Slöjdvillorna i Ödeshög

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

EH arbete gjort i aygugti 1997 på Datorteket i Ödeshög av Christina Lundqvist c;Jag valde att göra ett arbete .om de så kallade slöjdvillorna, därför att jag själv var nyfiken på dem. øet jag främst ville ta reda på var: Varför det finns flera likadana byggnader, och hur många egentligen var de ursprungligen byggdes och var de står nu, om alla finns kvar. 0 ,øeras ursprungliga sgfte och vad de används till i dag. 0 Om, och i så fall hur de förändrats. Wii: de byggdes. Sföjcfmffmz i 5 to ra Ey Søjfuiüan i RÖ 7idningsutklipp ur Östgötabladet: 19/1169 ”nan planerar att bygga upp ett nytt skolområde vid Ödeshögs skola, och de gamla byggnaderna ligger i vägen. Ett tidigare beslut finns om att byggnaderna ska rivas. øet gällde både det gamla stora folkskolehuset, och de bägge äldre byggnaderna . øet hade varit verksamhet i den gamla slöjdsalen tills för 45 år sedan. 5:: gåvobrev finns från 1887 med beslut om den winnmansonska fonden. øär sägs det att kammarrättsrådet och riddaren Carl .Leonard s;Zinmanson i sitt testamente lämnade ett uppdrag till testamentseXekutorerna att låta de efterlämnade tillgångarna förräntas till belopp för inköp av trefjärdedels tunnland mark vid Ödeshögs folkskola samt en fjärdedels tunnland vid de bägge skolorna i åiggeryd och lYnunkeryd för anläggande av skolträdgårdar. Vd skolträdgården i Ödeshög skulle även uppresas en slöjdskola ”att äga, och öfverlåtas för all framtid för sagda ändamål såsom folkskolornas tillhörighets besitta”. .øessutom anslogs en summa på 10.500 kronor vars ränta skulle gå till skötsel och upprätthållande av slöjdskolan och skolträdgården, samt avlöna de lärare som tjänstgjorde där. øetta har på senare tid inte täckt kostnaderna ,trots att trädgården reducerats kraftigt.. åamma villkor gäller för slöjdvillorna i åt (Åby och .5eda ,vilka är avbilder av slöjdvillan i Ödeshög, och stod upptagna i gåvobrev till respektive församlingar. øe ska säljas till högstbjudande om xmt bifaller kommunens ansökan. 22/474 Jgeträffande slöjdvillan i Ödeshög fanns tre lösningar presenterade i . föredragningslistan till kommunstyrelsens sammanträde. Ödeshögs hembygdsförening ville att kommunen skänker byggnaden med tillhörande uthus och kvarvarande donationsmedel till föreningen, samt bekostade flyttning av husen till hembygdsgården. xulturnämndens musikdelegation ville att kommunen behöll villan i sin ägo och utredning görs av kostnader för eventuell flyttning till lämplig annan plats om nuvarande tomt behövdes till annat ändamål. øå skulle byggnaden användas för musikskolans verksamhet. 7redje alternativet var arbetsutskottets förslag att husen skulle säljas , då man ansåg att det var för dyrt att reparera fastigheten. 16/874 änder kommunstyrelsens sammanträdande 15/8 beslöt kommunen att föreslå fullmäktige att tillmötesgå Bembygdsföreningens önskemål. Överfarandet måste dock först godkännas av länsstyrelsen. »gommunen föreslog att fastigheten skulle säljas till Ödeshögs kommun för 28500, och att kommunen därefter skänkte slöjdvillan till föreningen, medan övriga fastigheterna bjöds till försäljning. Jgeträffande de övriga fastigheterna som hör till fonden föreslog kommunstyrelsen att kommunen förvärvade fastigheten i ?ök för 50 000 kronor, slöjdvillan i öeda skulle säljas för 46 000 kronor till den dåvarande hyresgästen, och villan i átora aÄby skulle säljas till åtora oÃby församling för 65.300 kronor. 13/1274 “ammunfullmäktige hade beslutat att landsantikvariens synpunkter skulle inhämtas innan slöjdvillan bortfördes. Gembygdsföreningens ordförande Jgertil Wses förevisade landsantikvarie åven Joréen slöjdvillan, och visade i stora aÃby de motsvarande uthusen som nu i Ödeshög sålts och forslats bort. Jandsantikvarien ansåg att det var ”ynkligt” att man sålt uthusen i Ödeshög. åan sa också att det alls inte var så att slöjdvillan skulle föras bort för att den inte passade in i stil. 7'värtom skulle nya byggnader passa in mot de ursprungliga. 30/575 wommunstyrelsen tog åter upp frågan om slöjdvillan. Jnga utredningar om vad olika lösningar skulle kosta hade gjorts, förutom den .Sembygdsföreningen gjort om att flytta villan hel till åembygdsgården. . Ett beslut fattades efter omröstning om att slöjdvillan ska märkas upp och nedmonteras ålöjdvillan plockades ned i de två delar på det vis den är konstruerad, taket togs av och allt låg täckt med en presenning tills vintern 1978. ,Då restes byggnaden åter upp/ med ideell hjälp och beredskapsarbete i öembygdsgården i Ödeshög. åamtliga byggnader är bevarade, enbart den i ödeshög är förflyttad. Villan används nu till öembygdsföreningens aktiviteter och förvaring av deras arkiv. J Beda är byggnaden fortfarande privatbostad och i stora Åby använder kyrkan slöjdvillan till församlingshem. J zök är byggnaden än i dag skola, där skolbarnen har gymnastik. tYnan har låtit bygga ut ett rum för omklädning. arl eonard inmanson vem var an? .San föddes i Jinköping den 18 juni 1811. .Sans far var rektor, sedermera kyrkoherde i åtora GÄby och Ödeshög. åans farfar var kyrkoherde i ?ök och 6eda.( øennes fru var för övrigt kusin med den berömde professorn Jöns Jakob JgerxeliusJ Carl .Leonard bzinmanson växte upp och gick i skola i Jinköping, fortsatte sin utbildning i appsala, där han blev jur.kand 1837. åan var länsnotarie i Östergötlands län 184243 och landssekreterare i åtockholms län 184750, då han blev kammarrättsråd. (ett kammarrättsråd var en medlem av vår ännu fungerande skatte och förvaltningsdomstol kammarrätten.) »San var ledamot av stockholms stadsfullmäktige 186470, vice ordförande i ?iksgäldskontoret 186771 och tillhörde riksdagens andra kammare från 1867 till sin död 1871. ?edan 1862 skrev Carl .Leonard s,Zinmanson sitt testamente, där infattades bl.a. monstakademin, åtatens 7avelmuseum, två morbröder i motala, en moster i 5eda/ och så då donationen till våra församlingar. ”Jag vill också gifva något bidrag, såsom minne af mig åt stora (Åby, ödeshögs, ?öks och öeda församlingar uti Östergötland.” Vad detta bidrag skulle bestå av framkommer inte, utan ålades exekutorerna att verkställa. Vd kyrkostämmorna i de fyra socknarna behandlades donationen och planeringen av slöjdskolornas uppförande, och en förfrågan till en herr Jgennich, som skulle se till att winmansons önskemål förverkligades, fick positivt gensvar. Efter anbud för de olika socknarna erbjöd sig en byggmästare Carlsson från mjölby att bygga'alla fyra slöjdvillorna för sammanlagt 26.500,. 7roligen var_de färdiga sommaren 1889 øe uppfördes med två tillhörande byggnader vardera , med stora trädgårdar för undervisningsändamål . øessutom fick varje socken ett kontantbelopp på 10.500 kronor, där räntan skulle betala undervisningen och husens underhåll. J en artikel i Östgötakuriren 26 oktober 1889 berättar Uzalle xuür, signatur för redaktör Gustaf pettersson mycket ingående om slöjdvillan i åeda, byggd det schweizisk villastil. som han kallade 'oÅlla fyra husen åeda, zök Jmf/Åby och Ödeshög, äro fullständigt lika, hvarför man känner alla då man sett ett. øe äro uppförda i villastil och hafva på nedre botten en större slöjdsal samt ett rum med kök såsom bostad för läraren, varjämte å öfvra botten finnas tvenne praktiga rum utom rymliga förvaringsrum.” Käfäförtecåning: Ärtiåázr ur Östgötaöüchet mefüm 1969 75 ”I röåstenens öygf' Ödesñögs åuftumämncf 1976 ”Sverzges öeöyggelse Östergötámcis Ein” 1948 Wluntli'ga uppgifterfrån Jan joñansson, fånäs Öninge.