Resehandbok - omfattar Ödeshög Vadstena och Hästholmen

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

102 Tw' 7. ÖdeshögVadstenaRlngstorp. 5 km Kättinge [16 m). (Väg 41m: NO förbi Kättinge §36 “1:1 Bramik, hdeikommiss inom ätten Taube.) Härifrån ti 4 km Jomsborg. 3 km 5 om kyrkan och säteriet med samma namn {målningar i kyrkan, som restaurerats på ett synnerlig! värdigt sätt; ny altartavla). Trakfen ändrar nu karaktär och antager mera skärgårdsnntur. Hittills har järnvägen gått över skäligen jämna och en formiga. slätter, delvis mycket bördiga _ Vikllolandet torde höra till. Östergötlands »styvastm jord. Genom omväxlande löv och barrskog iill 4 km Öbnebo vid en utgård till Goñåenoik [se nedan). Härifrån går en bvväg 5_ till Isnå's och sedan. V till (31.5 km) Gotñeøwik, förtjusande bo äget_vrd en gmal Vilz av Svanfgiirdon, med präktiga byggnader' stor pank och vidsträckta promenader. Inom kort uppnås åndsüitionen 5 km Arkösund [9 m). Norrköpings _Saltsjöbad och uthamnv Vackra anläggningar och skogspromenader. Arkösunds ?soer och restaurang (om sommaren 22 mm med 40. bäddar. vintertid 'i' och 14 resp.: Lao2.50 per (1 ggn; H kr. per vecka. Pensionspris vid minst 5 dagars vistelse 415 lir. per dag. 32.50 per vecka,1 120 kr. i mån. Vin och öl till spisande gäster. Varmbadhus. Sällåknparum, läamln. Rikstel. Hotellet m 3._ Restaurangen nr 2 Arkösand). Varm och kalibadhns. Tillfälle till sjüfágeisjakt och fiske. Järnvägssgår leda ned iill hamnen, där omkr. 8 m. d'opl: vatten ones vid bryg an. Segelleden söderut från Nlorrköping går här igenom irkösnnd. Mittemot på airkön ligger en lotastation. På SV udden vid lotsåldermannens bostad gjorde NoRszsmoLo det första. försöket att med. diamantborr genomtränga hälleberget för att komma till vattenförande lager. På. 33 m djup nåddes ett sådant.. som nu mera. lämner ett gott och kallt, något stramt sött vatten. En skäms från 16'!? finnes å .Alkön, och år 1439 ovalüts här ett. stillcsiånd mellanlERIK av ommern och KARL wasson. NOrmt lig er_en tullstatlon å Härnön _och ytterligare några. km norrut den 8 ogzga Gränsön med lotsatation. Tur. 7. ÖdeshögVadstenaHLinköpingw Ringstorp. Kartor: Generalatabens blad. 44 Hjo, 54 Karlsborg: 55 Finspång och 45 Linköping. Linjen ÖdeshögFågelsta. 42 km, tillhör FågelstaVadstena Ödeahögs järnväg; FågelstawRingstorp, 83 km, mlJeräknaL hn ÖdeshögVadstenahRingstorp. 7 Tur. 103 jerna. Klackrike orensberg (8 km) och FornåsaMotala (15 km), tillhör Melleçete stergötlands järnväg. Samtliga banor smala a riga. Elektrlñermgen ax Mellersta Östergötlands järnväg avsluta es sommaren 1915. Banan genomgår nur.ket omväxlande och VMI:rag gamla kulturbygder. Från Hästholmen till Vadstena. övervägande god cykelväg; lünunde tur för cykelâkare. Odeskögge kyrkby ligger 16 km från Smålanâs rånsen och_29 km ;Kom Gränna, vid ett landsvägskors, är Lin köplngs och Orebmlandsvågama förena sig för att genomgå ålefaveden, den fordom väldiga skogstrakt, som hürJar strax 121mm. Åskvåider över sIlLtten vid Alvastra. G. F FANT fot. Hotell Royal, vid Storgatan (9 rum med 20 bäddar. 12 kr. per dag. 310 kr. per vecka., 'F kr. per manen.. äällskapsmm. Rikstel. Ödeshög 21); Stora .hotelfet. lzii'kstelefnnE telegrnfI postkontor. läkare, apotek .och tingsställe. Skystn. Från Ödeshög går banan rakt N utefter landsvä en till 3 km Sjösborp, hållplats nära liknünmd agendan” .), At Ö synes Stam Aby kyrka, v Vättern. Over jämn slätt till 6 km Hästholmen nära intill V Tollsiads kyrka (0). Station även på linjen MjölbyHästholmen (Tur 9). På de genomgående turerna gå tågen ända ned till Hästhol mens hamn för att avlämna resande och gods. Direkta ____å,_:.=._.?+__y.. w.;\_|\'__':.\'. 104 TM 7' ÖdeshögVadstenaRingstorp. biljetter gällande för överfert till Hjo och vidare säljas på alla stationer å hela. sträckan. Dessutom står Hästholmen iångbåtsfürbindelse med Jönköping, Vadstena. och Motala.. (Se under rubriken Häst holmeu i registret till »Sveriges kommunikationen.) Vid Hästholmen finnes en vackert belägengästgivargård, med härlig utsikt mot Omber ; man kan även taga in på. Om bergs turisthatell (se nedan). :1 den s. k. Kungsör: eken 0111kr. 90 m från Vättern finnas spår efter en törskensning. som men påstår, att av Gerdt Snakenborgs fästen. Omöjligt är detta icke, ty redan under medeltiden var Hästhotmen övar fartsort tili Västergötland. På. klippor vid Hästholmen märkliga hällristningar. Men kan härifrån taga. skjuts eller. gå. till [3 km] Oinbergs turisthotelli då. man passerar Alebáeks bra, där SVERKER I å'ulottan 1156 (?) på. väg till Västra Tollstade kyrka [när ades av sin stalldrüng. En minnessten är här 11 prest av VadstenaOmberrrs turistftirening 1896 på den p :1125, traditionen utvisar. Å Gillbergs sluttning mel; Vättern synes Ellen Keys villa »Stranda. Järnvägslinjen från Hästhelmen till Vadstena går ge nom en fört'usande vacker och Illä'ükel. bördig mark med skiftande _oc fängslande naturtav or Över Vätterns och Tåkerns vattenytor, de böljande eädesfälten och Ombergs mörka. vägg. Över slätten med härlig utsikt mot. Omberg (11.), Hede kyrka (h.) 00h Älebäcksbron (v.) samt förbi Ateastra min (v.) till '45; . Hua.. ....;. 9' .m 2 km Alvastra vid foten av Omberg, som härifrån lämpligast kan besökas. (Sid. 179.) Nam järnve sstatie nen har på en grushed anträffats ett märkligt orniida gravfält. Från stationen är mnkr. 10 minuters väg till Ombergs turiethoñeii. (Först V till bergskanten, därefter 5 till dess ber esluttninggn u pnås, då hotellet ligger in. mitt för Kun _sgârden me niinen åt'O.) Skjuta möter vid stationen efter tillsäge se. Etñykter: Till. Omberg, Airastra och _pritbyggncden från stenåldern, se Tur 22. Benen framgår nu utefter foten av Omberg med utsikt österut över bl. a. Röks och Svanhaie kyrkor samt den stora sjön .Trikem, berömd för sitt rika fågelliv och sin ñskrikedom samt sitt ringa djup. Tåkerns yta innefattar över 4% kvkm och ligger 51,12 in över Vättern; flera gånger har man füretagit sänkningar av dess Område. På något arstånd från Tåkern ligger ÖdeshögVadstenaRingstorp. :r' Tur. 105 3 km Ombergå station. (Även härifrån kan man besöka berget, se 1' 22.] Man kommer nu ut på den stora Dagsmossen med rika iorvlager till 3 km Väversunda, där åt Ö synes den gamla kyr kan, som bl. n. har en uråldrig dörr med runor. I en h ggnad nära intill föddes rår store kemist BEHZELIUS. tallför dess gavel har rests en minnessten: »År 1779 föddes har Jöns .Luma BEstLms. den världsbekante velensknpsmannen. Fosterhygdens folk reste stenen år 1879.› Följande efter det allt mer sluttande Ombergs raka. sträckning åt N, kommer banan, som hittills gått i en skoglös nejd._ vid Djurkålln. in i en liten skogspark och när därefter 4 km, Berghamn i närheten av Vättern och Borgs udde, »Drottning Ommas borg» [se Tur 322). Utmärkt vackert llgger på. Omhergs norra sluttning. 15' min. väg från statio nen, Borghomns turistkoieil, som år en utmärkt utgångs punkt for länder på Omber . ppet 15 maj15 sept. lnvid stationen ligger G llen iammars pensionat [jürmägs hotell), öppet året om. e utförligare sid. 180. Borgharnn är ett uråldri t kalkstensbrott, som redan under medeltidens första dagar hear etuts (Yada.teman Alvustra kloster nn. H). I våra dagar har sten härifrån använts till Nationalmuseum. I närheten ligger Birstads kaiksnensbrott, dit ett. sidospår från Bor hamn leder. och B:s hamn. som vissa. dagar i veckan anlöpes av önköpingVadstenaMotala båtar. Pâ. T'ålsterläsa ägor. med vacker utsikt. över Vättern! påträffades 1830 en häüekista från sten åldernf där minst 1? personer jordats. _ Banan gör här en betydande kurva och går rakt åt Ö förbi Bårstads kalkstensbrott till 4 km Rogslösa, S om Rogsiäsa kyrka, som blivit m sket omtalad för de märkliga. järnbeslagen å kyrkodörren, vi ha rise. överst en jakt med hjort, hundar och falk. på. nedre delen en riddare, som besegrar en drake; bakom honom synes satan, som hårdrager och gisslar en kvinna och står över en orm. samt vidare en kvinna, som stiger uppför ett träd med en segerpalm eller dylikti handen. Dörren skall enli t sägnen vara. hämtad från Ommas borg, drottningen, som odde på norra udden av berget. Vid Källsiads anhaltstation synes S Källstads nya kyrka med trappgaveltorn, och man når strax därefter 106 Tur. 7 ÖdeshögVadstenaRingstorp. 3 km Herrestad ej långt från den intressanta kyrkan (från 1300talet, med trappguveltorn] av samma namn {S). Här invid låg en av Sveriges äldsta folkhögskolan 3 km gg Häger St. Vilseberga egendom. Banan går därefter åt ti 3 km Ameberga. 3 km N ligger Orberga SGUåriga vackra kyrk a, varifrån man har en synnerligen vacker uisikt. Vid kyrkan har prins Eu en låtit ål. sig uppbyggd en sommal'hostnd med härlig utsi i; över Vänern. Örbe s. k 'rka är h ä ä 1100talet men har 11 li :en ietets fullt. restäårertlfts. Belägåiå på en höjd, asynes den iida oåkriug och är bekant för sina vackra takmalningar från HDDtalen_ Län re norrut. på. själva näset. li ger (vägen går från Urherga. först ett ork stycke V, men _blijer se an av åt N] 4 km Nässja kyrka, även den från medelçiden. Aven härifrån en mycket. vacker utsikt. Strax N om kyrkan ligger ett :av provmsens ansenlignstn fornminnen, en oval domarsving, bestaen de av 24 kalossalablock med ett. avstånd sinsemellan av tre steg. Några av stenarna äro ända till 23 m höga och 7 rn i omfång. Man påstår. att Dale härad här haft. sitt tfn ställe. Det har sagts. att. “anblicken av det. hela gör ett. över mä tigt intryck på åskådaren”. För övrigt. finnes i socknen en hel del Eomminnen från järnåldern. Strax här bortom anllalislationen Norehoff till v' Verner von Heidenstams »Naddäx varefter man passerar Mjölnaån, sjön Tåkerns utlopp, 00h. Starby kungsgård (t. 1:.) samt framkommer till 4 km Vadstena' med (1915) 2,78! invånare. Stadskoñclleé (Bellcmw) vid Rådhustorget [ingång från Slotts gatan) 0,' .fa 20 mm med 30 bäddar “In"3% 15 rum med 23 bäddar; rum 1.503 kr. per dy n. Fullständiga utskänkningsrüttigheter. Eisktr. ljus. Läsrum. ikstel. Vadstena 40)_ Rum för resande. Restaurala'um i Stadshotellet, samt Hamnschwelseriet (nyktert.) vid lämnar: (under sommaren). Kandüorier vid Storgatan och Stads ryg an. osll'contor (kl. 8 f. .um1.30 e. m.. 5.3043.30 e. :11. aückendagar; kl. Sea9.36 f. m. och Lao2.30 e. m. sön och helgdagar). Telegraf (kl. 8 f. :ne9 e. :11. söckendagar samt. 810 f. m., 1.4 och 68 e. m. sün och helgda r) Telefonscacion (kl. 6 f. I'mll e. md. _ Bankkonsor 1. 10 f. m.1.so 9. nu. men lord. kl. 9 f. m.l..80 e. m.) 1 samma hus som posten vid Rådhustor et. _ Bokkandel (Turistföreningens ombu , kameror 0. d.) och Apotek pa. var sm sida av Bådhustor et _ _. _ Angüátsñrbindelser med orghamn. Hästholmen, Granne.. W1 slngsö, Jönkö ing Hjo, Karlsborg, Medovi, Askersund1 Motala., Göte borg och Sto.: olm. Jämtâfñfüåüdciâc med F'øelsta, Motala., Hallsberg (Stockholmlä Mjölbiv, 1511.3 'öping (Stockholm ; Borghamna och Omberg: (Akutra) tmistnote . 1 Stadsbeskrivningen av dr A. V. LUNDBERG. ÖdeshögVadstenaRingstorp. ?Turn 107 Skfuts (och bil) till Motala, Nyby, (Jstad, Skänninge; till samt liga; stäilen omkr. 15 km. Knyp lade spanar p*Vadst<maspefsar“) utgöra, som känt., en specia litet för 'sdstenaortem fru Handel (Hovsgatan), fm Sjöstrand (Aurele In elots Storgatan)._ fröken Larsson (nära, bank post och telegra huset). I Vadstenasmyeken, efter motiv från den heliga Bit 'ttas (don hel. Kjaterinas i') relikskrin, hos guldsmedon E. Lmdoro (Rådhus torget . I I staden utkommande tidningar: Vadstena. .läns tidning och Östgötebladet (vardera, 3 :inget i veckan). ' Vadstena (Vadstena. materia, Wastma) är en gammal klostersted: “53. Birgittas stad". Till henne och hennes kloster knyta sig dess. äldsta minnen: hennes bild är stadens va en. Bmei'r'm är sin tids och väl alla. tiders märkligaste kvinna, en i den övriga världen mest kända, vår medeltida största siersks och skald onani sina Uppenbarelser Revelationes . Hon föddes 1313 G). 1411 fiirdsde till Rom 1319 8), til Heliga lan et 1371, avled i Rom 23 'oli 1313. å. ett gammalt folkungagods. Veztenag skün 1; M' Magnus Eriksson och drottning Blanka.1 rundade han ett kloster, efter up enbarelser från sin brud um'iåzristns, stiftade hon Birgittiner or en. Ordo Saudi' Soldater??? [ år Frälsares orden] sub ramla åringa .glim' (efter 5' Ai re el). Det klostret. vart moder för dotterkloster 1 Norge, Danmark. yskiand, England. Holland, Italien. S amen, Nya världen, blev 151' Sverige förbindelaeled :med söderns nitur, en skola för svensk lärdom, språk. konst. lmndiisli'zjd1 trädgårds konst, jordbruk, gljiorde Vadstena till Sveriges Rem, medelpunkten för tidens vetens a. och Nordens politik. På. den tiden var reli ionen samhällsbil ande, och de tusental av ilnrimer, som från orden| Englund, Tyskland. Spanien vaillfärda e Fit.. 'v0 .upphov till Vadstena. stad. som. av drottning Margareta. fic sina första privilegier år 1400. Aldre är staden ej. Men den heter med rätt “Gamla Vadstena”1 ty in en annan gammal svensk stad, utom Visby, har så bevarat sin Iderdemlighet. Annu är där ett stycke av gamla tider. gamla. minnen. minnen av Birgitta. främst och Katarina, ildnrgmreha.1 Filippa. Erik av Pommern, Engelbrekt! Karl Knutsson. Stomme.. Gustav Vasa., Hans Break, hertig Magnus., hertig Johan, Karl IX, riksånkedrottningen Hedvig Eleonora.. Vid Rådhusio et ligger Rådhuset, b'ggt liksom många endreblan stadens hus av kul erslen. Västra delen åt Hsmnparken torde vara från medeltiden, den östra, med tornet, är från Johan Hits tid eller äldre. Rådhusgalen (nyckei i polisvaktkontorct) är 11 ligen pie tetsfullt och väl restaurerad. Vid samma torg igga ännu fyra gamle gråstenshus (från 1580talet ?'J: ett invid apoteket [1 dess trädgård tvâ pärontrâd från 1500talet ?L bokhandeln. slakteriboleget Och Engelbrektskuset, nu privathyggnad. Till det sistnämnda. knyter traditionen minnet av herredagar ooh L'ådsmöleu, Främst det, där Engelbrekt oväntad tillkom den 16 aug. 1434 och nüdgude herrarne ett uppsäga Erik av Pommern tro och lydnad. Västra. delen av byggnaden är gammal, delen närmast torget yngre, 1600talet. Den svnes då. ha varit ett handelshns med al'kader, tillhörigt en släkt Udd, vars bomárken och namechifer synas i slut stensrna, åt Storgatan. Ulefter samma gata finns det elt ................. .. _ .. . , .bunt .5 :1.5 74.... ./.. ,.ärå. . H ..5111Ãäñ.3øua ÖdeshögVadstenaRlngstorp. . uaâååéåäma , äâäååêåäm .5419.55 ääiä ., nn §3... nâgra... Enn. 3.. .n .5. .mmâhmnååñä ...nämen .u ?etêååâêâeü Äta m. .v ...w 2: . ...2. år. Duni.: .14de i 2 MPmD<> mm 4 .3. 108 Tur 7. ÖdeshögVadstenaRingstorp. 7' Tur. :109 Å stadsplanen angives genom 'I'uñsystzm läget av följandegator 'f hus m. :11. Allmänt lärorerk 4. B 1. . Asylet B 2. ' Backegatsm B 2. Bukgatan B '2. Borguregatan C 2. Engelbrektslmset 6. B 2. Gräsgatan B 2. Gröngatan B 2. Helgeandsgnwn B 1. ' . Helgeandshueet 5 B '2. Hospital B 1. Hospitalsgatan B 1. Hovsgatan B 2. Hovslagaregatan B 2. Huvudstadsgatan B 2. Järnvägmaten A 2. Järnvägsstation B 2. Klosbergatan B 1. Klosterledsgntan U 1. Knivsmedsgatan B 2. Krahbegntan B 2. Kmkegatan B 2. Kyrko el. Järntorget B '2. Kyrkogatan B I. Lasarettsgatan B 1. Lastköpingsgatnn B 1. Länslasarett (ford. munkkluster) B 1. Motalagatan C 2' Munkträdgárden B 1. dussin gamla gråstenshns. Murgatan B 1. Mårten Skinnm'es grav 2.' B L Mårten Skinnuree hus 0 l. Nunneträdgárden B 1. Nygatan 13 2. Rådhuset. B 2. Rådhustorget B 2. Bünncvallsgatnn B 2. Nordöstra. Riinnevallsgutan C 1. Sd. Brita el. Klosterkyrkun (Blå kyrkan) l| B 1. S”. Petri kyrktom [Rödkyrk an) 3, B 2. Sjügamn B 2. Skänningegntân C 2. Slottsgatan B '2. Sluttsviigcn A 2. Stockmekaregntan 'B 2. Storgatan B 2. Stortorget B 2. Strandgatan B 1. Strágatan B 2. Sånggatan B 1. Södra. "Vallgatan B 2. Torggatan B 1. Tuluåammare A 2. Vadstena slott A 2. Vättern A 1._ 2. Östra. Vallgatan C 2. Bland dem Helgeandshusst, under medeltiden hem för futlign. sjuka och pilirirner, ern nâmnt redan år 14:52. Mitt artlet är det gamla talet partierna från 1600 och 17 nset, sido Vapnen över kondito riets dörr tillhöra filterna Bååth och Ribbing. Mellan Stora target och Kyrketarget ha vi t. \. gamla, Hotell Ft'nspdug (nu Frålsnin sarméns) och inne på en gård på. samma sida av gatan en mede tidshyggnnd (kapell?]. 110 'I'm ?i ÖdeshögVadstenaRingstorp. tan, inom en anläggning till höger, Få prästgårdens tomt, gel' »Biskopskuseta Det egent iga biskopshuset torde a varit där präs rdsbyggningen nu står; det nuvarande torde ha varit äte arehus och för sviten. Här l'esiderade biskopen i Linköping, då han som oftast visitemde klostret. Längre uppåt Stal§55. 1 En biskopsgård fanns här redan år 1390, då. Alvastrar riurn Petrua. Srt. Birgittas föl'eslagnre där avled. Nya hus uppför es en' den store byggherren iskop Henrik Tidemansson, såsom han be Interiör av Blñkyi'kml._ Vadstena.. M. 5. GLAS fot.. tygar dels å en sten i det nuvarande husets vägg: “Vi chriah med Guds Na'd'c Biskop 1' kuaps'rlgz Guds rena kerihsr 'bygger (hetta hus. Au. Dmi MCDLXXIH'* (1473), och dels å cm sten. som nu ligger i sten j'oten till stora huset, i dubbelrimmad latinsk hexameter: “Prmsuiis Hemi'm' dømux ?sig Den' fit ann'ci. Dr. Vånga nañi, lans dicine bmn'mli. MC'DLXX“ (1470). På andra sidan gatan står samskolan. hophy gå med Rödtamet, kvarlevor av den :111111: stadskyrkan, k':t Petri kyrka. Skolans museum (stå makan) är Sevärt: »Tålame fagian. Ett par inskrifter i övre vestibnlen erinra om en äIdre skcdby gnnd. Vadstena skoia var en gång ämnad till katolskt seminarium. (Johannes MesseniqaL och var landets mäktigaste skola under Hedvig Eleonnrns hd. a :..øg; po HM: gl d. 11 51 wear: MFC! M .2 mmm'M ÖdeshögVadstena Ringstorp. 7 Tur. m Över skolplnnen gå vi till Klostergatan med kiostermurm. därinnanförbrüdernas trädgård, nu köpt av staten, (ett märk ligt munkpäroniräd. klosterliljür, »Munkar och nunnor: (blå och vit Corydalis cava). Briltlök, luklvioi. Följ klostermnren! Giv akt där på minnet. av Beginernas hus! Vik åt höger, Torggatan. Vid Myntöacken (här har den, som öppnar Klosterkyr kan] Gustav Vasas myntverk, där Johan, Magnus och Karl präglade hlodsklipp ingarna till upproret mot Erik XIV. SB ut över sjön! Den härHämta. kanske! ngn om iperna. Där _ Liu anart rm strandpromenad. Se också. tzlL höger. uppåt Mnrgatnn, gamla klostermureul Och nu komma klosterhusen. Först Brödernas hus, påbyggâ med kngsmanshnskommendun[ens våning (nu slukhem). I nedre våningen var i klostreta titlar en natur5:11 i norra delen, i den södra brödernas celler. Södra. flygeln är Brüdcrnas konvent. an. (i), nu lämna: till Birgittamusemn. Län re fram Kfosterkyrkan, »Blük yrkan» [bestämd avgift el' ägges tIIl förevlserskan). Utbyggnaden är Brödernasj kor: Llålil' fåtår nu altaret (där bakom sukristinnjr teztiåicr (som ej nåns), Bugattnmvln, hertig Magnus 11_jä.lm(?':. Ingång tili kvrkau vid östra. gaveln. En hallkyrka: med tre lika. höga i!ka '._ “Palmkvrkaü”. av “slät gärning. ödmjuk och stark" (Birgmta), ko ossnl (vallfqriskyrkn). överväldigande. Altaret i väster. lir uppbyggt. av game vxgdu :1.1 tardiskar. D111' bakom 5 hikt celler. Hela. inredmngeq är ny (nr lüüüi, allt för ny. De målade fönstren 1 Ö äro av R.Cn mandlar, Göteborg! Birgitta fönstret' stiftnt av künåul 0. Ekman. Fllippafönatret, av “Sveriges kvinnor”. med rätt.1 ty minnet av en stoltare fyrvüpplin av kvinnor fäster sig vid. ingen annan hel edom: 5.1 Birgitta., :t Katarina. drottning Margareta' drottning .Filippa :alla de fromma systrarna. ouiimndu. Mårten Skinnures hus. Vadstena HästholmenMjölby. 9 Tur 19.3 Herrboning och 5:. Anna. Från Sjögemm är 22 km landsväg till _ öderköpzng. Snart jämniüpande med landsvägen går banan förbi km] Birkskärrs hållplats. Vid Brånrm böjer landsvägen _ I, under det järnvägen behåller sin SÖ'iiga huvudrikining in ti . 11 km Valdemarsvik [4 m), [Tur 20). Tur 9. HästholmenMjölby. Kartor: (_ircncralsmhens blad 414 Hjo uuh 45 Lin köping._ MjölbyHästholmena normalspåriga, järnväg. 32 km. :Laganen Trafik. som uppehåller seglatiunen Över 7ättern. står i anslutning till persontägen HästhnlmenMjülby och HjoStanstorp [Hjo Stentorps järnväg. 50 Del XXIL_ Tur 12)1 'redan TimJes direkt für hindelse mellan Mjölhr på 0 stambanan och Stenstorp på V stam banan. Under normala vimrm föreligger aldrig hinder av isgång för sjöforhindelaen mellan Hästhalmen och Hjo. Från Hjo hamn, som skyddas av en betydande våg brytare, varifrån man hur en vacker utsikt över sjön. är överfarten över Vättern lill Hästholmen som är mnkr. 20 km och tager omkr. 1 timme. ngterlégen vacker; som allra skönast är den mitt på Sjön, då man har en tjusande syn över det Iångsträckta vattnet i riktningen NS, på Västgölumdan mot den höga Hökensås ochi Ö mot det väldiga Ombei'gs branta, skrovliga väggar. som te sig' allt mäkligare, Ju närmare man kommer Häst holmen. Från Hästholmens hamn, dit tågen gå ned för att hämta. passagerare och goda. är 1 km up till Hästhalmen, station .på FågelstaVa stene Ödeshögs smalspåri n järnväg. l närhelen ligger Häslbolmens gäst gévmgår i ett förhusande lä e; utmärkt ulgånisYunkt för besök på Omberg eller til Ombergs härligt eägna luristhotell, Jfr sid. 179. Järnvägen leder i början mot N och svänger därefter över slätten Ö till 4 km Heart. slätt med Herta kyrka, synlig v. Den áidñga kylkam en s_ k. försvarskyrk_n._ omhy gdes mm, av prof. Bgumm. dock med blhehállzmrie. av 5111 pråm: _: kyrkans rorn är utan spets och hur ett. tak av slüthug na, k kabennr. På sidan finnas två. rumstenar. den ena med insñripünnen: “Gnr ir reste detta kummel efter sin fadern_ kämpen Anund". och en andra: “Holmgren reste denna sten och gjorde bro efter Mjor., sin 194 TM' 53. HästholmenMjölby. far. som bodde 3. .Tättestad“ (numera gården .lättingstad inom HotIman). 'I Heda föddes skalden Samma. J0qu Hanson): Man kommer förbi Tjugeby (v.) till 5 km Rök, med Röka mm kyrka belägen strax SV om stationen. På V sidan av 'kyrkogården står här under ett skyddstak (nyckeln erhålles i den närbelägna skollärar årdeu) Sveriges märkligaste masten, Röksteuen. * enbart en värd ett långväga besök med den längsta ridning. som Iinnes på någon runsten i Sverige. På alla sidor ?Ir Riikstencn fullskriven. Det mesta är skrivet med yngre mmm". på baksidan clock äldre 'mmm' och överst s. k. kvistrunOr. Det rof. Hmmm snille. som kunnat lösa det mesta av in skriftem villåen härrör från tiden kort före år 900 9. Kr. Inakrip tionen börja: på de långa. horisontella raderna. överst åt vänster. fortsätter därefter å de kortare tvållinjerna. är sedan över till smalsidan. sedan till baksidan och Slät. till an ra smalsidm. In skriptionen hur tolkats sålunda.: “Efter Värm.qu stå dessa runur. men Valln. fader11._ .skrev den) efter sin flöda sou. Så om för folket :let minnet, vilka. de tva krigshyten vnro. som to v gånger togos. båda på en gång från olika män. Sägom det för det andra: vilken för nio människoâldmr sedan kom till livet blund reidgoterna (üetgoternnl och dog hlnnd (Lem för sitt övermüds skull. Sjölljültarä drott. den ririatiga Tjudrek [Kremlnrilañ rådde .förr Eivor Reidhnvets strand: sitter :nu rustad [rt.m bär han skölden måergma henel på hästen sin. Sagem det som det tolfte: m1 Gunne .häst [_ralkyrlans lu'lat :: vargen] sar fiitla rida på. Slagfältet, valeat tjugo konungar lägga. S gom det för det trettonde. wlka tjugo kom:ngar satte på Se and I fyra vintrar med fyra namn. födda åt fyra bröder: Vulkan* fem 'med namnet Valke'), Rndulfa söner, Beirlulfar fem! .Rogulfs söner. :Lislar fem. Haruda söner! Gunmundar form_ Berns söner. Må 'ag nu fullständigt säga minnena; åt vad för [folk han blev tilll., mr jag efterforskat. Så om folket ett minns: att vilken kåim e han är född som iiltling: Yñin itr detta (minne). Han är en Svår etvmgllg iätte. Vilin iir det. Sügom för folket. det minrnåuté l'ül'A'Ilke'a av Inguldsiittlinganm redergällning .skedde genom hmtruns offer. Sägam folket. minnet: Torun [hustruns namn). Berre i 0 är run xnüataref' Enli t lektor E. Brutus framställning hör inskriften upäfattns påföljan: e 5iitt:Ihür_jâu ang03._ att Valin föranstaltnt minness riften efter sin son Yiimod. I stället. för att direkt om Y'ttmod ubêügn den hmgth som lände honom ti11 berömmelse.. 1'1'L'Lmiigen att pa en gång ha kämpat med två fiender och i'äIlt dem, riktar inskrlftens mfntmre en u pmaning till .läsaren att jämte älg genomgå. tolv l'nll av denna JrngrL av vilka Vitmods iir den första, hämtar det andra ur sagan om üstgoternaa konung, Teodorih som dag): '1 den form: som är känd för oss, ingenting innehåller om en d.th brngd av dess hjälte! mrh de tio återstående ur Sagan om de nu _o konungar: som uppehålla sig fyra år på Seland. vilken saga 3.1' HästholmenMjölby. I) Tur. 125 oss alldeles okänd; och då. därmed tolv fall voro genomgångna, numre mde han denna upp gift som den tolfte. Där på en es, vilken fram ståen e släkt Vümod tillhör, i det en frejdnd stamfader och en 'be römd stammoder om nämnas, och slutligen gersi ristarentillkänna. Ins 'ftens anordning har ock förklarats m andm for:kare på annat sätt. Från Rök leder järnvägen på något avstånd från lands vägen (11.) med utsikt ur.) till Svansbals nära sjön Tåkerir he lügnu kyrka till 315m Svamhais. som är belägen 2 km S om Kylebergs vackra och ståtligl bebyggda. egendom med stor pelk. 5 km Väderstad invid Väderätuds kyrka. Härifrån utgår VäderstudSkünningeBränninge 41 km lüngn, srnnlv spåriga järnväg [Tur 10). Sidotur. Vädersmdlestena. Från Väderstad ut är landsväg rätt Nn't. pussel:Ar Väderslad _SkänningeBrunninge .innan och leder förbi Furâsa till Horgdrdeus betydande egendom, i gamla handlingar benämnd .larmHoff. vilket namn den skall ha erhallit efter HIRG'ER Jun., som varit ligare och vissa tider bott. där. Hm ägts av medlemmar av ätterna. KE'I'TII. Kuussov (Vau) me'ssox, Imennrnw, OnExeme'rz, FUNK. v03: Puma: m. fl. 1 1521 Jude 'Kaisaus: 11 gården i sin besittning.l då Gunn' messox VAS; genom sin hüvidsman fördref Kristians hefull uingsman. Under den tid. Jonas Gunn" SWA'RTZ var ägare. var Hovgârden en av rovinsens 'bäst skötta. en verklig münstETEgen dom! med särskilt. lögn uppdriven me'erihantering. Knappt 1 km längre hnt ligger aus kyrka, omtalad 1268 under namn av Iluw, 'Vackert altan! och vackert gammalt rökelsekar. Målningar från. .'l'r'lJL'Italet.| 50m prydtle väggar och vnlf, äro nu överstnakna. med vitlimning. var slätten och tätare bebyggd mark förbi Bondorlunda by (h.) uch Klostemr'lunña egendom [_\=.l,1 forna tider tillhörig Vadstena slott och med vacker parkanläggning; många. ravhügar. Vid nästa. korsvä ligger (v.) euendomen färd med hun'u byrrguadeu ommven av ar och trädgår ;e endomen är uppbyggdp gmvhögar, Stla' kyr a. som ligger ett. Het stycke \T._ är gammal och uppförd av G. HI:1'R1..I.\' int. Rükstenen.