Stora Smedstorp

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Arne Ivarsson Stora Smedstorp en gammal by i Holaveden I Stora Smedstorp finns tre gårdar. Några gårdsnamn finns inte. Samtliga tre gårdar är bebodda. Här bor människor året runt. Allmänt om Stora Smedstorp Stora Smedstorp består av 1/2 mantal och har en areal av 82 hektar. Stora Smedstorp var liksom övriga byar i bygden först en ensam gård. Under 1700ta1et blev här flera gårdar. 1774 års mantalslängd uppger tre gårdar, en på 1/4 mantal och två på vardera 1/8. Vid storskiftet 1807 bestod denna fördelning på tre ägare. År 1820 hade det blivit fyra gårdar på vardera 1/8 mantal, från helt mantal räknat. Vid laga skiftet 1907 var det åter tre gårdar, l/4, 5/24 och l/24 mantal. Stora Smedstorp gränsari norr till Glasfall, i öster till Svinåsen, i söder till Gåsabol och Gyllinge och i väster till Öj an och Munkeryd. Ursprungligen avsåg beteckningen ett mantal eller ett hemman så mycket mark att det kunde försörja en familj och dessutom betala en viss skatt. Andra byar i bygden av samma storlek som Stora Smedstorp var Öj an, La karp och Stavreberg. Byarna Glasfall, Svinåsen, Havrekullen, Södra Bråten m fl byar öster om Stora Smedstorp är mindre men de flesta byarna västerut, närmare Vättern, är större. Den äldsta uppgiften jag har om Stora Smedstorp är från 1571 då Sverige första gången köpte Älvsborgs fästning. Det resulterade i en skattelängd. Alla bönder skulle betala en tiondedel av vad de ägde. I Stora Smedstorp fanns då en änka som redovisade, i silver ingenting, koppar 1/2 lispund, inga oxar eller stutar, men hon hade en ko, två får och två svin. År 1620 hade Sven i Stora Smedstorp 1 häst, 1 föl, 2 kor, 2 stutar, 5 får, 1 svin samt åker till 2 tunnor utsäde. Där fanns också en inhyst man som hette Håkan och han hade 1 ko och 1 svin. Stora Smedstorp blev skatteköpt 1762. Redan för 400 år sedan hade det nedlagts mycket odlingsarbete, med enkla redskap vid gården. Då fanns endast en gård och en bondefamilj. Som jämförelse till 1620 års angivna 2 tunnland kan nämnas en uppgift från 1940 då byns åker omfattade 21 tunnland. Skiftesförrättningar Två skiften har genomförts i byn, nämligen storskiftet år 1807 och laga skiftet 1907. Vid storskiftet var husen fortfarande väl samlade på en gemen sam hustomt, som då vidgades och klövs i två delar. Den var belägen norr om den plats där vägen delades i byn, en väg mot Svinåsen och en väg mot Gåsabol. På storskifteskartan har inga torp inritats. Vid storskiftet ägde Nils Jönsson 1A och Jonas Nilsson och Katharina Göransdotter var sin åttondel. På kartan från 1907 är två torp inritade längst i söder, Vid Vägen mot Gyllinge. Då hade den gemensamma hustomten övergiVits och varje gård hade sin tomt, utflyttad från den gamla gårdstomten. Den gemensamma hus tomten torde ha övergiVits efter 1885. På general stab skartan från detta år ligger de tre gårdarna med sina hus fortfarande tätt samlade. Någon geometrisk avmätning från år 1639 för Stora Smedstorp har inte kunnat anträffas. Den äldsta kartan är 1807 års storskifteskarta. Vi kan där för inte få någon bild aV 1600talets åkrar, men Vi kan anta att de låg samla de relativt nära hustomten. Torp och torpare Även om några torp inte upptagits på storskifteskartan har Vi dock upp gifter om att människor bott på byns ägor redan från slutet aV 1600talet och framåt. I storskifteshandlingama nämns Hybblalyckan, ett gammalt ord som hade något med husplats att göra, ett skqu eller liknande. Hybblalyckan var belägen längst österut, i sydost närmare bestämt, något norr om Vägen mot Gåsabol. Flera soldater har under senare tider byggt torp på byns marker, men inte i Hybblalyckan. Särskilt gäller detta soldater från Gyllinge soldattorp som efter sin soldattid odlat ny mark på Stora Smedstorps marker. Det var Flin katorpet på östra sidan om Vägen mellan Gyllinge och Gåsabol samt Ärlia torpet snett emot på andra sidan om Vägen, den Västra sidan. Andra soldater som spelat en Viss roll i byns historia är soldaterna från Porsarp. Stora Smedstorp, Lakarp och Porsarp bildade nämligen en gemen sam rote för att hålla en indelt soldat. Flera aV dem har efter pensioneringen varit bönder eller torpare i Stora Smedstorp, soldaterna Porslin och Styf för att nämna ett par namn. Vägar och stigar Vägen genom Stora Smedstorp kom förr från Munkeryd, från skolhuset i Munkeryd och sedan genom skogen och anslöt sedan till stigen mellan Glas fall och Stora Smedstorp. Från Stora Smedstorp ledde Vägen sedan Vidare till Gåsabol. Vägen mot Öj an tillkom inte förrän på 1930 eller 1940talet. I gamla tider anVände man dock stigar. Till Gyllinge gick ett par stigar och även till Glasfall. Släktgård? Dagens människor i byn är troligen inga ättlingar till de människor som ursprungligen fanns i byn. Vi kan skönja en lång släktkedj a, från Lars Hemmingsson i början aV 1700talet och fram till Anders Magnus Johans sons hustru Maja Lisa Nilsdotter i byn Vid mitten aV 1800talet. Därefter finns inga medlemmar aV denna släkt kvar. Om Lars Hem mingsson kan nämnas att han bleV 100 år gammal. I Gyllinge hade han en ännu äldre man att prata gamla minnen med, nämligen Nils Hansson som bleV 103 år gammal. Även om Stora Smedstorp är en aV de mindre byarna i Stavabygden kan ändå konstateras att här bott ganska många människor. I mitten aV 1800 talet bodde i byn omkring 40 människor. Ur domböckerna I domboken kan man hitta intressanta skildringar om livet i gångna tider i Stora Smedstorp. Jag har skrivit in notiserna från domboken i denna berät telse i anslutning till de personer som de berör. Emigrationen till Amerika Några personer från byn har emigrerat till Amerika. Intressanta människoöden i Smedstorp Även häri Stora Smedstorp är det konkurrens om denna beteckning. Själv skulle jag vilja nämna Karl August Israelsson. Han föddes i Västra Tollstad 1829. Han kom till Smedstorp från Rök 1851. IRök hade han ock så träffat Kristina Johansdotter, Johan Ärligs dotter. De gifte sig 1855 och fick tre barn. Två av dessa dog i unga år. 1860 dog också Kristina. Israelsson inledde då ett förhållande med hustruns yngre syster, Anna Charlotta Johansdotter. De fick flera barn. De levde som sambo, långt innan detta begrepp var uppfunnet. De gifte sig 1877. Prästen tyckte inte om deras samboförhållande och kallade det för up penbart obotfärdigt leverne. Israelsson tillsades att avhålla sig från nattvar den. Anna Charlotta var inte heller i prästens smak. Hon beskrevs som elak och får inte gå till nattvarden. Jonas Samuelsson var också en intressant person. Hans levnadsöde är värt att begrunda, liksom också Anders Magnus Johanson. Läs mera om dessa personer längre fram i denna berättelse. Människorna i Stora Smedstorp 16131692 1600talets uppgifter är magra och grundas till större delen på uppgifter ur mantalslängder, jordeböcker mm. De upptar som regel endast förnamn på husfadem. Övriga familjemedlemmar omnämns oftast inte. Domböckema har då fått bidra med ett och annat. Vi börjar med en tabell för att visa de äldsta uppgifterna som vi har om Stora Smedstorps människor. År Namn mm Källa 1571 Änkan (0,5 lispund koppar, en ko, två får och två svin) Älvsb 1613 Håkan (Sven) ” 1620 Sven (en häst, ett föl, två kor, två stutar, fem får, ett svin, två tunnor utsäde) BU Där fanns då också Håkan, en inhyst man med en ko och ett svin. 1621 Sven och Håkan BU 1630 Ijuven Håkan i Smedstorp brodern Olof i Gyllinge, se domboken 1637 Nils, räntan 43008 BU 1637 Nils, Drifiakarl Sven håller till i Smestorp, har sin broder iBonde Orlunda, som är sadelmakareRU 1638 Nils samt Jon Håkansson (under 15 år)som var ofärdig UM 1640 Lasse 1640 Nils i Smedstorp är edgångsman, se domboken 1641 Nils med hustru 1643 Nils med hustru 1645 Nils med hustru 1645 Nils, räntan 43008 1647 Nils med hustru 1648 Nils Jönsson 1651 Peder 1652 Per 1655 Per med hustru Ingeborg 1658 Per med hustru Ingeborg 1659 Per med hustru Ingrid, Nils med hustru Ingeborg 1659 Vem som lägrat Ragnill i Smedstorp, se domboken 1659 Nils Månsson såg ryttaren i boden hos Ragnill, se domboken 1661 Peri Smedstorp vittnari en tvist om spannmål, se domboken 1661 Nils tvistar med Nils i Haddåsen om ett får och en ko, se domboken 1661 Nils Pedersson för Per Hansson från Bro, se domboken, 1662 Nils i Haddåsen bötar för okvädinsord, se domboken 1662 Sattes vite mellan Nils i Haddåsen och Nils i Smedstorp, se domboken 1662 Peders hustru i Smedstorp utsatt för okvädinsord, se domboken 1662 Hans och Peri Gyllinge tvistar med Peri Smedstorp, se domboken 1663 dog Pers son i Smestorp Kyrk 1665 Nils i Haddåsen var skyldig Nils för en oxlega, se domboken 1666 Sattes vite mellan Nils i Haddåsen o Nils i Smedstorp, se domboken 1666 Peri Smestorp 1673 Per och Nils (?) RU 1675 Måns, räntan 43008, J 1679 Måns Pedersson i lönskaläge i Porsarp, se domboken, 1681 Skomakaren Måns i Smedstorp anklagad för lönskaläge, se domboken 1681 Per och hustrun 1682 Per och hustrun, son Måns 1684 Lasse 1685 Per Jönsson 1685 Måns i Smedstorp åberopad som vittne, se domboken 1687 H Ingrid, sönerna Sven och Måns 1688 H Ingrid, sönerna Sven och Måns 1689 Sven, brodern Måns, piga Kerstin 1690 Sven, brodern Måns 1691 Sven med hustru, piga Karin 1691 Måns Persson i Smedstorp i mål som gällde trolldom, se domboken 1692 Sven Persson i Smedstorp, äreröriga skällsord, se domboken 1692 Svens piga Elin för ung för att mantalsskrivas, se domboken 1693 Måns Persson anklagar Per i Gräsberg för skällsord, se domboken 1693 Sven Perssoni Smedstorp, vittne i Gyllinge, se domboken H :ggezgzezzz “522 22222 1693 Sven och hustrun, M 1694 Måns Persson är edgångsman för Per i Narbäck, se domboken 1694 Sven och hustrun M 1694 Sven och Ingrid i Stora Smedstorp fick en son Per Kyrk 1695 Sven Persson i Smedstorp bötar för skuld till soldaten, se domboken. 1696 Sven Persson hotad när han sköter sitt ämbete, se domboken 1696 Sven Persson kontrollerar gudstjänstbesöken, se domboken 1699 Måns och Karin i Stora Smedstorp fick en dotter Ingrid Kyrk Förklaringar BU = boskaps och utsädeslängd, Dom = domböckema, I = jordebok K = kyrkoböckema JW = jordebok för Wisingsborg M = mantalslängd Mil = militära källor, Älvsb. = Älvsborgs lösen 1613 Detta var de äldsta uppgifterna från Stora Smedstorp i tabellform. Jag vill här nedan försöka kommentera vissa av anteckningarna i tabellen. År 1571 bodde en änka här och henne eller hennes man vet vi inte namnet på. Efter henne kom Håkan och Sven. Den 19 juni 1630 hölls ting i Heda. Det var häradets vanliga tingsplats på den tiden. Då fördes stortjuven Håkan i Smedstorp och hans broder Olof i Gyllinge inför rätta efter att de stulit från Knuts änka Ingeborg i Grälebo i Gränna socken. De hade stulit en ny kåpa, en klädeströja ett täcke, tvä hu vudkläden, ett käpaspänne samt två ostar, smör, fläsk och skinka. Det stulna värderades till 23% daler. Samtidigt rannsakades en annan tjuv, Johan Hansson Glasmästare, en ung dräng född i Gränna socken. Han hade stulit fem glasfönster från Al vastra konungshus. Efter 6 kapitlet i TiuvaBalken kunde rätten icke värja deras liv. De dömdes till döden, men domen skulle underställas alles vär nädigste konung och herre eller den Höglofliga Konungsliga Hojrätt. Ingen av dem var förut känd för tjuveri. Ingen av dem hade något att böta med, och ingen beder för tiufven. Detta är hämtat direkt ur domboken. Det är tungt allvar som ligger bak om varje ord. Här står bara Smedstorp, inte Stora eller Lilla Smedstorp. Vi kan utgå från att det ändå var Stora Smedstorp. Där fanns en Håkan vid denna tid. Hur gick det sedan för Håkan och Olof? Håkan i Smedstorp är inte omnämnd efter detta årtal. Brodern Olof kan vi däremot följa längre fram. Håkan fanns i Stora Smedstorp under åren 16131630. Efter honom kom Nils Jönsson till byn. Han var kvar här som bonde fram till 1648. Den 31 januari 1640 inställde sig för tinget Lasse i Sunnesjö för att med följ ande män fria sig från beskyllning om hor med den ogifta konan Karin Svensdotter. Dessa män var Arvid i Gumby, Anund i Sistarp, Oluf i Visj ö, Måns i Sistarp, Anders i Dalen, Bengt i Ingabo, Lasse i Mark, Nils i Smeds torp, Ambjörn i Fagerhult, Anders Håkansson i Åby, Daniel i Visj ö, Gustaf i Lund. Där var ännu flera som ville fria honom. Lasse i Sunnesjö blev således friad från detta brott. Nils i Smedstorp var en av dem som friade honom. Han är förmodligen identisk med den Nils Jönsson som fanns här vid denna tid. Nils var gift men hustrun nämns inte vid namn. Vid hösttinget 1640 fördes en knektänka, Karin i Smedstorp, inför rätten. Hon var besoven av en ogift dräng, Nils Brånd, vilken därefter färsvunnit. Därför uppsköts denna sak till hans återkomst. Denna Karin bodde kanske i Lilla Smedstorp. Hon hade varit gift med en bror till Jon i Munkeryd. Vid hösttinget i Heda den 22 oktober 1641 kom Kerstin Svensdotter in för rätten. Hon bodde i en stuga på Sutarps ägori Adelövs socken. Hon an klagade Kerstin Torsdotter i Smedstorp och Arvid Jönsson, Kerstin Torsdot ters tj änstedräng, för att de uppbränt hennes man Jöns Jönsson, och alla husen på hennes torp samt boskapen som var där inne. Kerstin och Arvid nekade, även om de flitigt och allvarsamtförmanades och hördes. Därefter framkallades följande vittnen: Sven Jonsson i Lilla Smedstorp, han var Kerstin Torsdotters son, Håkan Persson i Vantekullen, Per Jonsson i Morlega och Per Bengtsson i Öja. Alla avlade ed på bok och berättade: Sven Jonsson sade gråtande. Gud bättre mig att jag skall vittna mot min moder uti en sådan grov sak, men när jag tänker på detta får jag ingen ro, varken natt eller dag. Om nätterna kan jag inte sova, men när jag tänker mig till att uppenbara det, så blir jag lugn igen. Sven berättade att gubbens hustru Kerstin i Backastugan var bortgången två eller tre mil till sin släkt och gubben var ensam hemma. Han var en kropling och han kunde väl själv inte hjälpa sig ut ur stugan. Då började Svens moder, hustru Kerstin i Smedstorp tala med sin dräng Anders att han skulle gå och tända eld på torpet där Arvids fader var inne. Iförstone dristade sig inte Arvid till att vara gärningsman. Omsider lovade Kerstin att giva Arvid en ko för omaket. När hon ville giva honom två fickArvid mod, och gav sigi väg. Han var borta vid pass två timmar. När Anders kom hem frågade hans matmoder om han hade utfört uppdraget. Han svarade, Ja det brann så bra, efter det blåste, elden brann i nävern oppå taket och de flögi vädret så att det sade firr, firr, firr efter. Så var Svens vittnesbörd om denna sak. Frågades Sven varför han icke förhindrat denna gärning. Sven svarade att han låg så illa sjuk den tiden. Han kunde inte tala och förmådde inte gå ut, med mindre de skulle leda ho nom. Detta intygades av grannarna. Så framkallades Håkan i Vantekullen, Per i Morlega och Per i Öja och de visste inte annat än det de såg elden. När de var på sina gårdar och när de kom till torpet, då var allt avbränt, både husen, gubben och boskapen. De tog reda på den döda gubbens kropp. Där under kroppen fanns också en kniv, som förut inte hade varit däri husen. Den som satte elden på husen hade först stuckit kniven i gubben. Detta blev så här i korthet rannsakat. Eftersom saken inte hör hit till det ta tingstället remitterades den till sitt rätta forum. Detta mål rörde sig om mord, en allvarlig sak. Möjligen bodde Kerstin Torsdotter i Lilla Smedstorp. Målet skulle tas upp i Norra Vedbo häradsrätt och vad jag hittills sett avkunnades där inga domar mot de förrnenta mör dama. Vid sommartinget den 8 juni 1643 hade Torkel Månsson i Lakarp in stämt Nils Håkansson Brånd för att en natt ha stulit ett par spannar eller byt tor i Lakarp. Torkel åberopade flera vittnen. Han hävdade att han sett span nama hos Nilses fästmö Brita i Svartemålen i Adelöv. Joen i Munkeryd an klagade också Nils för att ha lägrat hans broders änka, Karin i Smedstorp. Eftersom det om henne kan bevisas att hon är lika ärlig och känd som mö, blev denne Nils dömd för mökränkning till 40 daler. Nils är en lösdrivare uppger domboken. Vid tinget berättade flera vittnen, Per i Stava och Per i Öj an om vad de sett. Per i Öj an berättade att Nils bett honom följa med till Lakarp och stjäla getter. Hur det gick i målet om spannama är okänt. Torkel i Lakarp fick själv skaffa vittnen för att driva sitt mål vidare. Möjligen gav han upp. Unga drängen Jöns i Bollkälle hade blivit beskylld för att vara fader åt det barn som Ragnhild i Vantekullen var havande med. Jöns nekade och vid tinget i Gränna den 6 mars 1654 avlades värj omålsed av Jon i Hulutorp, Per i Folkarp, Lars i Björstorp, Måns i Rödjarp och Måns i Smedstorp. Därmed friades Jöns. Under åren 1651 till 1661 fanns en bonde i byn som hette Per. Hans hust ru hette Ingeborg. Han skymtar i domböckema något lite men vi vet inte så mycket om honom. Under hans tid fanns i byn en kvinna som hette Rangel eller kanske skulle det vara Ragnhild med nutida stavning. Hon hade ett lite tvivelaktigt rykte. Dels hade hon oäkta barn och dels var hon angiven för stölder. Hon bodde bara någon kort tid i byn, kanske bara år 1659. Troligen var det samma Ragnhild som tidigare bott i Vantekullen. Någon hade åter lägrat Ragnhild i Smedstorp, men vem? Vid sommar tinget i Gränna den 13 juni 1659 rannsakades om detta. Ragnhild tillfråga des nu som ofta förr, vem som lägrat henne. Hon berättade att det var en ryttare från Uppland som lägrat henne. Nils Månsson i Smedstorp berättade att han såg ryttaren i boden hos henne. Hon har varit så länge utom Guds församling och kyrkoherden i Ödeshögs socken begärde att hon skulle tas åter till Guds församling och få ta del av dess friheter igen. År 1659 finns i Stora Smedstorp utöver Per och Ingeborg också Nils med hustru Ingrid, eller Ingeborg. Möjligen hette han Nils Pedersson. År 1661 tvistade Nils i Smedstorp med Nils i Haddåsen om ett får och en ko, som han köpt av Nils i Haddåsen. Efter köpet hade Nils i Haddåsen fått låna, eller hyra, djuren under ett års tid. Nils i Haddåsen hade tydligen där efter inte velat släppa ifrån sig djuren. Han ville också att köpet skulle gå tillbaka. Rätten ålade Nils i Haddåsen att släppa djuren till Nils i Smedstorp. År 1661 är Nils Pedersson i Haddåsen fullmäktig vid tinget för Per Hans son i Bro. I detta mål skymtar att Lars Svensson i Brötjemark år 1647 hade tagit några saker för Per Hansson. Affären mellan Nils i Smedstorp och Nils i Haddåsen blev tydligen inte riktigt bra. Det blev osämja och det blev skällsord. Nils i Haddåsen blev instämd till tinget för att han hade kallat Nils hustru i Smedstorp för tjuver kia. Han ville vid tinget rätta sina ord men dömdes till tre daler i böter. Det blev ändå ingen riktig fred mellan dessa båda familjer. Rätten beslutade 1662 att sätta vite mellan dem och deras folk, att vem av dem som först bryter sämjan skulle böta 40 daler silvermynt. Okvädinsord ledde till flera tingssaker detta år 1662. Hans Nilssons hust ru i Gyllinge, Kerstin, hade till Olof i Brodderyd, Mattias i Stavreberg och Peri Smedstorp kallat dem Okvädinsord och bödlar. Hans i Gyllinge till stod sin hustrus otidiga tal och dömdes till nio daler i böter. Samma år hade Hans i Gyllinge instämt Per i Smedstorp och hävdade att en rödja som Per nu brukade hade av ålder hört till Gyllinge. Han ville inför tinget bevisa detta med hjälp av Anders i Sölvarp. Detta byanamn är jag osäker på. Var låg Sölvarp? Detta mål blev uppskjutet till nästa ting. För modligen blev parterna förlikta under tiden. Vid hösttinget i Gränna 1657 klagade Lars i Bråten och Nils i Smedstop över att Per i Folkarp i Adelövs socken hade huggit en fälla på deras mark i Ödeshögs socken. Per svarade härpå att han kan inte veta om han kommit ett stycke över sockengränsen. Lars och Nils åberopade Bengt i Havrekullen, som efter avlagd ed berät tade att sockenskillnaden går i Narbäcken, T ykaberg, Blåhall, Rösten, Seg larö och Bråtaro. Samma fälla är nordan Rösten inpå Ödesjö sockens ägor. Håkan i Vantekulla har samma åsikt. Nils i Bråten uppger att för åtta år sedan höll bägge socknarna en grannasyn på samma skillnad då landet samma rågång hade. Denne Nils i Smedstorp kanske kan gälla Lilla Smedstorp? Nils i Haddåsen pålades vid sommartinget i Gränna den 2 juni 1665 att betala två daler kopparmynt till Nils i Smedstorp som han var skyldig ho nom för en oxlega. Samtidigt förnyades vitet mellan Nils i Haddåsen och Nils i Smedstorp. Vid vintertinget den 34 mars 1673 i Gränna påstod Per i Tällekullen att Måns Månsson i Smedstorp för 12 år sedan vid Heda ting pliktat för a'rerö rigsböter. Måns förnekade detta och Per ålades att till nästa ting bevisa sina påståenden. Jag har inte funnit någon fortsättning av målet. Vi kan anta att de förliktes. Vid tinget i Gränna den 24 mars 1679 angavs den ogifte skomakaren Måns Pedersson i Smedstorp och den ogifte drängen Gustaf i Porsarp för att de haft lönskala'ge med löskekonan Ingeborg Mårtensdotter i Porsarp. Var ken Måns eller Gustaf var närvarande vid tinget och därför uppsköts målet. Målet uppkom igen den 27 maj samma år. Ingeborg Mårtensdotter, från Aleryd i Stora Åby socken, påstod att den ogifte skomakaren Måns Pedersson från Smedstorp hade gjort henne med bam. Det hade skett i Porsarp 14 dagar före midsommaren 1678 och att hon hade sedan fött barnet i mars 1679, 14 dagar före vårfrudagen. Måns nekade till detta men Ingeborg vidhöll sina påståenden. Länsmannen Peder i Bankaby och ryttaren Anders Björnsson i Sväm uppgav att denna lättfärdiga löskekonan för dem bekänt att Måns först haft lägerskap med henne och därefter också drängen Gustaf Jonsson i Porsarp 14 dagar därefter. Gustaf nekade helt till detta. Målet var uppe vid fyra ting. Måns Pedersson medgav att han under fyra nätter legat i Porsarp men inte i samma stuva som konan. Konan tillstod att hon för sex år sedan för Lysings härads tingstuvudörr i Heda blivit hudstruken efter att hon då dömts för en falt hor med gifta mannen Peder Guldring. Karin Hindriksdotter i Klöverdala var hos Ingeborg när hon födde barnet. Hon betygade att Ingeborg i sin svåraste plåga bekände att skomakaren Måns i Smedstorp var rätta bamafadem. Men att hon även en gång haft otuktigt umgänge med Gustaf Jonsson i Porsarp. Måns gavs av nämnden rätt att med edgång fria sig från anklagelserna men han sade sig inte kunna åstadkomma denna edgång. Nämnden dömde honom då för otuktigt umgänge med denna löskekona till 12 öres böter. Vid vintertinget i Heda den 20 januari 1682 var skomakaren Måns Pe dersson i Smedstorp åter anklagad, nu för att han belägrat en änka, Kerstin Nilsdotter i Boeryd. Han erkände att det skett i Frebol. Rätten dömde honom till tredubbel bot, 80 runstycken silvermynt och hon för sig till 20. Båda skulle undergå kyrkoplikt och efter att barnet nu så lång tid levat skall han betala boten för henne samt för barnets uppfostran och hennes ära. Vid vintertinget i Åby den 19 februari 1685 krävde ryttaren Jöns i Smedstorp av Jöns i Amundeby 26 daler kopparmynt rörande betalning för en kappa som han sålt till honom. Rätten dömde Jöns i Amundeby att betala kappan. Detta gällde möjligen Lilla Smedstorp. Vid hösttinget den 16 september 1685 klagade Peri Vantekullen och hans hustru Karin på att Anders i Gumby kallat honom en falsker skälm och hund. Anders sade sig icke minnas detta, men om det så hänt hade det skett bara en gång och han ber att få rätta det. Orsaken var att Per ”undanstött” dem gården och han en söndag lupit dit för att höra om Anders ville upplåta till honom 1/2 hemman. Då kallade Anders hustru honom en falsker skälm och en falsker hund med flera otidigheter på bägge sidor. Detta skedde en söndag. Bengti Svinåsen och Måns i Smedstorp intyga de detta, både muntligen och genom attest av den 11 maj. Rätten beslutade att eftersom Per i Vantekullen icke sparat sabbaten utan på en söndag ridit till Gumby och således orsakat trätan och Guds namns förtörnelse, fördenskull sakfälls han att plikta till Ödeshögs kyrka en kanna vin eller tre daler kopparmynt, och Anderses hustru för okvädinsord tre daler silvermynt efter 43 Cap. Tingsmålabalken. Vid sommartingeti Åby den 19 maj 1691 förekom ett mål som gällde häxeri och trolldom. Det var länsmannen Harald Arvidsson som för rätten framförde hustru Brita Olofsdotter, som också kallades ”Nippertippa” från Haddåsen i Ödeshögs socken. Länsmannen påstod att denna gamla hustru är känd för häxeri och trolldom. Samma gäller en hustru Ingeborg från Långliden i Gränna socken, vilken är på samma sätt beryktad. Hon har be känt att denna Nippertippa har lärt henne när hon för en tid sedan där blev uppenbarad för häxeri. Brita svarade sig aldrig någonsin känt eller vetat av Ingeborg. Men omsi der bekände hon dock att Ingeborg var hos henne där i Haddåsen, och kla gade över sin sjuka ko. Då lärde jag henne att hon skulle taga en tråd och lägga den på länden och läsa dessa ord: T io fingrar, 12 änglar, tre namn, Gudfader, Son och Den Helige Ande. Frågades av rätten om kon blev bra, på vilket Brita svarade ja. Länsmannen sade också att när Brita sista gången var brud lade hon ne der den vänstra skon och mannen lade neder den högra skon. Brita bekän ner på tillfrågan så vara skett. Men hon säger sig vara trampad av en häst på hälen, och han stött sig i ett stenharg. Sven Persson i Smedstorp säger att denna Ingeborg trollat på åtskilliga ställen och gjort ihjäl två kor för honom. Han säger vidare att denna Inge borg i Långliden varit hos Brita i Haddåsen och lärt sitt häxeri. Länsman nen uppger att denna Nippertippa förr haft sju horungar, men sedan blev gift. Rätten finner skäligt uppskjuta saken till i morgon för att bättre skäl kan inkomma. När målet fortsatte föreställdes qvinfolket Ingeborg Svensdotter från Långlidens ägori Gränna socken. Hon hade såväl vid Vista härads extra och ordinarie ting den 12 maj och 8, 9 och 10juni 1691 som ock på Gränna Rådstuvurätt den 7 november varit anklagad och beryktad för att hon skall ha förövat trolldom här i häradet i Ödesiö socken. Alltså avlästes först de nämnda rannsakningama. Sedan framkom Jöns Jonsson i Staffanstorp och berättade att Ingeborg i våras, åtta dagar före vårf'rudagen, en tisdag burit dit till Staffanstorp tvenne knyten, stora som hönsägg. Hon hade lagt ifrån sig dessa i hans kalvhage i fävättnet, vilket hans poj ke Lars observerat. Natten innan hade det snöat och Jöns Jonsson följde spåren i snön. Omsider fann han Ingeborg i gården i sin hästbondes stuva. Då frågade han henne varför hon kastat dessa knyten i fävättnet. Då gick hon strax och tog upp knytena och gick så ett stycke på hemvägen mot Långliden. Sedan vände hon om igen och gick åt Gyllinge över åkergärdet till deras kalvhage. Där kastade hon knytena ifrån si g i en granbuske, och gick så där ifrån till Brita Nippertippa i Haddåsen. Senare samma dag gick hon åter därifrån samma väg förbi Staffanstorp. Dagen därefter fick Hans i Gyllinge av sin måg Jon i Öj an veta att denna Ingeborg kastat trollknutar i deras kalvhage i en granbuske. De gick dit och fann dessa knutar men tordes icke taga upp dem. På torsdagen reste Jöns i Staffanstorp och Hans i Gyllinge till Långliden till fältväbeln Trana, som var Ingeborgs husbonde efter som hon bodde på hans utägor. De bad honom att tilltala Ingeborg för sådana onda stycken. Trana hade också skickat sin dotter efter Ingeborg, men inte funnit henne hemma. När Ingeborg Svensdotter kommit hem och fått veta detta gick hon strax till Gyllinge. Då hon gick förbi Staffanstorp bad hon Jöns Jonsson följa med sig till Gyllinge. När hon kom dit börj adee hon bedj a, och gick strax dit där knutama låg. Först vände hon ryggen till busken, och ville inte ta upp dem. Efter mycket tilltal och förmaning tog hon upp dem. Då knutama strax opplöstes var däruti nötaträck, stubbar av halmstrån, björklöv och en gul gTön tråd Dessa knutar hade hon sedan burit hem. Måns Persson i Stora Smedstorp berättade att andra veckan efter att det ta skett, en söndag sedan folket kommit från kyrkan, kom hans brors hustru Ingiäl och skulle gå i fähuset. Då fick hon se att halmstoppen som satti fähusgluggen var rörd. Där fann hon en knut eller knyte, stor som ett ägg. Sedan kom flickan Elin ut, och Ingiäl visade henne knutama. Då sade flick an ha'r lärer finnas flera, efter vår boskap är så sjuker. 10 De gick så i det andra fähuset och fann där två knutar som var ihopbund na och så stora som ägg. Då kom grannen Jon Nilsson i Öj an. Han tittade på knutarna och när de tog upp dem fanns däri nötaträck, här av allehanda slags kreatur, små träpinnar, gjorda som skopinnar, vässade i ena änden, samt salt och malet malt, en trästicka, stor som ett halvt knivblad och därpå var skurit små rännor och kors. Samma vecka som dessa trollknutar påträffades var denna Ingeborg två gångeri Smedstorp. Den ena gången sade hon sig skola gå till Brita Nipper tippai Haddåsen och den andra gången till Glasfall med vadmal. Således finns vittnesmål på denna Ingeborg att hon burit och lagt dit de knutarna, helst som hon har burit sådana knutar till Gyllinge och Staffanstorp. Denne Måns Persson klagade högeli gen att han tre veckor efter dessa knutar anträffades hade bortmist först en ko som blev död av rödsjukan, sedan åter åtta dagar därefter hans ko dränkt sig och blivit död uti en vat tenpöl. Fram på sommaren miste han en ko igen, sedan en oxe vid olsmäs san samma år. Förutom en mängd andra små kreatur dessa förflutna åren. Rätten förhöll henne allt detta med allvarlig förmaning att bekänna varför hon burit knutar till Staffanstorp och Gyllinge. Hon sade sig strax ha tagit bort dem igen. Hon sade sig inget veta därmed, utan min ko var sjuk, så var det en piga som sa mig att jag skulle bära bort samma knutar så skulle kon bliva bättre. Frågades vad pigan hette och var hon var hemma. Ingeborg svarade att hon heter Ingrid Andersdotter i Stängestorp. Rätten förhöll åter Ingeborg huru nämnda piga på Vista häradsting den 8 juni I 691 så hårdeligen och alldeles nekat till detta. Hur kan då Ingeborg beskylla henne för detta. Hon tillfrågades om det inte kan var Brita Nipper tippa i Haddåsen som lärt henne sådant, emedan de umgåtts och hon varit hos henne. Ingeborg svarade att det hade hon inte gjort. Länsman Harald Arvidsson tillfrågades om han inte på häradshövdingens order hämtat hit Brita Nippertippa. Fjärdingsmannen Måns i Kulltorp som varit i Haddåsen efter henne, berättade då att Brita Nippertippa ligger illa sjuk till sängs och således icke förrnåtts att komma till tinget denna gång. Rätten frågade Ingeborg var hon lärt sig göra sådana knutar och lägga sådana materialier och saker däruti. Ingeborg hade i förstone intet svar, men efter förmaning att bekänna sanningen, sade hon att pigan Ingrid lärt henne det. Tillfrågades om icke hon har burit de knutarna till Smedstorp, vartill hon svarade att Nej det gjorde jag aldrig, och de må nu säga mig vad de vilja mig, jag har icke det gjort, men det andra bekänner jag. Allmogen utvisades för att Ingeborg lättare skulle kunna bekänna och förmanades allvarligen. Hon vidhöll dock att hon aldrig sysslat med troll dom utan bara gjort vad pigan Ingrid sagt henne för att bota sin sjuka ko. Rätten bedömde denna sak ännu synas vara mörk och nödig pröva. Därför skulle Brita Nippertippa till nästa ting komma tillstädes för att konfronteras med Ingeborg. Till dess skall Ingeborg vara i säkert förvar i Vadstena slottshäkte. Jag har inte funnit någon fortsättning på detta mål. Inte heller har jag kunnat anträffa Brita Nippertippa omnämnd i kyrkoböckema, som ju börja de föras 1693. Vi har nu läst något om Sven Persson och Måns Persson från Stora Smedstorp. Här kommer lite närmare uppgifter om dessa bröder. 11 Sven Persson , gästgivare och bonde Ingrid Nilsdotter Barn: Per 1691, död 1717 Per 16940522, Anders 1698, död 1708, Bakgrunden för Sven och Ingrid har inte kunnat klarläggas. Sven var möjligen son till bonden Per som fanns i Stora Smedstorp på 1680talet. Sven och Ingrid fick sonen Per 1694. Sven är antecknad som dopvittne på åtskilliga ställen fram till 1698. 1699 betalade han intressepenningar till kyrkan. Han är omnämnd i domboken åtskilliga gånger. Han hade ett ämbete, troligen tillsatt av sockenstämman, att räkna säden, förmodligen för tionde skatten. Han hade också uppdraget att rapportera till länsman och till kyrkoher den vilka som försummade gudstjänsten i kyrkan. År 1698 flyttade Sven Persson med sin familj till Holkaberg. Där var han först bonde, senare också gästgivare. Sven hade en broder, Måns Persson i Stora Smedstorp. Se mera om Sven och hans familj under Holkaberg. Måns Persson 1657, bonde h Karin Andersdotter 1664, Barn: Ingrid 1699, g 1722 m soldat Jonas Persson, Forsby Maria 17010306, gift 1731 med Johan Persson, se nedan Elin 17040508, g m Sven Persson från Amundeby Måns Persson och Karin Andersdotter hade under flera år en gård i Stora Smedstorp, så ännu 1708 enligt jordeboken. Därefter bodde de på Stora Smedstorps ägor. Måns dog 1732. Karin Andersdotter bodde troligen kvar några år. Både Måns och hans broder Sven förekommer omnämnda i dom böckema flera gånger. Vid mantalsskrivningen 1692 konstaterades att Svens piga Elin var för ung. Endast denna korta kommentar har vi om detta. Mantalsskrivningen låg till grund för vilka som skulle betala mantalspenning. Den nedre åldersgrän sen var då 15 år. Vid sommartinget den 20 juni 1692 inkom för rätten ärlig och beskedlig bonde Sven Persson i Stora Smedstorp i Ödesiö socken. Han berättade hur ryttaren, sventjånaren Arvid Jonsson för Råby i vintras när mantalsskriv ningen i Kulltorp var färdig angrep Sven med skällsord Han kallade honom för en släggetjuv och hade bett Sven gå till Röttle och där taga bevis huru som sig där förhållit. Och som denne sventjånare nu var död, kan i detta mål icke sökas den laga rekonstruktion som vederbör. Sven ingav till rätten en attest, under tecknad av åtskilliga trovärdiga män vid Röttle och Capellanen i Gränna av den 11 januari 1692, utvisande att om denne Sven i Smedstorp från barn domen och dit till Röttle icke finns annat att säga än det som ärligt och gott 12 617. Från allmogen vid tinget inhämtades också att Sven i Smedstorp fört ett vackert och ärbart leverne. Vid vintertinget den 13 februari 1693 i Åby framkom Måns Persson i Smedstorp och anklagade Per Persson i Gräsberg och hans syster Karin Persdotter för åtskilliga smädes och skällsord. Dessa hade Karin uttalat, då han skulle flytta in på gården sistlidna fardag. Hon hade då kallat honom slinkofot och sagt sig ka'nnajiiller det kuhletyget, dessutom kallat dess med följe Rukar, och med de orden han har inte kunnat muta länsman, utan måste nu taga andra rukarr med sig. På tillfrågan tillstår sig Karin sig sagt Slinkfot och Rukar och avbeder sitt brott, men vill inte tillstå sig talat om att länsman skulle taga mutor. Måns Månsson i Bäck berättar att Karin kallat dem Rukar och Måns Slinkofot. Rätten dömde pigan Karin Persdotter för hennes skälls och smädeord Slinkofot, Kuhltyger och Rukar att plikta Corporaliter, att sitta i stocken två söndagar vid sockenkyrkan Detta som hon inga pengar har att böta med, jämte varning och förmaning att inte göra så mera. Vid höstetinget den 3 oktober 1693 förekom ett mål mellan Hans Nilsson i Gyllinge och hans före detta måg Jon Nilsson i Öj an. I målet förekom upp gifter om att Hans Nilssons hustru Kerstin Jonsdotter blivit misshandlad av Jon Nilsson. Därvid åberopar Jon Nilsson Sven Persson i Smedstorp som vittne. Det framgår av målet att både Jon Nilsson och Sven Persson hade ämbetsuppgiften att räkna säden. Detta var möjligen något som hörde till det sk. tiondet, den skatt som skulle betalades till kyrkan. Vid vintertinget 1694 var bland andra Måns Persson i Smedstorp ed gångsman för Per Svensson i Narbäck i ett mål som gällde olaga ekhygge. Stora Smedstorp, Öj an och Lakarp samt Porsarp bildade tillsammans Porsarps soldatrote. De skulle hålla soldat tillsammans. Vid tinget den 8 maj 1695 presenterade befallningsmannen Anders Folling en lista över rotebön der som efter ett avräkningsmöte i Östad den 23 april hade skulder till solda tehållet. Bland dem fanns Nils i Porsarp, Jon i Öj an och Sven i Smedstorp. Vid vintertinget den 17 februari 1696 beklagade sig Sven Persson i Stora Smedstorp över att han blivit hotad och slagen för att han gör sitt ämbete att stämma inför tinget de som försummar gudstjänsten. Rätten beslutade därför att han tages i Kongl. Maj: ts hägn och försvar för allt överfallande vid plikt av 40 daler silvermynt. Detta åliggande att instämma till tinget sådana som försummat guds tjänsten i kyrkan var nog ingen efterlängtad syssla. Vid sommartinget den 12 maj 1696 anklagades Måns Larsson i Kopparp av kronans länsman, Ha rald Arvidsson för att han med sitt folk den 2 juli, Marie besökelsedag, för summat gudstjänsten. Han hade i stället låtit dem räfsa hö. Måns tillstod att hans folk varit hemma från kyrkan. Själv var han i Gränna kyrka och sonen Sven som kommit från Dahls härad hade varit i Tollstads kyrka. Han uppgav vidare att hans folk inte för rän in emot aftonen hade räfsat hö. Sven Persson i Stora Smedstorp som angivit denna sak såväl hos kyrkoherden som hos länsmannen, sade att han denna dag gick till Kopparp lite före middagen, innan folket kom fi'ån kyr 13 kan. Då gick Månses hustru och fem andra folk och rafsade gärdet öster om gården. Jag hälsade på dem och gick så vidare. Rätten dömde Måns Larsson i Kopparp med stöd av Kongl. Stadgan om sabbatsbrott för att han tillåtit sitt folk arbeta en sådan högtidsdag, 40 daler silvermynt med förmaning att sig för slikt en annan gång till vara taga. Sven Persson flyttade år 1698 eller kanske i mars 1699 med sin familj till Holkaberg och var bonde där. Vid sommartinget i Åby den 29 maj 1699 åberopades Sven Persson i Holkaberg och hans broder Måns Persson som vittnen. Det rörde ett mål där Sven Månsson i Porsarp beskyllt bonden Jon Nilsson i Öj an för att denne haft boskapssjuka på sina kreatur. Lars Hemmingsson 1660, h 1)Brita Nilsdotter , död i början av 1740talet H 2) Karin 1677 Barn: Sven 1707, död s å Nils 17100710, bonde, g m Maria Nilsdotter, se nedan Maria 17120622, gift, se nedan Sven 17140811, död 17150815, Hemming 17160605, Ingeborg (1716), g 1736 m Jonas Olofsson i Porsarp Lars och Brita inflyttade från Adelövs socken 1707. Lars var möjligen son till den Hemming eller Henning som fanns i Staffanstorp på 1660talet. Säkra härpå kan vi inte vara. Brita Nilsdotter dog i början av 1740talet och Lars gifte därefter om sig med Karin. Hon dog 1747. Lars Hemmingsson dog år 1760 och blev därmed 100 år, om vi vågar tro detta. Dottern Maria gifte sig 1731 med Sven Larsson från Stora Krokek och efter hans död med Abraham Johansson i Svinåsen. År 1733 inlämnades en borgensförbindelse, undertecknad av Nils Hans son i Gyllinge, Per Larsson i Frösäng och Hemming i Smedstorp. De gick i borgen för Jöns Nilsson i Kopparp och dennes styvson Johan Svensson i Kopparp. Förbindelsen avsåg rusthålleti Kopparp. Nils Larsson 17100710, bonde, H1) Maria Nilsdotter (1714), H2) Elisabet Gunnarsdotter 173 7, från Klämmestorp Barn: Jöns 17370511, Anders 1746 Maria (?) 1746, gift 1767 m Måns Eliasson, Holan, Adelöv Nils var son till Lars Hemmingsson och Brita Nilsdotter, se ovan. Han gifte sig 5 juni 1734 med Maria Nilsdotter, dotter till nämndemannen Nils Hansson och hans hustru Maria Larsdotter i Gyllinge. Maria Nilsdotter, dog 1743 endast 29 år gammal. Nils gifte sig 1745 med Elisabet Gunnarsdotter från Klämmestorp. Hon dog 1766 av bröstsjuka. Nils Larsson dog 1778. Enligt bouppteckningen efter Maria Nilsdotter 1743 efterlämnade hon sin man Nils Larsson och två små omyndiga barn, en son och en dotter. Till 14 gångarna uppgick till 323 riksdaler däribland 1/2 augments hemman Stora Smedstorp. Nils Larsson är vid några tillfällen omnämnd i domböckema. Vid höst tinget 1745 anklagades han för lägersmål med sitt tjänstehjon, Elisabet Nilsdotter. Nils Larsson var vid denna tid änkoman. Lägersmålet hade skett vid valborgsmässotiden och hon blev havande. De dömdes till böter, han tjugo och hon fem daler silvermynt till treskiftes enligt 53 kapitlet i Miss gämingabalken samt att giva till Ödeshögs kyrka, han fyra och hon två daler silvermynt och sedan undergå enskild skrift och avlösning i sakristian. Qvinfolket Elisabet Nilsdotter i Stora Smedstorp kom för tinget ytterliga re en gång detta höstting. Det var nämndemannen Nils Hansson i Gyllinge som hade instämt henne och salpetersjudaren Lars Jonsson i Glasfall för begånget lägersmål. Bägge nekade till detta och sade att de endast talats vid om äktenskap. Detta upphörde när det framkommit att hon haft lägersmål med Nils Larsson i Smedstorp De blev så frikända. Nils Larsson var förmyndare för avlidne Sven Larssons barn i Stora Kro kek. Detta framgår av domboken för hösttinget 1645. Sven Larsson var gift med Nils Larssons syster Maria. Vid hösttinget 1758 beslutades att varje helt hemman, om ett mantal, skulle bidra till skjutshållningen vid Holkabergs gästgivargård med fyra hästar enligt en viss turordning. Stora Smedstorp som omfattade ett halvt mantal skulle därför hålla två hästar. Se närmare om detta under Holkaberg. Vid hösttinget 1760 förekom ett mål rörande lägersmål mellan drängen Lars Amundsson i Ödeshögs Gästgivargård och qvinfolket Maria Johans dotter på Häggestads ägor. Hon var 20 år gammal och född på Smedstorps ägor här i socknen. Lars Amundsson hade flera gånger tidigare varit inför tinget i sådana mål och hade enligt uppgift lovat flera kvinnor äktenskap. På 1730talet bodde Nils Månsson och Karin Andersdotter på Smeds torps ägor. De fick en son, Anders, den 7 november 1713. De kanske bodde på Hybblalyckan. 1721 fanns de på Sj ögetorps ägor och då var Nils ryttare. I mantalslängden 1745 finns omnämnda Per Jonsson, hans hustru Lisbet och dottern Maja. De är okända i övrigt och har troligen bott bara någon kort tid i byn. Johan Persson , torpare Maria Månsdotter 17010306, d t Måns Persson ovan Barn: Lars 17310625, död 1732 Maria 17340926 Johan och Maria gifte sig 1731. Johan var från Amundeby ägor. Maria var dotter till Måns Persson och Karin Andersdotter i Stora Smedstorp. De bodde kanske i torpet Hybblalyckan. Detta låg österut vid gränsen mot Svinåsen, i sydost. Möjligen kallades torpet senare för Rosenlund. Johan och Maria flyttade omkring 1736 till Stavrebergs ägor. Där bodde de några år men om deras vidare öden har jag ingen kännedom 15 Ibyn dog år 1737 Märta Larsdotter och samma år dog allmosehjonet Kerstin. Vi vet inget mera om dessa. Jöns Nilsson 17370511, bonde på 1A mantal i Stora Smedstorp Katharina Eliadotter 17430218 i AdelöV (Holan) Barn: Maria 17671121ä, död s å Lars 17680804, död s å Lena 17690706, död s å Lars 17700811, bonde i byn Elias 17740509, död 1781 Maria 17770208, Nils 17800702, bonde i byn Jöns var son till Nils Larsson och Maria Nilsdotter i Stora Smedstorp. Katharina var född i Adelövs socken och hennes bakgrund där var möjligen i Holan. Jöns uppgavs inneha 1A mantal i Stora Smedstorp och det var för modligen föräldragården. Under någon kort tid var han bonde på en gård i Stora Krokek men åter kom därefter till Smedstorp. Katharina dog aV bröstfeber 1806 och Jöns dog aV ålderdom 1815. Sonen Nils övertog gården, se nedan. Han sålde möjligen hälften till sin broder Lars. I domboken från 1786 finns antecknat i ett inbördes testamente mellan Jonas Eriksson och Maria Larsdotter att Jöns Nilsson och Katharina Eliadot ter köpt sin gård i Stora Smedstorp aV dem. Jag har inga anteckningari öV rigt om dessa personer och testamentet är undertecknat i Yxnekulla. Vid Vintertinget 1811, Visades ett undantagskontrakt från Stora Smeds torp. Jöns Nilsson överlät sin gård, 1/4 Stora Smedstorp, till sin son Nils Jönsson och förbehöll sig ett undantag för sitt uppehälle på äldre dar. Måns Eliasson 17370530 i AdelöV, bondei Stora Smedstorp Maria Nilsdotter (1746), d tNils Larsson ovan Barn: Elias 176807.07, död i rödsoten hösten 1781 Stina 17700126, Lena 17700126, död i rödsoten hösten 1781 Katharina 17751217, Brita 17790525, Måns kom från Nannarp i AdelöV. Hans bakgrund är inte mera känd än så, men han hade en broder i Holan i AdelöV. Han var förmodligen också broder till Katharina Eliadotter, se ovan. Någon Vigselnotering har inte på träffats men förmodligen Vigdes Måns och Maria omkring 1767. Måns upp gavs sedan inneha och bruka 1/8 mantal. Vad som sedan hände är okänt. Måns Eliasson gifte sig 1787 med änkan Maria Larsdotter från Havrekullen och flyttade troligen dit. Jag har inte fun nit någon dödsnotis för Maria Nilsdotter. Hon kan ha dött i någon annan församling, eller om hennes död inte bliVit inskriven i kyrkoboken. Hon tycks inte förekomma i bouppteckningama. 16 Måns Eliasson förekommer ibland i domböckema, främst ifråga om skulder. Han hade en del skulder att dras med och tycks ha haft lite svårt att betala räntor och annat. Här nedan följer dessa domboksanteckningar. Vid hösttinget 1768 hade Per Johansson i Stora Krokek instämt bonden Nils Larsson i Stora Smedstorp med anledning av en skuld på 34 daler sil vermynt. I stället för Nils Larsson inställde sig hans måg, Måns Eliasson i Stora Smedstorp. Han berättade att han genom gårdshandel åtagit sig att föra sin svärfaders talan och betala skulden. Han erkände Per Johanssons fordran och Per Johansson förklarade sig nöjd därmed. Rätten ålade därför Måns Eliasson att inom tre veckor betala skulden. Måns Eliasson hördes vid hösttinget 1769 som vittne i ett tvistemål mel lan änkan Kerstin Andersdotter på Gåsabols ägor och Jonas Nilsson i Tuna. Vid vintertinget 1770 hade postföraren Sven Svensson i Mörstorp instämt Måns Eliasson i Stora Smedstorp om en skuld på 47 daler silvermynt samt ränta och kostnader. Han uppvisade en förskrivning från den 5 februari 1769. Måns Eliasson erkände skulden och ålades av rätten att inom tre må nader betala den. Drängen Anders Håkansson i Munkeryd hade vid vintertinget 1770 in stämt bonden Måns Eliasson i Stora Smedstorp rörande en skuld på 24 daler silvermynt enligt förskrivning från den 10 januari 1769. Måns Eliassons ombud, Per Persson i Gumby, erkände skuldens. Rätten ålade Måns Elias son att inom tre månader betala sin skuld. Vid sommartinget 1774 hade ryttaren Sven Lundgren på Munkeryds ägor instämt Måns Eliasson och ville ha räntebetalningar för ett lån på 50 daler silvermynt som han givit Måns Eliasson tre år tidigare. Måns hävdade att han betalat räntorna till Lundgren, dels som tre daler och tio öre i kontanter och dels hade han givit honom en bock. Dessutom hade han i fjorton dagar fött en ko åt Lundgren. Denne hävda de att det var endast en daler i kontanter och vidare att bocken var värdelös, frånsett skinnet. Måns Eliasson vidgick att bocken var dödssjuk redan vid överlämnandet. Rätten ålade Måns att betala återstående ränta och dessutom två daler i rättegångskostnader. Maria Nilsdotteri Havrekullen dog 9 oktober 1797 och socknemannen Måns Eliasson i Havrekullen dog den 27 maj 1799 av venerisk sjukdom. Denna uppgift är ur kyrkoboken. Enligt en notis i domboken, se nedan, var Måns Eliasson död redan vid vintertinget 1797. Dottern Brita var piga i Svinåsen och gifte sig där 1811 med änkoman nen Johannes Svensson. Hon dog 1818 på slottshäktet i Linköping, miss tänkt för att ha mördat sitt barn. De övriga barnen till Måns och Maria flyt tade troligen från bygden och deras vidare öden är okända. Se vidare under Svinåsen om Brita. Nämndemannen Sven Eliasson i Holan i Adelöv hade till vintertinget 1797 såsom förmyndare för sin avlidna broder Måns Eliassons efterlämna de omyndiga barn instämt bönderna Jan Abrahamsson i Kaxtorp och Måns Davidsson i Stora Smedstorp. Han yrkade att Jan Abrahamsson som inköpt 1/8 krono skatte augmentshemmanet Stora Smedstorp av Måns och Maria skulle uppvisa åtkomsthandlingar. Han yrkade också att Måns Davidsson 17 mot köpeskillingens återfående i börd avträda 1/8 Stora Smedstorp i det stånd som han emottagit det. Sven Eliasson insatte såsom bördsskilling 50 riksdaler samt en till käran den utgiven skuldsedel å 33 riksdaler. Måns Davidssons ombud vägrade mottaga detta eftersom han inte kände till köpesummans belopp eller i vad myntsort den är utgiven. Under målets gång uppträdde Sven Eliasson ore digt och använde otj änli ga uttryck. Detta fick svarandeombudet att ifråga sätta hur käranden kunde vara nämndeman. Rätten ogillade stämningen och Sven Eliasson fick ersätta rättegångskostnaderna. Per Persson (1701), torpare Maria Johansdotter (1726), Barn: Jonas Jonsson (1756) Annika 17670507 Per och Maria gifte sig 1766 och hade sedan ett torp på byns ägor, för modligen Hybblalyckan. Per kom då från Lilla Smedstorp. Marias bakgrund är okänd, möjligen kom hon från Stavreberg. Båda hade troligen varit gifta förut. Per dog 1767 av slag. Maria och hennes barn bodde kvar en tid men flyttade sedan. Kerstin Månsdotter, född 1708, en inhyst ryttaränka med fattigdel, och hennes två barn, Sara och Jöns, bodde på ägorna, under en tid på 1760 och 1770talen. Hon dog 1777 av bröstsjuka. Hennes bakgrund är okänd. Nils Nilsson, född 1717, uppges vara en gammal bonde, som dog i byn 1779 av håll och styng. Han uppgavs inneha 1/8 men i övrigt har jag inga uppgifter om honom. Abraham Nilsson (1761), bonde i Stora Smedstorp 17801787, Sara Larsdotter (1748) Nils 17820122, torpare på byns ägor Lars 17870125, torpare på byns ägor Abraham och Sara gifte sig 1780. Han uppgavs då vara från Stora Smed storp. I övrigt är deras bakgrund okänd. De brukade en gård i byn fram till omkring 1787 då de flyttade till Stavreberg. Där hade de ett förpantnings torp, det som då kallades norra torpet, senare Lyckan. Abraham dog där 1791. Sara var syster till bonden Magnus Larsson i Kålstad, enligt bouppteck ningen 1791. Deras två söner, Nils och Lars odlade upp mark i södra delen av Stora Smedstorps marker, som sedan blev Flinkatorpet och Ärliatorpet, se nedan. Vid hösttinget 1786 hade bonden Anders Jonsson i Hålan instämt bonden Abraham Nilsson i Stora Smedstorp och krävde återbetalning av en skuld på 46 riksdaler specie enligt tre skuldsedlar. Rätten ålade Abraham att inom två månader betala sin skuld, jämte ränta och rättegångskostnader, cirka 50 riksdaler tillsammans. Vi kan anta att denna skuld var orsaken till att famil jen därefter flyttade från gården i Stora Smedstorp till ett torp på Stavre bergs ägor. 18 Johan Abrahamsson 173 6, bonde, Sara Isaksdotter 1746 i Gränna Barn: Jonas 17760106, död Stina 17770227, död Jonas 17831026, död 1785 av koppoma Stina 17900824, Johan och Sara gifte sig 1775. Johan var då torpare på Stora Krokeks ägor. Han hade dessförinnan varit dräng i bygden, bl.a. i Börstabol. Han uppgavs vara född i Ödeshögs församling 1736 men födelseboken har ingen uppgift om honom. Sara var dotter till bonden Isak Isaksson och hans hustru Karin Amunds dotter i Kleven. Hon hade genom sin mor anor tillbaka till 1600talet i Kle ven. Johan och Sara kom till Stora Smedstorp omkring 1780. Efter 1790 flyttade de till Lilla Aleryd i Stora Åby socken. De hade nog också en peri od i Grännasocknen. Från Lilla Aleryd flyttade de vidare, okänt vart. Måns Davidsson 17580531 i Gränna, arrendator, torpare Lena Håkansdotter 1769 i Gränna (17670211 ?) Barn: Johannes 17890316, se nedan Jonas 17910330, död efter födseln, Sara Lena 17970729, David 18000907, död i kopporna samma år Maja Lisa 18021222, död i koppoma 1807 på Sunneby ägor, David 18090211, död 7/1 1810 på Stavrebergs ägor, Peter 18130505, Måns var son till bonden David Månsson och hans hustru Kaisa Anders dotter i Åsmark, Gränna landsförsamling. Lena var möjligen dotter till bon den Håkan Persson och Sara Svensdotter i Ravelsmark. De gifte sig 1788 och var sedan bönder i Högaberg i Gränna socken. Där föddes sonen Johannes 1789 och sonen Jonas 1791, död strax efter födseln, vidare sonen Anders 1793. De hade en gård i Stora Smedstorp från mitten av 1790talet och kanske några år in på 1800talet. Där föddes två bam. De var därefter bönder i Lakarp och där föddes Maja Lisa 1802. Därifrån flyttade de troligen till Porsarp där de innehade en gård om 1/ 16 mtl. Dot tern Maja Lisa dog i kopporna 1807 i ett torp på Sunneby ägor dit de hade flyttat. Året därpå, 1809, föddes David men denne dog 1810 i ett torp på Stavrebergs ägor. Därifrån flyttade familjen efter endast något år till Lilla Krokeks ägor. Familjen flyttade sedan före 1816 till en backstuga på Sunnesjö ägor. Från 1828 bodde dei en annan backstuga på Sunnesjö ägor och uppgavs vara utfattiga. Där dog Lena av bröstfeber det året. Dottern Sara Lena tjänade som piga på olika håll. Hon dog den 29 april 1827 som pi ga i Erikstorp, fants död ute på gärdet om morgonen, kväva' av en köttbit, ogift, 29 år gammal. Sonen Johannes, deras förstfödde, gifte sig 19 inte. Han bodde kvar i hemmet och han dog den 27 juni 1833 i hemmet på Sunnesjö ägor. Den 23 september 1835 dog Måns Davidsson av ålderns bräcklighet. Han uppgavs vara fattig och hade ägnat sig åt att tigga. Han bodde då fortfa rande på Sunnesjö ägor. Sonen Peter, den yngste i syskonskaran, var dräng i Sunnesjö vid tiden för faderns död. Han flyttade därefter till Stora Åby socken. Hans vidare öden känner jag inte. Han tycks ha varit den ende i barnaskaran som över levde fadern. Detta vari sanning en tung och sorglig familj ehistoria. Storskiftet 1807 Storskifte genomfördes i Stora Smedstorp 1807. Det tog sin början den 30 augusti 1806. Ägare då var Nils Jönsson som ägde hälften, eller 1A man tal, Jonas Nilsson 1/8 och Katharina Göransdotter med sina barn Maja, Kat harina och Margareta 1/8. Kartan visar bl. a. den odlade arealen vid den tiden. Vi kan då konstatera att den odlade arealen omedelbart efter skiftet ökade. Ett par nya torp i söder uppodlades. Vi kan se att även Stora Smedstorp drabbades av det ökade försörjningstrycket. Lars Jönsson 17700811, bonde Katharina Larsdotter 17670115, Barn: Lars Joelsson 17940407, Katharina J oelsdotter 179708 1 9, Lars Jönsson var son till bonden Jöns Nilsson och Katharina Eliadotter. Han innehade och brukade 1/8 mtl. Han gifte sig 1809 med Katharina Lars dotter, änka efter soldaten Joel Huggert i Munkeryd och dotter till Lars Le onhardsson och Maria J ohansdotter på Gyllinge ägor. Lars Jönsson dog 1 januari 1811 av håll och styng. Katharina Larsdotter flyttade därefter med sina barn till Gyllinge. Möjligen återvände hon till det torp där hon föddes. Nils Jönsson 17800702, bonde på 1/8 mtl Anna Stina Jansdotter 17740802, Barn: Anna Katharina 18111114, t Heda 1833, g m Elfstrand, se nedan Sven Peter 18171030, död 1818 Maja Lisa 18130515, g m Anders M Johansson nedan Nils Jönsson var bror till Lars Jönsson, se ovan. Anna Stina var dotter till Johan Jonsson och Maria Månsdotter i Öninge Vallgård. Nils och Anna Sti na ingick äktenskap 1808. De ägde och brukade 1/8. Anna Stina dog av halssvulst 1826. Nils dog 1838. 20 Anders Jonsson 17671012 i Adelöv, bonde på 1/8 mtl 3)Johanna Persdotter 17861108, Barn: Katharina 17940825 i Adelöv, Stina Greta (17990113), Maja Lotta 18091111, Sven Peter 18110210, Anders Magnus 18160526, Peter 18171023, död ? Kristina 18201021, kvävd av modern 1821 Anders var född i Rossås i Adelöv, son till bonden Jonas Johansson och Sigrid Håkansdotter. Anders och Maja gifte sig 1792. Då uppgavs han vara dräng i Rossås och hon pigai Svalhult. De hade sedan en gård i Boeryd i Adelövs socken och där föddes två barn, Maja och Katharina. Den första dottern, Maja dog i späd ålder. De fick nio barn men av dessa dog sex i späd ålder. Bamadödligheten var stor i gamla tider, men denna familj drabbades särskilt hårt. Familj en kom till Kopparp omkring 1797. Maja Hansdotter dog där 1806 i barnsbörd. Anders gifte om sig med Stina Hansdotter 1808. I detta äkten skap föddes tre barn men alla dessa dog innan de var ett år, Stina dog i bamsbörd 1813 och samma år gifte Anders om sig med Johanna Persdotter. Omkring 1815 flyttade familjen till Stora Smedstorp. Vid sommartinget 1820 fastställde häradsrätten den delning som lantmä taren Samuel Schött gjort av den gård om 1A som Anders Jonsson och Nils Jönsson innehade i Stora Smedstorp. Därigenom erhöll de vardera 1/8. Johanna Persdotter avled den 3 juni 1825. Dödsorsaken var lungsot och hon var endast 38 år gammal. Året därpå, 1827 flyttade Anders med sina barn till Hulustorp i Adelöv. Han sålde gården i Stora Smedstorp till Peter Andersson och hans hustru Anna Andersdotter från Norra Kärr i Gränna socken. I Hulustorp var han gift en fjärde gång och han överlevde även denna hustrun. Anders Jonsson dog i Hulustorp av lungsot 1839. Det kan tilläggas att Anders hade en bror, Johan Nätt, på Bankaby ägor. Jonas Samuelsson 17711120 i Gränna, bonde på 1/ 8 mantal, Stina Nilsdotter 1789 i Svanshals Barn: Anders Magnus 18151109 Maja Stina 1813 Anna Charlotta 18171026, Lovisa Hedvig 18211 102, död s å, kvävd av modern i sängen Johan Frans 18220714, Karl Johan 18260921, död 270926 Kristina Sofia 18281121, Jonas var son till Samuel Svensson och Kerstin Månsdotter i Boeryd, Gränna socken. Han var först torpare på Stora Krokeks ägor och gifte sig där 1806 med Maja Andersdotter, som uppgavs vara från Stora Krokek. Hon dog 1811 och Jonas gifte sig 1812 med Stina Nilsdotter. Hon var dotter till soldaten Nils Stark i Kopparp och hans första hustru, Maja Månsdotter. 21 De hade därefter ett torp på Fogeryds ägor. De kom till Stora Smedstorp 1814 och innehade här 1/8 mantal. De flyt tade 1822 till Stavreberg. Därifrån flyttade de vidare till ett förpantningstorp på Gumby ägor. Av domboken från 1819 framgår att han flera gånger varit i tvist med torparen Nils Abrahamsson. Nils hade ett förpantningstorp på hans ägor och Jonas Samuelsson drev denna tvist till synes onödigt hårt. Kanske också lite hänsynslöst och även utan saklig grund och han fick inte heller någon fram gång. Rätten avslog hans stämning, se närmare härom under Nils Abra hamsson. Jonas Samuelsson tycks ha varit läs och skrivkunnig och drev själv sin process. Han hade troligen tjänat på att ha hjälp med sina processer. Jonas Samuelsson brukade också 1/24del som tillhörde Greta Hansdot ter, svagsint dotter till Katharina Göransdotter, se ovan. Jonas fick detta bruk mot att han skulle vårda Greta Hansdotter, ge henne föda och kläder. Detta gick inte bra. Greta fick frysa och svälta och blev kanske också miss handlad. Se vidare härom under Katharina Göransdotter nedan. Hon fick i stället komma till sin syster och svåger, soldaten Anders Styf och hans hust ru på Porsarps ägor. I domboken för sommartinget 1823 finns noterat att Jonas Samuelsson och Sina Nilsdotter sålt sin gård 1/ 12 mantal i Stora Smedstorp till Johannes Jonsson och hans hustru Maria Danielsdotter. Jonas flyttade sedan till Stav reberg med sin familj. Vid vintertinget 1824 hade Jonas Samuelsson, då torpare på Gumby ägor, instämt Anders Styf på Porsarps ägor med krav på diverse ersättning ar. Det rörde sig om flera små belopp. Målet blev uppskjutet till sommar tinget. Jonas Samuelsson hade också i ett annat mål vid vintertinget instämt Anders Styf och då rörde det sig om kreatur som sommaren 1821 inkommit på Jonas åker och där orsakat skador. Anders Styf brukade då den 1/24del som tillhörde hans svägerska, Greta Hansdotter. Flera vittnen hördes och det framkom att en gärdesgård mellan en äng och åkergärdet vari dåligt skick. Om skadorna rådde dock olika åsikter och dessutom var ansvaret för hägnaden gemensamt och rätten ogil lade Jonas Samuelssons yrkande och ålade honom att betala Styf dennes kostnader i målet samt även ersättning till vittnena. I domboken från 1830 uppges att Jonas Samuelsson i Gumby instämt bonden Jonas Jonsson i Stora Smedstorp rörande en skuld på tre riksdaler med anledning av utfört arbete. Rätten ålade Jonas Jonsson att betala sin skuld. I husförhörslängden står att Jonas 1828 varnats av pastor för elak sam manlevnad. Han hade också kallats till sockenstämman på grund av det oti diga och hårda bemötande som han gjort sig skyldig till gentemot sin hust ru. Han kallades till stämman två gånger utan att infinna sig. Andra gången hade han till ordföranden insänt ett falskt bevis om att han förlikts med sin hustru. För båda förseelserna fick han sedan stå till ansvar inför häradsrät ten. Hur det gick där har jag ingen uppgift om. Vid vintertinget 1832 hade Jonas Samuelsson instämt Peter Jonsson i Rossholmen och krävde ersättning för utfört arbete. Jonas var tydligen 22 snickare och hade åtagit sig att bl.a. insätta spegeldörrar i Peter Jonssons stuga i Rossholmen. Rätten ansåg att Jonas skulle ha sin lön. En del av lö nen bestod av pengar och en del av brännvin. Var möjligen brännvin en or sak till Jonas Samuelsons problem? De hade sedan ett torp på Gräsbergs ägor några år och därefter, år 1832 inhyses i Rossholmen, sedan 1833 i Fogeryd, Gräsberg igen som utfattig 1836, sedan Gåsabol och Ugglehult. Häri Ugglehult dog fattighjonet Jonas Samuelsson den 8 februari 1864. Stina Nilsdotter dog 1850. Han och hans hustru hade åtskilli gt av sociala erfarenheter kan vi anta. I Smedstorp fanns en piga som hette Sara Jonsdotter. Hon var från Stora Åby socken. Hon födde den 13 mars 1821 en son, Sven Peter. Hon uppgav att det var drängen Sven Svensson på Västra Haddåsens ägor som var barna fadern och att han gjort detta under äktenskapslöfte. Denne nekade inte till faderskapet, men däremot till äktenskapslöftet. Barnet dog åtta veckor gam malt. Sven Svensson dömdes av häradsrätten att böta och att ersätta hennes kostnader i målet. Jonas Samuelsson förekom även fortsättningsvis i domboken. 1833 krävde han förre livgrenadjären Håkan Jupiter på 100 riksdaler banko som denne var skyldig Jonas, enligt en skuldsedel från 1823. Vid vintertinget 1838 hade han på sin hustrus vägnar och tillsammans med hennes syskon klandrat ett testamente mellan Nils Stark i Kopparp och hans andra hustru, Sara Jonsdotter. Av anteckningarna i detta mål framgår att Stina Nilsdotter var dotter till soldaten Nils Stark i Kopparp och hans första hustru, Maja Månsdotter. Mera härom finns att läsa under Kopparp. Katharina Göransdotter17410311 i Stora Åby, änka, död 1810 dottern Greta 17840106, svagsint Bakgrunden för Katharina Göransdotter är inte klarlagd. Hon hade varit gift med bonden Hans Johansson i Höghult i Stora Åby och kom som änka till Smedstorp omkring år 1800. Hon hade tre döttrar. Dottern Maja var gift med livgrenadjären Sven Porslin i Porsarp. Dotern Katharina var gift med livgrenadjären Anders Karlsson Styf i Porsarp. Dottern Greta var antecknad som svagsint. Katharina Göransdotter dog 1810 av långsam värk. Hon innehade 1/ 16 mtl i Stora Smedstorp. För att få en hygglig tillvaro under ålderdomen för sig och för sin sjuka dotter Greta gjorde hon med mågama följande skriftli ga överenskommelse inför sommartinget 1810: Som jag Karin Göransdotter nu på min ålderdom ej kan mig och min svagsinta dotter Greta Hansdotter försörja, så har jag för min del och för myndaren för min dotters del med mina svågrar Anders Styf och förra sol daten Sven Porslin sålunda överenskommit att jag nu genast flyttar till min måg Styv och hos honom till min död njuter kläder och föda samt anständig skötsel, varemot Styv skall disponera min 3/9 uti Stora Smedstorp beläget, och efter min död kommer Styf att behålla dessa 3/9 till evärdelig ägo, som det nu befinnes och som min dotter Greta Hansdotter nu varder hos min måg Porslin så kommer hon att hos honom åtnjuta kläder och föda samt 23 anständig skötsel till sin död, varemot Porslin kommer att disponera 2/9 uti ovannämnda hemman, som efter hennes död tillfaller Porslin till evärdelig ägo, som det nu befinnes. Skulle jag, Karin Göransdotter med döden avgå före min dotter, så skall hon av båda mina svågrar njuta kläder, föda och skötsel till sin död, hälften hos var, på lika sätt skall det förhålla sig om min dotter skulle dö före mig, så skall jag njuta likaledes kläder, föda och skötsel, hälften hos dem var, och även kommer Styf och Porslin att till min dotters begravning bestå hälf ten var. Vad min nu varande lösa egendom beträfar så skall mina båda svågrar dela den sig emellan, hälften var, sedan jag för min del undantagit vad jag kan behöva. Som det är ovan nämnt att min måg Styf skall till evär delig ägo behålla mina 3/9 i Smedstorp så gälla även detta till hans hustru Katharina Hansdotter samt barn och arvingar. Likaledes med min måg Porslin att han och hans hustru Maja Hansdot ter samt barn och arvingar skall behålla min dotter Gretas 2/9 till evärde lig ägo. Detta stadfästes med mitt namn, som skedde i Stora Smedstorp den 5 januari 1810. Denna förbindelse undertecknades av henne själv och av döttrama samt av mågarna Porslin och Styf samt av Greta Hansdotters förmyndare, Nils Persson i Maltmossen. Hur gick det då sedan för Katharina Göransdotter och för hennes svagsin ta dotter Greta? Katharina avled i Stora Smedstorp 1810. Dottern Greta bodde därefter troligen hos sin syster och svåger, familjen Porslin, i Stora Smedstorp. När dessa omkring 1815 flyttade till Sunneryd bodde Greta kvar, då som inhyst vårdtagare hos Jonas Samuelsson och Stina Nilsdotter. Denna familj fick överta Gretas lilla gård mot att de skulle vårda och försörja henne, ge henne mat och kläder. Detta skrevs i en avhandling den 2 januari 1817, uppgj ord mellan Anders Styf och Jonas Samuelsson. Men, det blev en bristande omvårdnad. Vid sommartinget 1820 hade Styf instämt Jonas Samuelsson och påtalade åtskilliga brister i vården. Jonas Sa muelsson hade låtit överenskommelsen gå vidare på Johannes Jonsson i Glasfall, som då brukade Gretas gård i Stora Smedstorp. Åtskilliga brister framkom. Greta hade fått frysa och svälta. Styf krävde att han och hans hustru Katharina skulle få överta vården av Greta och att Jonas Samuelsson skulle årligen betala avkastningen av gårdsbruket till dem. Så blev också rättens beslut. Greta flyttade till sin syster och svåger i Porsarp. Hon avled där den 23 april 1836. I kyrkoboken uppges att hon varit svagsint och att hon ägt 1/24 del i Stora Smedstorp. Vi hoppas så här efteråt att Greta hade det bra hos sin syster och svåger i Porsarps soldattorp. Något annat har heller inte fram kommiti domboken. Sven Porslin 1759 i Stora Åby, f.d. soldat H3) Maja Hansdotter 17740807 i Stora Åby, Barn: Johannes 17860527, g m Maja Jonsdotter från Glasfall. Maj stina 17881001, Ingrid 17991003, Hans 18040329, 24 Sven Porslin var livgrenadj är i Porsarp åren 17811807. Han hade varit gift två gånger innan han år 1803 gifte sig med Maja Hansdotter. Familjen Porslin flyttade 1807 från Porsarps soldattorp till Smedstorp. Sven före kommer omnämnd i domböckema vid ett par tillfällen rörande tvistemål med släktingarna. Sven och Maja övertog troligen bruket av den 1/ 16 som Majas moder ägde. Omkring år 1815 flyttade han med familj en till Sunneryds ägor. Där dog Sven av slag 1817. Hans bakgrund i Stora Åby är inte känd. Närmare uppgifter om familjen Porslin och deras barn finns under Porsarp. Här följ er några noteringar ur domböckerna som gäller Porslin. Änkan Katharina Göransdotter i Stora Smedstorp hade till höstetinget 1806 instämt sin måg, livgrenadjären Anders Styv med påstående att An ders av henne lånat en häst och sedan bytt bort den och därefter sålt den inbytta hästen, och att han för detta måtte åläggas att ersätta henne. Vid upprop var Katharina Göransdotter inte tillstädes och för Anders Styv infann sig skrivaren Lars Stenmark, som företedde ett så lydande skriftligt bevis. Stämningen som min kära mäg Anders Styv har fått av mig i mitt namn har Porslin tagit utan min vetskap och för hästen har jag riktigt fättjitllt ut av grenadjären Anders Styv som honom till bevis lämnas, Stora Smedstorp den 23 oktober 1806. Katharina Göransdotter, Till vittnen underskrev grenadjären Johan Ärlig och drängen Nils Jons son i Stora Smedstorp Efter antecknande härav fann häradsrätten denna sak böra förfalla, och det vara Styv öppet att om ersättning och ansvar i denna del utsöka livgrenadiä ren Porslin, om han så tycker. Vid sommartinget 1807 hade livgrenadiären Anders Styv instämt sin svåger, förra livgrenadjären Porslin i Stora Smedstorp. Orsaken var att den ne på deras svärmoders, änkan Katharina Göransdotters vägnar henne ove tande och olovligen till förra höstetinget instämt Styf för varj ehanda san ningslösa förseelser. Vid uppropet företedde Styf utdrag av häradsrättens protokoll för den 4 november si stlidna år. Därav inhämtades att Katharina Göransdotter förkla rat att stämningen mot Styv hade Porslin uttagit utan hennes vetskap. Där med blev målet nedlagt. Jonas Nilsson 17790414, bonde på 1/16 mantal, Hl) Stina Jansdotter 17710304, Död 1812. H2) Rebecka Persdotter 17930215, Barn: Anna Brita 18071225, död av tvinsot 1808 Peter 18100616, död av bröstfeber 1811 Maja 18140320, Kristina 18150811, Jonas hade sina rötter i Glasfall. Han var son till bonden Nils Jönsson och Maria Jönsdotter. Stina var från Öj an, dotter till bonden Johan Nilsson och hans hustru Elin Eriksdotter. De gifte sig 1806 och stod därefter skriv na för 1/ 16 mantal i Stora Smedstorp. 25 Stina dog av håll och styng 1812 och Jonas ingick nytt äktenskap 1812 med Rebecka Persdotter, dotter till bonden Peter Håkansson och Katharina J önsdotter i Gumby. De flyttade till Gumby 1816. Jonas avled där 1855 och Rebecka dog där 1864. I domboken från 1818 kan vi läsa att Jonas Nilsson och Rebecka Persdotter den 8 november 1816 sålt sin gårdi Stora Smedstorp p, 1/8del till drängen Sven Svenssoni Östra Haddåsen. Johannes Jonsson 17781012 i Adelöv, bonde på 5/211 mtl, H1) Maja Danielsdotter 17840217 i Linderås, död 1839 H2) Johanna Jonsdotter 18141023, gift med Johannes 1841 Barn: Maja Stina 18100609 i Gränna, död 1840 i nervfeber Anders Magnus 18120625 i Gränna, gift, se nedan Anna Brita 18150822, svagsint, t Åby 1842 Johan Peter 18180422, svagsint. död av svullnad 1844 Johannes 18201106, svagsint, se nedan Maja Stina 18230128, kan inte tala, död 1825 av kikhosta. Lovisa Fredrika 18231222, död Lovisa Fredrika 18260913, svagsint, se nedan Karl August 18330131, se nedan Frans Johan 18421011, död av slag 1851 Lotta Maria 18450627, död 1857 i rödsoten Johannes var sannolikt son till Jonas Johansson och Sigrid Håkansdotter i Rossås i Adelövs socken. Maria var sannolikt dotter till Daniel Nilsson och Annika Nilsdotteri Torahem, Linderås socken. Johannes och Maja gifte sig 1806. Han var då torpare under Södraholm och hon var piga i Björstorp i Adelövs socken. De bodde sedan i Falla i Adelövs socken, i Kleven och Norra Kärr i Gränna socken åren 18091814, i Glasf'all i Ödeshögs socken 1814 1819. Därefter flyttade de till Stora Smedstorp där de innehade 5/24 mtl. J 0 hannes uppgavs vara sockneman. Idomboken för vintertinget 1819 har antecknats att Sven Svensson den 26 augusti 1817 sålt 1/8 mtl Stora Smedstorp för 894 riksdaler riksgäld till bonden Johannes Jonsson och hans hustru Maja Danielsdotter. Vid hösttinget 1819 hade jägmästaren Sjösten instämt bonden Johannes Jonsson i Glasfall för att han fällt en ostämplad ek i Stora Smedstorp. J 0 hannes Jonsson medgav att en ek hade fällts, och även en 0er, men hävdade att han själv var oskyldig till detta och visste inte vem somförgått sig. J ägmästaren Sjösten hävdade att svaranden var skyldig att ansvara för vad som skedde på hans marker. Johannes fortsatte att neka och gavs därför möjlighet att fria sig med vär jomålsed på nästa ting. När målet då på nytt kom upp vid vintertinget 1820 kunde Samuel Andersson och Johannes Persson i Bankaby meddela att Johannes Jonsson till alla delar erkände sina förbrytelser. Rätten dömde honom att böta 10 riksdaler och i stället för den fällda eken plantera två nya ekar och skydda dem. Vidare dömdes han att ersätta jägmästaren Sjösten för dennes besvär i målet med tre riksdaler. 26 Maja Danielsdotters moder, Anna Nilsdotter, bodde som änkai Stora Smedstorp, möjligen hos sin dotter. Vid vintertinget 1825 hade hon instämt Maja Stina Jonsdotter, sin sonhustru som då var änka efter avlidne bonden i Svinåsen, Nils Danielsson. Stämningen avsåg skuldfordran och denna tvist pågick under flera ting. Maja Danielsdotter dog 1839 av bröstfeber och Johannes gifte om sig 1841 med Johanna Jonsdotter, som var 36 år yngre, dotter till bonden Jonas Jonsson och Anna Lotta Nilsdotter i Sunneryd. Hon hade under ett antal år varit piga på olika håll i bygden. Johannes dog 9 augusti 1848 av vattusot. Han uppgavs då vara "till hus" i Sunneryd men skriven i Stora Smedstorp. I Sunneryd bodde de av allt att döma i hen nes föräldrahem Hon gifte sig senare med orgeltramparen Anders Johan Berglund, se närmare härom under Sunneryd. Det fanns sjukdom i familjen. Flera av barnen beskrevs som svagsinta. Om den äldsta sonen, Anders Magnus och dottern Anna Brita finns dock inga sådana noteringar. Om Anders Magnus, se längre fram samt också un der Börstabol. Dottern Anna Brita var piga på olika håll men gifte sig med Johannes Jonsson, innehavare av 1/ 16 mantal i Gumby, men i kyrkoboken antecknad som supig lönnkrögare. De fick flera bam. Hon dog där 1896. Sonen Johannes kom efter faderns död till Gumby men fördes 1852 till Fattighuset och där uppgavs han vara vansinnig, senare åter svagsint. Han dog på Fattighuset 31 maj 1891 av influensa. Dottern Lovisa Fredrika upp gavs likaså vara svagsint och överförd till Fattighuset. Där dog hon den 28 juni1852. Sonen Karl August var efter faderns död dräng i bygden men beskrevs av prästen vid husförhöret som klen, tillsagd att förkovra sig till nästa år. Klenheten avsåg troligen förmågan att läsa katekesen och andra liknande texter. Han var därefter någon tid antecknat på löslistan som lösdrivare, sedan var han dräng i Gumby. Där gifte han sig 1855 med Hedda Sofia Persdotter, likaså från löslistan. Hon hade en son, Frans Gustaf, född 1847, som dog i rödsotsepidemin 1857. De bodde sedan "Till hus" i Gumby och fick flera barn tillsammans. Hustrun och något eller flera barn flyttade under 1890talet till Amerika men Karl August bodde kvar i Gumby. Den 25 juni 1917 dog varjehanda arbetaren Karl August Johansson i Gumby genom självmord Hans hustru, Hedda Sofia Persdotter har sedan 1892 vistats iAmerika. Hon säges vara död". Det är en dyster bild man får av denna familj, en bild av sjukdom och fattigdom och mycket svåra förhållanden. Johannes Jönsson 18010829, gift dräng Anna Sofia Danielsdotter 17970603 i Säby Maja Stina 18230128 Johannes var son till grenadjären Jonas Gräsbom och hans hustru Maria 27 Persdotter från Gräsbergs ägor. Johannes och Anna gifte sig 1822. Johannes uppgavs då vara från Klämmestorp och hon var piga från Smedstorp. Han uppgavs i husförhörslängden som ”gifta drängen”, förmodligen hos Jonas Samuelsson. Jonas Gräsbom dog tidigt och Maria Persdotter hade därefter ingått nytt äktenskap med Johan Ärlig i Smedstorp, se nedan. Johannes och Anna flyttade till Sunnesjö 1823 och bodde således häri Stora Smedstorp mycket kort tid. Lars Abrahamsson 17870125, torpare, Sara Larsdotter 17761211, Barn: Jakob Gustav 18041001, hennes, född före äktenskapet med Lars Johan Peter 1812, död 1813 Lars och Sara gifte sig 1811 och Vi kan anta att de kom då till sitt torp på Stora Smedstorps ägor. Lars uppgavs då vara från Tingstad och Sara från Munkeryd. Lars var son till bonden Abraham Nilsson och Sara Larsdotter i Stora Smedstorp. Sara var dotter till Lars Jonsson och Karin Eriksdotter i Öj an. Sara dog 20 juli 1849 aV slag. Hon uppgavs de senare åren vara ofär dig. Lars dog 17 oktober 1853 aV lungsot. Det kan här tilläggas att Sara bliVit dömd 1804 för lönskaläge. Vid Vintertinget 1838 inlämnades till häradsrätten ett förpantningskon trakt, upprättati Stora Smedstorp den 14 maj 1837. Vilken form tidigare torpkontrakt haft är osäkert. Nu bleV det ett förpantningskontrakt och Lars och Sara betalade för sitt torp 144 riksdaler, 31 skillingar och fyra runstyck en banko till jordägaren Johannes Jonsson. Kontraktet lydde på tio år. Den årliga skatten till jordägaren var 16 skillingar banko. Vi kan anta att det torp som Lars uppodlade, senare bleV Flinkatorpet. AV bouppteckningama framgår att Sara hade en egen son från tiden före hennes äktenskap med Lars Abrahamsson, Vid namn Gustaf Jakobsson och han bodde i Ödeshögs kyrkoby. Det framgår Vidare aV bouppteckningen att de ras torp var ett förpantningstorp med ett Värde aV 266 riksdaler. Från om kring 1850 uppges i husförhörslängden att Lars Abrahamsson är ”inhyst” . Då hade han kanske sålt sin förpantning. Deras hus bestod aV en gammal stuga med förstuga och kök, en nyupp satt kammare utan inredning samt en ladugård. Behållningen efter skulder bleV ca 200 riksdaler. Sista tiden hade änkan Maja Stina Andersdotter, For sanders änka, bott i hus med Lars och skött om honom. Hon erhöll för detta 3 riksdaler. Hon var den tidens hemsamarit. Nils Abrahamsson 17820127, torpare, h Stina Jonsdotter (17860119 i Åby) Barn: Johannes 18160801, Peter 18171115, Anna Maja 18201011, Johanna 18230628, Nils Abrahamsson var son till bonden Abraham Nilsson och hans hustru Sara Larsdotter i Stora Smedstorp. Föräldrarna hade någon tid en gård i byn 28 men flyttade sedan till Stavrebergs ägor. Stina var förmodligen från Halvar by i Stora Åby. Nils och Stina kom till Smedstorps ägor troligen 1816 och bodde där till 1821, då familjen flyttade till ett torp på Kulhults ägor. Det är troligt att det torp som Nils uppodlade senare övertogs av Johan Ärli g, och blev Ärliatorpet. Vid hösttinget 1818 hade Nils Abrahamsson instämt bonden Jonas Sa muelsson i Stora Smedstorp. Nils Abrahamsson krävde i stämningen att han enligt sitt förpantningskontrakt skulle på hemmanets ägor få hugga 200 kär var björklöv. Vidare att han också skulle få bete för två fårkreatur, vilket han tidigare fått göra men som nu den nya ägaren, Jonas Samuelsson hade nekat honom. Vid tinget hade Nils Abrahamsson anlitat biträde av löjtnanten de Be sche. Denna uppvisade för rätten ett kontrakt, upprättat den 24 maj 1813 och däri hade Anders Styf och hans hustru bortförpantat en plan på Stora Smedstorps ägor till Nils Abrahamsson. Av femte punkten i kontraktet framgick att panthavaren årligen skulle få hugga 200 kärvar björklöv på gårdens ägor efter anvisning samt begagna den ved som därvid uppkom. Jonas Samuelsson tycks inte ha protesterat, mera än mot bete för två fårkreatur, eftersom Nils Abrahamsson inte krävt något bete tidigare. Därför avstod Nils Abrahamsson även nu från att kräva detta bete, men rätten gav honom rätt till 200 kärvar löv och till den ved som därvid upp kom. Nämnden värderade lövet till 3 riksdaler 16 skilling och för veden till en riksdaler 16 skilling. Häradsrätten ålade därför Jonas Samuelsson att ge nast utbetala detta till Nils Abrahamsson, samt dessutom två riksdaler och 24 skilling i rättegångskostnader. Vi vet inte om Jonas Samuelsson gjorde detta, men senare under tinget antecknades en förlikning mellan Jonas Nilsson i Gumby och rusthållaren Jonas Skylt i Kråkeryd rörande 200 kärvar löv i Smedstorp. Hade möjligen Nils Abrahamsson sålt sin fordran vidare? Men detta ärende hade ännu inte lagts till handlingarna. Jonas Samuelsson var inte nöjd. Vid sommartinget 1819 hade Jonas Samuelsson instämt Nils Abrahams son för att denne olovligen från sitt förpantningstorp bortfört både hö och halmfoder i två år samt 200 kärvar björklöv. Dessutom påstod han att Nils i jj/ra års tid överskriditförpantningskontraktet med få'llningen av 140 kärvar björklöv. Veden hade Nils därefter begagnat för eget behov. Nils Abrahamsson hade återstämt Jonas Samuelsson med hänvisning till att förpantningskontraktet gav honom rätt till detta. Vittnen åberopades och målet uppsköts. Vid hösttinget 1819 tog målet slut. Då konstaterade rätten att Nils Abra hamsson av olåndig mark upptagit ett torpstå'lle, att han under de första åren icke hade behövliga hus för sig och familjen och sina kreatur, att han då av den orsaken fick löfte att bortföra foder från torpet. Detta hade också den tidigare ägaren, Anders Styf, uppgivit i sitt vittnesförhör inf'ör tinget. Jonas Samuelsson tycks dock ha felbedömt läget och ansåg vittnesförhör överflödiga eftersom han ansåg Nils Abrahamssons brott klarlagda. Rätten ogillade helt Jonas Samuelssons stämning och friade Nils Abrahamsson. 29 Johan Ärlig d ä (1761) i Öggestorp, f soldat Brita Jonsdotter 17801127 i Lommaryd Johan Ärlig var soldat i Gyllinge under åren 17801810 (ca). Han var gift med Ingrid Andersdotter och de hade två barn. Efter hustruns död 1807 gifte sig Johan 1812 med Brita Jonsdotter från Östra Haddåsens ägor. De bodde där ett par år men flyttade 1814 till Stora Krokeks ägor. Efter några år flyttade de tillbaka till Östra Haddåsen men kom 1822 till Stora Smedstorps ägor. Där dog Brita Jonsdotter aV vattusot 3 december 1827. Ungefär ett år senarer dog också Johan Ärlig. Han frös ihjäl om nat ten den 23 dec 1828, inte långt från sin hydda, där han bodde ensam. Den hydda som omnämnes kan troligen vara det som sedan bleV kallat ”Ärliatorpet”, på Stora Smedstorps ägor men nära intill gränsen mot Gyllin ge och bara några hundra meter från soldattorpet i Gyllinge. Även nästa innehavare aV torpet hette Johan Ärlig och hade också varit soldat i Gyllinge. Johan Ärlig d y 17840221 i Gränna, torpare, död 1839 H1) Maja Persdotter 17680225 i V Tollstad, död 1828 H2) Sara Lena Persdotter 17930302 i Stora Åby, Barn: Kristina Dorotea 18290816, g m Karl Israelsson, död 1860 Anna Charlotta 18300905, g m Karl Israelsson Karolina 18321020, död 1833.12.17 Karolina Emilia 18361205, till Gränna Johan Ärlig den yngre var född 1784 i Gränna, son till soldaten Bengt Trygg och hans hustru Annika Andersdotter Vid Östra Tuggarp. Maja Pers dotters bakgrund har jag ingen uppgift om. Johan var soldat i Gyllinge men flyttade omkring 1828 med sin familj till ett förpantningstorp på Stora Smedstorps ägor. Möjligen arrenderade de först någon aV gårdarna i byn innan de flyttade till ”Ärliatorpet”. Efter hustruns död 1828 gifte sig Johan 1829 med Sara Lena Persdotter. Första äktenskapet var barnlöst. Johan Ärlig dog 1839 aV vattusot. AV bouppteckningen framgick att hans förpantningstorp hade ett Värde aV 111 riksdaler. Där upptogs också en ko, Vidare husens Värde till 34 riksdaler, en stuga med förstuga, en gammal la dugård och ett vedskjul. Tillgångarna uppgick till 236 riksdaler och skulder na till 42, en behållning aV 196 riksdaler. Sara Lena Persdotter bodde kvar och uppgavs som förpantningsägare i husförhörslängdema. Hon dog aV förkylning 3 mars 1865. Hon hade då inte kvar sin förpantning, men hon bodde i en "egen stuga". Ibouppteckningen uppges tillgångarna till 76 riksdaler, däribland en gammal stuga för 25 riks daler, en gammal ladugård för 15, gångkläderna till 9 osV. Både Kristina Dorotea och Anna Charlotta bleV gifta med Karl Israels son. Kristina Dorotea först och efter hennes död bleV det Anna Charlottas tur att ta sig an Karl Israelsson. 30 Peter Andersson 17810809 i Gränna, bonde på 1/ 8 mantal Stina Andersdotter 17820106 i Gränna, Barn: Anders 18131018, Sthlm 1833, åter 1841, Kopparp 1844. Maja 18151004 i Gränna, tLakarp 1845 Jonas 18221023 i Gränna, gift se nedan Andreas 18420227, död 1843 aV bröstfeber. Peter och Stina kom till byn 1828. Båda var födda i Gränna landsförsam ling. Peters föräldrar var torparen Anders Petersson och Märta Johansdotter på Nybygget i stadens skog. Stinas bakgrund är jag osäker på. De uppgavs inneha och bruka 1/8 mantal i Stora Smedstorp. Till Stora Smedstorp kom de från Norra Kärr i Gränna socken. Gården i Stora Smedstorp köpte de aV Anders Jonsson, enligt kontrakt aV den 3 november 1826 och priset var 1251 riksdaler. Sonen Andreas var inte deras egen son. Han var en oäkta son till Jonas Nilsson och Maja Persdotter och var fosterson hos Peter och Stina. Stina Andersdotter dog 28 juni 1832. Peter leVde på sitt lilla undantag och dog där 11 januari 1864. Vid hösttinget 1828 hade kronolänsmannen Nelson gjort en räfst rörande Vägunderhållet. Att underhålla Vägarna var böndernas ansvar och det bleV därför många bönder som nu stämdes inför tinget. Det utdömdes böter, dels för bristande Vägunderhåll och i en del fall för försenad väglagning. IVår bygd var det bönderna i Kopparp, Stora Smedstorp, Öj an, Munke ryd och Gyllinge. Den Väg som avsågs var säkerligen Holavedsvägen. Jonas Persson 18221023 i Gränna, bonde, H1)Maja Stina Nilsdotter 18200807, H2) Anna Månsdotter 182003 14 i Gränna, H3)Anna Gr Andersdotter 18220909 i AdelöV, Barn: Kristina Charlotta 18460402, gift till Porsarp, Augusta Amalia 18471127, gift till Tällekullen, Frans Viktor 18501111, se nedan, Mathilda Josefina 18520714, död 18520908 Hulda Axelina 18550712, död 1857 i rödsoten Mathilda J A 18580903, död 18621224 Karl Viktor 18590314 (fosterson ?) Herman 18650924, död 18651203, Karl August 18700903 Jonas var son till Peter Andersson och Stina Andersdotter i Stora Smeds torp. Han gifte sig med Maja Stina 1845. De övertog hans föräldragård, 1/8 mtl. Maja Stina dog 1851. Jonas gifte sig med Anna Månsdotter men hon dog efter bara ett års äktenskap, år1852. Han ingick nytt äktenskap med Anna Greta Andersdotter. 31 Hon var dotter till Anders Jansson o Maja Stina Larsdotter i Svenstorp, Adelövs socken. Hon dog 1887. Jonas Persson dog 1910. Han hade då haft ett undantag under flera år. Om sonen Frans Viktor är noterat att han blev bonde i Häggebäcken, Skog, Krisseby och Västantorp i Stora Åby socken. Under åren 18391842 bodde Anna Jonsdotter, född 1775 i Adelöv. Hon skrevs ”Till hus” och flyttade 1842 till Kopparp. Anders Karlsson Styv 17810417 i Linderås, f livgr, Katharina Hansdotter 1780 1 01 8 i Stora Åby Anders var livgrenadj är i Porsarp fram till 1836 och hette då Anders Styf. Han var son till Karl Stark och Ingrid J ohansdotter på Stertebo ägor i Linderås socken. Katharina var dotter till Katharina Göransdotter och Hans Johansson i Höghult i Stora Åby. De kom 1836 till Stora Smedstorp. Katharina dog 1849. De uppgavs in neha 1/24 mtl. Katharinas moder, Katharina Göransdotter, innehade när hon bodde i byn 1/16 mtl. Katharina dog 1849 och Anders dog 1851. Erik Persson Elfstrand 18121005 i Svanshals, Anna Kath.Nilsdotter 18111114, Sonen Johan August 18440106, Bakgrunden för Erik är i Svanshals och han var där förmodligen son till förre livgrenadjären Per Elfstrand i Forsby, se nedan. Anna var dotter till bonden Nils Jönsson och hans hustru Anna Stina Jansdotter i Stora Smeds torp. Erik och Anna kom till byn från Häggestad 1842. De innehade 1/ 12 mtl, som de den 18 april 1842 för 1175 riksdaler banko köpt av Johannes Jönsson och Johanna Jonsdotter. De anhöll vid sommartinget 1844 om lagfart på denna gård. Senare på 1840talet har de förmodligen sålt sin gård och står skrivna ”Till hus”. De flyttade 1852 till Häggestad i Heda. Där dog Anna Katharina 1857. Vid vintertinget 1819 hade förre livgrenadj ären Per Elfstrand i Forsby instämt brukaren Johannes Andersson i Gåsabol. Han yrkade att denne skulle betala återstående skuld, 52 riksdaler riksgäld, eller avtjäna skulden genom anvisat arbete. Detta blev också rättens beslut. Under några år i slutet av 1840talet arrenderades en gård i byn av Jonas Alfred och Anna Karin Åbom. Han hade tidigare varit soldat för Råby. De hade tre bam. De flyttade från byn till Häggesta. De återkom till byn på 1850talet och bodde även då några år här. Därefter flyttade de till N Bråten. 32 Anders Andersson 17890826 i ?, bonde på 1/ 12 mantal Brita Stina Persdotter 17930225 i Väderstad, Barn: Adolf 18290811 i Ekeby, ofärdig, utfl t Åby 1849 Karl 18341116 (i Ekeby ?), död i Stockholm 1854 2) Daniel Larsson 17921024 i Adelöv, h Greta Persdotter 1795 1 202 i Linderås Anders och Brita Stina kom 1848 från Ekeby. De hade av allt att döma köpt 1/ 12 mtl av Elfstrand. Anders dog den 3 augusti 1848. De hade två söner, Adolf och Karl. Anna Brita ingick 1850 nytt äktenskap med Daniel Larsson 1850 som då kom från Adelöv. I husförhörslängden står att Brita Stina straffats för stöld 1846 och att Daniel Larssons syndaregister bestod av svordom 1825, köpt tjuvgods 1826, 4:e resan jj/lleri 1842 och stöld 1846. Brita Stina dog 1859 den 31 januari av plågor i underliv och bröst. Daniel Larsson gifte sig 1860 med Anders Vetters änka i Munkeryd, Greta Persdotter. Daniel Larsson dog den 4 april 1870 av ålderdom. Greta Persdotter stannade inte i byn. Hon flyttade 1870 till Västra Skrukeby, troli gen till något av sina barn. Detta var en rörig och invecklad familj ebildning. Anders Magnus Johansson 18120625 i Gränna, bonde på 1/ 16 mantal Maja Lisa Nilsdotter 18130515, Barn: Hilda Maria 1839, död av svaghet 1840 Hedda Maria 1841, död av torsk samma år Maria Sofia 1842, död 1844 av svullnad Tilda Sofia 1845, död 18januari 1850 av nervfeber. Maria Sofia 18501013 (kallades Matilda) Anders och Maja gifte sig 1839. Anders var son till bonden Johannes Jonsson och hans hustru Maja Danielsdotter i Stora Smedstorp. Maja var dotter till bonden Nils Jönsson och hans hustru Anna Stina Jansdotter i Stora Smedstorp. Båda hade således vuxit upp i byn. Majas förfäder hade i åtskilliga släktled bakåt bott i byn. De innehade 1/ 16 mtl, som förmodligen var hennes föräldrars. År 1843 köpte de också Elfstrands gård, se nedan. Familjen flyttade 1850 till Börstabol. Som fram går ovan var bamadödligheten fruktansvärt stor. Vid höstetinget 1843 anhöll de om fastebrev å 1/ 16 mtl krono skatte augment Stora Smedstorp. Detta hade de köpt för 590 riksdaler av Eric Persson Elfstrand och hans hustru Anna Kristina Persdotter. 1850 kom änkomannen Nikolaus Ekholm till Smedstorp. Han var född 1801 i Klockrike. Han hade med sig en son, Frans Oskar, född 1835 i Ör berga. Ekholm förvärvade och brukade troligen 1/8 mantal. Sonen flyttade 1852 till Rogslösa och Nikolaus Ekholm bodde ensam kvar. Han sålde se dan gården till Jöns Persson. Ekholm dog 1858 av bröstfeber. 33 Änkan Stina Nilsdotter 18080914 i Adelöv Barn: Karl Sven Johansson 18370130, till Amerika, se under Hårstorp Frans Henrik 18440502, död av cholerina 1857 Stina var änka efter bonden Johannes Karlsson i Stavreberg som dog 1847. Hon kom med sina barn till Smedstorp omkring 1850. Hon hade fyra barn men två hade lämnat hemmet. Hon uppgavs vara utfattig. I husförhörs längdens marginalanteckningar står att Johannes varnats för omänskligt uppförande mot hustrun. Vidare uppgavs att hon dömts för stöld av en schal 1836. Hon flyttade åter till Stavreberg omkring år 1855. Hon dog där 1858. Av bouppteckningen framgår att hon hade en broderi Gåsabol, Anders Nilsson. Om denna familj finns mera att läsa under Stavreberg. Om sonen Karl Sven kan vi läsa under Hårstorp. Karl Johan Samuelsson 18180507, bonde på 1/8 mantal, H1)Andriette K Frinström 18081204 i Frinnaryd, död 1857 H2)Maria K Svensdotter 18270430 i Adelöv, död 1862 H3)Johanna C Svensdotter 18350328 i Adelöv, Rudu Barn: Frans Oskar 18630902, Emma Josefina 18660615, Emilia Amanda 18690925, Johan Emil 18730925, se nedan Gustaf Anton 18770821, Karl Johan Samuelsson kom till byn från Ö Haddåsen 1848, Han var son till Samuel Persson och Anna Jonsdotter i Södra Bråten. Karl Johan förvär vade då 1/8 mantal i Stora Smedstorp. Säljare var Gustaf Petersson i Amun deby. Karl Johan gifte sig med Andriette Frinström 1851. Hon dog i rödsoten 1857. Hans handra hustru, Maria Svensdotter, dog i bamsbörd 1862 och han gifte sig då med Johanna Svensdotter som 1862 kom från Rudu i Adelöv. Det uppges att Karl Johan dömts för förfalskningsbrott 1848. Möjligen hade detta något samband med köpet av gården. Det blev nämligen vid tinget 1848 en tvist om huruvida Lars Abrahamssons förpantningssumma ingått i köpet. Från 1861 innehade familj en 1A mantal. Tydligen hade Karl Johan då förvärvat någon av de övriga gårdarna. Av 1876 års husförhörslängd framgår att Karl Johan arrenderar gården, möjligen hade han sålt den till Karl Andersson i Kopparp. 1877 flyttade familjen till Sväm. 1883 kom familjen tillbaka till Smedstorp och uppgavs då äga 1A mantal. Karl Johan dog 1889. Sonen Johan Emil övertog gården på 1890talet. 1902 flyttade han till Haurida. Hans mor, Johanna Svensdotter, bodde kvar i Smedstorp till 1909, då hon utflyttade till Linderås. I ÖstgötaBladet kunde man i januari 1905 läsa att Carl Samuelssons sterbhusa'elägares 1/4 mtl i Stora Smedstorp i Ödeshögs socken blivit sålt till Karl Gustafsson i Folkarp för 6500 kronor, med tillträdesrätt nästa 14 mars. 34 Anders Nilsson 17901011 i Adelöv, inhyses Maja Stina Olofsdotter 18120622 i " , sjuklig Anders och Maja kom till Smedstorp från Gyllinge 1847. Båda var från Adelöv. Anders var son till Nils Andersson och Katharina Jonsdotter i Boe ryd. Maja Stina var dotter till Olof Håkansson 0 Anna Ingesdotter i Sutarp. Anders uppgavs i ha dömts för stöld 1843 i Väderstad. 1852 flyttade de tillbaka till Gyllinge. De flyttade sedan till Gåsabol och 1863 kom de tillbaka till Smedstorp. Anders dog 1866. Därefter flyttade Maja Stina till Södra Bråten. Under åren 18591862 bodde smeden Anders Johansson Dahlgren med hustrun Maja Stina Persdotter i byn. De hade två döttrar. De flyttade 1862 till Adelöv. Jonas Björk 17910121 i Säby, förpantningsägare Maria Karlsdotter 17940114 i Gränna, Jonas var änkoman när han kom hit från Solberga 1855 och hans bak grund är okänd. Han gifte sig 1856 med Maria Karlsdotter som sedan 1854 var änka efter livgrenadjären Johan Flink i Gyllinge. Hon hade ett torp på Stora Smedstorps ägor som i folkmun getts namnet Flinkatorpet. Maria var dotter till soldaten Karl Trygg och hans hustru Brita Andersdotter vid Västra Tuggarp. Jonas och Maria brukade sedan Flinkatorpet. Jonas dog 1862 av bröst sjuka. De hade inga barn tillsammans. Hon hade heller inga barn från sitt första äktenskap. Jonas hade dock en son från sitt förra äktenskap. Av bo uppteckningen efter Jonas Björk framgår att förpantningssumman uppgick till 400 riksdaler och att på torpet fanns en ko och två får. Tillgångama upp gick till 1248 riksdaler, skulderna till 108 riksdaler. Maria drev torpet vidare och avled där den 22 december 1882. Hon hade där från 1866 haft en piga, Lotta J ohansdotter, född i Gränna 1844. Av bo uppteckningen framgår att torpets förpantningssumma även då var 400 kro nor. Husen på torpet bestod av en stuga, ladugård, avträdeshus och svinhus. Tillgångarna uppgick till 585 kronor och skulderna till 523 kronor, därav skuld till Lotta J ohansdotter med 434 kronor. Detta innebar i praktiken att Lotta ägde större delen. Lotta bodde kvar på torpet och gifte sig där 1887 med Johannes Petersson. Johannes Petersson 18290527, arbetare, skräddare, Lotta J ohannesdotter 18440408 i Gränna, (FlinkaLotta) Helga Olivia 18780912, Adelöv 1898 Herman 18820226, urmakare i Huskvarna, Lotta inflyttade från Adelöv 1866 och var piga hos Maj a Karlsdotter ovan. De var möjligen också släkt. Hon ingick äktenskap 1887 med Johan nes Petersson som då kom från Gyllinge. Han uppgavs i kyrkoboken vara 35 arbetare, son till torparen Peter Arvidsson och Maja J oelsdotter på Gyllinges ägor. 1910 uppges han i kyrkoboken vara f.d. skräddare. Han dog 1912. Lotta hade från tiden före äktenskapets ingående två barn, Helga Olivia 1878 och Herman 1882. Herman blev urmakare i Huskvarna. Enligt folkmun kallades Lotta för F linkaLotta. I kyrkoboken 1910 uppges också Johannes Petersson kallas Flink. Lotta dog 1926. De bodde på Flinka torpet. Om Helga Olivia finns en uppgift om att hon tjänade som piga på många olika håll i bygden men att hon senare under livet bodde i Drättinge, Skär stads socken. Hennes son Herman blev urmakare i Huskvarna. Det finns också en uppgift om att han reste till Amerika. I så fall måste han ha åter kommit. Johan Forsander 17930910 i Sthlm, torpare, Maja Stina Andersdotter 17910807 i Stora Åby, död 1857 Son Karl Johan 18290612 Johan Forsander var född i Stockholm 1793. Han gifte sig omkring 1825 med Maja Stina Andersdotter. Hon var från Bäck i Stora Åby, dotter till grenadjären Anders Almkvist och hans hustru Lena Jonsdotter. Johan och Maja hade först ett torp på Sjöstorps ägor. År 1832 kom de till Sunnesjö och därifrån flyttade de 1836 till Ödeshögs Skrapegård. 1841 kom de tillbaka till Sunnesj ö, 1842 flyttade de till Stora Åby socken. År 1844 kom de till ett torp på Gåsabols ägor, hos Samuel Petersson. 1850 flyttade de till Stora Smedstorps ägor. Möjligen bodde de på Ärliator pet. Johan dog där 1852 och Maja dog 1857 av vattensot. Detta var upprin nelsen till släkten Forsander. Se vidare under Kopparp och Staffanstorp. Karl Johan Forsander 18290612, torpare Kristina S Persdotter 18250504, Barn: Johan Teodor 18530524, Karl August 18550122, Klara Matilda Jos. 18571122, Emilia Augusta 18600122 Karl Johan var son till Johan Forsander och Maja Stina Andersdotter, se ovan. Kristina var dotter till Peter Arvidsson och hans hustru Maja J oelsdot ter på Gyllinges ägor. Det var således inte lång väg för att fria. De gifte sig 1853. De kom till Smedstorp från Gyllinge omkring år 1852 och flyttade vidare till Staffanstorp omkring 1860. Det uppges att Karl Johan varit anklagad för lönnkrögeri och att han var nats för detta vid sockenstämman 1857. Karl Johan Forsander dog på Staf fanstorps ägor 1912. Hans hustru Kristina dog 1879 och Karl Johan gifte då om sig med hennes yngre syster, Karolina Persdotter. Hon dog 1918. Mera om denna familj finns att läsa under Staffanstorp. Under åren 18581862 bodde gifta drängen Karl Andersson och hans hustru Karolina Hyltberg med tre barn i byn. De flyttade 1862 till Munke ryd. 36 Under åren 186365 bodde fattighjonet Johan P Fredriksson med sin familj i Smedstorp. De bodde annars på Glasfalls ägor, i Laggaretorpet ut med Vägen mellan Glasfall och Stora Smedstorp. Olof Jönsson (Olaus) 18201124, bonde på 1/24 mtl Stina Greta Karlsdotter 18261031 i AdelöV Olof och Stina gifte sig 1849 och kom då till Smedstorp. Stina uppgavs vara från Gåsabol men utan släkt. Hennes styvfar var Sven Johan Persson i Gåsabol. Hon var ett sk. oäkta bam. Hon föddes på Fatti ghuset i AdelöV den 31 oktober 1826, dotter till pigan Stina Petersdotter. Olof och Stina in nehade och brukade 1/24. Olof dog 1889 och Stina dog på ålderdomshem met i Ödeshög 1914. Tänk att barn kunde vara oäkta?? I grannbyn Gyllinge skedde 1855 ett dråp. Det var häradsbosen Johan Kumling som på Gyllinge sandgärde slog ihjäl sin hustru. Läs mera om det tai berättelsen om Gyllinge. Karl August Israelsson 18291119 i V Tollstad, arbetare h l)Kristina D J ohansdotter 18290810, h 2)Anna Charl. J ohansdotter 18300915, Barn: Karolina Mathilda 18550601, Klara Josefina 18561102, död 1865 Hulda 18580617, dödi mässlingen 1862 Johan Albin Bergmark 18590430, Karl Oskar 18660227, t Börstabol 1884 Gustaf Vilhelm 18720928, utfl omkring 1888 Johanna Sofia 18630815. tÖjan 1880, oä d Ester Matilda 18870717 Karl kom till Smedstorp från Rök 1851. Hans bakgrund var i Västra Tollstad och jag har inga uppgifter därom. Kristina var dotter till Johan Är lig d.y. och hans hustru Maja Persdotter men hon hade haft pigtjänst i Rök och kom därifrån Vid denna tid. De gifte sig 1855 och bodde troligen redan från början i Ärliatorpet, hen nes föräldrahem. Kristina dog 1860 aV slag. Karl hade därefter ett förhål lande med sin aVlidna hustrus syster, Anna Charlotta. Med anledning häraV har om Karl August skriVits i husförhörslängden att han för ett uppenbart obotfära'igt leverne och har tillsagts att avhålla sig från nattvarden samt att han inte går varesig till kyrka eller husförhör. Om Anna Charlotta har i husförhörslängden skriVits att hon var elak och inte fick gå till nattvarden. Låt oss konstatera att detta var kyrkans syn på samboförhållande och oäkta barn på den tiden. Johan Albin uppges vara son till gesällen Bergmark. 37 Karl uppges vara gift dräng. Han arbetade förmodligen hos bönderna i trakten. Karl och Anna ingick äktenskap 1877. Han dog 1904 och Anna Charlotta dog 1910. Deras dotter Johanna kallades "ÄrliaJohanna" och hon bodde kvar på Ärliatorpet. Anna Maria Andersdotter 18180623 i Gränna, änka, 1/ 12 mantal Barn: Johan August 18430814, bonde i Gyllinge Emilia Augusta 18471222, g m Frid i Sunneby Hedda Sofia 18501021, (Maria Sofia ?) Eva Lovisa 18450726, sjuk och ofärdig, ur m Anna Maria Andersdotter var från Ingefrearp i Gränna socken, dotter till Anders Jönsson och Kerstin Larsdotter. Hon hade varit gift två gånger, för sta gången med Anders Andersson i V Haddåsen. Denne dog 1852. Hon gifte sig 1854 med mjölnaren Karl Magnus Jonsson i SVäm. Efter hans död 1869 flyttade hon till Smedstorp och inköpte en gård om 1/ 12 mantal aV Daniel Larssons sterbhus. Hon hade en sjuk dotter med sig, Eva Lotta, som dog 4 december 1879 aV vattusot, 34 år gammal. Därutöver hade hon en son, Johan August, och två döttrar. 1899 flyttade Anna Maria till en dotter i SVäm. Sonen, Johan August Andersson, bleV senare bonde i Gyllinge, och farfar till Greta och Ella i Gyllinge. Det hus de bodde i låg inVid Vägkorsningen i byn, där vägen från Öj an anslöt till Vägen från Glasfall och likaså Vägen från Gåsabol. Troligen var det just här som den gamla hustomten i byn var belägen. Anna Maria var syster till bonden Johan Andersson i Lakarp. Per Gustaf Andersson 18320121 i Trehörna, arbetare H Eva K Andersdotter 18260324 i " Barn: Otto 18590106i " ,tÖdeshög 1880 Emilia Josefina 18630913 i " , t Ödeshög 1880 Johanna Mathilda 18689519 Axel Emil 18721111 Denna familj bodde i Smedstorp i tre år. Per Gustaf står antecknad som arbetare. Familj en kom 1879 från Bankaby till Smedstorp. De flyttade till Gumby 1882. Karl August Jonsson 18700903, bonde, Amanda J os.Andersdotter 18690626 i Gränna, infl. 1893, Barn: Karl Albert 18940912, Ernst Hugo R 18951219, Agda Syrena T 18971025, död 1898 EdVin Richard 19000824, Verner 19040226, död efter födseln Karl och Amanda gifte sig 1894. Karl var son till Jonas Persson och An na Månsdotter i Stora Smedstorp. Amanda var dotter till Anders Magnus Johanson och Lotta Jonsdotter i Norra Kärr i Gränna landsförsamling. De 38 innehade från början 1/8 mtl, vilket kan antas ha varit hans föräldrars gård. Detta sjönk senare till 1/ 12 mantal. Familjen flyttade 1905 till Mark. Sin gård i Smedstorp ägde han ännu ett tiotal år senare. Amanda var syster till Johan August Andersson, se nedan. Sven Gabriel Johansson (183 8) i Rinna, bonde, Sven kom till Smedstorp omkring 1895. Han innehade 1/24 mantal och var troligen ogift. Ingen annan uppgift finns. Till honom kom år 1899 hans brorson Johan Andersson, född i Gränna 1875. Denne flyttade 1900 till Nyt torp i Munkeryd, som arrendator av soldattorpet. Han återkom till Smeds torp 1907 med familj, se nedan. Sven Gabriel dog 1920. Det har berättats om honom att han med spade grävde alla sina åkrar, en ålderdomlig träspade med plåtskoning. Johan August Andersson 18750908 i Gränna, bonde h 1)Johanna Matilda J ohannesdotter 18690314 i Adelöv, h 2) Hilma Sofia Johansson 18871125, Barn: Signe Matilda Ingeborg19010902, Elsa Elisabet 19021113, g m Verner Karlsson, se nedan Märta Elisabet 19050117, död 19050119 Lydia Margareta 19070318, Nils Hugo 19100920, pastor, tog namnet Stavlid Johan Bernhard Sigfrid 19150202, dog ung i lungsot Eskil 191806.12, tog över gården, dog år 2000 Josef Holger L 19201007, död s å Johans föräldrar var Anders Magnus Johansson och Lotta Jonsdotter och de hade ett förpantningstorp i Norra Kärr i Gränna socken. Johannas föräld rar brukade torpet Haga under Adelövs Klockargård. Johan och Johanna kom från Munkeryd till Smedstorp 1908, där Johan arrenderade, och senare övertog 1/24 mantal av sin farbroder, Sven Gabriel Johansson. Johanna dog 18 april 1911 på Vadstena lasarett av blindtarmsin flammation. Johan gifte sig 1912 med Hilma Johansson från Svinåsen. Un der åtskilliga år bodde hos denna familj en dräng, Karl David Johansson. Han var bror till Johans första hustru. Karl Emil Gustafsson 18591019 i Stora Åby, bonde på 1/4 mantal, HKlara Andersdotter 18540905, Barn: Hilma Josefina 18900511 i Gränna, död 1911 i sockersjuka Johan Verner 18940718 i Adelöv, g m Elsa, bonde i Smedstorp Sigrid Emilia 18960612, gift med Ekström i V Haddåsen Karl Sigurd 18980909 i Adelöv, g m Annai Stavreberg År 1905 kom Karl Emil Gustafsson med hustru och barn till Smedstorp och arrenderade då 1A mantal. Karl var son till Gustav Kaxe och Anna Maria Larsdotter i Tingstad, Stora Åby. Klara var dotter till Andreas Petersson 0 Anna K Norrin i Staffanstorp. Han var dräng på åtskilliga platser i Ödeshögs socken. Han kom till Staf 39 fanstorp 1886 och där gifte han sig detta år med Klara. De hade sedan går dar på olika håll. 1890 står de som innehavare av 1/ 10 mantal i Harsbol. Från 1905 står de som ägare och brukare av 1A mantal i Smedstorp. Karl dog 1918. Klara Emilia dog 1940. Gården övertogs av sonen Verner. Johanna Karlsdotter 1863 0815, (ÄrliaJohanna) Barn: Ester Matilda S Karlsson 188707 1 7 Ernst Josef Leander Karlsson 18950524 i Åby, Anna Viktoria 190403 12 Johanna var dotter till Karl Israelsson och hans andra hustru Anna Charlotta J ohansdotter och var uppväxt iÄrliatorpet. Hon var ute och tjänade piga på många olika håll och fick tre oäkta barn, men bodde senare på Ärliatorpet. Hennes föräldrar dog 1904 resp. 1910. Från 1909 och fram till 1916 bodde hon på Ärliatorpet tillsammans med sin yngsta dotter, Anna Viktoria. Hon blev i bygden kallad ”ÄrliaJohanna”. 1916 flyttade hon med sin yngsta dotter till Stora Åby, där hon uppgavs vara sköterska på Fattighuset. Hon var den sista som bodde i huset på Ärliatorpet, som därefter revs. Skorstensmuren syns ännu på platsen. Det låg nära granne med Flinkatorpet. Den norra gården, 5/24 mantal, förvärvades någon gång kring sekelskif tet 1900 av Johan Andersson Berg i Glasfall, som också brukade den. På gården bodde då ännu Jonas Persson. Han dog 1910. Under ett antal år var sedan gården utarrenderad. Karl Fingal M Karlsson 1903 1 109 i Gränna, arrendator Astrid Gustafsson 19050810, d t Johan Gustafsson i Gåsabol Alice Ragnhild T 19250422, Per Olof 19260918, Maja Eva Ingegerd 19280630, Karl Rune 19300405, Fingal och Astrid gifte sig 1925. Fingal var son till skomakaren Johan August Karlsson och hans hustru Hulda Maria Petersdotter i Mörstorp. Ast rid var dotter till Johan Gustafsson och hans hustru Selma Samuelsson i Gåsabol. Fingal och Astrid kom till Smedstorp 1929 och arrenderade då 5/24 mantal. Det var den gård som Karl Berg hade. De flyttade till Staffans torp 1932. Karl J Johansson Berg 18820501, bonde på 5/24, Hilda M V Johansson 19040524 i Adelöv, hushållerska, Svea Gunborg L Johansson 193 00410 i Adelöv, hennes dotter Sven Axel Erik Johansson 19250324 i Gränna, hennes son Karl Berg kom till Stora Smedstorp omkring 1930. Hans gård var den norra gården, utmed vägen mot Glasfall. Gården hade ägts av hans föräldrar, 40 Johan Andersson och Aqvilina Vilhelmina Kylén i Glasfall under åtskilliga år, från omkring år 1900. Karl Berg förblev ungkarl. Han gifte sig inte. Han hade hushållerskor. Under första tiden hade han tre stycken efter varandra. 1932 kom Hilda Johansson dit. Hon hade två barn, Gunborg och Sven. Efter Karl Bergs död övertogs gården av Sven. Omkring år 2000 köptes gården av Gösta Grip i Gyllinge. Verner Karlsson 18940718 i Adelöv, bonde på 1/4 mantal, Elsa Elisabet Andersson 19021113, dottern Inger Elisabet 193 50510, Verner var son till Karl Gustafsson och Klara Andersdotter och Elsa var dotter till Johan Andersson och Johanna J ohannesdotter. Båda var således från byn. De övertog hans föräldragård som de sedan brukade. Gården övertogs efter dem av dottern Inger och hennes man. Omkring år 2000 köp tes gården av Lennart Åberg i Gyllinge. Eskil Andersson 19180612 Ingrid Eskil var son till Johan och Hilma Andersson i byn. Han övertog föräld ragården. Han gifte sig med Ingrid. De hade inga barn. Eskil förvärvade genom arv också grannbyn Svinåsen. Han var därigenom ägare av stora skogsarealer. Han flyttade år 2000 till Solgården i Ödeshög och dog där samma år. Gården såldes. 1900talets senare hälft har för byns del varit likartad med övriga byar. Lantbruket har upphört. Några betesdjur förekommer. Byn är fortfarande bebodd. År 2008 bor det människori alla tre gårdarna i Stora Smedstorp. Detta är min berättelse om byn. Den har mest handlat om äldre tider. Om senare tid och nutid överlämnar jag till människorna i byn att själva berätta. Jag har på liknande sätt skrivit om övriga byar i Stavabygden samt en särskild berättelse om bygden. Jönköping hösten 2008 Arne Ivarsson 41