma plats som soldattorpet. Brännebol lades senare under Kushults ägor och omvandlades förmodligen till ett soldattorp. Idag är bebyggelseenheten åter en självständig gård vid namn Karlshäll 1:1. På Laga skifteskartan har det kommit till två torp, ett beläget något norr om soldattorpet, Panzarhemmet, samt ett lite längre norrut utmed vägen som ledde ut till Holavägen, Engels lycka. Torpen är numera försvunna. markerade. 126 Fastighet Kushult 1:2 Miljöbeskrivning På platsen för ”gammelgården i Kushult” står idag ett sentida fritidshus. Den gamla mangårds byggnaden, som var känd som ett av traktens äldsta bostadshus, brann ned en nyårsnatt i början av 1980talet. Byggnaden ska enligt Sveriges Bebyggelse ha uppförts under mitten av 1700 talet och lär enligt flertalet källor ha varit mycket speciell. I en artikel i Östgöta Correspondenten från 1935 sägs gården vara ett intressant objekt för Ödeshögs nya hembygdsgård. Byggnaden beskrivs som ”ett vanligt tvåvåningshus” uppfört i liggtimmer flankerat av två flygelbyggnader, varav en visthusbod. Tidigare, när ladugården låg mitt emot huvudbyggnaden, bildade byggna derna en sluten fyrkant omgärdad av plank. Går den lär ha varit en gammal krigsmansgård och på övervåningen fanns en festsal med målade och tapetserade väggar. De målade tapeterna ska år 1934 ha flyttats till Nordiska museet efter det att man inventerat byggnaden. I artikeln berättas det vidare att den dåvarande ägaren funnit rester av sandgångar och andra anordningar som tolkades som spår av en betydande parkanläggning. Idag ligger fritidshuset tillsammans med några uthus utspridda på norra sidan om byvägen. Fritidshuset står på ungefär samma plats som den nedbrunna mangårdsbyggnaden, men har till skillnad från den senare långsidan, och inte ga veln, vänd mot vägen. Till vänster om fritidshuset står en gammal visthusbod, förmodligen identisk med den visthusbod som stod som flygel till den gamla huvudbyggnaden, och har i så fall flyttats från sin ursprungliga plats. Flyttats har även den gamla ladugården som sedan länge står på södra sidan om vägen. I trädgården, som omringas av ett vitt trästaket, växer olika sorters träd och buskar, bland annat en reslig gran, fruktträd och snöbär. På gården finns även en gammal pump. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Värderingen gäller den gamla ladugården med sitt ovanliga brutna tak (hus 5) och den gamla visthusboden (hus 4). Båda byggnaderna har ett byggnadshistoriskt värde. Genom att ersätta nuvarande taktäckning på ladugården med ett mer ålderdomligt takmaterial skulle man kraftigt förstärka byggnadens kulturhistoriska värde. Ladugården är för övrigt i behov av all män renovering. Kontakta gärna antikvariskt kunnig personal från kommun eller länsmu seum för att få råd vid renoveringsåtgärder. Gårdsbebyggelsen har som en del i den välbe varade radbyn ett miljöskapande värde. 127 1. Bostadshus Fritidshus i l våning, troligen uppfört under 1980talet. Grund Ej synlig. Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med betongpannor. Vita takfots brädor och dubbla vindskivor. Skorsten Mindre skorsten i svart plåt på bakre takfall. Fasad Gul locklistpanel med vita hörn och omfatt ningar. Fönster Kopplade lluftsfönster med fyra rutor. Dörrar Entré: Vitmålad enkeldörr. Utgång till uteplats på bakre långsida. 2. Avträde Grund Ej synlig. Stomme Liggtimmer Tak Pulpettak täckt med korrugerad plåt. Fasad Falurött liggtimmer inklätt i locklistpanel på gavlama. Vita hörn och omfattningar. Fönster Ett spröj sat lluftsfönster med fyra rutor i råglas, en ruta saknas. 128 Dörrar Enkeldörr klädd i stående, faluröd panel med bandgångjäm. 3. Uthus Bod och före detta hönshus i norra delen. Till byggt, öppet skjul på norrgaveln. Grund Cementgjuten samt stoppsten i cement. Stomme Liggtimmer i norr och regelkonstruktion i sö der. Tak Sadeltak täckt med korrugerad plåt ovanpå spån tak. Oprofilerade, röda takfotstassar. Fasad Faluröd, stående panel. Liggtimret är bart på norra gaveln och en del av den västra långsidan. Vita knutar och omfattningar. Fönster Småspröjsat lluftsfönster med nio rutor och enkla bågar. Igensatt fönster på västra långsi dan. Dörrar Framsida: Två svartmålade enkeldörrar klädda i stående brädpanel eller liggande fasspontpanel och försedda med handsmidda bandgångjärn. En tvådelad port i stående, röd brädpanel med maskintillverkade bandgångj ärn. Norrgavel: En enkeldörr i liggande, svart fas spontpanel försedd med handsmidda bandgång järn samt en igensatt hönslucka. Södra gaveln: En enkeldörr i svart, stående bräd panel försedd med handsmidda bandgångjäm. _ I. u...«=,:. Bodfrån öster, Kushult 1:2 4. Uthus Bod i 1 1/2 våning. Möjligen identisk med den visthusbod som tidigare stod i vinkel mot den nedbrunna mangårdsbyggnaden. Grund Natursten samt cementgjutet golv. Stomme Liggtimmer Tak Åstakskonstruktion med fem takåsar. Sadel tak belagt med enkupigt Dörrar Två enkeldörrar klädda i svart, liggande brådpanel på den fråmre/ östra lång sidan. I gavelröstena sit ter svarta brådluckor för sedda med handsmidda bandgångj ärn. 5. Ladugârd Ålderdomlig ladugård med brutet tak. Enligt Sveriges Bebyggelse _ . _ uppförd omkring 1800. é ' v' ' ' Idag används byggnaden för att lagra halm och hö. Ladugården är något för fallen men med tanke på åldern i förhållandevis gott skick. På vissa stål len har fasaden satt sig och år lappad och lagad. I lånsmuseets byggnadsinventering från 1949 finns en beskrivning och uppmåtning av ladugår den bestående av vagnslider, ladugård och loge och med en takbeklådnad av spån. Grund Natursten Stomme Skiftesverk och liggtimmer. tegel. Vita takfotsbrå dor och dubbla vindski vor. Röda, oprofilerade takfotstassar. Fasad Falurött liggtimmer med vita knutar, lisener och omfattningar. Fönster Ett spröjsat lluftsföns ter med fyra rutor på den norra gaveln. Fönstret har en enkel båge med '§4 handblåst glas, några glasrutor saknas. Ladugårdfrån öster, Kushult 1:2 129 Tak Brutet tak täckt med korrugerad plåt ovanpå spåntak. Fasad Falurött liggtimmer med röda lisener. Fasaden stöttas på flera ställen av bultade följ are. Några omfattningar år vitmålade. Fönster Framsida, baksida och västra gaveln: Spröjsade lluftsfönster med seX eller fyra rutor. Alla föns ter har enkla bågar, några glas år blåsta, några saknas, och är delvis igenspikade med brädor. Östra och västra gavelröstet: Halvmåneformad öppning, den östra försedd med nåt. Dörrar Framsida: En tvådelad port klädd i röd, stående panel och två enkeldörrar i liggande röd eller svart panel. Två luckor i stående, röd panel. Baksida: Två tvådelade portar och en enkeldörr klädd i röd, stående panel samt en enkeldörr i liggande fasspontpanel. Östra och västra gaveln: Luckor klädda i stående, röd panel. Samtliga dörrar, portar och luckor är försedda med handsmidda bandgångjårn. 130 Fastighet Kushult 1:3 Miljöbeskrivning Kushult 1:3 har en regelbunden gårdsplan med mangårdsbyggnad tillsammans med två flygel byggnader längst i söder och ladugården, svin huset och en tröskverksbyggnad längst i norr. Två unga vårdträd, i form av tuktade askar utgör gräns mellan man och fägård. Förutom ovan nämnda byggnader finns på gården även en enkel lekstuga klädd i faluröd panel. Lekstugan är byggd av barn och hitflyt tad från Maltmossen. Söder om gården ska det enligt muntlig uppgift stå en byggnad kallad ”fårakojan”. Gården omges av öppna åkrar och steniga hag marker. I trädgården, innanför det vitmålade staketet, finner vi bland annat fruktträd, syrén och en gammal pump. Kulturhistorisk värdering: I Tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde Gårdsstrukturen tillsammans med det stora an talet bevarade uthus ger gårdens bebyggelse ett särskilt miljöskapande värde. Några ekonomibyggnader har därutöver ett visst byggnadshistoriskt värde, nämligen visthusboden (hus 3), vedboden (hus 4) samt ladugården (hus 6). Genom att ersätta nuvarande taktäckning på visthusboden med ett mer ålder domligt takmaterial skulle man kraftigt förstärka byggnadens kulturhistoriska värde. Kontakta gärna antikvariskt kunnig personal från kommun eller länsmuseum för att få råd vid renoverings åtgärder. l3l Skorsten Två tegelmurade, utkra gade skorstenar i nock. Plåtskodda och plåt krönta. Fasad Tilläggsisolerad. Ny, faluröd locklistpanel med profilerade lister. Vita knutar och omfatt ningar. Fönster Nya, kopplade 4lufts Mangårdsbyggnadfrån norr, Kushult 1:3 1. Mangârdsbyggnad Salsbyggnad i 1 1/2 våning uppförd år 1909 enligt Sveriges Bebyggelse. Ernst Albert Johansson var enligt muntlig uppgift byggmästare. Byggnaden har frontespiser på främre och bakre långsida. Verandan hämtade man från Hästholmen. Bygg naden renoverades och moderniserades år 1946 (Sveriges Bebyggelse). Det var förmodligen då man klädde in den faluröda, liggande panelen med eternitplattor, bytte ut 4luftsfönstren mot ospröj sade 2 och 3luftsfönster samt klädde in snickarglädjen på förstukvisten med masonit skivor. Vid en totalrenovering omkring år 1998 försökte man återskapa det gamla utseendet. Numera har huset en faluröd, stående locklist panel, nytillverkade kopior av originalfönstren och verandan har fått tillbaka sina figursågade balusterdockor. Grund Stora block av huggen natursten. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med betongpannor. Vita takfots brädor, dubbla vindskivor och oprofilerade tak fotstassar. 132 fönster med tvärpost. Liggande 2luftsfönster i halvvåningen. 6lufts fönster samt två 1luftsfönster i gavelröstena. Högst upp i frontespisernas rösten sitter seX kantiga, ospröjsade fönster. Dörrar Huvudentré: Tvådelad, vitmålad, helfransk dörr med sex fyllningar. Förstukvist/Veranda med vitmålade snickerier, betonggjuten bro. Västra gaveln: Sentida, vit enkeldörr med tre fyllningar varav en i glas. Skärmtak. Östra gaveln: Sentida, vit enkeldörr med två fyll ningar. Liten förstukvist. 2. Bostad Enkelstuga i 1 våning med vind och källare som innan hus 1 byggdes var mangårdsbyggnad. Totalrenoverades år 2001 och används idag som gäststuga. Enligt muntlig uppgift lär man tidigare ha haft höns på vinden. Grund Natursten Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med betongpannor. Vita takfots brädor och vindskivor. Skorsten Sentida, tegelmurad och utkragad skorsten med placering i bakre takfall. Fasad Tilläggsisolerad. Faluröd, profilerad locklist panel med vita knutar och omfattningar. En vit, vertikal list löper längs gavlama. Fönster Nya, kopplade fönster. Spröj sade 2luftsfönster med fyra rutor och vattenlist. På den norra gaveln sitter två mindre, assymetriskt placerade, llufts fönster med fyra rutor. Dörrar Entré framsida: En nytillverkad kopia av den gamla dörren. Tvådelad dörr i gulmålad, lig gande panel med en tvärgående list på den nedre delen. Ett nytillverkat överljusfönster med spröj s har ersatt det gamla fönstret som satt vid sidan av dörren. Entré baksida: Ny enkeldörr med gult fiskbens mönster och en snedställd glasruta upptill. Källaringång på den södra gaveln: Tvådelad, äldre brädport med handsmidda bandgångjärn. 3 Uthus Ålderdomligt uthus i form av en före detta visthusbod och sädesmagasin. Ett rum på över våningen lär även ha använts som sommarbostad som komplement till den trånga enkelstugan mittemot. En relativt välbevarad byggnad som länge stått orörd. I visthusboden finns exempelvis gamla salttunnor bevarade. Grund Stoppstenar i natursten. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med betongpannor ovanpå ett äldre tak av handspingat spån. Vita takfotsbrä dor och dubbla vindskivor. Röda, profilerade takfotstassar. Fasad Faluröd, oprofilerad locklistpanel. Vita knutar och omfattningar. Fönster Enkla bågar med handblåst glas. Småspröjsade lluftsfönster med nio rutor i gavlelröstena Ett liggande fönster med två rutor på baksidans halvvåning. Dörrar Två enkeldörrar klädda i svart, liggande spont panel och försedda med stocklås och handsmidda bandgångjäm. En tvådelad port klädd i sentida, svart, stående panel försedd med handsmidda bandgångjärn. I halvvåningen sitter tre bräd luckor. Samtliga dörrar sitter på byggnadens främre/östra långsida. 4. Uthus Vedbod och före detta svinhus. Grund Cementgjuten Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel ovanpå spån tak. Vita takfotsbrädor och dubbla vindskivor. Röda, oprofilerade takfotstassar. Fasad Faluröd, oprofilerad locklistpanel med vita hörn och omfattningar. Slätpanel på norrgaveln, norra delen av långsidoma samt i det södra gavelrös tet. Fönster Ett småspröjsat lluftsfönster med åtta rutor på vardera långsida. I det södra gavelröstet sitter ett lluftsfönster med seX rutor med stickbåge. Dörrar Framsida: En enkeldörr och en tvådelad port klädda i gul panel. Dörren har en liggande 133 fasspontpanel och porten är klädd i stående brädor. Baksida: Enkeldörr klädd i gul, liggande spont panel. Norrgavel: Igensatt dörr/lucka samt i röstet en lucka klädd i röd, stående brädpanel. Samtliga dörrar och luckor är försedda med hand smidda bandgångjäm. 5. Uthus Tröskverksbyggnad, enligt muntlig uppgift möj ligen uppförd under 1940talet. Grund Natursten Stomme Regelkonstruktion Tak Sadeltak täckt med korrugerad, vit plåt. Vita tak fotsbrädor och dubbla vindskivor. Röda, oprofi lerade takfotstassar. Fasad Faluröd, stående brädpanel. Dörrar Tvådelad port på vardera gaveln, klädda i brun, stående brädpanel och försedda med hand smidda bandgångjärn. Grund Stora block av huggen natursten. Stomme Liggtimmer samt regelkonstruktion i tillbygg nad. Tak Sadeltak klätt med korrugerad plåt. Vita takfots brädor och dubbla vindskivor. Röda, profilerade takfotstassar. Fasad Falurött liggtimmer med vita knutar och omfatt ningar. Vit sågtandsfris avslutar panel i södra ga velröstet. Tillbyggnad klädd i stående brädpanel. Tröskhus klätt i vankantade brädor. Fönster Småspröjsade lluftsfönster med tolv rutor, enkla bågar och handblåst glas. I det södra gavelröstet sitter ett korsformat fönster med sexton rutor. I de östra och västra röstena; trekantiga fönster med tjugo rutor. I det norra röstet sitter ett fönster med trekantig, spröj sad överdel och en nederdel som saknar glas. Dörrar Tvådelade portar och enkeldörrar i liggande panel eller stående brädpanel, de flesta försedda med handsmidda bandgångjärn. På den västra Röd brädlucka i västra gavelröstet. 6. Ladugârd Ladugård enligt Sveriges Bebyggelse uppförd år 1890. På ladugårdens västra långsida står ett tröskhus innehållande ett vandringsverk. Tillbygg naden på den östra lång sidan uppfördes enligt muntlig uppgift troligen under 1930 eller 1940 .9 'Å .g ...2, talet. Ladugård och vedbod/före detta svinhusfrån sydväst, Kushult 1:3 134 sidan är dörrarna och portarna gulmålade, på den östra sidan är de brunmålade och porten till tröskhuset år målad i svart. En port på den östra långsidan har ett spröjsat överljusfönster och är försedd med tVå småspröjsade fönster, en på vardera porthalva. På tröskhusets Västra fasad sitter en liten röd brädlucka, tillverkad i ett enda stycke. 135 Fastighet Kushult 1:4 Miljöbeskrivning Mangårdsbyggnad, tillsammans med alla uthus och ekonomibyggnader förutom ladugården, lig ger på norra sidan om vägen. I trädgården, som delvis omgärdas av ett vitt trästaket, växer bland annat två stora björkar, ett hamlat träd samt en syrénberså. Kulturhistorisk värdering: II Tillmäts ej något särskilt kulturhistoriskt värde Gårdsstrukturen tillsammans med det stora an talet bevarade uthus ger gårdens bebyggelse ett särskilt miljöskapande värde. Av ekonomibyggnadema har två byggnader ett visst byggnadshistoriskt värde, dels boden (hus 2) och dels avträdet (hus 6). 136 2luftsfönster med fyra rutor. I gavelröstena samt på våstgavelns nedervå ning sitter 6luftsfönster, de övre luftema år spröj sade och har fyra rutor per luft. I gavelröstena sitter dessutom tre mind re 1luftsfönster med tre rutor. I halvvåningen på baksidan sitter ett 1lufts fönster med två rutor och på tillbyggnaden ett ospröj sat 1luftsfönster. Mangårdsbyggnadfiün sydväst, Kushult 1:4 1. Mangårdsbyggnad Mangårdsbyggnad i 1 1/2 våning enligt Sveriges Bebyggelse uppförd år 1902 och modemiserad omkring 1920. Vid jämförelse med ett foto i samma bok ser man att byggnaden fått en ny förstukvist och nya fönster samt att man på fram sidan byggt till en frontespis. På husets bakre långsida finns en tillbyggnad. Grund Stora block av huggen natursten. Stomme Trå Tak Sadeltak belagt med tegelpannor. Gula, proñ lerade takfotstassar. Vita takfotsbrådor och dubb la vindskivor. Skorsten Två tegelmurade, utkragade skorstenar i nock. Fasad Gul, proñlerad locklistpanel. Vit, vertikal list de lar upp östgaveln. Vita hörn och omfattningar. Fönster Kopplade, 4luftsfönster med mittpost. De övre luftema år spröjsade och har fyra rutor per luft. Bågama år brunbetsade. I frontespisen sitter två Dörrar Huvudentre': Tvådelad, vitmålad dörr med sex fyllningar. De två översta fyllningama är försedda med spröj sade glasrutor med sex rutor. Tillbyggnad: Två sentida enkeldörrar. 2. Uthus Bod med förmodad bostadsdel i 1 1/2 våning. Grund Natursten Stomme Trå Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel. Vita takfots brådor och dubbla vindskivor. Skorsten Tegelmurad skorsten på den södra delen av det bakre takfallet. Fasad Faluröd, oprofilerad locklistpanel. Vita knutar och omfattningar. Fönster Framsida: Ett 2luftsfönster med sex rutor och ett småspröj sat 2luftsfönster med sexton rutor, enkla bågar. 137 Bodfrån sydöst, Kushult 1:4 Baksida: Småspröj sat 2luftsfönster med sexton rutor. Norrgavel: Småspröjsat lluftsfönster med åtta rutor samt ett 2luftsfönster med fyra rutor i röstet. Sydgavel: Småspröjsat 2luftsfönster med sex ton rutor samt ett 2luftsfönster med sex rutor i röstet. Dörrar En tvådelad, brunmålad dörr med sex fyllningar samt en enkeldörr klädd i brun fasspontpanel försedd med bandgångjåm. En liten röd lucka på framsidans halvvåning. 3. Jordkällare Grund/ Stomme Cementförstårkt natursten. Inskription i ce menten ”31/10 1955”. Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel på bar läkt. Vita vindskivor och takfotsbrådor. Dörrar Enkeldörr klädd i brun, stående panel. 138 4. Uthus Sentida förmodat garage eller verkstadshall. Grund Cement Stomme Ingen uppgift. Tak Sadeltak täckt med tra petsplåt. Röda, oprofi lerade takfotstassar och vita vindskivor. Fasad Faluröd, oprofilerad locklistpanel med vita hörn och omfattningar. Fönster Ospröj sade lluftsfönster. Dörrar Tvådelad port klädd i svart plåt på gaveln. 5. Uthus Uthus i l våning. Grund Cementsten Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel ovanpå spån. Vita takfotsbrådor och dubbla vindskivor. Skorsten Putsad skorsten på främre takfall. Fasad Faluröd stående slåtpanel samt locklistpanel. Vita hörn och omfattningar. Fönster Ett småspröjsat, kopplat lluftsfönster med åtta rutor. Dörrar Enkeldörr klädd i brun, liggande fasspontpanel försedd med bandgångjåm. På våstgaveln en tvådelad port klädd i svart, stående panel försedd med bandgångjåm. 6. Avträde Grund Cement Stomme Trå Tak Topptak klätt i takpapp. Gula, oprofilerade tak fotstassar. Fasad Gul, stående fasspontpanel med vita hörn och omfattningar. Fönster lluftsfönster med fyra rutor och bruna bågar. Avträde/”rån sydväst, Kushult 1:4 Dörrar Enkeldörr klädd i brun panel med vådringsspjåll upptill samt en enkeldörr klädd i gul panel på gaveln. 7. Uthus Garage Grund Cement Stomme Regelkonstruktion Tak Flackt sadeltak täckt med trapetsplåt. Vita tak fotsbrådor och profilerade vindskivor. Fasad Faluröd, oprofilerad locklistpanel. Fönster Två lluftsfönster med tre rutor på norrgaveln. Dörrar Två tvådelade portar klädda i svart, stående panel på sydgaveln. 8. Ladugård Ladugård i l våning, en ligt Sveriges Bebyggelse uppförd år 1896. Grund Huggen natursten och cement. Stomme Liggtimmer och regel konstruktion. Tak Sadeltak täckt med kor rugerad eternit ovanpå spån. Röda, profilerade 139 takfotstassar och vita dubbla vindskivor. Venti lationshuv i trä. Fasad Falurött liggtimmer och ny, omålad, stående panel. Vitmålad sågtandsfris avslutar panel på västra gavelröstet. Fönster Framsida och gavlar: lluftsfönster med enkla bågar och sex rutor, proñlerade överstycken. Baksida och västgavel: Liggande lluftsfönster med åtta rutor. Dörrar Västgavel: Tvådelad port klädd i stående, svart panel försedd med bandgångjäm samt en lucka i brun panel. Östgavel: Ny tvådelad port klädd i metallfargad plåt. Baksida: Skjutport klädd i svart trapetsplåt samt enkeldörr klädd i liggande, brun panel försedd med bandgångjäm. 140 Fönster på ladugård, Kushult 1:4 Fastighet Kushult 1:5 Miljöbeskrivning Gården Kushult 1:5 är belägen längst västerut i byn. Mangården, en mangårdsbyggnad med två flygelbyggnader, är belägen på den norra sidan av byvägen medan fägårdens byggnader till största delen ligger samlade på den södra sidan om vägen. Mangården avgränsas mot vägen av ett rödmålat trästaket med vita stolpspetsar. Grindstolparna är målade i rött och vitt, grinden saknas. En hamlad lönn markerar entrén mot den grusade gårdsplanen, tidigare stod det ett vårdträd även på den västra sidan av entrén. I trädgården som omges av en relativt nyuppförd gärdesgård växer bland annat äldre fruktträd och bärbuskar. I trädgården finns förutom nedan beskrivna byggnader även ett skjul, en mindre bod, en hundkoja samt ett antal bikupor. Kulturhistorisk värdering: II Tillmäts ej något särskilt kulturhistoriskt värde Gårdsstrukturen tillsammans med det stora an talet bevarade uthus ger gårdens bebyggelse ett särskilt milj öskapande värde. Flera av de äldre uthusen har dessutom relativt välbevarade exte riörer med bevarade äldre fönster och dörrar. Ett särskilt byggnadshistoriskt värde har den gamla visthusboden och snickarboden (hus 3). I . I 4 i. I 5 6 I,\ \ Il \ 1 \ .7 I \ 2 ,I \ D ' * .3 I, Nää I “N I, NN* ' I I 10 I l4l Fönster Framsida samt gavlamas nedervåningar: Kopp lade 2luftsfönster med lösspröjs, sex rutor. Två 1luftsfönster med tre rutor vardera flankerar entrédörren. Baksida: Två 1luftsfön ster med tre rutor samt ett ospröj sat 1luftsfönster. Gavelrösten: 3luftsföns ter med tre rutor per luft flankerade av två små 1 luftsfönster Dörrar Mangårdsbyggnadfrån sydväst, Kushult 1:5 1. Mangârdsbyggnad Mangårdsbyggnad i 1 1/2 våning med källare, en ligt Sveriges Bebyggelse uppförd omkring 1850 och renoverad år 1895. Byggnaden ska enligt muntlig uppgift ha renoverats och tillbyggts vid ett flertal tillfällen, senast omkring 1950. Fronte spiser pryder husets fram och baksida. Framför entrén har man byggt en förstukvist som kröns av en balkong. Ingång via byggnadens fram och baksida. Kållaringång på västra gaveln. Grund Cementerad Stomme Trå Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, sentida tegel. Vita, dubbla takfötter och vindskivor. Skorsten Plåtklädd skorsten i nock. Fasad Faluröd locklistpanel med vita knutar och omfatt ningar. 142 Huvudentré: Sentida, betsad enkeldörr med spröj sad glasruta upptill. Betongbro. Baksida: Sentida, betsad enkeldörr med två glasrutor. Betongbro och skärmtak. 2. Bostad Uppfördes år 1922 (Sveriges Bebyggelse) i 1 1/2 våning som undantagsstuga. Enligt muntlig upp gift av boende renoverades byggnaden senast på 1970talet, då man även inredde vindsvåningen. Byggnaden har en förstukvist med snickarglådje framför huvudentrén och en tillbyggd farstu på norrgaveln. Grund Stora block av huggen natursten med strukna fogar. Tillbyggnad: Cement. Stomme Trå Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt, sentida tegel. Röda, oprofilerade takfotstassar. Vita takfotsbrå dor och dubbla vindskivor. Skorsten Plåtinklädd skorsten i nock. Fasad Faluröd locklistpanel med vita knutar och omfatt ningar. Fönster Kopplade, ospröj ade 2luftsfönster. På baksidan även ett 3luftsfönster. Gavelröstenas 2lufts fönster flankeras av två små lluftsfönster. Dörrar Huvudentré: Sentida enkeldörr klädd i stående, smal panel målad i grönblå farg. Sexkantig rå glasruta upptill. Tillbyggd farstu: Sentida enkeldörr klädd i stå ende, smal panel målad i grönblå farg. 3. Uthus Vålbevarad snickarbod och visthusbod. Grund Huggen natursten med strukna fogar. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak belagt med tegelpannor. Profilerade, röda takfotstassar. Vita takfotstassar och dubbla vindskivor. Fasad Falurött liggtimmer med vita knutar och omfatt ningar. Locklistpanel på sydgaveln. En vit lisen på framsidan och en röd på baksidan. Fönster Ett spröjsat 2luftsfönster med seX rutor och enkla bågar på vardera gavel. Dörrar Två enkeldörrar på bodens framsida klädda i svart, liggande fasspontpanel. Dörrarna är för sedda med handsmidda bandgångjårn och lås samt krönta med vita vattenlister. En trappsten i natursten och en betonggjuten. En lucka i vardera röste, den på sydgaveln röd målad och den på norrgaveln svartmålad. Båda försedda med handsmidda bandgångjårn. 4. Uthus Före detta svinhus. Mindre växthus på södra långsidan. Grund Cement Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel ovanpå spån. Vita takfotsbrådor och dubbla vindskivor. Skorsten Tegelmurad skorsten i nock. Fasad Faluröd panel. Fönster Spröjsade lluftsfönster med seX rutor, enkla bågar. Dörrar Östra gaveln och norra långsidan: Enkeldörr klädd i svart fasspontpanel försedd med hand smidda bandgångjårn. På norra långsidan sitter också en röd svinlucka, även den försedd med handsmidda bandgångj årn. Gavelrösten: Röda luckor med nya bandgång Jarn. 143 5. Avträde Grund Cement Stomme Trä Tak Pulpettak. Vita takfotsbrådor och vindskivor. Fasad Faluröd locklistpanel med vita hörn. Fönster Två lluftsfönster med vita bågar. Dörrar Enkeldörr klädd i svart, stående panel försedd med handsmidda bandgångj åm. På baksidan en enkeldörr klädd i röd, stående panel försedd med bandgångj åm. 6. Uthus Mindre bod. Grund Cement Stomme Trä Tak Sadeltak belagt med trekupigt tegel. Röda, opro filerade takfotstassar. Vita takfotsbrådor och dubbla vindskivor. Fasad Faluröd, stående fasspontpanel och locklistpanel. Vita hörn och omfattningar. Fönster Ett 2luftsfönster med fyra rutor och enkla bå gar på vardera gavel. En rödmålad lucka i norra gavelröstet. 144 Dörrar Enkeldörr klädd i svart, stående fasspontpanel försedd med nya bandgångjårn. 7. Jordkällare Grund/ Stomme Cement Tak Gråspåls Dörrar Enkeldörr klädd i liggande, svart fasspontpanel försedd med bandgångj åm. 8. Uthus Garage, troligen uppfört under l900talets andra hälft. Grund Cement Stomme Cement Tak Sadeltak Fasad Vitslammad cement. Gavelröstena klädda i falu röd locklistpanel. Dörrar Två tvådelade portar på östra gaveln. Portarna år klädda i stående, svart panel och försedda med handsmidda bandgångj årn. I röstet sitter en röd målad lucka. 9. Uthus Vagnslider. Grund Ej synlig vid inventeringstillfallet. Stomme Stolpkonstruktion Tak Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel ovanpå spån. Röda, oprofilerade takfotstassar. Vita takfotsbrå dor och dubbla vindskivor. Fasad Faluröd locklistpanel med vita hörn. Fönster På norrgaveln sitter ett småspröj sat lluftsföns ter med tolv rutor och i röstet ett 3luftsfönster med åtta rutor per luft. Fönstren kröns av vita vattenlister. Dörrar På framsidan/den östra långsidan finns tre två delade portar samt en enkeldörr. På norra gaveln ytterligare en enkeldörr. Samtliga klädda i svart, stående panel och försedda med handsmidda bandgångjåm. I det södra gavelröstet sitter en röd lucka försedd med nya bandgångj årn och på framsidans halvvåning ytterligare en lucka. 10. Uthus Vedbod och tidigare hönshus. Grund Ej synlig vid inventeringstillfallet. Stomme Liggtimmer i hönshusdelen i söder och stolp konstruktion i vedboden. Tak Sadeltak belagt med tegelpannor. Röda, oprofi lerade takfotstassar. Vita takfotsbrådor och dubb la vindskivor. Fasad Stående, faluröda brädor. Vita omfattningar. Panel under takfot avslutas nedtill med röd såg tandsfris. Fönster 2luftsfönster med seX rutor. Dörrar Två enkeldörrar på framsidan/västra långsidan. Den ena klädd i svart, stående panel försedd med handsmidda bandgångj årn och den andra klädd i svart masonitskiva. På sydgaveln sitter en röd hönslucka under fönstren. 11 . Uthus Mindre bod. Grund Natursten och cement. Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med korrugerad etemit ovanpå spåntak. Vita, dubbla vindskivor. Fasad Falurött liggtimmer med röda knutar och omfatt ningar. Stående panel i röstena. Dörrar Enkeldörr klädd i stående, faluröd brådpanel för sedd med handsmidda bandgångjåm. 12. Ladugård Ladugård med tillbyggnader på västra gaveln och baksidan. Enligt Sveriges Bebyggelse uppförd år 1888 och ombyggd år 1946. I ladugården håller man ett större antal kor. Grund Natursten Stomme Liggtimmer Tak Sadeltak täckt med korrugerad eternit. 145 Fasad Falurött liggtimmer och stående panel. Röda lisener, knutar och vita omfattningar. Fönster Framsida: Småspröjsat lluftsfönster med tolv rutor samt fyra lluftsfönster med två rutor. Tillbyggnad: lluftsfönster med två rutor. Takkupa: Trekantigt, småspröjsat, lluftsfönster med åtta rutor. Dörrar Framsida: Tvådelad port klädd i svart, stående panel försedd med handsmidda bandgångjårn samt en enkeldörr klädd i sentida, stående svart panel. Våstgavel: Tvådelad, mindre port klädd i stå ende, svart panel samt en port och en enkeldörr på tillbyggnaden. Baksida samt tillbyggnad: Tvådelad port klädd i svart, stående panel försedd med bandgångjåm samt två skjutportar klädda i svart trapetsplåt. 146 13. Maskinhall Nyligen uppförd maskinhall sammanlänkad med ladugården genom en skjulbyggnad. Grund Cement Stomme Regelkonstruktion och järn. Tak Sadeltak täckt med trapetsplåt. Fasad Faluröd, stående panel med vita hörn. Dörrar Västra långsidan: en dubbelport klädd i metall fargad plåt samt en skjutport klädd i svart tra petsplåt. 147 Slutord Det här är den andra av två rapporter som be handlar byggnadsbeståndet i Hålaveden. Före liggande rapport innehåller en bebyggelsehis torisk inventering samt värdering av åtta av Håla vedens 158 hemman. Tidigare undersökningar inom Hålavedsproj ektet har framhållit områdets ålderdomliga och välhävdade j ordbrukslandskap samt visat på en rikligare förekomst av fornläm ningar än man tidigare känt till. Det stora anta let äldre landskapselement och den betydande biologiska mångfalden har med stor sannolikhet sin förklaring i det småbrutna landskapet. Då den naturliga bebyggelsen i Hålaveden alltid varit ensamgårdar och mindre byar, medförde laga skiftet inga större förändringar i odlings landskapet. Detsamma verkar gälla för bebyggelsen på de i denna rapport genomgångna fastigheterna. Mindre byar och ensamgårdar utgör fortfarande större delen av byggnadsbeståndet. Vid en j äm förelse med kartorna som upprättades i samband med laga skiftet i slutet på 1800talet kan man se att utflyttningen av gårdar enbart skedde i mindre omfattning. Gårdarna i Hålaveden har därför i stor utsträckning fått stå kvar på sina ursprung liga lägen. Att de enskilda gårdarna dessutom ofta bevarat många av sina äldre uthus minner om det ålderdomliga månghussystemet och tyder på att bebyggelsen här långt fram i våra dagar varit relativt opåverkad av jordbrukets struktu rella rationalisering och omvandling. Även om laga skiftet inte påverkat by och gårds bebyggelsernas placering i någon större omfatt ning, så har de enskilda byggnadernas utseende inte undgått förändring. Detta märks särskilt väl vad gäller ladugårdama av vilka de flesta bygg des under slutet av 1800talet eller under början av 1900talet. Den senast uppförda ladugården byggdes år 1946 (Pelarebo 2:1, tidigare 1:4). Det stora flertalet är medelstora ekonomibyggnader uppförda i 1 våning med skulle. Fasaderna är of tast försedda med rödfärgad, stående panel med vita knutar och omfattningar. Dekorativa inslag såsom vitmålade, sågtandsforrnade friser samt 148 fantasifullt utformade gavelröstefönster är van ligt förekommande. De två ladugårdsbyggnader som är uppförda i början av 1800talet (Höghult 1:3 och Kushult 1:2) har båda gavlar som är timrade ända upp i röstet samt enkla fasader som nästan helt saknar dekorativa element. Att ladugårdama ofta är av nyare datum faller sig naturligt med tanke på det förhållandevis hårda slitage som dessa byggnader utsätts för. Att man i stor utsträckning även låtit modernisera, renovera eller uppföra helt nya bostadshus har dock andra förklaringar. En majoritet av man gårdsbyggnaderna i undersökningsmaterialet verkar ha uppförts kring tiden för laga skiftet. Här rör det sig sannolikt om en vilja att uppvisa ökat välstånd och/eller påverkan av nya influ enser utifrån. Det var säkerligen inte ovanligt att de utflyttade gårdarna uppförde nya huvud byggnader med ett modernare utseende, som i sin tur påverkade de kvarvarande bönderna att bygga nytt. Mangårdsbyggnadernas utseende varierar kraftigt från torpen och de mindre gårdarnas en kelstugor, till de större gårdarnas ljust panelade, verandaförsedda salsbyggnader och de sentida villaliknande bostadshusen. Det som flertalet av dessa ändå har gemensamt är dekorativa detalj er i form av exempelvis vackert profilerade tak fotstassar eller krysspröjsade halvvåningsfönster. Tyvärr har endast ett fåtal av boningshusen fått behålla sin ålderdomliga/ursprungliga karaktär. Tillbyggnader, nya fasadinklädningar, sentida fönster och moderna villadörrar är exempel på förändringar som förändrat flera av byggnaderna i denna rapport, ibland till oigenkännlighet. Dä remot har det stora antalet uthus, som ofta mist sin ursprungliga funktion, ofta bevarat ett mer ålderdomligt utseende. Rambergstorps by framstår som en av denna in venterings mer intressanta områden. De tre små gårdarna ligger utspridda utmed den slingrande grusvägen. Vi kan följa byns utveckling alltifrån det att den förste inbyggaren Anders Ramberg kom hit omkring 1780 och anlade ett torp fram till dess att ägorna på 1880talet delades upp i tre mindre gårdar. Norrgården, Mellangården och Södergården finns kvar än idag och har samtliga välbevarde byggnader i behåll. Den lilla, före detta ensamgården, Staffanstorp har en mycket enkel gårdsbebyggelse som sna rast for tankarna till en torpbebyggelse. Denna typ av enkla bebyggelse med en mindre enkel stuga som mangårdsbyggnad verkar inte vara helt ovanlig i Hålaveden. Staffanstorp har med sina ålderdomliga och oförvanskade byggnader, en stuga och en bod, ett stort kulturhistoriskt värde. Ett intresse ur industrihistorisk synvinkel har bebyggelsen, framförallt själva sågverksbygg naden, kring Krokseryds såg. Verksamheten här lär ha anor ända tillbaka till 1500talet. Linköping i januari 2003 Lisa Johansson antikvarie 149 Referenser Tryckta källor Kulturmilj övårdens bebyggelseregister Inventeringshandbok, RAÄ, Trelleborg 1998 Natur Kultur: Miljöer i Östergötland: Naturvårdsplan och kultur minnesprogram, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Linköping 1983 Sveriges bebyggelse: Landsbygden, Östergötlands län del V, Udde valla 1948 Svenska gods och gårdar del XIX, Sydvästra Östergötland, Uddevalla 1940 Artiklar ”Gamla gårdar i Ödeshög”, Östgöta Correspondenten, 193507 1 7 ”Rahmbergstorp i Stora Åby berättar”, Holger Edlund, I Rökstenens bygd, Ödeshögs kulturnämnd, 1976 Kartor Ekonomiska kartan från 1983 (flygfoto 1978) Ekonomiska kartan från 1948 (flygfoto 1945) Karta över Dals och Lysings härad 1881 (187677) Karta över Boeryd, Storskifte 180405 (St Åby sn Akt 88) Karta över Boeryd, Laga skifte 1862 (St Åby sn Akt 185) Karta över Frebol, Storskifte 180102 (Ödeshög sn Akt 66) Karta över Frebol, Laga skifte 184957 (Ödeshög sn Akt 142) Karta över Höghult, Laga skifte 1864 (St Åby sn Akt 197) Karta över J ärperyd, Storskifte 1823 (St Åby sn Akt 106) Karta över J ärperyd, Laga skifte 185960 (St Åby Akt 177) Karta över Krokseryd, Laga Skifte 1842 (St Åby sn Akt 139) Karta över Kushult, Storskifte 1785 (Ödeshög sn Akt 28) Karta över Pelarebo, Storskifte 1805 (St Åby sn Akt 91) Karta över Rambergstorp, a a 1790 (St Åby sn Akt 65) Arkiv Östergötlands länsmuseum Fornlämningsregistret Ortnamnsarkivet i Uppsala 150 Fristående berättelser /Otryckta källor Byggnadsinventering i Ödeshögs socken från år 1949 (Östergötlands länsmuseum) Sammanställning av uppgifter ur kyrkböcker och mantalslängder, Freddie Hallberg, 1996 (Östergötlands länsmuseum) Sammanställning av arkivmaterial och kartanalys över Hålaveds bygden, Nr 83 Höghult, Nr 95 Rambergstorp, Nr 75 J ärperyd, Nr 101 Krokseryd, Anna Blomqvist (Isaksson)/Carin Claréus, Hans Liman (Länsstyrelsen Östergötland) Minnen från 8 gårdar i Ödeshög sn Holaveden, Christer Wiking, Studiecirkel 1997 (Länsstyrelsen Östergötland) Stavabygden gränsbygden, Bidrag till Stavabygdens historia, Arne Ivarsson, Utkast 20020909 (Ödeshögs bibliotek) Verner AX berättar vidare, Ulla Baugner; red, Utkast (Ödeshögs bib liotek) Muntliga källor Edvard Carlsson (Frebol 1:6 och Sväm 6:8) Lennart Edlund (Rambergstorp 1:31 och 1:32) Ingrid Ehinger (Rambergstorp 1:31 och 1:32) Margareta EhingerHolmberg (Rambergstorp 1:31 och 1:32) Patrik Erixon (Krokseryd 1:2, 1:3, 1:4, 1:5 och 1:6) StigÅke J osephsson (Boeryd 1:4) Kristina KastmanBergling (Boeryd 1:13) Sebastian Lidegran (Frebol 1:6) Margareta Lysén (Höghult 1:12) Britta Martinsson (Höghult 1:8) Edda Orsin (J ärperyd 1:9) Lennart Oskarsson (Höghult 1:3) Sixten Pettersson (Göleryd 1:9) AnnaBritta Schönbeck (Frebol 1:5 och 1:7) Mikael Wahlberg (J ärperyd 1:8) Kurt Waldau (Pelarebo 2:1 och 2:2) 151 Pä uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län har Öst ergötlands Iänsmuseum under våren 2002 utfört en kultur historisk bebyggelseinventering av nio utvalda fastigheteri Hälaveden; Boeryd, Höghult, Järperyd, Krokseryd, Pelarebo och Rambergstorp i Stora Åby socken samt Frebol och Kushult i Ödeshögs socken. Samtliga belägna i Ödeshögs kommun. Hälaveden är namnet på den bygd som sträcker sig från Ödeshög i norr till länsgränsen i söder. l väster och öster avgränsas omrädet av Vättern respektive Lysings häradsallmännings stora skogsomräde. Omrädet karaktä riseras av ett smäskaligt och älderdomligt odlingslandskap. Den täta förekomsten av välhävdade ängs och hagmarker saknar motstycke i Östergötland. Eftersom det smäbrutna landskapet karaktäriseras av små byar och ensamgärdar medförde laga skiftet relativt små förändringar, endast ca 25% av gärdarna blev älagda att flytta ut. Motsvarande siffra för Östgötaslätten är 75%. Trots att varken laga skiftet eller det moderna jordbrukets strukturella omvandling päverkat by och gärdsbebyggelsen i någon större omfattning, så har de enskilda byggnadernas utseende inte undgått förändring. Detta märks särskilt väl vad gäller ladugärdarna och mangärdsbyggnaderna, medan uthusen som ofta mist sin ursprungliga funktion ofta bevarat ett mer älderdomligt utseende. Rapport 14:2003