Sockenbeskrivning

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

/J/fál'fo/ ”ÅA finfin: / ?förän Mg ?Go/pi/ iÖW7á7 âåah ajg/4%á/ /çqá 61'. C g' 17%. 'Jr?d Sookenbeekglvninggöveg;Hede Östergötlands län. Heda socken gränsar i norr till Dagsmoeae och Svanshala socken, i öatej till Rök och St.Ãby,i sydväst till ödeehög samt i väster till Västra : Tolkatad. _ _Judtoiellt tillhör den Folkungabygdena domaaga.Under hela medeltiden äälldade socknen eget pastorat,men blev sedan annexförsamling till Rök å ,gekingår Dale Ä pysings kontrakt av Linköpings atift.Sooknen bildare å eget skoldiqtrikt. _ ; å Till sin natur är seeknen övervägande slättland,och utgör en fortsatt ning av östgötaslättentnär och var är den genomdragen av låga kulla oo åear vilka beatm av aand,kalkgrus och kalkör.Bådande jordmån'är mestaê: dels bördig moränlera med underlag av kamhriumsilurkalkeI norra delen: i sjön Takerna forna sjöområde,f1nnes även odlade moesmarker och i säd? der och sydväst dungaord med sandblandad lermylla.Här är underlaget g urbarg och består av yngre granit och gnejs. I Beovggelsen är huvudsakligen jordbrukabetonadtoch på_få undantag ndrgf sanidanförd i den uråldriga byformen.Endaat i själva kyrkbyn _harfunder 71 \de Senaste åren uppstått ett villaeamhälle. "img ›' V'Socknen genomflytee av Åbyan,här kallad Diaaånlvilken bildar tre fall; vilka dock äro outnyttjade._ 1% Av naturminnesmärken finns endast ett fåtal,därav ett flyttblock atraá Jäjügby boatällagårda skogsmark. J ;1 väster om kyrkan,en hälsokälla vid Häggeetadzooh en offerkälla på å Någon egentlig industri aaknaa,men finnes två småföretagare vilka må: I ekinellt tillverka byggnationsmatarial ooh snickeriarbeten.Tidigare i har funnits två tegelbruk,Diaevi och Tjugby,bâda äro numera nedlagda. ; Tvååvälaorterade speoeri och diveraeaffärer finnes,en 1 Tjugbxåoçäien : Hede kyrkby,eamt en cykel ooh_reparationsverketad.Vidare finnes*två eg 4 ;l 2) spannmålsmngssin,därav ett med torksilo,båds idka affärer med spannmål trögfodervaror,gbdselmedel numrInom socknen verksamma hantverkare äroi en byggmästare;en rörledninganontör,tre snickare,en'mnrsre och tre md; larb.Vidare finnes två akomsksre och en sned.De inom socknen boende 1 handels och näringsidkarns synes i fortsättningen ha alla förutsätta ningar ett framgångsrikt hävda sin ställning; Inom socknen befintliga gårdar äro: _ _ ;_ L Qigâg; Gårdens sann skrevs 1544 Dyasanij,1545 Disaui.Namnet innehåller fernsvenskåüorden diss kvinnlig guddomlighst och vi: ofrsrplats och ; skall_såls:äa betyda offerplsts för Diserns (ödesgudinnornl);Under i 1600 telet tillbytte sig kronan här en gård av Karin Bislke.På gården; finnes en gravkulle från bronsåldern.Den är ännu ej underSökt varför i närsare tidsbetämmelse ej kan göras.Gravkullen är beväxt med fyra åld: riga eksr.Av lösa Jordfynd som gjorts på_gården kan nämnas en mindre å skarthålsyxa samt en dolk sv flinta. % 'Egetola har tidigare tillhört ätten Behnberg.0rtnamnet hänsyftsr på så ochÃbol (bostad) och bör uttydas gården vid ekskogen. Hsdñetorg Namnet.skrevs 1358 Hsddstorp och ägdes då av Peter Bonde, (nåd) vilkensamma år sålde ell sin russian del i gården till Nils : Uppdänning.Bengt Nilsson i ?alla testamenterade år 1596 alla sina rss tigheter här till Alvestra kloster,där han för sig och sin hustrn vali grasställo.Ãr 1584 pantsatte Olof Staffansson,som 6 år varit skyldig Alvestra kloster 6 1/2 mark penningar,dels för ett skepp,dels för tomt öron av klosterJord i Hästhohnen,sll sin Jord här,nämligenrl/3 attungå oohjen tomt samt'dartill 1/4 attung och en tomt som 019: fått av sin 3 broder ulkiás.lr 1586 sålde Jon nalle till slvsstra kloster för 6 maxi “l/2lsttnng som han ärvt efter sin fader Pet.Thomssson,nnderlagmsn i % Östergötland. Riddaren Gerhard Snakenborg›.s0m var hövidsmsn i Hästho'li; men,beviljsde år 1588 för den tid som han innehade Jorden som ?anti h Alvsstra kloster skattefrihet för.l 1/4Hsttung i'Hsddatorp.som_klostr§ köpk av Jon Pawelsson,Sven Kpaernagel den Hakon PswetÅr 1591 áå1d° I ;dara1.4_ ...to _ 3) Jonå Pawelsson allt det banLhär ägdemtiörande I'tmo rierdhalute iordN_ för 11 mark penningar till Alvastra kloster.Vid räfsteting som avkunnt des* 1 smärtan. 25 aug 1599 dömdes,att 7/4 attung skattejorgi_ här städeapå tilka fogden i Öatergötland,Edsbjörn djken kärat,med påståen: de städa 1:111 förfäni' för kronan kommit från skatta under Hälso, ' fortfarande skall tillhöra Alvnayrs kloster under frälserättll nämnde; .gngo bl.andra Son i Kolstaa,Harsldir i Fadhby (nuvarande Vallby) Den; i Jaetunggxstadhum (Jät_tingstad).Vid Haddetorp finns bronsâl lättsam. \_ Hägg? estad Namnet skrevs 1596 Heggesta och betyder gårdenndär'Hägge boaüeåGårdar här och'i.7e11by reducerades med Alvnstra kloster från så bassadören Mattias Palbitsky år 1677.På Häggestad by ägorfinnes en i runsten med inskription "Brodd reste denna sten efter sin fader Sako å ochåefter sin breder Udd.Gud Hjälpa dem*.Vidare finnes brobsåldersgraå fält,möjligen även från järnåldern,en del bantastenar samt gravsätt; å ningar n;k. domarringar.Av lösa jordfynd som gjorts kan nämnas flint ' ochjgrönatensxxor. I Haag komministerbostâlle (löneboställe).Fö1ran kommistáäbostaden 1:11 Wawm.%u=e_ “gsm:n: bygåd,men anala delen typiskt_l600 tal.På gårdens betesmarker finnes :kmr v44* Vrv grathögur Eid nrnebrnndgroPar,troligen_från förromerska järnålqern. 4 5.... Isberåliamnet skrevs 1244 Isbaerghe,då ridaaren Erik Umreysa skänkte tvååáärdar till 'hästens kloster.På Isberga södargårds ägor finnes T m. “dmc grä§râlt från förromerska Järnåldarn.3§r har hittats en bronsqrna,ett§ una.MM enäägat bronssvärd med vid spetsen bakåtbbjd klinga.7apnet har en ovanlig form och är ett praktrullt arbete. _ \Jn38berg År 1597 toatamentarade norskan Erik hela sin del i åwtsbergnd till Alvastra kloster för en skuld ni 26 mark penningar mot vissa vill kor;v1d räfsteting i vadstena den 25 augusti 1599 tillaömdes Alvestrai kloster här en gård,vilken varit klostret olagligen förhållen,ehnrn ' bevisligen dit akänkt,nv herr Erik Kättilssontkallad marsk,förø Qenneê 1 0 i i n :A _ 4) dödi'år 1595 såsom själasvgirt för hans när begrevna föräldrermyekon octharn.Ãr 1409 given Katerina (i vapnet en uppvänd äinge),dotter til *naräk Erik Kättileson och hustru till Anel Kättillseon sin gårg här Alvastra kloster. Namnet Jneebe'rg i sina olika stavningsrormer antagen innehålla ett nattenbetecknande ord,(Jnttern?)t;;ket även anses ha varit sjön Tåkerns tidigare benämning.På Jueeberge marker finnes ett_;järnå1deregrevtâlç nian brandgravar.1 Jnesbergs meilang; ägo; är ett grnsbag,vnri påträftats ett flertal brandgravar med :vad av i Järnsy'grnmpjutspets av Järn samt glaspärlor. Även 'finnes här grannarå iar áçwobekant ålder samt bentastenar. I (i Jbtitin stad Namnet återfinnas tidigast på. en rnnsten och stavas när ;ääinnstaphum.nr 1414 satt Törgiás'iuJaetungxstadhum vid ett rarataQ å i smn_ggngml ett annat brev; från sanna år stavas naet Jaetingl; \ stadhl'samiiáa etavfomer betyder det "de storvänta nännens gård". J ' Kohistad Namnet betyder gården där Kolbbeunegelberrmols;åård'g. Wiik 1565 fick en präst i Hade en äng i 'Nonö" av; makarna Bobo Bengvaleson een Bagnildis.En gård tillhörde_under 1606 talet överste men reducerades från Anne_ _Silverspnrre.En annan gård reo:11:;_nera.'de:arI frnnnna Bure.Nannet är lägebestmmandedämför norra ön.På grusi 'nå ›. 1% 'karlar stdväst om boställsgårdsrna finnas en del gravar ooh stensätté _ 'm" 4, s .ningarä . \ I ägg_ Namnet kommer av det fornsvenska. och dialektala ordet s1k,eom bei: Vtydâer vattenövereilad mark,e11er kän_rmaerå gårdens ägan finnes ett fielrtal och etensättningar. ; __.nliFIwL'IALAGå_ v Svensborn. Ordet betyder Svens nybygge eller utflyttargård. _ Hemnet skrevs under medeltiden 'rhygbyfrhiougaby och betyder mö; lnggn “den tjocka,tättbebyggde eller'stora byn“.En gård här tillhördá år1_1636 Hosaebo,en annan släkten silversparre,en tillhördeüabriel . '" .spinnremsa släkten ven Snoilsky och en gård reduceradesffrånh A _SodpJ'Å annsgårds ägor finnes en grevknlle åldernÄDenI undersöktes år 1897 och av fynd BW EJOWB kan .2 ;g . _ " " ' ' m' ' :få: ;i 1:'"1r x _15 i . _ 5) brbnsavärd,beslag och nål samt spjutspets av brons.Strax intill grav knilen har även påträffats ett urnegravrält,och har i övrigt på samma gård hittats en del lösa Jordfynd såsom_skafthålsyxa och andrsgyxor avigrönsten,pilspetsar av flinta,sländtrissor av grönsten mtmlPå marL ker tillhörande byn har även hittats en del yxor av flinta ochwgröne Isten,samt finnas på byns betesmarker ett flertal gravar och stensätt ningar (domarringar) och spåras därstädes odlingar från brons och ' Järnåldern. _ l " _ _ Egna Ortnamnet betyder inhägnat område,oftast i betydelse .*m:th;plats,i offerplats;På Tuna västergårds_ägor finnes två gravkullar från bronsä dern,samt har i samma gårds trädgård hittats eilvermynt från kung Slhrekts tid. . i' 1 nu: Vailbx. Namnet skrevs år 1574 Wadhby,1399 Wadby och år 1459 vadby;Bynr har fått sitt namn efter läget vid Disaán och betyder byn vid vadstäá let.Under senare århundrade har namnet_förvanskats till vallbytiven J här finnes.gravknllar av obekant ålder,stensättningar och spår efter .i lv . r Gamax... forntida vägar. .J I Hedagården är en avsändring från Isberga by och är en senareäbildning Jordbruket står 1 allmänhet 1 hög kultur och e: på de flestanbrhkninä dolärna traktordrivet.1 allmänhet äro jordbrukarna anslutna 5311 Östá igöta Lantmännens cántralförenin5.Även_är9 en del genom insatser med iåenmar av Ödeshögsortens Jordbrukekassa. Folkmängden vid årsskiftet l945§1946 var 609 personer.Uhder år 1945 föddes 6 och avgick med döden 7.Intlyttningstalet var 78 ooh utflytts 'de 91 vilket innebär en fblkminekning på 14 personer.Uhder känd tid _ kulminerade folkmängen år 187; och var då 1119 personer.Ãr i917 endå? den sjunkit till 879.192? 870,193? 789.1944 629.?å de senaste 72 §53; 'har invånarantalet sålunda sjunkit med 5lo pereoner.Här likf m bveráá allt i rena Jordbrukskommuner har 'flykten från landsbygdençogjort. j sig mest kännharLDen industriella uppblonstringen har Gjortlåttlnär' gransande tätorter sugit till sig en stor del av audioneñ.ngtta 1 rör 4..... .....mL A..Äk..å.4n. . ..A. _› aning med_d! : nu p.."§ 06) aning med de senaste 25 årens små barnkullar ha bidragit till den ka; tastrofala nedgången i befolkningssiffraniPå emigrationens konto kan endast skrivas några ströfall. h Av socknens invånare tillhöra 562 personer jordbruket och dess_bin§; ringar.Övriga yrkesgrupper (medfamiljer) fördelar" sig så:lärare 6, _ distriktssköterska l,handlande lo,byggmästare och snickare 15,5med 2, målare 6,skråddare 2,övriga 5. m Om man boréser från de osäkra uppgifter som finnes om fynd från ben; åldern(vilka skulle föra socknens bebyggelse åtskilliga tusen år lång: tillbaka/i tiden) kan man med så mycket större säkerhet dators denna i till omkring 4000 f.krDe.talrika fynd av stenredskap som gjorts 1 den då bebyggda delen av socknen ger belägg härför.Under bronsålderns mer gynnsamma klimatiska förhållanden tillväxte befolkningen så att en ut flyttning måste äga rum.Denna utflyttning ser man ännu spår av i de skogsmarker som tillhöra sooknen.Här finner man odlingsrösen,spår av ! kertegar och gravfält.ntt dessa odlingar även beboddes under Järnålde: harjkonstaterats med ledning av sönderrostade fynd som gjorts vid di; kesgrävning i kanten av ett kärr.' Hetnums kyrka nämnas först år 1268,oon härmed torde menas nuvarande Heda.Ãr 1294 nämnas en präst vid Eedeskyrka och år 1327 en i Hedhe,år 1357 skrivas namnet Eethe. I riksarkivets pergamentsbrev förekommer Heda,eller Edh§.i ett testamt te åv år :054.nu står bl. annat angivit: f Till Alvastra kloster,där kyrkOPrästen herr Knut i Svanshals väljer sin läggrstad giver denne dels en attung jord i Saerishbghum,dels och lösören; brorsbarnen skänker han alla byggnader i "Hithlongxtorp"(nu; varande Millingstorp,Bök)samt lösören,varibland hälftggigy gångkläder; na,den andra hälften giver han systern Christina.En herr Halvard får. ettldryckeshorn kallat I'1(10". Herr Ingemar liksom varje präsF_i Alvas htraåerhåller penningar.Herr Hagnis Niclisson får efterskânktåen skuld hanåstod i till Knut för obetalda hästar,och erhåller deasntbm ett . 7) silvarbälte,81utligen ihågkommes en Petrna'Gyrdasson med ett djurhorn Deita prov som är utfärdet från Visingsö,är beseglatEBV'b1.annst Hele mindds,kyrkopräst i Edhe,som Hedenemnet då stavaues.Utan det i viss mån tidebeteoknande 1 testamentet får man av detta veta namnet på ” Heba söckens första kända präst. i ' Heda rkä 'beh är väl fåTlsnüskyrkor i Sverige som av såväl forskaren som den .i turistande allmänheten är så känd sun Heda medeltruskyrke.wre vägar * löpa sannan ved vägskälet strax int111,och från vilket hâli man än” 5 kobmer sticker det dominerande askgrå tornet upp.Kyrkan ligger 1 Svei _rarnss och Ynglingeåtternes gsnls landamâren.Liks minnesrik sem bygd; LL; 5.4 _zu4. .... r arikyrken,och den har blivit besjungen i dikt och emtslad i sägn. Torsten Fogelqvistlden hängivna älskaren av Omberásbvgden har i eh”e sina ståtligaste dikter skrivit: .Askgråtf står tornet 1 Bada. Över den klagande flöáeln ?pp trettondagsstjärnen rinner. Tanplet sv englars lovsång brinner. “..,.;,u.1wegm......\n.._. .vaw.__'..e*.›umlzd1ü:_^m . Nu segrar elle trognas hopp. Sägner,trad1tionervpch historiska fakta bilda varp och vårt i kyrkan hiätorias gyllenduk,och forskaren har många gånger svårt att skilja 4 ;jgá som är vad.Sâkert är ett kyrgsn från början var lika mycket aveeê “iiil försvar som till gudstjänát.Tornets älsta del eomâkan'nateras § i 3 § 1 i till slutet av'9oo talet är sannolikt byggd på gamla offerknllen.üruÅ sprungligen var själva helgedomen en tunnvälvd korskyrkå med'ebeider_ påjkorssrmerne.nen under 1100 och 1200 talen skedde en_kenomgripande förändringeühder 1100 talets förra halvt byggdes sålnndsáetç'ensäep pigt långhus med ebsidrersedda korsarmar.odh1 stället få? é _ rat centreltorn påbyggdea det urspzuegliga,mgrnet som är { äqi“@fa_i er! är byggt av ljus kalksten och utgör med sina lideneergmfodäåhisi _..__ __ _ 8) ' ochå kolonetter ett av 'Sveriges vackraete romaneka kyrktornd de två nederstafaleta_ndelningame..ser man skottgluggarnilka minne om bitit: ra tiderJ tomtammaren har bygmáataren låtit hela sin rika fantasi och? skicklighet komatill nttrychllan skönja: tydligt att han påven kat.äs av olika stilerte'rmn likhet föreligger med Lunds domkyrka,men me Spåi'cai också inflytande från Altastra kloster.Troligen har vâ1_1ekbrölJ der; från nmnda kloster biträtt med kyrkobyggande't i Hede:På :"|.200..te.I»j lettillbyggdea ett nytt kor samt'ett BidoákePPø'ilket Jämt°e5åähnsk§i petâ välvdespeh bei apår av inflytande från cistereienfegkleetren1.I Alvesta och_ Veta.. _ På 1800 'var den gamla kyrkan verden så skräplig ett ellnmgen ena.å dest med för 117.061). lem kunde deltaga i _gudstjänstema.nöeter höjjdee inom församlingen att helt riva den gamla kyrkan och låta. byggd' 1 en :mmrsynen höll dock sin akyddande hand över de gamla heigedomen och? lät ed eenne. fromma _önskan_ .kom en; mnmrüan'mder an "88 8.: v). nom landet kom den kände konsthietorikem :pxbreasor Brunius,1.nnd. 'Uppjfylld av önskanatt bevara den gamla kyrkan tillrådde han enträget_ församlingen" att ej låta. 'arga _en_ mynten .1. stället restaurere. gamla; Efter åtskilliga om och men blef detta också församlingens sluttEn mnmäetare från Lund åtog sig äppdraget :6:: en ams af 6000 b:o ;jämte fri tinntlangninániür resteuieringeförelage'te uppgörendej 1 I ertätöll proreasor 0. G. Brunius 75 armadan på. hösten 1858 ..4 Husman_.uün. oaH år 1862 blev den högtidliga åtal11333341. . . Hua; än sena tidegá se: på práfeBBOÄQ Bruniue sätt ett :restaurera den gamla kyrkan,så må vi. vara honom för ett had' räddade den? från att :Mexnamnen kyrkans yttre 'är ägnat att väcka intaense och detta stegen' ytterligagemir man träder? 1 den smäüåmgqqug eg: beekåaar skulptur men som är 'betaredáçlvapenhuset 21:1. ennê "ett triämrkruc1:1;_sau'nerstammár från 14b0 eller mödligoniiäQO taleé Detta' konstverk'eem Bi vñrt'enförnämiiáerfmets §1: i etoxgt pahø'v : .uy*moveng mpenhne'et tingen_ _även_ _99 aJel'i'ekulptnzei' äomitinhört .__K' _..er . m e ' . I' .i ,_ 1 4%* ' . .. Å. “Ä _ _ ' ' i'. .i 7 .L '\ az . 5' ;waiwimwcL . 9) ett medeltida altarskåp och gjørts under medeltidens sluttHär finnes vidare en depfunt och en vigvettenskål av sandsten.I:vapenhusets vägg äriinmurad en pampig gravsten ever assesorn i KonglGöta hovrätt,Peder Eriksson från Ingvaldstorp,Bük.På gravstenen finnes det Örnflyktska å vaånet,oah som kuriosum kan nämnas att denne assesor var gift med He; lena örnflykt vilkens faders farfar var den bekanta Arent Örntlykt so ville förråda Gustaf Vasa till danskarna;Som bekant förhindrades dett skåndliga dåd av hans râdiga hustru Barbro Stigsdotter. I kyrkan finnes även ett märkligt hammarband.Det är ornerat med drake slingor,tyvärr kunna dessa ej ses mer än till en de1.0m detta hammar band berättar ortssägnerna att det skulle funnits intimrat i en urgan mal byggnad i komministergården,;och härstamma från det gamla Torsten let. \ ' Trader man in i kyrkan fyllas sinnet emedvetet av stilla ro och andak men även av vördnad för vad vi från fädren ärvt.Nâr S:ta Birgitta bod deli Alvastra gick hon bit upp till Hede för att förrätta sin andakt. Ett litet rum i torskammaren kallas ännu Birgittas kammare och_minner omäforna_tider. Över de slitna gravhâllarna på stora gången fram till altaret har lagts en röd matta som dämpar ljudet av stegen.I en mnrvinkel strax till vänster om altaret_står den trâakulptnr som gjort Esdanamnet kän lång ntanfdr landets gränser.Det är Madonnan eller Himladrottningen i Hede kyrka,till vilkens ära skalden Verner von Heidenstam skrivit den kända dikten: : .Åttahundra julenätter _ såg Jag tända sina ljus. Barn här vad jag förtäljer. Konungar kysste min fbt. _ Glömd sitter Jag i dammet. Bed mig ej op vad dn_§8r kilt. Gå fömeçgrçs ' “3791._71 L i .10 ., . hun .Blott hos den som tror skenndren.. i .. .. .. Av ?de konstförståndiga har Hmladrottningen annette tillit'amenipå eln tet? aj 1199talet eller början'av 129 århundradetqlmngt blinkande _ oclr' i: upohöjt majestät sitter hon på. en tron och håller styr och. vår: det lilla Jesuabarnet mm: 8180 i_ i På k'ortvâggJeet 1 ett annat hörn,atår ännu en madonnabildmen _ är 1troligen från 1400 talet och här ett drag av innerlighet och lighetenär finnes även inon' glas och ren de renoverade'resterna' av et? flerhundraårigt altarkläde. i \ j' I Alnarprydnaden består av en Kristnsblld,mode11erad i lereev artisten: HedasonenJyströme Såväl den gula. altartavian.som var.rfrån__kntolaka E tiden,eom_; gamla prediketolen äro numera försvunnaegrgelntgom år i 1860 inköuxpltes från Mjöl!” .har en mycket vacker fasad vari..o_1§.kaåfat112 aråer:emankomponeratsme fem ljuskronorna som'pryder kyrken'äfQ“^› után inskript1on.En trearman __1jusstnke är skänkt av 'mannartf' kor mien Jan Hård: kyrkan finnes bevaradegravstenar över två. av plantera: tets kyrkoherdar, Måns Svensson_Håh1 1655 och Ia. Svenonine Hanoi: ninja ( även kallad Creeeniua) d.. 1667_.Utánför kyrkan ligger två gravj J stenar med medeltida figurer inhnggngPå den ena märkes tydligtett 1 den gamla inakriptionen är borthnggen och ersatt med nallen kan' hårstrå slujte. sig till att den använts yt'jzerligare en gkglnnmdbaner har för? funånits över majoren vid östg. reg. till häst Bertel!! Sohçtkendori't f; 1651 och :ytmastaren vid östgkamlleri "GudmunBrmnz d. 1696 och bei5' grava 1 3351120 munen :genastaran ua 'öst.grannen Johan Hm död och begravd 1 Hede. 1755. :mm Brunn och Hång vapen_ voro de har nmligen i skölden en ryttare med en pistol* .i badande'tände till häst.och över hjälmen en arm med. en pistol 1 :Menig vapenhuset finnes en pinneniohmller uttömmakärlmom använts'va ?tagning 611361 3756151121113 av nattvegrdekglrlemnet ;1 ett' förnämligt Minnat arbåete med vacker,romansk re'liefutemyckning från ,antagligen I I". . . .. :ih;3 _ 110041219: ._ Inom parantes kan ioannas ett motivet till ornamenteringen av den nya brådkronü,_som skänkte 1213:1 kyrkanår hatet från pfeoinanichen: Kafekass rüiêklookor. som förr hängde i den under senare delen __ev 1800 taälet nedåtegna. klockstapeln,hänga nu 1 tornet.Å storklockan som omgöi år; 1771 av Elias Fries :l 'Jönköpingdâses följande inskriptien: 'Vdd Adolf Fredrika död min luta sorgligt stämdea,Av häftig klagan m1 gode röst förskäqdesdill Gustafs kröningsrest 'Jag åter fickpitt ljt_ echrungör nu mitt kall,Gör_du ock såga: Gud; Så där du :in nytt ' och vinner visst den ärmstt uti evig fröjd rå. livsens krona här: Bain mindre klockan har en ;Inskrift på latin som utvisar att den söta: år] 1679. _ _ i I jkyrkans östra ;rt.term äro murade två metenar.På. den ena. läsa; *Torget* reste detta ninnemñrka efter Anund Kanp (kan): mustasch) _ sin radereljen andra förtäljer att 'Eolmeten reste denna sten och gjoi deâ bro efter sin fader lära som bodde 1 Iaetnnstepms (Jättingstad). ' Den gamla. flersgânger ombyggda_1100 tals kyrkan,som en sångfäulggdeså av? munkar från Almega klosteräner nu åter gnagite av I äri i stort behov av restaurering. Ett restaureringsförsllggjer Mä* upäpgjorts .st arkitek J.Dah1,'rranå§,ooh detsma vilar 51'. o. hos rikså mtmarioeetetet 'för godkännande.De ledande krafterna inom upp :31% seätta :restaurering'akomittånäro' ?astoratete kyrkoherdesxel *836115, mig, och kantor Ingrid Eksemaeda. i Hitlers .kan omtalas att på. komministerbowstållets_.Bgor'finnes ett nisEsäte (domening) och att här Lysings älste kända ?insamlat.s varit? belägen; Tingsplatsen flyttadessedan till .Hästhplmen,men år 1600 en; ! . 1 '7' talas Heda åter som tingstme; . Konministrsturen' 1_ socknen är genom 'reglering indragenÃäEn ev senare A tiders mera kande. innehavare var kominister Svante minnes:denna kyrkoherde '1 mange; Enn utnánndes 1:111 kominister 1 mega. och var verksam inom församlingens :1.11 Är 1890Under “Määttäändå: han förordnande ett :gate 'egen _tjdnet uppehålla kaheraihühetet 1. Ya Minipilth mättade förmånliga,. * l_ e 12 Entdinister Ekman var en man med stor intilligens och rik andlig begår; ning. ägandeett sympatiskt rasen och_ stor tslegåvanar' han en gärna hörd predikant som verkade för ett sant kristligt liv.Under_hans tid gick det fram en andlig väcke_1se,såväl här som i andra. förseningar; Ävenj tog mjáihifistivet till den kyrkliga syförening som 'ännu är verk; sam _snänem _ ' _ __ AV 9611351161' födda i Heda,har två gjort sig särskilt bemärth _ :Tchen Hedborn död 1849 som kyrkoherde i Aekerydpsrgrdnsdier; son ;rån Kohlstsd,Heda.Hodern ver Ingeborg Johansdotter och fadern Koh: berg,efter bynsnmet Kohñstad,dår han var grenadier.Utgdngen från ett _fetttåigt hm nödgndes unge Samuel Johan att såsom priVatlärare i andras: nns åbersda sig tillgångar för egna studiereHarigenon :fördröjdes desssj så. att han först vid 23 _års ålder inskrevs osn student i Uppsalsmnderå det åtagna namnet Hedbornärästvigd 1809 tjdnstgjorde han någon tid stiftet ,till dess vår store psalmsångare .ImWallin fäste' sig vid Hedif bornjs pslamer5som utkomo i tryck åren 1812:418löiPå. J.0.Wallins,_rekom4 mandat.inner erhöllHedborn skollärerplats vis Svea Livgardes skola. i* '7 Stodkholm år lBlSJVå år senare kallades han till hemredikant. och. tjänstgjorde i tur och ordning som sådan tills han är 1828 utnänndes tilll kyrkoherde i AskeryLHedborn har gjorts sig känd som en lyrisk __ av mindre vanlig begåvningpeh hans_dikter sig för en : rördnde enkel.Het och en naturlig triskhet,ssm i mycket' erinrar om tolkå Visan.. Fleravisvdhsns 'pslsmer voro intagna i den Wallinsks psalmbeken: Av dessa är nr. '3 'Höga' mejestät vi alla'' kanske den matdkânagç å Jong; Hedenborg. nsturforskare,var född i Hede den 21 ekt. 1787,Iven han jvar son till en grensdierJ likhet med Hedborn måste' även Hedenbor; 1 unga år kämpa med nöd och umbärsndntill dess han kunde erövra_ sig ,ett ;namn som gjorde fäderneslsndet och n_e_n1bygden all ära.. Sedan han .1822 i Uppsala vunnit nedecinsks graden,ntnänndes_han år till läkare vid svenska beskickningen i. Konst_e.nt;_|.no,pe2_L._H_äa.'i1,.'rda:|Eggitzorge;hanjå till en början långaeinen kortare, utflykter till Egypt'en,cá›em.sxrie rm.. en!! ;65.: a. . 'Näää:Wiik 2. __ 13 Hindåre Asien'och Palestinamatnt återkom tilll Sverige år 1832.3fter enl dast några månaders hemmavaro,återvände han till de öatra medelhavs 'Tländjernawilka han under 12 års nästan oavbrutna resor genombraade i alla? riktningar. På 1840 talet bosatte han sig på ön och ägnade \ där sina raggningar åt öns älsta historia,varjänte hanç'fêaven stgdarada öns geologitäid den nemska jordbävning som år 1856 hamsökte thdpa,öde: lades äáderiborgs hemmen vad som 1 övrig fanns kvar därav förstördes inom'etát år av en kratexploaion.Uttröttad av :lita dessa vedervardighete; övanfáyttade han det följande året till _Egyptendlen då _både och han? famijlj :Le.do av det osnnda klimatet därstädesweslöt han sig för att i a ' t ' återjvanda till Rhodos.På överresan dit plandradea fartyget av dess turå; tiska besättning,varvid Hedenborg förlorade allt vad han hade med 315% Räddad av en turkisk kanonbåt,landsattes han med familj 1 Alexandria. varifrån han med pasohana välvilja och hjälp* överfördes till Rhodos; Ryktet om alla dessa olyckor uppväckte i hemlandet ett allmänt deltag de för den gamle vetenskapanann'entmksdagen beviljade ett anslagnilke tiliaanrnans meden landainaamñing_ lättade hane bekymmer under de följaå de ÅrsmÃr 1861 besökte Hedenhorg för sista gången sitt rostatlasa oohå: utnämndes kort tid därefter till SvensloNorhi konsult i BhodomSedan år 1865 ånyo hameökts av :ordbavning flyttade Hedenborgityill Italien Och bosatta:Elfs 'i ?Inrenagdär ligan avled 'den 21 ang1865:5nder sina rea;g nopnrakte Háäåwrá'vämemna samlingar av naturhistuiåka °°h 9:391* gislta rörániåiintlka hemskickade och skänkte till våra museer; Even gonna rleaeskildringaår och annan_ listeratar han hans namn 'alivitikâná S'intiiäen må i kortast erinraaom en från SQEgebola i Hede. utgången, 'oqhiiånmnera vitt utgrenad släktmämligan den EgerströmskaaEnligt'nppgitå .çnfadl Egebola allt aedan rolkungatiden varit i den_Egeratrömska___s1akteå 53min av avkomlingarna överfuttade till Ryssland,dar han '3105! belöna!? _aedärvtligt adelskåfiblev överstelöjtnant :l kejaerliga ryaåikaharan ,stor godsagaremn av den Egeratrömska släkten reste 1:111. ;Australê \ ! . = en coh upplagda där märkliga öden. 14 _ Samtidigarå'jlinämnts bildare_ socknen eget skoldistrikt; Inom detsamma två? akelor verksamma; en vid kyrkan med Bl form om 6 klasser: LärarperlI aonaiilen är här två. folkekollärarinnor,en amåakollärarinna och en manlig slöådlärare i träslöjd för sossar. Vidare har socknen i kommunalförbund; medsvanhms en skola vid Holmen; Skolfermen är här B'l' med två'klaaeerj och en rolkakollärarinna sen sköter underjianingen; Det friVilliga studiearbetet bedriaen humaakliáen i form av studie_ ;cirklar i'ör medlemmar' av 8.L.S. '3.L.U och LB. F.. lägen förelåsarzulngafö';E aning finnes_ ej.me_n på olika initiativ 'hållas då. och då'töredrag i 11340011 knltnrclla EmanJärheten 1:111 större "samhällen med dess rika: re ?ingång till föreläsningar och andra bildninganöjlighener narngJorê att särskilda föreningar inom socknen'ej kommit till stånd. Bamma synpunkt gäller även nöjeslivetJnon aecknen finnes ej någon . festpldts,biograt eller dylikt. _ i_ 'I i En kyrkokör under församlingesn kantor är verksmnäramot_ saknas orken* ter ?och musikföreningollan kan därför ej säga att sång och' musikaliska inslag sakna; Församlingens kanter med hjälp av lararkolleger och kyrlê köra!! gör de tta område 'värdefulla insatser. _Sockenb'ornn äro ganska. allmänt anslutna till Ödeshögskretaen av Böda Kernick" och Föreningen Östergötlands Barn,Lyainga_avdelningen. Kun finna? en filenvåmsföreninghlilken dock 'är mindre_liraktig.Till 'Zaociala :röre n i ningar måste ävenpa goda grunder räknas de inom socknen verksapa Syå föreningarnarkv denna har den kyrkliga beatått i áver §0 _årçvidare _rinåa neeDiakonikreteenaå eyförening yilken bl. annat bidrager med fria bandaartiklar samt ;till läkarundersökning av skolbarn. Svenatorpe och i Hede. miasionsföramplingar ha även livaktign nyröreningar och. inom den sa äro :junior och ;ngdometöreningar verksamma. Ekonomiska förqu enbartuverkeanma inom socknen saknamDäremot än:; de flesta jordbruxåama anslutna till Östergötlands mdexsqlarteurör aning och ÖstgötafIxsanmännena Centralrörenins.: fråga.Ola “dalêtWIF' ...ing av brmingáåliu gro 99 i av jordbrukarna analnta g * :'; i' De flesta. jordbrukarna tillhöra: även hinget,t3ur, och kontrollföre låg ninjgare L En ;idrottsförening med enbart fotboll på programet för en tyngde till \ 73170 Kommnalstämman som tidigare varit socknene beslutande organ,ereatte_ år ?1952 av mumlmllñäktista. Antalet ledamöter bestämdes från börja! till 20 etePartietmtaförhållandet vid valet 1942 var höger Lbondeföi tuodet 7 . socialdemokrater 8 och frieinnade 2. Ordförande 1 komdáälålå ruljlmäkuge __allt ifrån dess införande och till år 1946 har vara. dig; pozjient Berna: ?retar som dåkavgio; på grund'av avnyttnmånun ny'_ varat 1947 'tjänstgör mm. em Johansson. I Itemnnalnüåñden är hemmaneagaren Harald Bengtsson,'_rdne ordf. ochd fattigvårdeátyrelse och barnevårdenânnderna lantbr. Sven Johansson, 1 Tjdgbyiñen kommelo utdebiteringen för år 1946 är 7210 och ontaf e . ;.. skåttiekronor 5500. Kyrkostyrelsen utövas av kyrkoråd och kyrkoståmma,eeznt 1 större e wa: heta av. pastocatskyrkoråd ock; pastoratsstämma. Ordf. 1 kyrko och mun. 'råd är kyrkoherde Axel üöldjöüJ kyrksth år hmaneägeren Hera). .mänmalm. 'Beogtsson ordf. och 1 pastoratsst'äman ;poeter J. Erre V.Tolletad. .4.5.5 Sooknen genomskåres av landsvägen BejlabeckeOuberg,var1frñn vid Hed'q kyrka utgår oh bygder 1:111 Åby _västergård där anslutning vinnee tii huvudvägen StbokhoinâlalmöJamaete båtförbindelee _âr ångbåtslinjen Hj 0:Häeth01mene 366189 år 1910 genomlö'pee eooknenev MjölbrHaetholmenê ;järnväg (owners införan med 3; Je) uednjärnväga ochxpoatetation' i_ HedeslättlEärirråe lantbrevpäring alla. vardagareEgen telefontê tion finnes med 0:a 90 abonnent_er,samt “är här även tdegrminlmmgå Ur: allmän turisten'th äger socknen ej mer än en eevårääetlnânliged dess 1100 uppe från kyl:backen par dock tätister: en eyännerléigen' väcker'uteikt bertöver sjön Tåkern,ned mot sjön Vättern ocih d1eÄfji'omgivande elättbygden; Tusentals tdrieter färdas årligen den; ut_ väg och Omberg ooh Alvaetre; 4 I minääieeeeied Valitse ?rolletad ooh Rök bilder 900an ett ;0143+ _ \ . 1 .2 ?5 ,fp' I så. 'i . ;JLamM'âMuzmaamum g h_ , 4, " 1 1 o . _ 16 ;.: eistrikt; med fjärdinganan G__.Bolling som innehavare av polis och dingmsnnatjånsternmPoilisdlstziktet' tillhör ödeshöás" landsfiskaladi: strikt, Iandsfiskal s: Eric Heinstedt. _ _' ' Hide. :tillhör ödeshögs provinsialläkardistrlktpjänstgörsnde provinsial_ år;H.W1kberg,bosatt i ÖdeshögI Idielda. kyrkby är distriktsskö; terslzan syster Gudrun Pehrsson stationerad,nämste lasarett är Vadste; Någon harnga finnes ej_nnmera,utm gro barnaföderskárna hänvisade tilIYadstgääälassaretts B.B.Lavdeln1ng,ellj,er till Barnbördshu'set i A notalafâiáårtnsvårdsstatlonen är förlagt till Ödeshög,med_rllial 1:361; oehlnåtäçaa barnavårdstillsynen av distriktssköterskan G.Pehrsson. Som framhållits är socknen en utpräglad ;Jordbruksbyngozdens: i förening med dess nögB_ kultur gör att den lämnar god avkaé å ningLNågon arbetslöshet är ej att befara,tvärtom gör sig bristen på; ;j'ordlarnksarbetare och kreatursskötare alltmer kännber.Detta har. i 'tur framtvingat långt gående mekaniseringmåsom traktorsdriftmjölmali _skinsanläggningar memDe senaste åren har rätt en livlig byggnsdsvergj samhåetåålnnda har en del villor och_ ekonomibyggnader uppförtsmqmti . \ mänjdringar och reparationer utförts. Tjugby,Heda den 29 maj 1946. Arvid Larsson ,Brunn sgård. ›. açn_