Smörkullen - gravfält och grustäkt vid Alvastra järnvägsstation

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

10 Smörkullen Gravfált och grustäkt vid Alvastra järnvägsstation Jan Karlsson När man åker den nuvarande riksväg 50 ñån Vadstena mot Ödeshög passe rar man ett vägkors strax innan man ser Alvastra klostenuin på höger sida. Svänger man höger i korsningen kom mer man upp på den gamla vägsträck ningen vid Ombergs sluttning och fram till klosterruinen och turisthotellet. Svänger man till Vänster kommer man till Heda och Rök. Alldeles efter att man tagit av från riksväg 50 kör man då över den gamla banvallen till smal spåret VadstenaÖdeshög”. Till höger ligger f.d. Alvastra järnvägsstation kvar och till vänster passerar man strax f.d. jämvägshotellet. ”Smörkullen”, som denna artikel ska handla om, var en grusås som idag är borta. Riksväg 50 går igenom den för svunna grusåsen och till höger i färdriktningen mot Hästholmen kan man skönja resterna av ett urgrävt och igenvuxet grustag. Ett tomt grustag i sig är knappast an märkningsvärt, men bakom detta grus tag döljer sig en intressant historia. Denna grusås var nämligen ett järnål dersgravfalt (200 f. Kr. 200 e.Kr.). ”Smörkullen” är belägen i ett område som tillhör de äldsta kulturbygderna i vårt land. Mest förknippat är området med Alvastra kloster grundat är 1143 av Cisterciensermunkar som kommit till Sverige vid denna tid. Cistercien serna var tillsammans med sina lekbrö der skickliga ekonomiska administratö rer och skapade där de slog sig ned ett väl fungerande näringsliv. Jämhante ring liksom sten och byggnadskonst var deras specialitet. Att Borghamn kan anses som den svenska stenhante ringens vagga är förknippat med cister ciensermunkarnas kunnande och närva ro vid Alvastra kloster. Järnvägen VadstenaÖdeshög öppna des för trafik år 1888. Järnvägsspåret drogs fram genom kullen och i ome delbar närhet anlades Alvastra järn vägsstation med tillhörande järnvägs hotell. När nu Smörkullen klövs av järnvägen innebar det också att flera stora grustag öppnades i själva gruså sen. Ägare och nyttjare var dels järn vägen (WÖJ) och dels Lysings härad och Dals härad. Snart gjordes ett flertal fynd av män niskoben i samband med att gruset utvanns. Om detta förhållande hölls tyst, och vare sig myndigheter eller allmänhet fick kännedom om det. Om bakgrunden till hemlighållandet var 300 400 m Utdrag ur gammal karta över om rådet som bl a visar grustagets läge norr om stationen. Ed. Alvastra station från norr. 1 förgrunden riksväg 50. F oto: Red. (2005). ekonomiska intressen eller om man helt enkelt inte tillmätte fynden något större värde kan vara svårt att avgöra idag. I alla händelser pågick utvinning en av grus en längre tid utan att några kulturvärdande myndigheter kände till benfynden. Först efter att en utomstående ingripit kom myndigheterna att vakna. Det var lektom i Sundsvall, doktor Gottfrid Adlerz, som uppmärksammade det hela och meddelade Vitterhetsakademien. Detta skedde i juli år 1900 i samband med hans vistelse som sommargäst i Alvastra. Hans skriver att han i ett stör re grustag helt nära Alvastra järnvägs station här och där såg strödda män niskoben och tom. delar av skallar. Vid en kontakt med stationsinspektorn Smörkulien mot norr år 1906. På Spå ref siärfiera grusvagnar lastning. I bakgrunden Omberg, stationen lig ger till höger utanför bilden. så? vid Alvastra järnvägsstation meddela des det honom att det årligen utgrävts 1520 människoskelett under de tre år som denne varit anställd i Alvastra. Det framkom även att redan då järnvägen byggdes genom denna grusås kom man att hitta stora mängder människoben och skelett. Men inga anmälningar av dessa fynd tycks ha gjorts till Vitter hetsakademien. Redan på sin tid var denna händelse en skandal, även om den inte ledde till något åtal för berörda parter. Att idag göra något liknande torde vara tämli gen omöjligt och skulle med säkerhet sluta med åtal. Med anledning av lektor Adlerz an 11 Bangårdsritning över Alvastra med förslag till nya spår upprättad år 1900. Obs att norr är snett nedåt på skissen! Då fanns bara ett kortare rundgångsspår framför stationshuset. F rån föreningens arkiv. En spår plansskissfiün J 920talet finns i ”F rån Wadstena till Vadstena. mälan fick i alla fall docenten Oscar Ahngren i uppdrag av Riksantikvarie ämbetet att bege sig till Alvastra för att närmare undersöka fyndplatsen. Där med inleddes ett omfattande fältarbete som Historiska museet kom att bedriva i stort sett årligen mellan åren 1900 och 1922. Smörkullen anses vara det största graviältet från äldre järnåldern som undersökts på det svenska fastlan det. Arbetet kom att ledas av Sveriges främsta arkeologer som Oscar Alm gren, Otto Fröding och Ture J :son Ar ne. Parallellt med detta arbete fortgick grustäkten, vilket innebar att Smör kullen successivt försvann. Det inne har också att man från arkeologemas sida gjorde försök att effektivisera utgrävningen. En me todik utvecklades då som kom att bli normgivande för gravfältsundersök ningar i Sverige under de kommande decennierna. När man på allvar började nyttja täkten kom årligen stora grusmassor att lastas ut. Inte minst var det järnvägen som stod för stora mängder. Hur själva ar betet bedrevs är mindre känt av för fattaren till denna artikel i varje fall. På den bangårdsritning daterad år 1900 som publiceras här invid finns två spår till grustäkten inritade. Det rör sig dock bara om förslag. Att döma av fotot på föregående sida tycks i alla fall ett av spåren ha blivit realiserat. Hur länge det låg kvar och om även det andra blev byggt är oklart. Om maskiner i “något skede utnyttjats t ex grävmaskin eller om allt arbete utfördes med hand kraft så länge grustäkten använ des är också oklart. Om någon som läser denna artikel vet något om dessa saker hör av er! Denna gamla bild på Alvasrra station har vi fått av Peter Johansson i Skyll berg. Såväl sta tionshus som ban gård byggdes sena re till. Kan bilden vara tagen kring sekelskiftet 1900?