Ödeshögs missionsförening

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

R7 TT E SEN ÖDESHÖGS MISSIONSFÖRENINGS VERKSAMHET FRÅN ÅR>^1863 TILL ÅR 1922,* Motala 1922. Bröderna Borgströny “H IIllllllllIlllllllllllllIllllllllIIlIlIIlliIIIllIlIlIIIllllIlliillllilllllllllllllIllllllllIllllllllllllIlllllllllllllIllllIlllllllllllllIlllllllllllIlIIlllllllllllllllllllIIIIlIIlllIllllIllll , Rike, välde och storhet utöver alla riken un der himmelen, skall givas åt den Högstes heliga folk. Dess rike skall vara ett evigt rike och alla välden skola tjäna och lyda det. Dan. 7:27. byttes rollerna, så att han fick skåda dess härliga framtid. Det är för att Guds folk må dugliggöras och världens män niskor förberedas till det som komma skall, som den kristna församlingens verksamhet nu pågår. Synen om Herrens härliga sabbatsrike, verkade på Daniels själ med stor vederkvickelse, och denna profetia har verkat och skall, till dess den i hela sin be tydelse fullbordas, verka uppmuntran och tröst i trogna hjärtan under_ alla prövotider. Odeshögs Missionsförenings verksamhet har ilikhet med all annan sådan, varit imånga prövningar. Tvisteroch slitningar hava här som annorstädes förekommit, såväl i läran och* åsik terna som i de praktiska företagen. Men i och genom strider och prövningar har dock vuxit fram en mer och mer stabil över tygelse och en det kristliga församlingslivet värdig hållning, grun dad på den heliga skrift, och en församling finnes här, som mål medvetet och under gudsfruktan bedriver en omfattande såväl inre som yttre mission. Aren 1863lSÖÖ kunna vi kalla förberedelsens tid. jönkö pings Missionsförening bildades 1853. Dess första predikanter voro: C. J. Lindberg, Svenning Johansson, P. A. Hultman, P. Jonsson, P. A. Malm, J. A. Andersson och Johan johansson. Av dessa fick även Odeshög besök och i'synnerhet av den nitiske och begåvade P. A. Malm, som mera regelbundet .upptog verk samhet i dessa trakter omkring 1863. Genom hans predikogär ning här blevo ganska många omvända till Gud så att livsbehov började bli synliga däri, att man ville komma i verksamhet. Detta verksamhetsbehov tog sig samma uttryck här Som på andra plat« Sedan profeten i en syn fått skåda Guds folks stora lidanden, 4 ser, nämligen uti att sammanskjuta råvaror och av dem förfärdiga för envar nyttiga persedlar, vilka sedan försåldes på auktion en gång om året och inkomsten användes för missionsändamål. Så kom då SYFÖRENHNGEN till stånd 1866, vars verksamhet ännu pågår efter ungefär samma program som vid den tiden, denna verksamhet är i år sålunda 56 år gammal. »Dessa syföreningar i vårt land», säger Samuel johansson i sin bok: Ur minnet, »de ha varit till mycken väl signelse. De ha i sanning varit huvudådern, genom vilken de medel flutit fram, som uppehållit både den yttre och den inre missionen. Utan dem vet jag ej, hur det skulle ha gått. Visst har mycken brist vidlädit dem, såsom vid allt mänskligt, och av dessa brister har man ofta tagit anledning till klander. I syn nerhet har en obarmhärtig, ond kritik, mer eller mindre regerad av fariseism och munkandlighet, anfallit dessa syföreningar med dess försäljningar. Det oaktat har Gud bekänt sig till dem på ett rent av underbart sätt samt lett det så, att kritiken fått tjäna till rensning och vakenhet, men icke till upphävande av bruket». Så långt Samuel johansson. Syföreningens första föreständarinna var Carl Samuelssons hustru Hilda i Erlandsgården, Svemb. Hon innehade denna, på den tiden ingalunda lättskötta befattning till och med år 1891, alltså i 25 är. Hennes efterträdare på denna post har under årens lopp varit: j. Johanssons hustru i Råby, Petrus Larssons hustru i Mark, Lovisa Andersson, Odesh'ög; josefina Vesterberg, Odes hög; Fredrika Gustafsson, Lyckan; Clara Gustafsson, Ödeshögs gatugård; Matilda Almkrantz, Hanna Palm, Vilhelmina Nilsson, Odeshög; Hilda Carlsson, Svemb och llilma Bergman, Ödeshög, de två sistnämnda ännu kvarstående i tjänsten. Allt eftersom syföreningen kunde utveckla sin verksamhet och pekuniära medel inkommo varrdet möjligt att ordna med PREDHKGVERKSÅMHETEN. Denna bedrevs naturligtvis under den tiden av resepredi kanter. Det var då jönköpings Missionsförening som såväli Småland som därtill gränsande provinser uppehöll denna __verk samhet. Förutom den förut omnämnde P. A, Malm blev Odes hög besökt av predikanterna Svenning johansson, Vigoff, Toll, Landgren, Stålberg, Bergström, Pohl, johannes Johansson, Pet tersson7 Nylén, Samuel Johansson, Palmkvist, Stribäck, Magnusson, 5 Smedberg, Danielsson, Vrede, Telander, skollärare Blomstrand, studerande Nilsson, Svensson i Kalmar rn. fl. Rektor Vikander var ock här på predikobesök d. 27 aug. 1874 och d löjan.1879. Alla dessa äro antecknade att ha varit här på 1860 och 1870 talet. Gå vi så in på 1880 och 1890talen och därefter så finna vi samma personer, men därtill också andra namn på ordets för kunnare, som varit här, nämligen: Andersson i 30, Karlsson, Lundmark, Lindberg, Ljungberg, Rätsnischer, Nelly Hall, Bodin, Ros, Hedenström, jansson, Lindblom, Svensson från Lund, Eriks son, Lundkvist, Doktor Moberger, Henriksson, Lantz, johansson, Rinna; Andersson, jönköping; Ehrnlund, Valborg, jönköping; Engström, Gustafsson, Boxholm; Pettersson från Myrsjö m. fl. och av dem som bott på trakten: Sergeant Hvitfelt och C. j. Gustafsson, Lyckan och Karl johansson, Fällan. Bland mer bemärkta predikare, som i Odeshög avlagt besök och som _, av dem, som hört dem, länge levat och lever i friskt minne, må nämnas: Sionssängaren och predikaren Oscar Ahn felt, pastor Karl Palmberg, lektor P. Valdenström, som förut nämn . des rektor Nils Vikander, en hel rad missionärer, sekreterarne Vilhelm Sjöholm och Martin Vestling, pastor Edvard Fröding, kinesen Marcus Cheng i sällskap med missionär Engdahl, mis sionsföreståndare j. Nyrén rn. fl. Bland predikanter, som varit i mer eller mindre mån av mis sionsföreningen anställda, __rnå nämnas: P. 0. Svensson från Kal mar, som flyttade hit till Odeshög 1884 och bodde här en följd av år. Han var till en del avlönad av föreningen och hade en tid fritt husrum. Dels predikade han regelbundet här och dels reste han omkring och predikade. Den 22 januari 1899 beslöts att föreningen skulle kalla lokalpredikant och valdes till kommit terade härför tvenne personennnämligen: C. j. Gustafsson i Lyc kan och Oskar Pettersson i Oninge att tillsammans med ombud för Bulsbol, Haddåsen och Stava, överenskomma och handla i denna sak. Denna överenskommelse resulterade uti att'predi kanten G. V. Gustafsson (för närvarande stationerad i Malm berget) blev kallad. Han antog kallelsen och tillträdde platsen är 1900 såsom predikant för de fyra missionsföreningar som finnas inom Odeshög och med bostad i Haddåsen. Den 1 juli 1903 slutade Gustafsson att vara föreningens predikant. Predikoverk samheten uppehölls härefter, dels av C. j. Gustafsson i Lyckan och Karl johansson i Fällan samt dels av exntra predikanter och resepredikanterna som kommo sina turer. År 1907 bodde den gamle Norrköpingspredikanten A. E. Lundmark här, och blev han då av föreningen kallad att predika andra och fjärde söndagen i varje månad. Under Missionsskolans julferier 1906 och in på ny året 1907 var dåvarande missionseleven O. Terning här och ar 6 betade i ordet och läran med gott resultat i det att ganska många mottogo ordet till frälsning. Angående predikoverksamheten må anföras följande ur styrelsens årsberättelse för 1907: »Av tjä nande predikanter må särskilt nämnas: A. F. Lundmark, O. Ter ning, Ruben johansson, Källman, Theofil Lundmark, distriktsförest. A. G. Lindkvist, missionär Laman, pred. Vestberg m. fl. samt Jönköpings och Ansgeriiföreningens predikanter. Den 28 aug. 1910 antog distriktsförest. A. G. Lindkvist 'närvarande Missions förenings kallelse att bliva dess predikant med tillträde inovem ber samma år. Han kvarstod på den posten till i mars 1912 då han uppsade platsen och avflyttade den 1 juni samma år. h På årsmötet 1913 valdes äter en kommitté bestående av 4 missionsföreningsledamöter och 3 från ungdomsförbundet, vilka skulle föra frågan om lokalpredikant framåt. Kommittén framlade åtskilliga förslag om_ kallelser, som av missionsföreningen god kändes, men ifrån de kallade inkom nekande svar så att året 1913 gick till ända utan resultat i detta stycke. 1914 den 5 april be . slöts att kalla pred. Ernst Andersson från Södra Vi. Kallelsen blev jakande besvarad och platsen tillträddes den 1 maj samma år. Han lämnade platsen och avflyttade från orten 1916. Man gjorde sig åter icke så litet ansträngning att finna en lämplig predikant, utfärdade kallelser och fick nekande svar. Den 14 juli 1919 beslöt föreningen att kalla predikant P. A. Bergman från Bjursås, Dalarne. Bergman antog kallelsen och tillträdde platsen i december samma år samt står ännu kvar tills vidare. Trots dessa avbrott ifråga om stationerad pastor på platsen, har dock missionsföreningen uppehållit regelbunden verksamhet. Att det ofta varit mycket bekymmersamt för dem som stått vid styret, det förstår var och en, Många ha nog anmärkningarna varit ifrån dem som bara behövt gå och höra, men med Guds nåd och hjälp har det gått intill denna dag. Gudi allena äran för allt. 7 MHSSlONSFÖRENHNGEN räknar 1867 som sitt födelseår och kunde redan 1907 fira sitt 40 årsjubileum. Det var dock här, som på många andra ställen, en hel del människor, som hyllade verksamheten och bidrog med medel och som därför räknades till medlemmarnas antal, ehuru deras ställning till Herren icke var klarlagd. Man gick till Her rens heliga Nattvard i kyrkan och gjorde sig icke något bekym mer om vad Nya Testamentet lär ifråga om församlingen. Men 1882 vaknade några upp över dessa frågor och, isynnerhet över att Nattvarden är instiftad och överlämnad åt __lesu lärjungar. Där för började några, som visste med sig själva och även om dem .WW ms 7 som med dem samlades, att de voro verkliga Guds barn, att samlas och fira den Heliga måltiden tillsammans. De voro i bör jan endast några få och samlades i hemmen. Råby och Erlands gården i Svemb voro tillflyktsorter vid dessa tillfällen. Missions huset kunde inte på länge användas för dessa möten. Ryktet om dessa nattvardsmöten spred sig, så att man även från ganska långt bort liggande platser, kom och ville deltaga. Därigenom blev man tvingad att bilda en nattvardsförening inom missions föreningen och denna nattvardsförening antog sedermera namnet: öoesuöos ERHFÖRSAMLHNG, Denna församling är det, som nu firar sitt 40årsjubileum, ty den började sin egentliga verksamhet den 6 maj 1882 då 63 per soner ingingo såsom medlemmar. Som då inte fanns någon för samling häromkring, och behov av församlingsgemenskap före fanns, var det en del medlemmar som fingo lång väg att gå till _gvysförsamlingens möten. Men vägen var inte lång mellan Emmaus och jerusalem på uppståndelsedagens kväll, och för dem som än i dag längta efter församlingens enskilda stunder med Herren är vägen inte lång huru stort dess mått än är. Medlemmar bodde då, utom det område församlingen nu omfattar: i Råby, Åby fyrbondegård jernstad, Häggestad, Stockseryd, Sestorp, Siggeryd, Kushult, Stensryd, Kråkeryd och Gammelsby m. fl. platser. De som bodde så avlägset gingo sedan in i församlingen som bil dades i Åby, Bulsbol, Haddäsen och Stava. l församlingen har till dato varit inskrivna 274 medlemmar. Av dessa ha 42 gått Över tidens gräns i frid. 17 hava rest till Amerika. 88 ha flyttat till annan ort inom riket. 36 ha självmant utgått, av dessa ha 12 Övergått till Baptistsamfundet samt 16 per soner uteslutits. Då dessa siffror frånräknas talet 274 se vi att medlemsantalet denna dag är 85. Med dem som i går intogs äro vi 87. Lägga vi så till de 9 vi ha i Ombergskretsen blir medlemsantalet sålunda 96. Missionsföreningen och friförsamlingen arbetade igott sam förstånd, så att på missionsföreningens årsmöten valdes såväl föreståndare som diakoner i församlingen. Det blev ock mer och mer så att missionsföreningens medlemmar under årens lopp an slöt sig till församlingen och de övriga drogo sig mer ifrån att delta i verksamheten. På en församlingsmedlems förslag beslöt man ock därför den __22 januari 1911 att sammanslå Odeshögs Missionsförening och Odeshögs Friförsamling och kalla sig med ett namn: Odeshögs Missionsförening. Man beslöt på årsmötet den 6 jan. 1922 att ändra namnet till önesnöos Missmnsrönsamuno vilket härefter är församlingens officiella namn. Allt efter som verksamheten fortväxte under 1860talet, så blev hemmen, i vilka man samlades, förtränga att rymma de skaror, som kommo för atthöra Guds ord. Man måste därför på allvar tänka på byggandet av ett MISSIONSHUS. johan Andersson i Granvik, Svemb, började att samla ihop det han kunde få av villiga givare, såväl penningar som_ trävirke. Ett hus byggdes under åren 1867468 strax väster om Odeshögs samhälle. Det var ett hus efter gamla bönhusstilen, rätt och slätt. Bänkar utan ryggstöd. En mycket enkel förhöjning på vilken talaren stod 0. s. v. Man förbättrade något undan för undan så att det efter många år blev ganska bra, målat och trevligt. Det yttre, huru stor del ock detta kan ha i fråga om god utveckling i verksamheten, är dock icke huvudsak. På den tiden var for dringarne på en samlingslokals utseende mycket små och därför var man så innerligt tacksam till Gud, att man hade ett hem, där man kunde, när man ville samlas till sång, bön och Guds 0rds predikan. I det huset har många evighetsuppgörelser skett och Herrens folk blivit uppehållit genom ordet. De finnas nog ibland oss nu, som i det huset först sin Jesus såg. I det huset samlades man sålunda under 40 är. Behov började dock giva sig tillkänna i församlingen, dels att få tidsenligare och för ändamålet lämpligare söndagshem, dels att få detta på en lämpligare plats. Härför inköptes då hörntomten vid järnvägs och Storgatan i samhället, detta köp avslutades den 19 febr. 1907. Tomtens areal tillät att halva såldes och på den nedre halvan byggdes imma nuelskyrkan år 1908. Präktiga bänkar anskaffades och man fick betydligt mera bekvämt på allt sätt. Läget är det allra bästa, vad samhället beträffar, så att församlingen är mycket belåten och tacksam till Gud för såväl platsen som kyrkan. 1920 företogs reparation av kyrkans inre, vilken drog en icke så liten kostnad, men allmänheten såväl som församlingens medlemmar visade även då en stor kärlek till verksamheten och offervillighet, att när re parationen var färdig, var den ock betald. Många och härliga minnen, evighetsminnen ha vi upplevat och får uppleva i detta vårt församlingshem. Herren vare ära och lov att han icke låter sitt folk leva på svältkost till sina själar, utan giver rikligt i Kristus jesus vår frälsare. Herren allena vet hur det ser ut i världen när denna kyrka blir 40 är, som det förra huset var. 9 Den församlingsverksamhet, som i ålder kommer närmast syföreningen och predikoverksamheten är: SÖNDÅGSSKOLÅN, Denna verksamhet började omkr. 1880 och var fiskaren Alfred Thunér i Svemb den som först begynte. Han samlade barn och talade med dem om Herren och spelade psalmodikon och sjöng för dem. Han erhöll snart hjälp av flera såväl män som kvinnor. Verksamheten utvecklades så att på 1890talet hölls söndagsskola i Svemb, Oninge, Lyckan och Odeshög. Lärare i Svemb var: C. 0. Frid; för Oninge: Oskar Pettersson; Lyckan: C. j. Gus tafsson och Odeshög: fru Matilda Berg. Föreståndare för samt liga skolor var ovannämnda Thunér. För denna verksamhet har det såsom, med annan sådan varit mer och mindre framgångsrika tider. Församlingen har nog inte heller alltid rätt förstått sön , dagsskolans oerhört stora betydelse och därför bistått den som sig bort, men väl är ju att detta inte hindrat församlingen att få skörda frukterna av söndagsskolans arbete. För närvarande be drives denna verksamhet enbart i kyrkan och är undervisningen ordnad efter den nyantagna planen med småbarns och mellan avdelning samt bibelklass eller högre avdelning. Omkring '70 barn undervisas och Guds ord skall icke vända tillbaka fåfängt, utan verka det vartill jag utsänt det, säger Herren. UNGDGMSVERKSÅMHETEN är av ganska sent datum. Det var ingen__ordnad sådan i egentlig bemärkelse förrän 1907 den 6 febr. då Odeshögs Missionsföre nings Ungdomsförbund bildades. Det konstiturande mötet hölls hos P. A. Krantz och förbundets första ordförande var L. E. Palm. Redan det första verksamhetsåret utförde förbundet en mycket betydelsefull gärning i det att den orgel, som ännu fyller sin upp gift i kyrkan, av förbundet skänktes åt församlingen. Förut hade församlingen lånat orgel, men hade nu glädjen 'få egen sådan. Sedan har under årens lopp, församlingen haft mycken, såväl i pekuniärt som andligt avseende, glädje och hjälp av detta ung domsförbund. Som nya krafter tillföras förbundet av unga män niskor, som komma till tron, hoppas vi att förhållandena härefter, ännu mer än hittills, ställa sig fördelaktiga såväl för ungdoms förbundet som församlingen. Vi önska ungdomsförbundet rik välsignelse från Gud: dess uppbyggelsestunder, dess sjukbesöks kommitté, dess spridande av god litteratur m. rn. som ingår i 10 dess arbetsprogram. År 1911 begärde Ungdomsförbundet an slutning till Svenska Missionsförb. Ungdom. En ibland de allra yngsta verksamhetsgrenarne är: jUNHORVERKSÅMHETEN. På församlingsmöte den 1 januari 1920 beslöts att upptaga verksamhet bland den halvvuxna ungdomen. Efter 21/2 års verk samhet har nu församlingen förnummit att stor välsignelse givits genom densamma. Många av de halvvuxna, som en del nu äro fullvuxna, ha vunnits för Herren och församlingen. Junioravdel ningens medlemsantal uppgår nu till 42. Vid årsskiftet avgick 9 som under förra året fyllt 18 år. 'Vile Herrens välsignelse över dessa» unga, att de må vinnas och behållas ifrälsningens nåd. BHBELSKOLÅ har av församlingen hållits under de två sista åren. Första året med 8 och andra året med 11 elever. Intresset synes ha tillväxt för denna verksamhet, icke blott vad elevantalet beträffar utan och i fråga om allmänheten, i det att kyrkan vid senaste bibelskol avslutning blev alldeles fylld av åhörare. Vi hoppas att ett annat är denna verksamhet omfattas med ännu större nit och intresse. KORT SAMMANDRÅG AV VERKSAMHETENS EKONGME. Några ordnade räkenskaper finnas ej längre tillbaka än 1874 och ha vi sa'mmanfört dessa från den tiden till nu i tioårs omslutande summor. Åren 18741881 ................ .. 6,549; 91 ,, 18821891 ................ .. 6,986: 32 ,, 18924901 ................ .. 5,248; 60 ,, 190241911 ................ .. 27,913:38 ,, 19124921 ................ .. 39,562:09 Summa Kr. 86,260: 30 Det var under tioârsperioden 19021911 man beslutade och verkställde flyttning och ombyggande av missionshuset. lbygg nadsfonden fanns icke mer än 321 kr. 2 öre, räntan på detta gav 10 kr. Allt som allt 331: 02. För att få medel till byggandet ut 11 sändes listor. Genom det som inkom på dessa listor jämte det som fanns i byggnadsfonden gick sammanlagda summan upp till 9,365: 47. För Immanuelskyrkans byggande räckte inte detta, utan måste lån upptagas. Allt är dock nu för flera år sedan be talt och församlingen fullkomligt skuldfri. Till Svenska Missionsförbundet har under årens _ lopp överlämnats ............................... .. Kr. 3,722: 74 Till jönköpings Missionsförening ................ .. ,, 1,35öz41 ,, Qstergötlands Ansgariiförening ............. .. ,, 1,599: 70 ,, jonkopings ,, ............. .. ,, 342: 45 År 1907 den 7 maj beslöts på församlingsmöte att begära an slutning till Svenska Missionsförbundet. Vi äro övertygade om att denna korta ofullständiga historik icke är så utförlig, som många önskat, men vi ha tänkt oss att en mer omfattande historia kommer att utgivas då församlingen blir 50 år. För att en sådan skall bliva tillförlitlig och i detalj upplysande, behövs en lång tid att samla stoff. Därtill har nu icke givits tillfälle. Vi önska därför att överseende mä välvilligt bliva oss tillgivet för det korta, knapphändiga innehållet i före liggande redogörelse. I en innerlig Önskan och bön till Gud, att hans kraft mä i fortsättningen vara verksam i församlingen, Över dess arbetare och medlemmar, hoppas vi att alla berättelsens läsare villigt deltaga. Ödeshög* april 1922. Missionsförsamlingetzs séyrelse.