2002:25 Brons och järnålderslämningar vid Heda, Isberga och Sik: Arkeologisk förundersökning

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

GP da Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar RAPPORT UV ÖST 2002:25 ARKEOLOGISK UTREDNING Brons och järnålderslämningar vid Heda, Isberga och Sik Heda sn, Ödeshögs kn, Östergötland Dnr: 421321 72000 och 4214 1252000 Tom Carlsson Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, 582 73 Linköping Tel. 01324 47 00 Fax 0131013 24 www.raa.se Text: Tom Carlsson Grafik: Lars Öst/in Utskrift Riksantikvarieämbete, UV Öst, Linköping 2002 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3 © 2002 Riksantikvarieämbetet Rapport UV Öst 2002:25 ISSN 14040875 InnehåH Inledning 5 Topografi och antikvarisk bakgrund 5 Metod och syfte 6 Resultat 6 Referenser 8 ;1. _ i ;H . #1 L_ ' _.i. _ _J .n a ?f:JU'W "".'. I” '= |'.. "_ ' r i in | ...I , Hg1müagmtüpugrñülhutmhladEE5ü med Linedrhhpnmriduu minimala Skala 11m :m Brons och järnålderslämningar vid Heda och Isberga I samband med att Vattenfall Elnät service AB grävde ner luftburet elnät vid Heda ocb Isberga utförde Riksantikvarieämbetet, UV Öst, en arkeologisk utredning. I sebakten påträffades ett stort antal förhistoriska lämningar. Några av dessa daterades till bronsäldern och till järnåldern/medeltid. Inledning Vattenfall Elnätservice AB utförde under våren 2001 arbete med att gräva ner delar av det befintligt luftledningsnät vid Heda och Isberga. Området ligger i Heda socken, Ödeshögs kommun, Östergötland. Närheten till ett stort antal fornlämningar föranledde den arkeologiska utredningen. Topografi och antikvarisk bakgrund Utredningsområdet ligger inom Östergötlands västra slättområde, i en fullåkersbygd. Topografin karaktäriseras av ett böljande landskap med många markerade höjdryggar, dalgångar och små våtmarker. Genom landskapet rinner också ett flertal bäckar. Stora dikningsprojekt har under 18001900talet skapat ett betydligt torrare landskap än vad som fanns under förhistorisk tid. Heda och Isberga ligger i Dals härad på västra Östgötaslätten. Bygden är en av landskapets fornlämningstätaste. Ett par kilometer öster ut ligger bl a Alvastra kloster, och pålbyggnad. Runt Tåkern finns omfattande mesolitiska såväl och neolitiska lämningar och i bygden finns storhögar från bronsåldern och många gravfält från järnålder. En tydlig förtätning av registrerade fornlämningar finns i Heda och direkt söder och väster därom. Här ligger ett mycket stort gravfält, RAÅ 20, som utgörs av 167 gravar. Gravtyperna är högar, runda stensättningar, en treudd och en domarring visar att platsen utnyttjats som gravplats under både äldre och yngre järnålder. Kring gravfältet finns mindre samlingar av gravhögar, stensättningar och resta stenar 15, 16, 17, 40 och 41). Det mest kända gravfältet är dock RAÅ 37 med Jussbergs kulle som är 35 m i diameter och 3,5 m hög. Övriga gravar på detta gravfält är ytterligare två gravhögar och två resta stenar. I denna koncentration av lämningar från brons och järnålder finns även spår från stenålder. Mellan RAÅ 41 och landsvägen som leder till Alvastra har man funnit en flintyxa 98). Norr om vägen mot Alvastra finns RAÅ 31 och 43. Vilka båda är fynd av bronskärl. RAÅ 43 påträffades i samband med ombyggnation av ett hus och visade sig sedan vara en grav i ett större sammanhängande flatmarksgravfält från äldre järnålder. Även vid Isberga finns ett stort antal kända gravfält; RAÅ 69 och RAÅ 47 och 48. På gården Norrö har Sveriges enda kroksabel från äldre bronsåldern hittats. Också ett sort antal lösfynd av stenyxor indikerar att området var bebott redan under stenåldern. En arkeologisk förundersökning gjordes i samband med elkabelnedläggning längs med landsvägen. Invid Broby 1:7 (Västra Tollstad socken) påträffades då en inte tidigare känd boplats i sydvästsluttningen. Ett av stolphålen har 14 C daterats till yngre romersk järnålder (Helander 1999). Schaktarbetet utfördes i en mycket fornlämningstät bygd. De synliga fornlämningarna tyder på att det finns okända gravar och omfattande boplatser, liknande den vid Broby 1:7. Metod och syfte Utredningen vid Heda och Isberga utfördes med hjälp av grävmaskin som schaktade av matj orden till de planerade ledningschakten. Syftet var att styra undan schaktningsarbetet från eventuella fornlämningar. För att i framtiden ha en bättre förståelse av fornlämningsbilden inom området daterades de fornlämningsområden som ändå påverkades av schaktningsarbetet. Resultat Den förtätade fornlämningsbilden som tidigare påtalats i området runt Heda bekräftades och förstärktes genom utredningsresultaten. Överhuvudtaget visade det sig svårt att helt undvika fornlämningar. Schakten fick istället grävas så att åverkan blev så liten som möjligt. För att underlätta beskrivningen delas schaktarbetet in i tre delområden. Delområde 1) På en höjdsträckning Söder om Heda kyrka ligger det stora gravfältet, RAÄ 20, som genom gravformerna kan dateras till både äldre och yngre järnåldern. Ledningsschaktet förlades på det låglänta området söder om gravfältet och delvis genom gravfältet. Marken söder om gravfältet bestod av sand. I detta område påträffades en stor mängd anläggningar. I en härdgrop (A1) samlades kol som daterade aktiviteterna till mellersta bronsåldern, 1320 920 f Kr (2 sigmas kalibrering). Härdgropen var ca 0,8 m i diameter och 0,5 m djup. Innehållet bestod av sot, kol och skärvsten. Inga fynd gjordes. Ansamlingen av boplatsindikerande anläggningar, gropar, härdar, härdgropar etc gör det sannolikt att det finns en större bronsålderboplats i detta område. Boplatsens fortsatta utbredning fanns inom det område som var tänkt för kabelnedläggningen. För att undvika fortsatt störning av denna boplats förlades resten av ledningschaktet till östra delen av gravfältet som i denna del delvis var skadat. På krönet av höjdsträckningen upptäcktes en stor härdgrop (A2); ca 2 m i diameter och ca 0,5 m djup. Innehållet bestod av sot, kol och rikligt med skärvsten. Denna daterades till yngre bronsåldern, 780 400 f Kr (2 sigmas kalibrering). Möjligen började gravfältet 20) att användas som ett flatmarksgravfält redan under bronsåldern. Den stora härdgropen på gravfältet skulle i så fall kunna ingå i ett komplex av gravar, kremeringsbål, härdar etc. aktiviteter i samband med gravritualer. I samband med kremeringsgravskickets införande under omkring 1000talet f kr ökade eldens betydelse och kom att ingå som en viktig del i yngre bronsåldern kult. Omfattande gravritualer med bl a stora härdar och härdområden är kända från flera bronsåldersbygder exempelvis Norrköping (Kaliff 1997, Thörn 1996). Delområde 2) Norr om Sik grävdes kabeln ned strax intill en befintlig körväg. Området låg i en kraftig sänka med flera våtmarker, bl a har en skafthålsyxa i porfyr påträffats i närheten (RAÄ 46). På en närbelägen höjdsträckning, i krönläge, finns också en rund stensättning (RAÅ21). Ett hundratal meter österut, i Norrö, är det omtalade krumsvärdet upphittat. Marken bestod av hårt packad och kalkblandat morängrus. Två härdgropar påträffades i schakten. Dessa var ca 0,8 m i diameter och 0,4 m djupa. Innehållet var kol och mycket rikligt med skärvig sten. I en anläggning (A3)samlades kol in för 14Canalys. Kolet daterades anläggningen till 770390 f Kr (2 sigmas kalibrering). Inget tyder på att det skulle finnas någon boplats i området. Härdgroparna hör snarare samman med den intilliggande stensättningen som morfologiskt och topografiskt kan höra till äldre och mellersta bronsåldern. Närheten till de många våtmarkerna kan också leda tolkningarna till offer och kult. Många bronsåldersfynd är gjorda i mossar och våtmarker. Delområde 3) Norr om gården Isberga förlades kabeln delvis parallellt med befintlig väg och dels över hagmark. På en mycket markerad höjd, öster och kabelschaktet, finns ett gravfält (RAÅ 9). På höjderna är flera stora gravfält belägna. Marken bestod här främst av sand. I hagmarken påträffades flera mindre härdar samt en stor grop (A4), ca 5X5 m stor och 0, 3 m djup. Gropen var fylld av kulturjord, stora obrända ben och enstaka keramikskärvor. Benen bedömdes i fält sannolikt vara av gris och nöt. Keramiken var ett svart, relativt tätt gods och med grov magring. Ytan var avstruken, sannolikt med gräs. På en keramikskärva med fastbränt organiskt material gjordes 14Canalys som daterade keramiken till sen vikingatid/medeltid (10201260 e Kr, 2 sigmas kalibrering). Gropens innehåll av avfall gör det troligt att det rör sig om en avfallsgrop i närhet till bebyggelse. Någon vikingatida eller medeltida bebyggelse finns inte dokumenterad men bör sålunda finnas i närheten. Sammanfattningsvis kom kabelschakten att beröra ett stort antal fornlämningar. Detta trots intentionen att undvika fornlämningar. Bronsålderslämningarna är särskilt framträdande i 14Cdateringarna. De registrerade fornlämningarna pekar annars främst på aktiviteter under järnåldern. De rika fynden från äldre bronsåldern tillsammans med storhögarna i trakten pekar på bronsålderskulturens närvaro. Sannolikt är det så att bebyggelsen var omfattande redan under slutet av stenåldern och bronsåldern men att dessa tidsperioder inte lämnat så många synliga spår efter sig. Det dolda kulturlandskapet är betydligt mer varierat, med boplatser, kultplatser och gravar än vad som vanligtvis kan utläsas ovan mark. Referenser Helander, A. 1999. IsbergaJussberga. Elkabelförläggning i Isberga och Jussberga, Heda socken, Ödeshögs kommun, Östergötland. Rapport UV Öst 1999:50. Kaliff, A. Grav och kultplats. Eskatologiska föreställningar yngre bronsålder och äldre järnålder i Östergötland. Aun. Uppsala. Thörn, R. 1996. Rituella eldar. I Arkeologi från stenålder till medeltid, Artiklar baserade på Religionsarkeologiska nätverket konferens på Löfstad slott 1995. Riksantikvarieämbetet, UV skrifter nr 19. Linköping. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 42141252000 och 32132172000 Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 220904700 och 220721200 Projektnummer: 1520302 och 1520276 Undersökningstid: 12 april 2000 Projektledare: Tom Carlsson Exploateringsyta: ca 2000 löpmeter. Undersökt yta: 1000 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, 084 26, X 6460000 y 1430000 och 084 27, X 6460000 y 1435000 Koordinatsystem: Rikets Koordinater för undersökningsytans mittpunkt: X 6461 090 y 1437900 Fynd: tillvaratogs ej. Idhi IJlih'li in i .I i: G 1:' D I Hglliirla 511m mümdehhüebdühan uthdalsdedituadearllmnquamaskala hmmIII. 1” _ Ulilülü .usrun? ; HHrrl'ht'HJ lmumw Irma I: 1” ha_ Iamnnuungn { "_ nunammun å _ _1 Imqmnm Iman IHM' __.' I i i m mr |_ _A_ J | I I | I |. “din mänD Int:ull Ibn'qu IJZIZIEWLI “Willr WEMM IrIIIuiunuHauLuInn I I I I ' l _._ IW 'WinI: MHF." 'ICEEI: ?ICIIHHEIHHHD nlhnllhl tviMinh :Herr hälI hlnl IMLmn" Linn13'!! EEHSIF 13"* “53% nun.mm Iman :mmmu 'H.__ una:m .Hun unnar. :Innn: ___ Mumn. __'_'_: mmmammar :min 7, "'__ :anti ' I I I I I I I | lamt.:le IlWL'HHI: nun.uu Inn_m_ nu nu www.: “lll:IH: HIFESI? :IIIIIE . | . I. . | . HET.IEC IMF? Wiki' man; IIICILHBE' (ibn:Inka il hudHit. :EanusHam. *IBC ”WiIIIB: datan;num l'IIJEIZIa r't.|I|I2IBI:L H 11. Mn' 1:262: Mmmm: I I Imm'LHULILW