Bioresurser

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

BIORESURSER tillgångar och möjligheter i Odeshögs kommun Henrik Larsson Sofia Larsson Susanne Lorentsson Jacob Rosenquist Sektion Ekoteknik Mitthögskolan i Ostersund 1994 SAMMANFATTNING Ödeshögs kommun är en liten kommun med en stor produktion av bioresurser, d.v.s. resurser baserade på biologiskt liv, men med liten grad av lokal förädling. Detta gör att självförsörjningsgraden för kommunen är låg. De utarbetade förslagen bygger på tillvaratagande av resurser som idag inte utnyttjas inom kommunen i nämnvärd grad. Vi har valt tre inriktningar: Ökad självförsötjning på livsmedel och kläder samt småskalig inhemsk energiframstälhiing. De undersökta alternativen o Kommersiell fâruppfödnin g och förädling outnyttjad resurs ur flera aspekter. o Bageri en basnäring med stora möjligheter. Linodling och linprodukter en alternativ gröda som minskar spannmälsöverskottet och ger kommersith gångbara produkter. Biogas en möjlighet till energiframställning ur biologiskt nedbrytbart matriel. Vindkraft oumyttjad och miljövänlig kraftkälla med stabil ekonomi. Förslagen inriktar sig främst på småskalig produktion. I diskussionen tillkommer några outvecklade förslag som i övrigt inte berörs i rapporten. INNEHÅLLSFÖRTECKNING M 5122 INNEHÅLLSFÖRTECKNING .............................................. .. 2 INLEDNING ................................................................... .. 3 MATERIAL OCH METODER ............................................... .. 3 VISIONEN ...................................................................... .. 4 KARTLÄGGNING ÖDESHÖG EN ÖVERSIKT ................................................ .. 6 TURISM OCH KULTURHISTORIA ..................................... .. 7 SKYDDAD NATUR ......................................................... .. 8 GEOLOGI ..................................................................... .. 10 J__ORDBRUK .................................................................. .. 12 ANGS OCH HAOMARK .................................................. .. 15 VÅTMARKER ................................................................ .. 16 SKOG .......................................................................... .. 18 JAKT OCH VILT ............................................................. .. 21 NATURLIGA VATTENSYSTEM .......................................... .. 22 DRICKSVATTENFORSORJNING ....................................... .. 25 ENERGISITUATION ........................................................ .. 26 AVFALLSHANTERING .................................................... .. 27 AVLOPPSRENING .......................................................... .. 28 PRAKTISK UTVECKLING LINODLING .................................................................. .. 29 FÅR ............................................................................ .. 32 BAGERI ....................................................................... .. 36 FRAMTIDA ENERGISITUATION ........................................ .. 40 BIOGAS ....................................................................... .. 41 VINDKRAFT ................................................................. .. 47 NARINGSLACKAGE ....................................................... .. 50 DISKUSSION .................................................................. .. 51 NOTIS ........................................................................... .. 52 KÄLLFÖRTECKNING ....................................................... .. 52 INLEDNING Målet med arbetet har varit att kartlägga och ge förslag på nyanvändning av bioresursena i Odeshögs kommun. Arbetet riktar sig till verksamma och boende i kommunen. Syftet är att arbetet ska leda till en bättre hushållning med jordens resurser och därmed också en hållbar utveckling. Tidigare har liknande arbeten gjorts på andra kommuner i Sverige. Dessa, liksom vårt arbete kan köpas från Sektion Ekoteknik, Mitthögskolan Östersund. MATERIAL OCH METODER Arbetet med Ödeshögs kommuns bioresurser har främst grundats på den tältvecka som gjordes i arbetets inledning. Då gjordes studiebesök, intervjuer och fältstudier för att få en så helteckande bild som möjligt av kommunen. Dokument och fakta insamlades som sedan kom att utgöra grunden för den kartläggning som gjorts. De förslag som följer på kartläggningen grundas på idéer som uppkommit under arbetets gång. Dessa förslag har utarbetats med hjälp av kontakter med sakkunniga samt med fakta från rapporter och böcker. Arbetet har slutligen sammanställts och skrivits ner i denna rapport. VISIONEN I dagsläget produceras i Ödeshögs kommun en mängd bioresurser som till övervägande del transporteras ut ur kommunen, för att sedan till viss del transporteras tillbaka igen i förädlad form. Dessutom baseras förädlingen inom tillverkningsindustn'n på råvaror som till större delen är hämtade från andra delar av Sverige och världen. Detta medför en massa onödiga transporter och energiförluster. Å andra sida finns en mängd möjligheter att tillvarata den energi som kommer kommunen tillgodo genom sol och vind. I jord och skogsbrukets grödor lagras solens energi i form av biomassa. Förutsättningarna för detta är rent vatten som dessutom ger möjlighet till matproduktion, både primärt och sekundärt, I och rekreation. Vindförhållandena vid Vätterns strand är lämpliga för vindlaaftproduktion och redan nu finns det två vindkraftverk i kommunen. Trots att kompetensen finns inom både vindkrafts och bioenergiområdet är resurserna dåligt utnyttjade och endast en liten del av den energi som används i kommunen har producerats lokalt. En vision om självförsörjning Ödeshögs kommun har dock förutsättningar för att ändra på dessa förhållanden. Kommunens möjligheteratt täcka en individs grundläggande behov av mat, kläder och ett hem att bo i är stora. Okad självförsörjning genom förädling av lokalt producerade råvaror ger fördelar både lokalt och globalt: * En förädlingsindustri baserad på lokala råvaror och anpassad efter lokala behov ger en stabil ekonomisk situation. * Kortare transporter av både varor och människor leder till minskat energiberoende. * Nära kontakter mellan producenter, förädlare och konsumenter gör att kunskaper och kompetens byggs upp och utvecklas. * Småskalig och flexibel verksamhet gör att nya kunskaper och idéer lättare kan omsättas i praktiken. Lösningen för Ödeshögs kommun anser vi vara självförsörjning i största möjliga utsträckning. För att öka självförsörjningsgraden i kommunen har vi tittat på olika förslag inom områdena mat, kläder och energi. Någon gång i början av det tjugoförsta århundradet kanske det ser ut så här i Ödeshögs kommun: Mat och kläder Mat och kläder som framställts med onödigt mycket resurser (_t. ex. energi och kemikalier) har ersatts av lokalt framställda, mer naturliga produkter. Odeshögsborna har på sig lokalproducerade ulltröja istället för acryltröjor från Frankrike och köper limpor med råvaror från trakten istället för att köpa Polarkakor som tillverkats i Alvsbyn i norr. Ett exempel på produktion som är aktuell i Ödeshögs kommun är odling och förädling av lin. Linet är en gröda med ett brett användningsområde, dels odlar man oljelin som ger linfrö, linolja och foderkakor dels spånadslin som ger textilfiber. Avsättning för produkterna finns inom kommunen, linfrö används i brödproduktion, hälsokost och dylikt, linoljan till matlagning, brödproduktion och som träimpregnering. Foderkakorna utgör ett högklassigt proteinrikt foder för djur, ex. får eller nötkreatur. Slutligen ger linñbern möjligheter till klädproduktion. Ullförädlingen i kommunen har utökats till att omfatta hela produktionskedjan. Östergötlands Ullspinneri spinner garner och väver tyger. Ullspinneriet har sällskap av 4 olika företag som klipper får, tvättar ull och producerar kläder och andra bruksvaror. De inhemska fåren är så många att den ull de producerar täcker kommunens behov. Från fåren får man också skinn som även de används inom klädproduktionen till bl.a. jackor, tofflor och vantar. En annan effekt av det ökade antalet får är en större variation av det inhemska köttutbudet. I kommunen finns produktion av spannmål, grönsaker, frukt, rotfrukter och kött. Skogarna ger vilt, bär och svamp. Det stora antalet råvaror ger många möjligheter. Bl.a. har ett bageri startats. Det spannmål som behövs till brödet odlas på slättens bördiga jordar och mals till mjöl i gamla anrika Kvarntorps kvarn. Övriga råvaror finns också att hämta ex. hasselnötter och linfrö till kryddning av brödet. Ett litet lokalt slakteri finns också i kommunen. Där slaktas får, nöt och svin men också kyckling, gås och kalkon. Vägg i vägg med slakteriet ligger charkuteriet där köttet förädlas vidare till korvar, pastejer, mm. Utöver fisket i Vättern och de andra sjöarna finns också ñskodlingar för produktion av matfisk. Vattenbruk bedrivs också i andra former där kräftor, ankor eller alger odlas. För att de näringsämnen som ingår i matproduktionen inte ska försvinna från åkrarna har man planterat träd och buskar längs åkerkantema. På så sätt förhindras näringsläckage och__vinderosion och dessutom får man frukt, bär och hasselnötter. Eftersom vatten är ett av Odeshögsbomas viktigaste livsmedel är de rädda om sin största vattentäkt, d.v.s. Vättern, och har därför nästan helt stoppat avloppsutsläppen till Vättern från hushåll och industrier. Energi Den lokala energiförsörjningen baseras på 501 och vindkraft, biobränslen och biogas istället för fossila bränslen och kärnkraft. Dessutom har energianvändningen kunnat minskas med hjälp av skatteväxling, mindre energikrävande teknik och färre och kortare transporter. Ödeshögs kommun har ett av Sveriges bästa inlands lägen vad gäller vindkraft. Vinkraften är en ren, högkvalitativ energikälla med högt exergivärde. Den kunskap som samlades under uppförandet av vindkraftverken Adela och Vindcent har spritts och resulterat i flera både större och mindre anläggningar. Några är avsedda för elproduktion och andra driver Lex. vattenpumpar Potentialen för biogasproduktion i kommunen är hög eftersom jordbruksarealema är stora. I biogasanläggningen utnyttjas energi som annars skulle gått till spillo, ex. energin i halm som plöjs ner i jorden och gödsel som sprids på åkrama. Förutom biogas ger processen också rötslam där näringsämnena finns kvar. Slammet sprids sedan på åkrarna för att näringsämnena ska komma växterna till godo igen. Ödeshögs kommun har kort sagt en ökande grad av självförsörjning. Konsekvenserna av detta blir: * Minskad användning av fossila bränslen. * Minskad produktion av namrfrärmnande kemikalier. * Minskat näringsläckage. * Minskade emissioner. * Okad biodiversitet i odlingslandskapet. KARTLÄGGNING ÖDESHÖG EN ÖVERSIKT Ödeshögs kommun ligger vid Vätterns östra strand i sydvästra Östergötland Kommunen är 432 km2 stor, folkmängden uppgick 1990 till 5 991 personer och den omfattar fyra tätorter: Ödeshög, Hästholmen, Boet och Trehörna (se ñg. 1). (60) Kommunen ligger i ett av de äldsta kulturomrádena i Sverige och har en mycket skiftande landskapsbild. De mellersta och södra delarna ungefär 1/3 av kommunens yta tillhör Hålavedens barrskogsområde. Den restrerande lI, är en del av östgötaslättens bördiga jordbrukslandskap. Jord och skogsbrukets grödor utgör huvuddelen av kommunens bioresurser Arbetstillfällena i kommunen var 1985 ca 2350 och den största näringsgrenen tillverkningsindustri. (60) Kommunen ligger mitt emellan två expansiva områden Linköping och Jönköping, vilket märks på pendlingen in och ur kommunen, de som pendlar till arbeten i andra kommuner är fyra gän ger fler än de som pendlar in till Ödeshögs kommun. (48) Fig 1: Översiktskarta över Ödeshögs kommun. TURISM OCH KULTURHISTORIA Odeshögs kommun ligger i ett landskap vilket är starkt präglat av historien. De tidigaste lämningarna härrör sig ända från ungefär 7000 f.Kr. De mest framstående lämningama är Alvastra klosterruin från tidig medeltid och Rökstenen från vikingatiden. Stenen är för övrigt Sveriges längsta sammanhängande runskrift. De många naturområdena visar ett brett spektrum över olika kulturer och miljöer. De främsta natm'områdena är Omberg och den internationth kända fågelsjön Täkem. Omberg höjer sig över det omgivande landskapet och är rik på naturupplevelser och historiska lämningar. Det finns bl.a. två fornborgar i området varav den ena ligger uppe på bergets hjässa. Det är just den rika kulturbygden i samverkan med naturupplevelsema som står i centrum för turismen i kommunen. De främsta besöksplatsema är de tidigare nämnda klosterruinen och Rökstenen. Andra välbesökta platser är lantbruksmuséet i Hästholmen, Täkem, Ellen Key's Strand och Alvastra pälbyggnad. Arrangemang och guidade turer sker i anslutning till flertalet av attraktionema. Turistmälens koncentration till de rika slättbyggderna i norr har givit att de södra delamas tun'smnäring är mindre utvecklad.Det finns dock flera naturreservat och en vandrings och cykelled. SKYDDAD NATUR Ödeshögs kommun är med tanke på sin storlek mycket rikt på naturvårdsområden och naturreservat (se ñg.2). Här finns mångskiftande miljöer med slåtterängar, betesmarker, stäppängar, en av nordens förnämsta fågelsjöar och orörd skog. Den varierande naturen i kommunen ger ett stort antal arter, av vilka många bara återfinns på ett fåtal platser i Sverige. Naturvårdsområdema och naturreservaten i kommunen är avsatta för att skydda och ge livsmm åt dessa hotade arter. (30) l. ISBERGA Unik stäppflora i ett av landisen format landskap. 2. VÃ'I'I'ERSTRANDEN Orörda löv och barrskogsområden med bäcluaviner och klippängar invid Vättern. 3. LYSINGS URSKOG Orörd, av vind och eld härjad urskog. 4. SÄ'ITRA ÄNGAR Gammaldags skött slåtteräng med den unika slåtterängsfloran. 5. KRÅKERYD Betade klippängar med ovanlig flora invid Vätterstanden. 6. TÅKERN Se nästkommande sida Fig 2: Karta över reservat i Ödeshögs kommun. Tåkem Det mest kända naturreservatet i Ödeshögs kommun är fågelsjön Tåkem. Den är klassad som riksintressant område och har varit naturreservat sedan 1975. (53) Den näringsrika slättsjön ligger delvis i Ödeshögs kommun och delvis i Mjölby och Vadstena kommuner. Vattnet i Tåkem är kalkrikt och har en mycket god buffertkapacitet Halterna av fosfor och kväve är höga och mer närsalter finns sannolikt bundna i vegetationen. Sjön får störst vattentillskott från Disevidsån och Lorbybäcken och avvattnas i norr av Mjölnaån. (12) I Tåkem har man observerat runt 250 arter och hela 110 arter häckar i eller vid sjön. De vanligaste är knölsvan, skägngpping, sothöna, vattenrall, enkelbeckasin och rödbena. Tåkem är också en fiskrik sjö med arter som gädda, abborre, sutare, mört, ruda och gärs. Sjön är numera en grund slättsjö som vid inlandsisens tillbakadragande för 10 000 år sedan var 12 m djup. 7 000 år senare hade vittring, nedbrytning och sedimentering av döda växter och djur gjort sjön näringsrik och 7 m djup. Den stora vattensänkningen av sjön kom dock för ca. 150 år sedan då sjön sänktes p.g.a. brist på åkermark. 1844 grundades sjön från 2,5 m till dagens genomsnittliga djup av 0,8 m. Vattenytans area blev därmed 44,4 ha. Den snabba uppgrundningen av sjön innebar en kraftig vegetationstillväxt, vilket i sin tur innebar nya möjligheter för fåglar. Grundningen blev därför starten för en av nordeuropas bästa fågelsjöar. Vassarna har nu brett ut sig i sjön och täcker ungefär en tredjedel av sjöns yta Vassen antas inte expandera ytterligare den närmaste framtiden då de okoloniserade delarna av sjön antingen är för djupa eller har olämpligt bottenmaterial. Tåkem kommer därför inte inom de närmaste århundradema att växa igen och bilda kärr. (53) För en fågelsjö som Tåkem är vattenväxterna grunden för hela ekosystemet. De utgör föda för de växtätande fåglarna och ger livsrum åt smådjur som sedan blir föda åt de djurätande fåglarna. Vattenväxterna trivs bra i Tåkems näringsrika och grunda vatten. Växterna gynnas ytterligare av att Tåkem sedan 1967 är reglerad och därmed har en ganska konstant nivå. (53) Förutsättningen för många växter och djurs trivsel vid Tåkem är att de strandnära områderna trampas ner och betas av boskap. Förr betades alla strandängar runt sjön och högt gräs, buskar och annan vegetation ñck ej chans att etableras. Idag har betandet runt sjön kraftigt minskat. Beräkningar har gjorts och enligt dessa behövs för tillfredställande betning ca. 830 djur (ex. nötkreatur ), i medeltal 1,4 djur/ha. Idag betar ca 500 djur runt Tåkem och trots att ägarna får bidrag för att ha djuren där är det svårt att få dit fler. De lilla antalet djur gör att bemin gen måste kompletteras med slåtter, bränning och maskinell bearbetning. (46) __ I Tåkem bedrivs idag både i Odeshögs och Vadstenas kommuners produktion av vass. ret innan man skördar, bränner man ner vassen och skördar året därpå ettårig högkvalitativ vass för, exempelvis takläggning. (28) Andra åtgärder för att bevara Tåkems unika egenskaper är röjning av all eventuell högre växtlighet på strandängar och bekämpning av sprängört Sprängörten har blivit vanlig runt Tåkem på senare år. Den orsakar förgifmingar på betande djur och påverkar därför indirekt Tåkems utseende. (46) GEOLOGI Berg Den berggrund kommunen vilar på tillhör de sk SmälandVärmlandsgraniterna och är av relativt ungt ursprung (geologiskt sett) ca 1.65 till 1.73 miljarder år. Berggrunden uppkom under svekokarelsk tid genom att granitrnagmor trängde upp och stelnade nära eller vid ytan.Ytstelningen indikeras av att berget innehåller kom av kvarts och porfyr. Graniten är jämnkomig, porfyrisk samt fin och medelkornig, förekommande i nämnd ordning. Aven områden av kvartsmonzonit och kvartsmonzodiorit förekommer i de östra delarna med sin största utbredning mellan Lornasjön och Bonderydssjön samt NO om Trehörna. (7,39,51) Längs Ombergs västsida (från Ålvarums udde och upp till Västra väggar) finns ett område av annorlunda karaktär än övriga kommunen. Det är en del av visingsöformationen vilken förekommer längs Vätterns strand främst norr om kommunen och på öarna Visingsö, Fjuk och Jungfrun. Berggrunden består här av lätteroderade konglomerat , sand och kalkstenar samt ler och alunskiffrar. Formationen är markant yngre än de omgivande graniterna, ca 0.70 0.85 miljarder år. (7,39,51) Kommunens utseende ur rent geografisk synvinkel bjuder på flera intressanta detaljer. Den mest framträdande tektoniska formen är utan tvekan Omberg, vilken är en horst som höjer sig över det omgivande landskapet, kringränt av förkastningar.En annan mindre framträdande förkastning är Vätterns strand. Den syns främst genom sina branta stränder och kraftiga bottenlutning (upp till 45° är inte ovanligt). (7 ,39,51) lån förkastning som inte syns i landskapsbilden sträcker sig längs gränsen mellan Ostgötaslätten och Hålaveden. Den är troligtvis den största orsaken till att gränsen mellan skogs och jordbruksbygden finns just där. (7,39,51) Jord Jordstrukturen i kommunen kan delas upp i två huvudomraden: slätten och skogen. När den sista inlandsisen drog sig tillbaka för ca 10.000 år sedan lämnade den efter sig ett kalkrikt moränlager av sandig moig karaktär, rikt på block och med ursprung i de norr om kommunen liggnde kalkrika sedimentbergarterna. ' Den kraftiga issmältningen tillsammans med att jordskorpan tryckts ned av isens vikt gav upphov till Baltiska havet. Högsta kustlinjen (HK) för Baltiska havet utgör gränsen mellan slätt och skogslandet. De leriga omlagrade jordama under HK är utmärkta att odla på. Jordlagrets tjocklek uppgår till mellan 15 30 m vilket döljer de underliggande geografiska formema.( 7, 39,51 ) 10 Klimatologiska faktorer Ödeshögs kommun ligger inom den klimatzon som kallas för det mellansvenska låglandet. Området har ca 2000 soltimmar och en vegetationsperiod på ungefär 210 dygn. Vegetationsperioden är den period på året då dygnsmedeltemperaturen överstiger + 3.0°C och är en av största faktorerna vid jordbruk Antal dygn med snötäcke är 8090 och däremellan förekommande frostdygn 120130 st. Åska och hagel förekommer sällan, ca 510 ggr per år. (7) Vädret i området är relativt instabilt beroende på Vätterns inverkan. Vätterbygden ligger inom det sk västvindsbältet, ett område som utmärks av de ofta förekommande kraftiga vindarna från väster. Området har en låg årsnederbörd ca 500 550 mm/ är. Värdet är normalt för södra Sverige men ligger under riksmedelvärdet. Ett tydligt tecken på detta är förekomsten av sk. stäppängar, i vilka floran är samma som i de sydeuropeiska länderna. (7) 11 JORDBRUK Den norra delen av kommunen ligger i sydligaste delen av östgötaslättcn, som består av fint havssediment och därför lämpar sig väl för jordbruk. Högsta kustlinjen (HK) skär sedan kommunen i östvästlig riktning och nedanför denna blir landskapet kargare, mycket berg i dagen och den ursprungliga berggrunden finns kvar. Detta område kallas Hålaveden och utgör början på småländska höglandet. Det är ett utpräglat skogslandskap med virke av till största delen god kvalitet. Mellanbygden, det vill säga området mellan jord och skogsbruksbygden, lämpar sig till får och annan djurhållning i mindre skala. Där finns största delen av kommunens många skyddsvärda ängs och hagmarker. _ P. g.a. den stora geologiska skillnaden mellan kommunens olika ändar ligger Ödeshög i två olika skördeområden. Den norra delen, slätten, har bästa klassens jordar medan skogsbygden ligger i ett område med sämsta jordklassen och här har således animalieproduktionen dominerat sedan länge. (7) Produktion Den totala åkerarealen i Ödeshög är 9539 Ha, vilket motsvarar ca 22% av kommunens yta. Det totala antalet lantbruksföretag är 280 st. I området odlas främst höstvete (ca 26%), kom (ca 18%) och slåttervall (ca 15%) (se tab.l). Medelskörden av höstvete i kommunen ligger över genomsnittet i länet. Detta eftersom marken i norra delen av kommunen lämpar sig väl för spannmålsodling och kompetensen finns. I Ödeshög råder ett stort spannmåls överskott, vilket innebär att området kan lägga om vissa arealer till annan produktion, lämpligtvis t.ex. energigrödor eller oljeväxter. Kommunen har även Överskott på nöt och fläskkött, däremot finns inget överskott på får och kyckling i kommunen (se tab.3). (11) Det finns två godkända KRAVodlare i kommunen, varav en har godkänd djurhållning. KRAV är en kontrollförening för ekologisk odling. I kommunen produceras KRAVgokänd höstråg, korn, havre, slåttervall, grönfoder, matpotatis, grönsaker och morot Den totala KRAVarealen plus stödodlat utgör 0,58% av den totala åkerarealen. Det finns utrymme för betydligt fler KRAVlantbruk. (43) Det finns en kvarn inom kommunen som är godkänd för KRAV _Kvarntorps kvarn) och distributionslinjer finns, för spannmål och grönsaker, via Samodlarna stergötland och Ekotrade, som spänner över hela Sverige. För kött finns bara Ekokött, som är en ekonomisk förening som bl.a. samarbetar om distribution. (41) Förövrigt finns också omställningsareal i kommunen. Största delen av omställningsarealen är bundet i extensivt bete eller ligger ännu i vänteläge, d.v.s. arealen är inte hunden till någon viss produktion än (se tab.2). Omställningsareal är areal där bönderna har förbundit sig att inte producera grödor för intensiv livsmedelsproduktion, för det utgår omställningsbidrag. 12 Tabell 1. Växtodling i Ödeshög 1992 (11) växtslag areal företag1 medelskörd medelskörd (Ha) (st) kommun länet (kg/Ha) (kg/Ha) höstvete 2491 108 5980 5790 vårvete 291 12 4240 råg 430 45 4290 4410 kom 1742 153 4090 4140 havre 519 89 4010 3680 slåttervall2 1455 190 4960 4700 övrigt rågvete 139 24 kok/foderärt 82 12 höstraps 317 42 vårraps 693 67 höstrbe 13 3 vårrybs 88 10 grönfoderens. 99 26 betesvall 491 90 matpotatis 165 26 fabrikspotatis 3 1 el. 2 övriga3 66 12 träda 175 37 oumyttjad vall 49 13 övr. obrukade 231 30 1 Företag med minst 2,1 Ha varav minst 0,3 Ha utnyttjas 2 Medelskörd uträknat på första skörd 3 Ex energiskog, trädgårdsväxter, nischgrödor Tabell 2. Omställningsareal (ha) i Ödeshög 1992 (34) totalt 484 ädellöv 4 annan lövskog 9 barrskog 1 våtmark 1 extensin bete 268 nischgrödorl 6 vänteläge 196 1 Ex lingon, vinbär 13 Tabell 3. Djurhållning i Ödeshög 1992 (34) djurslag antal företag mjölkkor 887 46 köttkor 625 62 kvigor,tjurar, stutaI >l år 1638 114 kalv < 1 år 1941 121 baggar, tackor 442 21 lamm 507 16 galtar 18 13 suggor 660 25 svin >3 mån 2714 16 svin <3 man 2538 23 höns 21954 34 värpkyckling 45 3 slaktkyckling 8000 Största antalet gårdar i Ödeshög ligger inom intervallet 510 ha (se tab.4). Att det ligger inom ett så pass litet intervall trots slättbygden, beror på att gårdarna i skogs och mellanbygden av hävd och p. g.a. utseendet på landskapet är mindre. Tabell 4: Gårdsstorlek i Ödeshögs kommun. areal antal 25 39 5 10 51 1020 45 2030 38 3050 33 50 100 31 > 100 24 14 ÃNGS OCH HAGMARK Ödeshög är den kommun i Östergötland, som har totalt störst areal (2 502 ha och 209 objekt) av ängs och hagmark. Den består till allra största delen blandlövhage och därnäst Öppen hagmark, dessutom finns en hel del sötvattenstrandäng av högsta skyddsklass. I ängs och hagmarksinventeringen som genomfördes mellan 1987 och 1990 framkom att de största och mest värdefulla markerna, generth sett, finns i de södra skogs och mellanbygderna. Där, framförallt i de sydvästra delarna, ingår de naturliga fodennarkema fortfarande som en aktiv del i dagens jordbruk. Dessa marker hyser många hotade arter och är mycket viktiga för biodiversiteten i allmänhet. Kanske i synnerhet för insekter, svampar, fåglar och växter. Hoten mot ängs och hagmarken kan kortfattat beskrivas som: *förändrad markanvändning *gödsling *upphörd hävd *luftföroreningan (32) 15 VÄTMARKER Mossar och fattigkârr En vanlig typ av mosse i Ödeshögs kommun är tallrismossen, en mosse med ett som huvudsakligen består av tall. I fältskiktet ñnner man oftast risen skvattram, håkbär, ljung och odon. Andra typiska växter i fältskiktet är hjortron, tuvull, rosling och sileshår. Bottenskiktet domineras av torvbidande vitmossor. Orre och tjäder uppehåller sig gärna på mossarna. Fiskgjusen häckar någonstans där den inte blir störd, tex. i en tall invid mossen. I fattigkärrets flora är olika stanarter vanliga liksom ängsull, tuvull, vattenklöver och pors. Bottenskiktet domineras också i fattigkärret av torvbildande vitmossor. Enkelbeckasin och skogssnäppa kan påträffas. (7) Ofta förekommer både mosse och fattigkärrsamhällen tillsammans i lite större myrkomplex. Abborramossarna och områdena kring Kolsjön och Kolsjögölen i Röks socken är exempel på myrkomplex med tallrismossar, kärr och gölar. Vid Holkaberg i kommunens sydvästra hörn finns ett sk. högstarrkärr där vass och starr dominerar. De tre ovan nämnda exemplen och ytterligare tre områden är alla bedömda som skyddsklass 1 1, den högsta skyddsklassen i den inventering av myrmarker som Länsstyrelsen i Östergötlands län genomförde under åren 197780. Rikkårr Rikkärret har, som man kan ana av namnet, gott om näringsämnen och därmed också en oftast både frodig och anrik växtlighet. På Östgötaslätten är rikkärren i allmänhet kalkrika vilket bl.a. ger upphov till en mångfaldig orkidéflora. Blir kalkhalterna alltför höga hämmas dock växtligheten. Fältskiktet i ett kan bestå av knaggelstarr, ängsstarr, tätört och slåtterblomma. I bottenskiktet finns både vitmossor och bladmossor. I kalkkärrets fältskikt är axag, gräsull, näbb och ängsstarr typiska växter. Bottenskiktet domineras av olika bladmossor, t.ex. spärrmossa, praktkrokmossa och kärrklomossa. Vissa arter av landsnäckor är starkt bundna till kalkkärrsmiljön. På Omberg och vid Sjöstorp mellan Ödeshög och Hästholrnen ñnns exempel på kalkkärr. Vid Haddåsgölen i sydvästra hörnet av kommunen finns ett med bl.a. gotlandsag och ängsnycklar. Tåkerns omgivningar uppvisar många olika grader av rika våtmarker (Ex. strandkärr och kalkfuktängar.) med kalkpåverkade växtsamhällen. (10) Användning Många mynnarker har dikats ur för att möjliggöra mer intensivt skogs eller jordbruk. Mer extensiva brukningsmetoder förekommer också. På skogbygdens myrar förekommer bärplockning och viltvårdande åtgärder och Tåkerns våtmarker med alla dess djur och växter nyttjas av naturlntesserade besökare. Mellan Tåkem och Omberg ligger den 260 ha stora myren Dagsmosse. Torvbrytning har förekommit åtminstone sedan början på 1900talet. Företaget Omberg torv, som nu har koncession på brytningen, har fem heltidsanställda men under brytningsperioden finns sysselsättning för ytterligare 3540 personer. På 125 ha bryts idag stycketorv för 1Länsstyrelsens defenition av skyddsklass 1: "Klass 1 Myrar som från naturvårdssynpunkt bedöms som mycket värdefulla och som bör bevaras." 16 förbränning och fräs och klumptorv till jordförbämingsmedel. Torven används också som strö i djurstallar om än i mycket liten utsträckning. 1993 bröts ca. 65 000 m3 torv varav ungefär hälften var encrgitorv. 17 SKOG Ödeshögs kommun tillhör den södra barrskogsregionen. De lövskogar som ñnns är oftast kulturbetingade och ersätts därför så småningom av granskog när hävden upphör. Skogsbruk Södra delen av Ödeshögs kommun domineras av skogsmark. Drygt hälften av kommunens yta klassificeras som produktiv skogsmark. Först och främst odlas gran och tall men även en liten andel löv och ädellövskog.(9) Skogens virkesproduktion uppgåri medeltal till 5,3 m3sk/(ha, år) inom kommunen (se ñg.3).(45) Lysings Övr. H:d allm. SL Åby Ödeshög Trehörna församlingar* Domän TOTALT Prod. skogsmark 4 110 6 196 5 069 4 432 3 115 1 070 23 993 Impediment myr 213 177 223 131 158 21 923 berg 111 138 391 101 107 109 957 lnägomark 198 2 443 2 940 811 80 262 6 733 Övrig landareal 63 190 346 139 1 983 117 2 838 TOT. LAND 4 695 9 144 8 970 5 614 5 472 1 579 35 474 VATTEN 24 50 22 58 43 242 440 NEIEL Bonitet(m3sk) 6,1 7,1 6,7 7 7,2 6,82 Tillväxl(m3sk/ha 0. år] 4,9 5,9 4,6 5,3 5,6 5.26 Virkesförråd(m3sk/ha) 136 130 117 121 118 178 133,27 * Övriga församlingar är Rök, Heda, Svanshals, Vza Tollstad Fig. 3: Sammanställning av skogstillstándet i Ödeshögs kommun. Brukm'ngsmetoder: Den stora variationen vad gäller ägarstmktur och skogsfasu'ghetemas storlek gör att också variationerna i brukningsmetoder blir stora. Många enskilda deltidsskogsbruk drivs till största delen med manuella och motormanuella metoder medan de större enheterna gör det ekonomiskt möjligt att använda mer rationella metoder. 18 Förådling I kommunen finns en handfull små sågar. Åtminstone tre av dessa är i regelbundet bruk. En fullt fungerande vattenkraftsdriven ramsåg av det mer museala slaget finns i Hässlevadet.(40) Den enda kommersith satsande sågen i kommunen idag är Bäcks såg i Boet. Företaget har funnits sedan 1991 och drivs av två ägare och en anställd. Produktionen är flexibel och anpassas i takt med att efterfrågan för olika träprodukter förändras. Sågade och hyvlade trävaror framställs men också färdiga lekstugor och friggebodar. Råvaroma tas delvis lokalt. Två möbelindustiier, Nordiska Möbler och Möbelkompaniet, finns i Ödeshögs kommun. Båda legotillverkar möbler eller delar av möbler till stora möbelkedjor. Råvarorna tas inte lokalt utan från andra delar av Sverige och världen. Skogstyper (vegetationstyper) De ursprungliga skogstypema har under många hundra år stått under mänsklig påverkan och därför till stor del ersatts av mer kulturbetingade skogstyper. De geologiska och klimatologiska förutsättningarna för växtligheten sätter naturligtvis sin prägel också på de kulturpåverkade systemen. Granskogar: Granskogen förekommer på mer näringsrika marker. S.k. blåbärsgranskog, granskog där blåbärsris dominerar fältskiktet, är vanligt förekommande. I fältskiktet finns i övrigt lingonris och Örter som ekorrbär, skogskovall,skogsviol och linnea. Bottenskiktet domineras av husmossa, kvastmossa och kammossa. På fuktigare ställen finns ofta skogs och lundbräken. Det finns också örtrika granskogar, ofta f.d. slåtter eller betesmarker, där buskskiktet kan vara välutvecklat och bestå av bl.a. hassel. Fältskiktet kan innehålla harsyra, ormbär, blå och vitsippa. Tallskog: Tallen växer ofta på näringsfattiga ställen, såväl torra som fuktiga. Därför återfinns tallskogarna i Ödeshög på tallrismossarz, på berghällar, på högt belägna, lättdrånerade marker och naturligtvis också där den är planterad. Tallhedar (eller tallmoar som de också kallas) förekommer på sandiga eller grusiga, näringsfattiga jordar. En hedartad vegetationstyp förekommer också på blockrika moränmarker. I Odeshög finns denna typ av tallskog dels på blockiga områden i de södra och sydöstra delarna av skogsbygden, dels på sorterade isälvssediment (glacifluviala jordarter ) i de skogsklädda delarna av kommunen. Fältskiktet på tallheden domineras av ris, främst ljung eller lingon. Kruståtel och mjölon förekommer också. Bottenskiktet domineras av lavar av släktet Cladonia (grå renlav, gulvit renlav, vitlav). I den hedartade skog som växer på moränmarker domineras trädslciktet av tall men ibland förekommer gran, björk och asp. I fältskiktet finns bl.a. kruståtel, piprör, lingonris och en och annan ört. Lavama är här inte lika framträdande som på den utpräglade tallheden. 28e kapitlet "Våtmarker". 19 Adellövskog: De ädellövträdsbestånd som ñnns är ofta igenväxta betesmarker och det är därför vanligt att bestånden är en blandning av olika lövträd, såväl ädla som mer n'iviala. De ädla lövträden (Alm, ask, bok, ek, hassel, lind och lönn brukar betraktas som ädla trädslag.) är i allmänhet mycket krävande vad gäller tillgången på vatten och näring. Om trädskiktet släpper igenom nog mycket ljus finns välutvecklade och arm'ka busk och fältskikt Många djur är knutna till biotoper med lövinslag. Gröngöling och större hackspett är två fågelarter som bmkar både höras och synas här. Kommunens läge vid Vättern gör att ett avvikande lokalklimat råder i områdena nära Vätterns strand. Detta tillsammans med en näringsrik och kalkhaltig jordmån bildar förutsättningar för den bokskog som finns på Omberg.(7) 20 JAKT OCH VILT Ödeshög är en tämligen viltrik trakt Jakt är av stor betydelse och sysselsätter många på fritiden. Däremot finns ingen förädling inriktad på just vilt i kommunen. Förr fanns en pälsuppköpare men efter rävskabb och minskad efterfrågan har den verksamheten upphört. I dagsläget jagas älg, rådjur, hare, mink, mård, räv, grävling och lite fågel i trakten kring Tåkem. Kronhjort jagas inte nu men har jagats i Trehörnatrakten och finns fortfarande i liten utsträckning. Enda kartlagda uppgifter som finns är på älgavskjutningen, som var totalt 208 djur 1992. Vad gäller sjukdomar finns inget onormalt i trakten. Allt detta enligt Klas Lindström på Östergötlands jaktvârdsförbund. Viltvård Enligt jaktexpeditionen på Östergötlands länsstyrelse finns inga vilthägn i kommunen men däremot ñnns ett antal konstgjorda viltvatten, främst för änder. Dessa ligger till största delen i skogsbygden och är bl.a. före detta kvamdammar och uppdämd åkermark. Därutöver finns också några hektar som planterats igen för fältviltet med hjälp av NOLAbidrag (NOLA står för naturvårdåtgärder i odlingslandskapet). Dessa är bundna som"fältakrar" i 10 år framöver. Till hjälp för lantbrukare, som får sina åkrar kring Tåkern uppbetade, finns ett antal åkrar igenplanterade med ärter/kom för gässen. Dessa sköts av jaktexpeditionen på länsstyrelsen med pengar från WWF och Täkernfonden. 21 NATURLIGA VATTENSYSTEM I Ödeshögs kommun finns drygt 30 sjöar och 5 större vatttendrag (se fig.5). Alla sjöar är motståndskraftiga mot försurning då ingen av av dem bedömts vara försurningshotad vid genomförda undersökningar. De känsligaste sjöarna i fråga om försurning är Kolsjön, som bedömts vara törsurningskänslig, och Gransjön och Väsjön som bedömts vara temporärt försmningskänsliga vid snösmältning och kraftiga regn. I fråga om Övergödning är kommunens vatten mer påverkade. Främst är det näring från jordbruket som läcker ut i vattendragen (se ñg.4). (12) " Variationema ptWAyáEr mellan olika år on 6000 4000 \ 2000 k #4' b 4* 4” *o 9 'o .. 8, 'P \° c.) 0 _ 7 Variationema FOSFOR mellan olika âr ton/år 60 *05, o ta .ø\ \° \\ 40 (på g* \ (§9 20 | I 0 Fig. 4: Den beräknade tillförseln av kväve respektive fosfor från olika källor till vattendragen i Östergötlands län. (31) Högst halter av fosfor och kväve har uppmäts i Ålabäcken Disevidsån och Lorbybäckens utlopp i Tåkem har så höga fosforhalter att vattnet räknas som näringsrikt. Mycket höga kvävehalter har Bonderydssjön och Stora Renemokärret i Disevidsåns vattensystem. Aven Disevidsân har längre ner, närmare Tåkem höga kvävehalter. Ytterligare sjöar med hög halt av kväve är Visjön, Hallängsjön, Svarten, Lorasjön och Trehörnasjön. Hela kommmunen ligger i Motalaströms avrinningsområde och vattnet hamnar därför, via vättem, slutligen i Bråviken och Östersjön. (12) 22 'D 0 Lomybåcken Åhbácken 'Tmby I Sånradammcn *ING 'i . Kolsjon SL Åby Kliman Lansjon ijmun Ormásån l l Gransj. borrang Hallångsjön v. _ ISJÖn . "agolc mm vamdzmmc Anmdssim Trebömasjøn BJarsjogokn TUSSIrpsbåckcn Svmgom Ågo! Kravlagölcn Svanen Slavabáckcn V . Båsjon Vugnsjön . . Khmujøn Gy'hngcsjm Mellan okn 8 Hugebostn Fig. 5: Karta över sjöar och vattendrag i Ödeshögs kommun. 23 Disevidsåns vattensystem Disevidsåns vattensystem inbegriper Klintasjön, Mellangölen, Översjön, Bonderydssjön, Renemokärret och slutligen rinner ån ut i Tåkern. Avrinningsområdet omfattar 137 km2 och domineras av skogsmark. I norr har än ett meandrande lopp med ridåer av klibb och gråa] samt ask och knäckepil. Vid Tjugby ligger ett våtmarksområde med högt naturvärde i anslutning till ån. Än är mycket påverkad av näringsläckage från omgivande åkrar. Både fosfor och kvävehalterna är höga. Aven buffertkapaciteten är god. (12) Lorbybäckens vattensystem Lorbybäckens vattensystem avvattnar åtta sjöar, Kolsjön, Kolsjögölen, Klintasjön, Sättradammen, Hässlevaddammen, Lorasjön, Gransjön och Abborrgölen, och rinner sedan ut i Tåkem. Av sjöarna har Gransjön klassats som temporärt försumingskänslig. Aven Lorbybäcken har i norr ett meandrande lopp med skydd av klibbal. Buffertkapaciteten i systemet är god och vattnet är obetydligt färgat. Halterna av fosfor och kväve är högre än Önskvärt vilket sannolikt beror på jordbruket och på enskilda avlopp utmed bäcken. Ett framtida hot mot Sättradammen och därmed indirekt mot Tåkern är omläggningen av E4zan. (12) Lillåns avrinningsområde Detta vattensystem avvattnar hela 17 sjöar och gölar. Alla uppvisar god buffertkapacitet. Endast Hallångsjön har uppvisat "för höga" halter fosfor och kväve. Algblomning i Trehörnasjön har förekommit men halterna av både fosfor och kväve är numera lägre. Dessutom förekommer algblomning främst i sjöar med syrefatti ga bottnar och i Trehömasjön har höga syrehalter numera uppmäts även vintertid (vintern 93). Vagnsjön har tidigare drabbats av kräftpest men signalkräfta har nu planterats in. I övrigt är Lillåns avrinningsområde relativt friskt. (12) Sjöar som avvattnas direkt till Vättern Inom Ödeshögs kommun ñnns också sjöar, åar och bäckar som rinner direkt ut i Vättern. Dessa är Ålabäcken, Orrnäsån som avvattnar Visjön, Angseredssjön med utlopp, Tuggarpsbäcken och Gyllingesjön med Stavabäcken. Delar av det vatten som kommer härifrån till Vättern är starkt påverkat av närsalter. Främst är det Ålabäcken som har mycket höga halter närsalter men också i Gyllingesjön och till viss del Orrnäsån har höga halter uppmäts. Fosfom och kvävet i Ålabäcken härör främst från omgivande åkrar. Bäcken avvattnar Dags mosse i norr men två biflöden ansluter också från söder. Det är vid anslutandet av dessa flöden som fosfor och kvävehaltema dramatiskt höjs. (12) 24 DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING Den kommunala dricksvattenförsörjningen i Ödeshög är uppdelad på tre vattenverk. Ett i Ödeshög, ett i Trehörna, och ett i Boet. Omsättningen på vatten i de olika verken uppgår i Ödeshög till 600 000 m3/år, i Trehörna till 12 000 m3/år och i Boet till 2 000 m3/år. Kommunen försörjer ca 1500 abonnenter med vatten. Övriga invånare har egna borrade eller grävda brunnar. Aldre brunnar är framförallt grävda medan nyare brunnar borrats. Problemen med de egna brunnarna är att det finns mycket kalk i marken i kommunen. Den höga kalkhalten gör vattnet hårt, värst är det i skogsdelen av kommunen. (42) Vattenverket i Ödeshögs tätort förser både Ödeshög och Hästholmen med vatten. Vattnet tas från Vättern. Vätterns vatten är rent och högkvalitativt med en hårdhet på endast 2,8 tyska grader vilket motsvarar ett mjukt vatten. (42) Vattnet tas in genom ett råvattenintag av gjutjäm 50 m ut och på 25 m djup i Vättern. På detta djup är bakteriehalten i Vättern oftast noll. Vattnet pumpas sedan genom txätuber till två filter och vidare till en råvattenreservoar. Maximal pumpeffekt på de tre pumparna är 210 m3/h och minst en pump är alltid igång. Från råvattenreservoaren pumpas vattnet vidare in i vattenverket där 0,015 mg/m3 hyperkloritlösning tillsätts. Vattnet går sedan vidare in i två bassänger där överskottet av klor i vattnet blir klorgas. Därefter pumpas vattnet ut på nätet via tre varvtalsreglerade pumpar. Kloreringen är därmed den enda behandlingen av dricksvattnet vilket ger en bild av den vilken kvalitet vattnet har från början. Det största problemet med vattnet är att det innehåller mycket järn och mangan vilket kan ge avlagringar. Värst är avlagringarna på stål och galvaniserad utrustning varför främst plastmatn'al används i dricksvattennätet i kommunen. (42) Vattenverken i Trehörna och Boet har p. g.a. avståndet inte möjligheten att ta vatten från Vättern. Här har man istället borrat brunnar ner till grundvattnet för att förse invånarna med vatten. I Trehörna har man borrat ner till 106 m djup och i Boet till 96 m djup. För att rena vattnet har järn och manganñlter satts in. Dessutom har avhärdningsñlter fått sättas in för att avhärda det hårda vattnet från 15 till 5 tyskgrader. De relativt enkla lösningarna i Trehörna och Boet är möjliga eftersom så få är anslutna till dessa vattenverk. (42) 25 ENERGISITUATION Inledning Ödeshögs kommun är liten och saknar större tätorter. Detta är ett faktum som återspeglas i dess energiförsörjning. De ekonomiska faktorerna är mycket tungt vägande vid nyinvesten'ngar. Trots detta har man drivit en aktiv energiplanering alltsedan början av 1980talet. 1981 antogs kommunens oljereduktionsplan vilken syftade till att minska användningen av fossila bränslen med mellan 50 och 75% fram till 1990. (63) Detta har man lyckats genomföra genom att övergå till främst gasol i kommunens egna fastigheter samt genom indirekt påverka privata fastighetsägare med information. Den energiplan som antogs 1985 syftar till " att tjäna som underlag för kommunens insatser inom energiområdet." (61) Planen omfattar den då akuella energisituationen samt innehåller flera förslag på alternativa energiframställningar. De nämnda systemen är halm, skog (hyggesspill och lövskogsöverskott) och värmepumpar.(61) Befintlig energiförsörjning: Den främsta energiformen i kommunen idag är el, som _elvärme. Elen motsvarar ungefär två tredjedelar av den totala energiförbrukningen i Ödeshög. Enskilda värmepannor dominerar och det fjärrvärmenät som finns i tätorten Ödeshög täcker idag endast Lysingskolan, idrottsanläggningen och ca två angränsande kvarter. 75% av smähusen i kommunen utnyttjar el för sin uppvärmning och 44% har det som enda vännekälla. El som ända energikälla har också 34% av flerbostadshusen. (49) Den fastbränsleförbrukning som finns är nästan helt knuten till småhus medan gasolforbmlmingen är helt bunden till fjärrvärmeanläggningen. (50,61) Det finns också två vindkraftverk i kommunen varav det ena ägs av den lokala eldisnibutören Motala Ströms Kraft AB (MSK) och det andra är ett samfällighetsägt verk. 26 AVFALLSHANTERING Hanteringen av avfall i kommunen sköts idag av två olika entrepenörer. Insamlingen av hushållssopor sköts av Berg & Falk AB och sker med lastbil en gång i veckan för åretruntboende och varannan vecka för fritidshus. Soporna transporteras till en omlastningsstation vid reningsverket där de lastas om i storcontainer. De körs sedan med lastbil till Linköpings tekniska verk där de bränns. (60) Det industriella avfallet tas omhand av Roland Andersson Transporter AB vilka sorterar materielet i två fraktioner, brännbart och icke brännbart. Det brännbara körs till omlastningsstationen och det icke brännbara deponeras på kommunens soptipp i Visjö. (60) Den kommunala sophanteringen är under omstrukturering. En källsorteringsstation kommer att vara färdigställd under våren 94 där man tar hand om sorterat matriel i containrar. Parallth med detta kommer också den gamla hanteringen att fortgå. Syftet är att skapa en sådan diffrentiering så att det är både företagsekonomiskt och privatekonomiskt lönsamt att övergå till källsortering. Kommunen kommer att genom gatukontoret erbjuda lämpliga källsorteringssystem för hemmabruk. Man kommer också att propagera för kompostering. Ungefär 50% av hushållsavfallet är komposterbart och genom att sortera ur denna fraktion minskar avfallet. (60) 27 AVLOPPSRENING I Ödeshögs kommun finns två kommunala avloppsreningsverk, ett i Ödeshög och ett i Trehörna De är beräknade för 10 000 repektive 200 personekvivalenter. I Ödeshög uppgår nu anslutna personer och industrier till 9 000 personekvivalenter. Detta har medfört att man 1993 inlämnats en ansökan om att utöka reningsverket till 12 000 personekvivalenter. Ansökan avser också en ökning av BOD7 (syreförbrukning) från 750 kg/dygn till 950 kg/dygn. Största producenten av BOD7 är Vättempotatis AB som har tillstånd att släppa 260 kg BOD7/dygn. (62) De får betala efter hur mycket de släpper ut. Vättempotatis ABs avlopp går först genom ett eget reningsverk som kommunen byggde 1981. Där ändras pH och BOD7 i avloppet innan det går ut på det kommunala nätet. En annan stor producent till reningsverket är Combi tvätt AB som varken använder fosfor eller klor. Combi tvätt AB har inget eget reningssteg utan levererar allt avlopp direkt till kommunens anläggning. (42) Båda _reningsverken har mekanisk,biologisk och kemisk rening. (62) Dagvattenavloppet från Ödeshög är skilt från övrigt avlopp och går direkt till kommunens biodammar dit även reningsverkets vatten går sedan det renats. Prover tas vid biodammamas utlopp i Vättern och vid eventuth fel kan biodammarna tömmas. Tåkern är den andra recepienten för dagvatten men eftersom Tåkem rinner ut i Vättern blir det ändå där vattnet hamnar i slutändan. (42) Ödeshögs reningsverk har en fördel framför andra reningsverk då all överbliven stärkelse från Vätterpotatis AB fungerar som en kolkälla för mikroorganismer och reducerar kvävehalten med mer än 50%. (42) Ödeshögs reningsverk berörs därför ej av kravet att alla reningsverk 1995 skall rena sitt avlopp från minst 50% av kvävehalten.(33) Utom de två kommunala reningsverken har kommunen hand om flera mindre reningsverk på entreprenad. (42) Fastigheter utanför kommunens avloppsanläggning har löst sina avloppsproblem genom egna lösningar såsom Lex. trekammarbrunnar. (6) Enligt miljöskyddslagens 7 § är inte enbart slamavskiljning godkänd om man vill släppa vatten i ett vattendrag. (52) Därför bör avloppsvattnet gå genom exempelvis en markbädd innan vattnet går ut. (1) och hälsoskydds nämnden prövar varje enskilt fall enligt hälsoskyddslagen. 28 PRAKTISK UTVECKLING LINODLING I kommunen finns idag 484 ha omstållningsareal å vilka lantbrukarna förbundit sig att inte odla spannmål eller vall för intensiv djuruppfâdmn' g. (34) På en del av denna mark och på en del av den mark där spannmål odlas föreslår vi linodlingpå 150 ha. Fördelen med detta är dels att det stora spannmålsöverskottet i kommunen minskas och dels att lantbrukarna kan producera linprodukter exempelsvis tyg, olja och frökaka. Dessutom skulle det försörja det framtida bageriet med linfrö och olja. I dagsläget finns i kommunen en linodlare som odlar oljelin på 20 ha omställnings areal. (6) Möjligheten att odla både olje och spånadslin är därför stora. Förädlingen av linet bör, för att minimera transporter och för högsta avkastning ske på gården. Oljelin Odling av oljelin är den lättaste, minst tidskrävande och billigaste formen av linodling. Oljelinet är 3060 cm långt och mycket förgrenat för att få ut så många frökapslar som möjligt. Den starka förgreningen gör att halmen blir dålig för utnyttjande av über. (20) Halmen från oljelin kan istället användas till exempelvis isolering. (26) Den genomsnittliga skörden från ett hektar odlat oljelin är 1500 kg frö/ha men skörden kan ett bra år uppgå till det dubbla. Från ett hektar odlat oljelin brukar man beräkna att man sedan vid förädling får ut 375 1 olja och 1125 kg frökaka. (25) För att börja pressa linolja småskaligt krävs en investeringskostnad på 40 000 kr. För denna summa får man en press med tillhörande silo och förvaringskärl (se ñg.6). Pressen har en kapacitet för pressning av 6 l olja/timme. (17) Frö Pellets Frökaka 2;). Foder .' /35:5_§Å. Fig. 6: Exempel på linoljepvess. 29 Produkten man får fram är en högklassig olja då pressningen sker utan upphettning. Man tar då endast ut 25% av fröets innehåll den sk. Jungfruoljan, som är den renaste och bästa oljan (se tab.5). Oljan lagras i 4 månader efter pressning för att den skall få den karaktäristiska ljusa färgen. Linoljan tränger vid behandling av trä in i träets porer och täpper till dessa så att ingen fukt kommer åt, den bildar alltså ett effektivt rötskydd. Oljan bildar också ett bra rostskydd då den bildar ett sammanhängande och hållbart skikt. Oljelin odlat i så nordligt klimat som Sverige har ca. 10 % högre halt av fettsyran linolensyra än olja producerad längre söder ut. Den höga halten linolensyra gör att oljan härdat bättre och ger en starkare film. (17) Tabell 5: Innehåll i svensk linolja. Palmitinsyra 4,2 % Stearinsyra 4,3 % Oleinsyra 15,6 % Linolsyra 14,5 % Linolensyra 60,6 % Anesedynsyra 0,3 % Behensyra 0,1 % Ovn'ga 0,4 % Fria fettsyror 2,0 % I tabell 5 isas innehåll i Svensk linolja, Palmitinsyra, Stearinsyra, Aresedynsyra och Behensyta är alla mättade fettsyror medan de övriga är omättade syror. (17) Användningsområdema för linoljan är många, de mest kända är färganvändningen och linolja till röt och rostskydd. Oljan används dock som råvara i många industriprodukter ex. linoleumattor, äggoljetempera, lacker, fuktskyddande murfärg, eldningsolja, såpa och linsalva. Färsk linolja kan också användas till matolja (17) Vilket pris man får för sin olja varierar mycket beroende på hur och var man säljer den. Vid försäljning till Lantmännen får man endast ca. 3,50 kr/l olja. Den andra ytterligheten är försäljning till hälsokost där man kan uppbringa ett pris av 420 kr/ 1 olja Den vanligaste försäljningen är i enlitersförpackningar till ett genomsnittspris av 35_ kr/l olja. Restprodukten vid pressning blir den sk. frökakan som säljs som djurfoder. Aven här är prissättningen mycket varierande beroende på vilken storlek förpackningarna har. Bäst betalning får man i små tiokilos säckar som man kan sälja för runt 200 kr. I genomsnitt brukar man dock räkna med att frökakan och oljan från samma areal är lika mycket värda vilket ger ett medelpris på 12 kr/kg. ( 17) Spånadslin Spånadslinet är i jämförelse med oljelinet längre, hela 60100 cm och mindre grenat. Blad, kronblad och frökapslar är mindre än hos oljelinet eftersom det är framtaget främst för att få en lång, stark och bra lintåg. Oljehalten i fröet är 3640% i jämförelse med oljelinets 42%. (20) Oljan utvinns oftast inte då detta inte blir ekonomiskt lönsamt. Detta efetersom frökakan blir oanvändbar då spånadslin skördas innan frökapseln mognat och frökakan blir giftig som djurfoder. (25) Spånadslinet kräver en lång och tidskrävande behandling som bara delvis kan mekaniseras. Linet skall efter skörd rötas, bråkas, skäktas, häcklas, härvas och slutligen spinnas till garn som sedan kan vävas till tyg. Vid en småskalig, maskinell förädling av spånadslin är investeringarna 90_ _000 kr. För det får man en skäktingsmaskin en häcklingsmaskin och en spinnmaskin. Ovriga moment måste göras mer eller mindre traditionellt för hand. (59,55) Försök pågår i Gävleborgs län med en effektivare rötningsprocess. Rent arbetsintensivt kommer linberedning av spånadslinet inte att vara lönsamt men om man till viss del utför arbetet på obetald "hobbytid", finns i alla fall en stor efterfrågan på produkten. (59) 30 Produkter är dels de traditionella, som garn, tyg, presenningar och segel. Dels nyare produkter som armering i byggmaterial, i spånskivor, i stället för asbets i bromsband och som isolering. Till isoleringen som är en lösfyllnadsisolering kan antingen hela halmen användas eller också restprodukten efter bråkning och skäktning. (26,8) 31 FÅR Uppfödning av får och förädling av fårens produkter förekommer i Ödeshögs kommun idag. Antalet tackor uppgår till drygt 400 st. Till det kommer också årslamm och baggar. Uppfödningen är främst inriktad på lammköttsproduktion. Kommersiell förädling av ull och skinn bedrivs idag av några företag. Stor kompetens finns idag inom ullområdet och den kompetensen representeras främst av Östergötlands Ullspinneri. Det är ett företag med tre anställda och som framgår av namnet spinner företaget ull till gamer. Spinneriet startade 1981 med företagsidén att spinna bruksgamer av ull från de svenska raserna päls och lantrasf'år. Produktionen är inriktad på hög kvalitet. Företaget väver också filt och vadmal samt samarbetar med olika formgivare för att ta fram nya produkter. Försäljningen sker i första hand direkt till konsument men också via bl.a. Svenska Naturskyddsföreningen och Greenpeace.(15) Enmansföretaget Ullbiten syr hantverksmässigt kläder av fårskinn. Kläderna säljs sedan på marknader och i en liten gårdsbutik i anslutning till tillverkningen. Gården har också en fårbesättning om ca 100 tackor. Möjligheter till utveckling. qÖDSEL SKWU / Qvist» Oo WWW av p / N ULL /Ml kärr MÖBLK Fig. 7: Fåret och några av dess produkter En fårbesättning ger många olika produkter (se fig. 7). Kött, mjölk, ull och skinn kan också ge upphov till många olika vidareförädlade produkter. Köttet kan förädlas till charkvaror: fårkorv, rökt fårf'rol, mm.. Mjölken från tackorna kan ge utmärkt ost. Ullen kan spinnas till garn som i sin tur kan förädlas till vävda tyger eller stickade produkter. När ullen tvättas före garntillverkning tvättas bl. a. lanolin (ullfett) ur. Lanolinet kan användas för att impregnera ullkläder mot regn. Det är också lämpligt som hudvårdsprodukt mot t.ex. nariga händer. Läder och skinn kan användas till kläder och skinnslöjd. Får är utmärkta lövslybekämpare. Fårbetning kan hålla ängs och hagmarker öppna och genom att låta får beta på ett hygge planterat med barnräd kan man hålla efter gräs och lövsly, som annars konkurrerar med barrplantan om både ljus och näring. Om djurtätheten och mineraltillgången är väl avvägda uppkommer mycket få skador på bamrädsplantoma; fåren föredrar klart lövsly framför barrplantor. De föredrar också asp och rönn före björk och al varför metoden fungerar bäst där asp och rönn dominerar. Skogsbruket kan genom att använda sig av får minska kemikalie och energikrävande röjningsarbeten. Dessutom ger det fåruppfödaren en möjlighet att fylla ut gapet mellan 32 lammens tillväxtkapacitet och betenas tillväxt under sensommaren (se fig.8). (44) Fårägaren kan också hyra ut sina djur som "gräsklippare" för tillfällig betning eller som "sommarfår" till privatpersoner som vill ha några söta får i trädgården under sommaren. Så kallad adeption eller leasing av får innebär att en person som vill konsumera någon av fårets produkter köper ett får av en fåruppfödare och sedan anfönmr uppfödaren skötseln av fåret. Genom att välja uppfödare väljer konsumenten själv hur maten produceras. Ad0ptören kan också få sitt kött, sitt skinn eller sin ull utan kostsamma mellanhänder och distributionsled vilket innebär ekonomiska fördelar för både konsumenten och uppfödaren. Uppfödaren kan på detta sätt också undvika räntekostnader för djurinköp. IOO Mcol/d gn .a . s 80 "e" Mco" bum' for . 40 fack” "om" 60 T 140 ÅRlSTGÅP 20 o I T T I l ä 45/5 4576 45/7 45/6 45/, 4/40 .Datum Fig 8: Lammens üllväxtkapacitet och betenas tillväxt. Att växla mellan olika djurslag på betena ger ett effektivare betesutnyttjande genom olika födoval och minskad risk för parasitspridning. Gäss, hästar och nöt är utmärkta att växla med på fårgårdens betesmarker.(44) Varför får i Ödeshög? Vårt förslag är att både fårstammen och förädlingen av fårprodukter i kommunen utökas. Om antalet tackor uppgår till ungefär 15002000 av köttraser och ullraser så täcker det med råge dagens behov av både kött, ull och skinn. Ullspinneriet använder ungefär fem ton otvättad ull varje år vilket motsvarar ull från ca 1000 tackor med lamm.(15,54) Varför ska man då satsa på just får i Ödeshögs kommun? Kanske först och främst därför att kompetens för såväl uppfödning som förädling redan nu finns i kommunen. Det finns gott om extensiva betesmarker, särskilt i mellan och skogsbygdema. På jordbruksmarkerna finns det potential för att odla grov och kraftfoder för vinterutfodn'ng av djuren. Kraftfodret kan också utgöras av kvarnbiprodukter som råg och vetekli eller av sk. frökakor, en restprodukt från oljepnessning ur Lex. lin eller rapsfrön. Fåruppfödning lämpar sig alltså bra för de jordbrukare som har tillgång både till betesmarker och odlingsmarker. Saknar man ekonomibyggnader kan man skaffa sig en lämplig samarbetspartner för att slippa alltför stora investeringskostnader. Samarbete med en foderproducent kan också vara praktiskt. Naturligtvis finns också problem. Konsumtionsvanor och konkurrens från utländska producenter av kött och kläder, är ett problem. De energikrävande transporter och förädlingsmetoder som idag används är dock ohållbara sett i ett längre perspektiv. De ekonomiska förutsättningama för fåruppfödning i Sverige äri dagens läge inte heller de bästa. 33 Exempel på ekonomi i fåruppfödning. Här följer två exempel3 på hur den ekonomiska situationen kan te sig för en liten fårgård med 1015 ha åker och bete någonstans mitt i Ödeshög. Ungefär 5045 tackor får plats på gården. I det första exemplet, som avser en pälstacka med tre lamm sker upptödningen utifrån dagens förutsättningar. (Se tab. 6) Upptödningen är inriktad på köttproduktion och när lammen slaktas i september är slaktvikten omkring 16 kg. Höga köttpriser har lett till en stark avel mot bra slaktkroppar vilket har gjort att ull och skinn är av sämre kvalitet och därmed inte betingar så höga priser. Den största intäkten kommer från lammköttet som betingar ett avräkningspris av 27 kr/kg. De största utgifterna är lön och foderkostnader. Täckningsbidraget, d.v.s. balansen mellan intäkter och kostnader per enhet, blir negtivt (T äckningsbidrag 1: 197 kr) men om man räknar bort räntor och arbetskostnader blir det positivt (Täckningsbidrag 2: 626 kr) Tabell 6. Exempel 1: Pälstacka med tre lamm . Intäkter och kostnader under ett år. mängd ápris summa lmälatez Lammkött 47 kg 27 kr/kg 1 269 kr Övriga intäkter 200 kr Summa 1: 1 469kr Säzkamadez Vintergrovfoder (kg TS) 240 kg 1,25 kr/kg 300 kr Kom (kg) 60 kg 1,45 kr/kg 87 kr Koncentrat (kg) 30 kg 2,7 kr/kg 81 B_ete (kg ts) 450 kg 0,5 kr/kg 225 kr Övriga kostnader 150 kr Summa 2 843 kr R_änta _ drifts 0 0 h 14 % 1 166 kr 163 kr 541mm M 6 h 110 bli) 660 kr Summa 3 1 666kr Tåckningsbidrag 1 626 kr Täckningsbidrag 2 197 kr Det andra exemplet beskriver hur samma fårgård skulle kunna fungera med andra förutsättningar och metoder (Se tab. 7). Uppfödningen är först och främst inriktad på produktion av ull av hög kvalitet. Kvalitetsmálen uppnås dels genom att bra 3 Mallen för kalkylerna och det första exemplet är tagna ur Ekonomisk lammproduktion. Aktuella uppgifter om ull, kött och skinnpriser är hämtade från Östgöta Ullspinneri, Ödeshög. Farmek, Linköping och Tranås Skinnberederi, Tranås. Kostnadsbesparingama i exempel 2 är uppskattade. 34 ullegenskaper premieras i avelsarbetet och dels genom att man förebygger att ullen blir nedskräpad. Trots att upptödningen är ullinriktad står köttet för den klart största intäkten. Transporterna av djur och kött har minskats vilket ger slakteriet möjlighet att höja avräkningspriset. Lammen har slaktvikter king 14 kg. Ull från både tacka och lamm säljs otvättad direkt till Östergötlands Ullspinneri för 30 kr/kg. Skinnet från ett av de tidigare klippta lammen bereds och säljs. Det blir alltså ett korthårigt skinn som ger en sämre förtjänst än ett långhårigt. Kostnaderna har minskats genom att bete och fodervallar brukas på ett mindre intensivt sätt och genom att dyra koncentrat har ersatts av lokalt producerade grödor med lämplig sammansättning. Ett exempel är frökakor från oljelinfrön. Posten "Övriga kostnader" har också minskats med hjälp av betesväxling med nötdjur från granngården vilket medför att båda parter får mindre problem med inälvsparasiter på betesmarkema. Klippningen av fåren och byten av baggar för betäckning har samordnats med andra fâruppfodare i trakten vilket också har reducerat kostnaderna. Täckningsbidraget blir positvt. Varje tacka går med 74 kr i vinst varje år. Räknar man med att räntan är 163 kr per individ och år och att hela vinsten används till amorteringar så är lånet betalt efter 16 år. Tabell 7. Exempel 2: Tacka av vit lantras med tre lamm. Intäkter och kostnader under ett › år. mängd dpris summa intäkter Lammkött 42 kg 30 kr/kg 1 260 kr Ull, tacka+1amm 7 kg 30 kr/kg 210 kr Skinn 1 st 300 kr/st 300 kr Summa 1: 1 770kr W Vintergrovfoder (kg TS) 240 kg 1 kr/kg 240 kr Tillskottsfoder (kg) 80 kg 1,45 kr/kg 116 kr Bete (kg ts) 450 kg 0,3 kr/kg 135 kr Skinnberedning 1 st 172 kr/st 172 kr Övriga kostnader 100 kr Summa 2 763 kr 14 % 1 166 kr 163 kr mmm Athen: 7 11 110 kr/h 770 kr Summa 3 1 696kr Täckningsbidrag l 1 007 kr Tåckningsbidrag 2 74 kr Utslagsfår respektive rekryteringskostnader är inte medtagna i kalkylen. 35 BAGERI I vår vision om Ödeshögs kommun är självförsörjning det centrala begreppet För att öka självförsöijningen behöver kommunen en matbrödspmducent eftersom detta i nuläget inte finns. Ett bageri skulle öka konsumtionen och förädlingen av lokalt producerade råvaror. Förutsättningarna för ett bageri finns då det i kommunen produceras flera gånger invånarnas spannmålsbehov. (11) Dessutom finns det i kommunen en kvarn som har kapacitet nog att mala det mjöl bageriet behöver. (23) Mjölbehovet för bageriet kommer vid bakning av 750 limpor/dag, 250 bakdagar/år och ett normalt mjölinnehåll på ca 0,7 kg/limpa att bli ca 132 ton/år. Tabell 8: Nuvarande skördari Ödeshög kommun. (1 1) gröda areal (ha) skörd (kg/ha) %sats kvar mjöl (ton) efter malning Höstvete 2491 5980 75 1 1 172 Vårvete 291 4240 75 925 Råg 430 4290 70 1291 Kom 1742 4090 60 4275 Havre 519 4010 60 1249 I tabell 8 visas att det finns underlag för brödproduktion i kommunen. Att kunna ta förädlad råvara lokalt minimerar transporten och därmed också kostnaden. Bageriet har även i övrigt utformats så att minsta möjliga investeringskostnad behövs. Det billigaste alternativet har blivit ett enmansbageri med en produktion av 750 limpor/dag, se payoff kalkyl på följ ande sida. 36 Payoff kalkyl över bageriet (22) Rörelsens intäkter: Rörelsens utgifter: Materialkosmad Arbetskraft Bagarlön Städ + distributörlön Bokföring + ekonomlön Arbetsgivaravgifter + pensionsförsäkringar Ovn'ga kostnader Lokalhyra värme, el, telefon, porto Distrubution (milkostnad) Reklam + representation Försäkring (enligt Wasa) Rörelsens vinst: Investerings kostnad: Payoff tid: (500 000/249 250) 37 1850000kr 1 600 750 kr 103125010' 150000kr 7000016 37500kr 10300010' 249 250 kr 500000kr 2,0 år Kommentarer till kalkyl över bageriet: Rörelsens intäkter Intäkterna är berälmade på 250 bakdagar/är, en daglig produktion av 750 limpor/dag och ett försäljningspris av 10 kr/limpa Detta ger ett jämförspris för affären på 14,28 kr/kg med ett påslag på 50% skulle det innebära ett konsumentpn's på 21,40 kr/kg. Rörelsens utgifter * Materialkostnad: Kostnaden för material och råvaror till limpoma har beräknats till 5,50 kr/limpa vilket är en hög siffra. Aktuell siffra förnärvarande är för tillverkning av en vanlig limpa, energi och materialkostnad, 4,30 kr/limpa. (18) Marginalen upp till 5,50 kr (1,22 kr) ger utrymme för högkvalitativa råvaror och utvecklande av egna specialitéer. Detta ger en profil till bageriet och en större köpkraft i kommunen. Idén bygger också på invånarnas vilja att gynna sin egen bygd och köpa lokalproducerade varor. Denna vilja kommer troligtvis att öka med åren i takt med att miljömedvetandet ökar. Därför ñnns det utrymme för bageriet att utöka produktionen i framtiden. Kanske även att utöka försäljning till grannkommuner. * Arbetskraft: Här är lön, pensionsförsäkringar och arbetsgivaravgifter upptagna för en heltidsanställd bagare, en halvtidsanställd städare/distributör och en kvartsanstäld ekonom. Arbetsgivaravgifter och pensionsförsäkringar är beräknade till 40% av lönen. (2) * Ovriga kostnader: Kostnader för hyra, värme, el, telefon, porto, reklam, representation och försäkring är upptaget under denna post Dessutom är de rörliga kostnaderna för distribution upptagna, beräknade på en milkostnad på 25 kr/mil och en ungefärlig körsträcka på 7 mil/bakdag (leverans till de större tätortema i kommunen). I försäkringen ingår egendoms, avbrotts och ansvarsförsäkring. Rörelsens vinst Redovisning av rörelsens inkomster minus utgifter. Investeringkostnader (jan 94) (24) Spiralblandare 90 100 kr Bullrivare 42 700 kr Jäsrum 54 800 kr Ugn/kylrum1 128 700 kr Bakbord 6 000 kr 1/ Tvadelat skåp som kan användas som kylrum och/eller ugn. Till detta tillkommer kostnader för vagnar, plåtar, monteringskostnader, knivar, tillbehör etc. Dessutom inköps en minibuss för distribution av brödet. Den totala investeringskostnaden kommer därför att slutligen att uppgå till ca 500 000 kr. 38 Payoff tid Detta är ett mått på företagets förmåga att betala sina investeringar. Payoff tiden uppgår i bageriet till 2 år, vilket är mycket bra då länets löptid är 5 år. Ett lån som det bageriet skulle behöva är alltså upplagt på 5 år med en ränta på 13%. Den främsta förutsättningen för att bageriet ska lyckas är att den producerar ett billigt bröd, för trots att miljöintresset ökar hos folk är det ofta i slutänden priset som får avgöra vid inköp. Kan ett billigt lokalproducerat bröd erbjudas folk väljer de detta fore ett annat. I nuläget försäljs i affären bröd från de stora bagerierna utanför kommunen. Dessa kommer naturligtvis att fortsätta säljas. Konkurrensmedlen som det lokalproducerade brödet har är att det är billigt, har hög kvalitet, är lokalproducerat, är färskt (brödet körs ut direkt efter bakning medan storskaligt producerat bröd ibland kan bli liggande någon dag hos grossist etc.) och gott. Det högt satta tillverkningspriset gör att ett "godare" bröd kan tillverkas t.ex. hasselnötsbröd, bröd med linfrö eller andra kryddor. Dessutom kan man ta fram en lokalproducerad "Ödeshöglitnpa". Brödet framtaget i bageriet har dessutom inga konserveringsmedel eller tillsatser vilket är ytterligare ett konkurrensmedel. Annu en fördel med det lilla bageriet är att det är flexibelt på ett helt annat sätt än de stora brödproducentema både i produktion och framförallt i distribution. Utkörningen av varorna kan ske tidigt på morgonen så affären alltid har färskt bröd och inte som hos de stora bageriema där affären är utlämnad till den ordningsföljd som storbagen'et själv bestämt. 39 FRAMTIDA ENERGISITUATION Energiberoendet Ödeshögs kommuns stora beroende av elström för med sig en stor risk, man påverkas mycket av elpriserna. För att säkra en kvantitativ och ekonomisk tillgång på energi måste en kommun i Ödeshögs storlek ha flera olika energikällor. På detta sätt kan man sprida dyra omställningar av pannor och värmecentraler över större tidsperioder. Aven ur civilförsvarssynvinkel är det positivt att ha lokala energikällor. Det finns potential i kommunen att klara av en sådan här omställning även om det handlar om relativt långa omställningsperioder tör att genomföra det. Här spelar kommunens ekonomiska situation in men med en noggran planering bör inga större problem uppstå. Framtida energipriser Mycket talar för att elpriset kommer att stiga kraftigt i framtiden. I en rapport från KRAFI'SAM, vilket är ett f.d. samarbetsorgan för kraftbolagen, bedöms priset på el att stiga upp till mellan 30 och 70 %. Anledningar till detta är bla anpassning till en gemensam europeisk marknad där priserna redan idag i många andra länder är dubbelt så höga som de i Sverige. Aven en avrglering av elmarknaden i Sverige, vilken är under utredning kan påverka priserna. (38) Ödeshögs kommuns stora beroende av el för sin energiförsörjning är bekymmersam med ett så osäkert elpris. Alternativa energislag Ett flertal nya energikällor är intressanta vid en omläggning av energiproduktionen. Ett alternativ med biobränsle har utretts av en leverantör av biobränslepannor Scan miljö där en sådan panna jämfördes med den nuvarande och fanns vara oekonomisk pga den lilla produktionen. (50) Andra alternativ som är av stort intresse är biogas och vindkraft Att skapa oberoende inom energiområdet är viktigt Detta ger en nödvändin g ekonomisk stabilitet för kommunen inför framtiden. 40 BIOGAS Förutsättningar Ödeshög är en trakt med stora jordbruksbygder och det är i lantbruket den stora potentialen för biogas ñnns. I jordbruket är det i första hand gödsel (8026 ton TS per år exkl. häst och fårgödsel) och i andra hand halm (1383 ton TS per år), som utgör de stora delarna i en eventuell biogasproduktion. Därutöver ligger 196 ha av omställningsarealen i vänteläge (34) där energigrödor, som tex vall eller rörflen, kan odlas för biogasproduktion. En sådan odling skulle ge mellan 3.54.5 ton/ha beroende på intensiteten i odlingen. (16) Utöver jordbruket finns slam från enskilda avlopp, slam från reningsverken, 989 m3/år (42), och stärkelseslam från kommunens största bioresursförädlare, Vätternpotatis, 3100m3/år (13), att tillgå i kommunen. Allt detta motsvarar en energiproduktion på ca 29,45 GWh/år eller 7,36 milj kr vid ett energipris på 25 öre/kWh (se tabell nr 9). Organiskt hushållsavfall och trädgårdsavfall (totalt 990 ton/år) finns också att tillgå, problem kan dock komma att uppstå vid hanteringen med iblandning av icke organiskt matrial. Dessutom räknar kommunen med att en stor del av hushållen kommer att börja kompostera pga. en kampanj från kommunen. (42) Hyggesrester är också en tänkbar råvara för biogas. Dessa är emellertid mer svårtillgängliga och mindre lämpade för rötning än produkter från jordbruket, därför utvecklas inte tillvaratagandet av hyggesrester här. Förutsättningarna för biogasanvändning i Ödeshögs kommun är stora, i och med att ett disuibutionsnät för gas redan är utbyggt. Detta gör att några problem med avsättningen av gasen inte uppkommer. En rötningsproeess höjer kvaliteten på slammet och med den exakta kontroll på näringsvärdet i rötnesterna som fås blir dessa också av högre värde för lantbrukarna. Detta bidrar till att sänka näringsläckaget från åkrarna genom att de vet det exakta näringsinnehållet. Näringsvärdena i slammet visas i tabell 10 och det ekonomiska värdet i växtnän'ngen jämfört med handelsgödsel visas i tabell 11. Tabell 9: Biogaspotemial i Ödeshög organiskt material mängd TShalt energi energiinnehåll (ton/år) (%) (GWh) (kWh/ton TS) nötgödsel 55 115 8 7,923 144 svingödsel 6 898 8 1,725 250 hästgödsel 50 2 167 hönsgödsel 2 098 2025 1,31 1 fårgödsel 309 35 0,704 avloppsslam 989 19 0,470 2 500 stärkelseslam 3 100 2 0,141 vall 784 (TS) 1,784 halm 5 109 (TS) 85 11,398 2 231 SUMMA 25,456 41 Tabell 10: Näringsvärden i slammet från reningsverket och Vätternpotatis kväve fosfor kalium g/kgTS ton/år g/kgTS ton/år %av TS ton/år avloppsslam (62): 41 7,8 25,5 4,8 stärkelseslam(l3j 21 1,3 3,9 0,24 5,7 0,35 Tabell 11: Ekonomiskt värde i slammet från reningsverket och från Vätternpotatis i jämförelse med kostnaden på handelsgödsel. ämne mängd pris (5) värde (ton/år) kr/kg kr kväve 9,1 9 81 900 fosfor 5,04 15 75 600 kalium >0,35 6 2 100 SUMMA 159 600 Ödeshög idag: Slammet från Vättempotatis sprids i nuläget på anenderad mark runt fabriken. Det har en TS halt på ca 2% men en ombyggnad, som medför högre TShalt är planerad. Med hjälp av en flotationsanläggning skall TShalten då höjas till 8%. (13) Slammet från enskilda avlopp samt slammet från reningsverken i Hejla, Trehörna och Boet, fraktas till reningsverket i Ödeshög där det centrifugeras och stabiliseras innan det hämtas och körs ut på åkrar i trakten. Det är inga problem med avsättningen för slammet. (42) Slammet både från Vättempotatis och reningsverken är av god kvalitet och ligger långt under Svenska naturvårdsverkets gränsvärden för tungmetaller (se tab. 12). Energiförbrukningen på gasnätet, i kommunen, är 5100 MWh och den största enskilda förbrukaren är Combi tvätt AB. (19) 42 Tabell 12: Tungmetallinnehåll i slammet från reningsverket och i slammet från Vätternpotatis. tungmetall SNV;s slam från slam från riktvärde 95 (5) reningsverket (42) Vättempotatis (13) mg/kg TS ing/kg TS mg/kg TS Pb 100 50 <10 Cd 7 1,7 0,22 Cu 600 260 30 Cr 150 26 16 Hg 16 0,8 <0,1 Ni 100 22 10 1500 630 120 1 Riktvärdet avser slam för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion. För användning i energiskog finns inga restriktioner. 2 Maxvärden Förslag Vårt förslag grundar sig till stor del på att anpassa produktionen av biogas till förbrukningen på det befintliga gasdistributions nätet. Det innebär en produktion på ca 5600 MWh/år för att även reningsverkets uppvärmning, i dagsläget 45 m3 olja (42), skall täckas. För att täcka gasförbrukningen skapas ett behov av råvaror utöver de slammängder som finns tillgängliga. Detta behov täcks i förslaget genom att kontrakt skrivas med lantbrukare, som är villiga att stå till tjänst med sin gödsel. Dessa jordbruk är belägna inom ett lämpligt avstånd från reningsverket, där anläggningen föreslås att placeras. För att förenkla hanteringen har vi riktat in oss på flytgödsel från nöt och svin , varav nötgödsel utgör ca 68 % och svingödsel ca 20 % av den totala volymen, se tabell 13. Slamtransporten från Vätternpotatis till biogasreaktom kan ex.vis utföras av samma företag, som idag sköter slamsugningen av de enskilda avloppen. (42) Hämtningen av slammet från rötningsanläggningen sköts löpande av bönderna själva, enligt det skrivna kontraktet. Tabell 13: Slambehov för den specifika energiproduktionen. matrial ton7år ton T§7år MWh nöt 22 700 1 816 3 264 svin 6 898 552 1 725 avloppsslam 989 188 470 stärkelseslam 3 100 62 141 SUMMA 33 687 2 618 5 600 TS 7,8 % 43 Anläggningen innefattar en rötkammare med en totalvolym på 2000 m3. Storleken har valts med tanke på produktionen och råvaromas volym. TShalten kommer att ligga på ca 8% i rötkammaren. Den är dimensionerad för en uppehållstid på 20 dygn och processtemperamr på 35°C. Detta ger en hög utrötningsgrad och därmed också en stor gasproduktion. (5) För processens kontinuerliga gång och för optimal utvinning, bör inmatning ske ca två gånger per dag. (56) Rötkammaren är isolerad och försedd med en långsamt gående propelleromrörare, vilket ger en låg elförbrukning och god omrörning. Anläggningen placeras i direkt anslutning till reningsverket och inkluderar en värmeväxlare. (5) Ingående nötslam värms av utgående, se ñg 9. En placering vid reningsverket är lämplig ur Hera synvinklar. Där finns en slamplatta, som det är lämpligt att utnyttja. Den ligger relativt nära distibutionsnätet för gas och slammet från reningsverket blir lätthanterligt. En slambrunn för förvaring av flytgödsel och stärkelseslam krävs också. ..__›_ Gödsd Vännevåxlare ' ' 7 *"“>“'“ Biogasream I Avloppsslam HW * \ 1 I I Stärkelseslam Ätakoppling i Slamlagcr Fig. 9: Rötningsdelen av biogasanläggning. 44 Tabell 14: En ekonomisk kalkyl på en biogasanläggning, vid med en produktion på ca 5100 MWh/år modellen är tagen ur "Biogas i Kil". Utgifter Kapitalkostnad per år biogasanläggningl 532 000 ant och underhåll personal 1 tjänst 122 000 underhåll 55 000 transporter2 571 000 Kosmadsbesparingar olja 45 m3/år 2900 lcr/m3 130 500 Summa Utgifter 578 500 Intäkter biogas 5100 MWh 25 öre/kWh 1 275 000 Summa Intäkter 1 275 000 Ekonomiskt Utfall 251 000 1 Biogasanläggning på 2000 m3 inkl uppvärmning och kringutrustning se kommentarer 2 Se kommentarer Kommentarer till ekonomisk kalkyl (tab.l4) Biogasanläggningen är baserad på en sammanställning av Biogas i Kil och en formel för biogasanläggningar från Anna Lindberg på jordbrukstekniska institutet. Resultatet blev som följer: Total investering = (4,7*106 + 7500* 100025) kr: 5,450* 106 kr Detta är den totala investeringen, varav 4,7 milj kr är taget från Kil och inkluderar rötkammare pil1000 m3, uppvärmning och kringkostnader. 'ga kostnader kommer från formeln 7500*V01ymen2/3, där endast rötkammaren och en del rör ingår. Formeln ska gälla för anläggningar mellan 2002000 m3, enligt Anna Lindberg. Kapitalkosmaden/år är sedan baserad på värdena från Kil, genom att en procentsats räknats ut, kapitalkost per år/den totala investeringen, på deras värden (9,8 %). Kapitalkostnaden/år = 0,098"'5,450"'106 = 532000 kr Transportkostnaden är baserad på uppgifter från Urban Runesson, gatuchefen i kommunen. Rangsells, som sköter slamsugningen i kommunen har en timtaxa på 382 blir och det innebär att de hinner med 2 brunnar med transport, sugning och avlastning per timme. De har ett ekipage på 9 m3 med ett extra släp även det på 9 m3. (42) En sammanlagd gödselmängd på 29 598 m3, ger 568 m3/v. Detta ger 28,4 timmar per vecka på och med timkostnaden 382 kronor ger detta en årlig kostnad på ca 560 000 kronor. 45 Gaskonsumtion MSK, som enligt Jonas Karlsson "inte är främmande för ny teknik", är villig att köpa upp 5 100 MWh av biogasen till sitt distributionsnät för gas. De kommer att hämta gasen i en tankbil. Den används nu för transport och lager av gasol och har en volym på ca 70 m3, varav 6070% fylls med flytande gasol. Uppköpspriset ligger på 2025 öre/kWh. (19) Reningsverkets oljepanna konverteras till gasforbränning och den förbrukar 450 MWh. Den kostnaden ingår i investeringen Vid en framtida produktionsökning genom en effektivare rötning, som kommer sig av större kunskap om systemet och eventuellt en högre temperatur i rötkammaren och därigenom kortare uppehållstid, kan man överväga att bygga ut distributionsnätct. 46 VINDKRAFT Vindkraft en möjlighet till billig elström Kommunens läge vid Vätterns strand är ett av de bästa inlandslägena i Sverige för vindkraft (se fig.10). Redan idag finns vilket tidigare nämnts två vindkraftverk vid Hästholmen. Dessa två producerar tillsammans 990 MWh per år (se tab.15). Denna siffra motsvarar den totala årsförbrukningen av hushållsel för 162 villor. (49) Tabell 15: Data för de båda vindkraftverken vid Hästholmen: (36) MA INVIGT : 910524 930122 EABRIKAT : Vestas, Danmark Wind World, Danamrk AGARE : MSK AB Hästholmen Vind STORLEK : 225 kW 150 kW ÅRSPRODUKTION : 540.000 kWh 450.000 kWh HÖJD : 31 m 31 m VINGDIAMETER : 27 m 27 m Fig. 10 Karta övervindförhållanden i SV Östergötland: (4) Det onu'åde som är lämpligt för vindkraftverk är söder om Omberg ner till i jämnhöjd med Ödeshög och ungefär motsvarande in från stranden d.v.s. de prickade områdena på kartan intill. De bäst lämpade området ligger dock norr om kommunen och det är därför intressant att samarbeta med Vadstena och Motala kommuner. 47 Fördelarna med vindkraft är flera. Vinden är den absolut renaste energikälla som finns idag och dess enda påverkan på landskapsbilden är visuell. Den ger dessutom en stabil ekonomi, ett faktum som inte är att förakta. Den kunskap och det intresse som behövs för att utveckla vindkraften i området finns redan hos MSKAB (Motala Ströms Kraft AB) och kommuninvånarna. Detta underlättar en introduktion av vindkraft i större skala avsevärt. Den stora nackdelen med vindkraften är den höga investeringskostnaden. Finansieringen av verket sker som regel genom köp av andelar om vardera 1.000 kWh. Varje köpare får högst köpa lika många andelar som han/hon förbrukar. Dock utgår från NUTEK ett bidrag på 35% (57) av den totala kostnaden för vindkraftverket. Det som krävs av NUTEK är en detaljerad budget. Jämn_ Häckenäs i Vadstena kommun Verket är i skrivande stund under byggnad och är en direkt följd av de positiva erfarenheter man fått av verken vid Hästholmen. Verket är större än de tidigare men ligger också på en plats med ytterst goda vindförhällanden vilket väger upp den mycket höga investeringskostnaden. Effekt: 500 kW Andelspris: 3.875 kr/andel Normalförbrukning i villa: 14.200 kWh/ år Total investeringskostnad: 554225 kr En andel motsvarar 1.000 kWh Att ange ett pris på ett vindkraftverk är svårt Flera faktorer spelar in på priset. Några av dessa är projektering, mark, anslutning till befintligt elnät, väganslutning och fundament. Själva verket står ändå för den största delen, ungefär 80 85%. (36) Det andelsägda verk som finns vid Hästholmen Vindcent kostade totalt 2,25 miljoner att anlägga. Detta får ses som ett realistiskt exempel. Den el som kommer från vindkraftverket är billigare att producera än den som man köper från de stora kraftbolagen. Den energibesparing som ett normalt villahushäll kan göra under ett genomsnittsår genom att använda vindkraftsgenererad elström är idag Om elpriset stiger 50% vilket enligt Kraftsam är troligt så skulle besparingen bli 4.200kr. Medelinköpspris från MSK: › 33,4 öre/kWh Avgift för den egna elen: 17,5 öre/kWh Normalförbrulming i villa är 14.200 kWh Årlig besparing: 2.258 kr/âr Livslängden för ett vindkraft är ungefär 20 år. Hur utvecklar man vindkraften i kommunen på bästa sätt? Möjligheterna att sprida kunskap om vindkraft är stora, t.ex. genom studiecirklar om vindkraft och dess möjligheter i området. Detta lägger grunden till en allmän kunskap som är viktig för en vidare utveckling. Vindkraften är en möjlighet till att minska importen av elström till kommunen. Det är främst som ersättning för hushållsel som vindgenererad el är lämplig. Dels därför att ett vindkraftverk producerar ren el utan mellansteg i motsats till t.ex. en biogasanläggning vilken först producerar energin i form av värme vilken mer lämpar sig till uppvärmning. 48 Dels också för att få ett system med så få omvandlingar mellan de olika energislagen som möjligt och på så sätt undvika de transfereringsförluster som uppstår. En vindplan är en mycket bra grund att stå på som förenklar den framtida vindkraftsutvecklingen i området. Planen är en utredning över lämpliga områden för vindkraft i kommunen och behandlar faktorer som närheten till befintligt elnät, närhet till bebyggelse, landskapsbild , vindtörhållande etc. Planen bör upprättas i samverkan med de norr om Ödeshög liggande kommunerna Vadstena och Motala då de alla ligger i samma vindområde. En välutvecklad vindkraft i kommunen kräver att samtliga intressenter samverkar. Intresset och kunskapen finns idag hos enskilda individer i kommunen samt hos MSK (Motala Ströms Kraft AB). Vindplanens utveckling kan delas in i tre huvudmoment: En vindteknisk undersökning. 0 Bearbetning av olika intressenter. Politisk förankring. Den vindtekniska undersökningen innebär grunden för hela planen då den är en bedömning av alla områden som är lämpliga ur vindsynpunkt. Lämpligtvis görs den av något konsultföretag med erfarenheter från liknande uppdrag. (58) När grundundersökningen är gjord så sätter man samman en grupp bestående av samtliga intressenter t.ex. naturskyddsföreningen, jaktlag, MSK, kommunrepresentanter och hembygdsföreningen som får komma med åsikter om planen. Detta ger en bred förankring i kommunen och ger alla som kan ha några åsikter möjlighet att yttra sig. En politisk bedömning görs slutligen av berörda inom tex miljö och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden samt mellan kommunerna. Till sist bör man informera allmänheten om vindplanen genom exempelvis en utställning. (58) Fortsatt utveckling Det finns inga hinder för att kommunen skall kunna gå in som delägare i ett vindkraftverk. De bolagsordningar som kan vara lämpliga är samfällighet och aktiebolag. Samfälligheten är den mest lämpade då man knyter vindkraftverket till de fastigheter som Ödeshögs kommun äger. Detta gör att man slipper moms på den vindkraft som produceras eftersom man använder den till egenbruk. (57) 49 DISKUSSION Förslagen är till största delen inriktade på småskalighet och vi uppmanar därför alla driftiga personer att ta tag i de idéer som skapar intresse. I ñg. 3, sammanställning av skogstillståndet i Ödeshögs kommun, så visar det sig att uppgifter om markanvändning i kommunen skiljer sig åt. p. g.a. olika beräkningssätt. Så trots kompletterande material från Domän Skog AB har inte skogsinventeringen blivit fullständig, då arealer närmare 100 km2 fattas för en total summering. De höga halterna av närsalter i Ålabäcken, sidan 25, beror antagligen på att bäckens biflöden avvattnar åkemiark som Vättempotatis AB sprider sitt slam på. Skulle detta slam ingå i föreslagen biogasproduktion skulle problemet minskas. Detta pga. att rötslammet från biogasanläggningen kontrolleras innan det sprids på åkrarna. Skulle problemet med de höga närsalthaltema kvarstå skulle exempelvis en våtmark kunna anläggas som kvävefälla. Vassproduktionen som bedrivs i Tåkem idag har ställt till problem då eldningen varit svårkontrollerad. Detta har fött tankar om att istället för att bränna vassen året innan skörd, skörda även den gamla vassen och använda denna som bränsle. Exemplen i kalkylema om fåren på sidorna 3637 är beräknade på tre lamm per tacka. Detta innebär inte att alla tackor får tre lamm. Siffran är vald för att ge ett så åskådligt exempel som möjligt då antalet gagnslamm, i en normalt skött fårbesättning, enligt "Ull och pälsskinn" (ref. 54) är 1,4 st/tacka för pälsfår och 1,8 st/tacka för vit lantras. Gagnslamm är de lamm som används till konsumtion, d.v.s. rekryteringsdjur tillkommer. Innan vi hittade ett förslag på biogasproduktion, sidan 41, som passade kommunen stötte vi på ett antal alternativ. Här redovisas dessa och dess förutsättningar. 1) Här har vi tittat på ett exempel från Kil med en biogasreaktor med en total volym av 1000 m3. Problemet med den här anläggningen är storleken, då den inte blir tillräckligt stor för att täcka hela gasbehovet. Möjligheten skulle då vara att blanda eller växla mellan gasol och biogas men för detta krävs en OOgavskiljare vilken är mycket kostsam. Ett annat alternativ är att knyta fasta abonnenter på gasnätet till sig som skulle konsumera biogasen medan övriga nätet skulle använda kompletterande gasol. Ytterligare ett alternativ är att konvertera enstaka fordon till drift av orenad gas, dvs. metan och koldioxid. Intresserade av detta förslag hänvisas till exemplet " Biogas i Kil ". (5) 2) Vi har också tittat på biogasanläggningar i liten skala för enskilda lantbrukare. Främst vänder sig dessa till lantbrukare medl djurhållning eftersom de genom djurens gödsel har en bättre förutsättning och en högre energipotential. Främsta fördelen med anläggningar i denna skala är att rötningen sker på plats och inga transporter behövs. Biogasen kan användas för att helt eller delvis värma upp bostadshus och ekonomibyggnader. Att uppnå en diversitet i energiförsörjningen i kommunen är nödvändigt eftersom ingen resurs är så stor att den ensam kan försörja kommunen. Variationen sprider också kommunens kostnader och gör den mindre sårbar då den inte måste förlita sig helt på en energikälla. En osäkerhetsfaktor i energiförbrukningen är fastbränslemängden, vilken är baserad på oljereduktionsplanen från 1980 och energiplanen från 1985. Sedan dess borde fastbränslemängden inte ökat nämnvärt. Den avfallshanteringsplan som finns idag behöver förnyas. Planen antogs 1992 men de mål som fastställdes i den är idag genomförda eller under genomförande. Det är därför viktigt att gå vidare i utvecklingen och ställa upp nya mål för kommunens avfallshantering. En avfalsplan skall ha en god framförhållning och inte tjäna som dokumentation över hur avfallshanteringen har sett ut 51 NOTIS Tack till alla som ställt upp och hjälpt oss under vårt arbete. KÃLLFÖRTECKNING 10. 11. 12 13 14 15 16 Abrahamsson Gösta Har utvecklat ett eget reningssystem, tele: 0143 212 64 Barthelsson Mats Sektion Ekoteknik, tele: 063 15 54 75 BB Innovatörs Dublettenvattenbesparande och urinseparerande förnyar ekonomiskt och ekologiskt (häfte) Bostadsdepartementet Läge för vindkraft SOU 1988:32, Stockholm 1988 Brolin L., Dahlström JE., Hagelberg M., Danelius J. Biogas i Kil, 1993 Egedahl Gunnar Linodlare i Odeshög, tele: 0142712 50 Elfström, Eriksson, Gustafsson mfl. " Natur och kulturmiljöeri Östergötlandlänsstyrelsen i Ostergötlands län, Linköping 1983 Emanuelsson AnnBritt Artikel ur Land 19900847 Eriksson Bo Skogsvårdsstyrelsen Mjölby, tele: 0142 179 24 Fasth Lennart Farmek Linköping, tele: 013 23 45 (X) Funke Olle, SCB tele: 019 17 60 00 Gezelius Lars O Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag i Ödeshögs kommun samt förslag till provtagningsprogram, Odeshög 1993 Gustafsson Hans Vättempotatis AB, tele: 0144 332 00 Hagelberg M, Mathisen B, Thyselius L Biogaspotential från organiska avfall i Sverige, Jordbrukstekniska institutet, Uppsala 1988 Hällsten UllaKarin & Börje 0144 230 88 Ullspinneriet (broschyr), Ekblad & Co, Västervik 1991 Johansson Valdemar Sveriges lantbruksuniversitet, tele: 018 67 10 (X) 52 17 18 19 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 Jonsson Bengt Försäljare och konstruktör av oljepressar, tele: 019 22 80 05 Jämthag Håkan Mästerbagama Östersund, tele: 063 11 72 20 Karlsson Jonas Motala Ströms Kraft AB, tele: 0141 273 00 Kongbeck Ylva Linnevävar, ICA bokförlag 1988 KRAFTSAM Elprisemas framtida utveckling, 1992 Kullstedt Mats, Melin Lars Starta eget handboken, SmåFöretagsPlanerama AB, Stockholm 1990 Kvarntorps kvarn, Gösta Ahl Kvarntorp, 59021 Väderstad, 0142 710 14 KÅGE Bagerimaskiner Sollefteå, tele: 0910 168 50 Larsson SvenErik Rikslinkonsulent, Hushållningssällskapeti Örebro, tele: 019 11 91 60 Liljedal Sten, Smeder Bo Marknadsstudie iSverige av linñber i icketextila applikationer, ALAgruppen 1992 Lindström Claes Östergötlands jaktvårdsförbund, tele: 013 708 55 Lundström Manin _ Svenska naturvårdföreningen, Ödeshög, tele: 0143 212 64 Länsstyrelsen i län jaktexpeditionen, tele: 013 19 60 00 Länsstyrelsen i län Skyddad natur i Östergötland, Linköping 1987 Länsstyrelsen i Östergötlands län " Växtnäringsläckage från åkermark i Östergötland, effekterorsakeråtgärder. Länsstyrelsen i Östergötlands län Angs och hagmarkeri Östergötland, Linköping 1991 Magnusson Sindre Kommuner som går före 50 lokala initiativ för hållbar utveckling, SNF 1993 Marklund Erik, SCB tele: 019 17 60 (X) Miljöenheten i Ödeshögs kommun tele: 0144 11010 53 36 37 38 39 41 42 43 45 47 48 49 50 51 52 53 54 Motala Ströms kraft AB MSKvind (informationshäfte), Motala 1993 Nilsson Bertil m.fl. Ekonomisk lammproduktion, LTs förlag, Helsingborg 1992 Näringsdepartementet Elkonkurrens med nätmonopol SOU 1993:68, Stockholm 1993 Perhans KarlErik Berg och jord i nordvästra Östergötland, Stockholm 1988 Rosenqvist Anders Fåruppfödare, Ödeshög, tele: 0142 710 45 Rosenqvist Bo Kravodlare, Ödeshög, tele: 0144 320 80 Runesson Urban Gatuchef Ödeshögs kommun, tele: 0144 o 110 10 Sigurd Gunnel Kravkontrollant, tele: 0371 700 22 Sjödin Erik Får, LTs förlag, Borås 1983 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län Sammanställning av översiktlig skogs inventering Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län Tåkerns naturreservat, skötsel plan, 1988 Starkenbçrg Gunnar Myrar i Östergötland, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Linköping 1980 Statistiska Centralbyrån, avdelningen för näringslivsfrâgor tele: 019 17 60 (I) Svensson Rolf Motala strörns kraft AB, driftsavdelningen, tele: 0141 273 00 Svensson SvenLennart Fastighetschef Ödeshögs kommun, tele: 0144 110 10 Sveriges geologiska undersökning Jordartskarta Hjo SO, Uppsala 1981 Sveriges rikes lag, ML, 1990 Tåkernfonden WWF Täkern fåglarnas sjö (folder) Ull och pälsskinn, produktion förädling marknad LTs förlag, Kristianstad 1981 54 55 56 57 58 59 61 62 63 Växbo linspinneri Tele: 0278 662 00 Wadman Sven Sektion Ekoteknik, Östersund, tele: 063 13 71 15 Wizelius T. Vind del 1, Larsons förlag, Södertälje 1992 Wizelius T. Vind del 2, Laxsons förlag, Södertälje 1993 Åsbag Even Linodlare i Hälsingland, tele: 0651 480 41 Ödeshögs kommun Avfallsplan for Ödeshögs kommun, Ödeshög 1992 Ödeshögs kommun _ Energiplan för Ödeshögs kommun, Ödeshög 1985 Ödeshögs kommun_ Miljömpport över Ödeshögs kommunala avloppsreningsverk 1992, Ödeshög 1993 Ödeshögs kommun u _ Oljereduktionsplan för Ödeshögs kommun, Ödeshög 1982 55