Rökstenens hemlighet

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Varie sven.skt skolbarn får lära " 'g, att densik. Rökstenen har vart “nds och 'världens Iängsta__0ch ärkligaste runinskrift. Kring den ii'ä sten har en hel litteratur vuxit __ p_ Grundeniör de moderna_ tolk 'ñingsiörsöken lades av norrmannen $ophus Bagge i en avhandling *1878. I våra dagar har det tyngst *vägande bidraget kommit' ifrån im . .proiessor Otto von Friesen 1 Upp sala. som bekant vår främste run iorskare, i dennes avhandling 1920 F'Rökstenen läst och tydd'f, skri ver. professor Birger Nerman i en artikel i Soc.Dem. Rökstenens inskritt. som torde förskriva sig .ifrån SOUtalet, är inte bara lång, den biuder också på o sedvanligt mánga svärigeter. Den äger runor'av både det äldre 24 .jtypiga alfabetet och av det yngre 16tvpiga, men dessutom finner man fIönskrift' efter inte mindre än '7 oli _ka chiifersvstem. Redan härav iör . står man; att. tolkningsmöjligheter 3. na på vissa _punkter måste vara tle ära. Men .däriämte kompliceras _.tolkningen av att inskriften inne häller åtskilliga avsiktligt dunkelt formulerade uttryckI t. ex. besvär jelser och anspelningar på myter och verkliga händelser. Professorvon _Friesen har i da garna utgivit en för den stora all mänheten _tillrättalagd behandling av Rökstenen. Hans skrift ingår som N:r 23 i Vitterhetsakademiens populära .serie smá'vägledningar ”Svenska fornminnesplatser” (Wahl ström & rWidstrandslförlag, pris kr. 0: 75). ' Som von .Friesen visar. är det av i stor betydelse. i vilken ordning ra ' derna' på den fullrista'de stenen bö ra läsas" 'den av honom föreslag :E N... ;nu»uu ._.mon.s.gs _,.. .. 'x 1154 , deçtenens ._ , . ' Populärnpplagal'av Otto von Ericsons ;spikningaltitginem i ' i ' går igen i vissa särskilt betydelse fulla rader. ' \ *Rökstenen är ristad av* en .man vid namn Varen över hans son Vä mod. Enligt von Friesens tolkning är ristningens › innebörd följande: Vämod har stupat iss'trid mot en skara _Vikingar, 'snarast friser eller intar. Det åläg fadern att hämnas sin son, men kanske på grund av ålder. kanske av andra skäl, ansåg han möjligheten att föra hämnden oviss. Han ”testamenterar” då ge nom runristningen hämnden åt en eller flera unga iränder. För att vi så att den icke är utsiktslös, anför han några fall ur hävden och my ten, då i en liknande situation ve dergällning utkrävts. Den dristige goterkonungen Tiudrik från sydös tra Östersjökusten. 'som i den grå forntiden landsteg i Östergötland och häriade där. blev dock omsider fälld. Ett annat fall Sibbe, hel gedomens väktare. avlade vid nittio års ålder en hämmare. Även Balders död blev vedergäldad. Och inskrii ten slutar med en maning att slå till ' ”Jag säger ungdomen: Varv 'dristigi" .' ' i i I Rökstenen ger oss således märk liga inblickar i vikingatidens soci ala och religiösa föreställnings vårid. Men den är viktig även däri genom. att den skänker oss glim tar ur torntidens svenska diktning, ur' de berättelser om gudar och: människor, _ som förelågo i BODtai lets Östergötland. I detta samman hang kan erinras om.: att vissa par tier av inskriiten äro avtattade på vers. . \ Runtolkningar löpafofta fara att bli blott formella möjligheter. 'v0n Friesens hela runforskning äger en välgörande styrka igdet sak_och