2003:02 Ödeshögs kyrka: Arkeologisk förundersökning

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

en av Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar RAPPORT UV ÖST 2003:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ödeshögs kyrka Ödeshögs kommun Östergötland Dnr:422 6 782002 Rikard Hedvall Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, 582 73 Linköping Tel. 01324 47 00 Fax 0131013 24 uvost@raa.se www.raa.se Text Rikard Hedvall och grafik Lars Östlin Utskrift RAÄ UV Öst, Linköping, 2003 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dan 1999/3 © 2003 Riksantikvarieämbetet Rapport UV Öst 2003:2 ISSN 14040875 lnnehå" Inledning Kyrkobyggnaden Målsättning och metod Den arkeologiska förundersökningen Referenser Administrativa uppgifter 3' 4,44. . ,r i ._,å ä, §52” Figur 1 Del av ekonomiska kartans blad SE 19. Ödeshögs kyrka Inledning Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har den 17 18 april 2002 utfört en arkeologisk förundersökning i samband med anläggandet av en bergvärmeanläggning. Borrhål och ledningsschakt förlades utmed kyrkans östra, norra och västra sidor. För kostnaden stod Ödeshögs kyrkliga samfällighet, Fastighets och kyrkogårdsnämnden. Uppdragsgivare var Länsstyrelsen i Östergötlands län. Ansvarig för undersökningen var Rikard Hedvall som också sammanställt rapporten. Kyrkobyggnaden Kyrkan uppfördes under 1100talets andra hälft. Av den romanska byggnaden återstår endast tornet som är byggd ovan koret. Den är en av tre kända östtornskyrkor i Östergötland. Kyrkans utseende kan främst tillskrivas en stor ombyggnad i slutet av 1700talet. Vid 1800 talets slut genomfördes en förändring av kyrkorummet då koret placerades i väster och den ursprungliga kordelen kom att användas som vapenhus. Senare har koret återställts i öster. Målsättning och metod Möjligheten att t ex förhistoriska boplatslämningar och spår av en äldre kyrkobyggnad kunde påträffas var kanske inte så stora med det relativt begränsade schaktdjupet. En målsättning var att försöka undvika att gräva bort äldre anläggningar och gravar. Med den minimala schaktbredden 0,5 meter hade endast mindre delar av t ex gravarna kunnat undersökas. Kunskapsutbytet hade därmed inte varit så stort. Målsättningen var därmed att försöka undvika att gravar och andra konstruktioner grävdes sönder. Det planerade djupet på ca 0,8 m kunde minimeras vilket också gjordes ställvis. Schakten maskingrävdes med en 0,5 meter bred skopa. I ett fall då intakta kulturlager påträffades grävdes detta för hand. Den arkeologiska förundersökningen Ödeshögs kyrka ligger på en markant höjd, den högsta i området. Den romanska kyrkan har i huvudsak rymts på höjden. Vid senare förändringar av kyrkobyggnaden, då denna förlängts i väster, har denna del hamnat i en kraftig slänt. Hela kyrkogården sluttar åt detta håll. Kyrkan ligger förskjuten långt åt öster på kyrkogården. Öster om koret finns idag endast en grusgång vars bredd sträcker sig mellan koret och fram till kyrkogårdsmuren. Undersökningsschaktet är grävt i denna grusgång runt kyrkan på dess östra, norra och västra sida. Läget för de planerade fyra borrhålen hade förändrats från den ursprungliga planeringen. De hade förlagts till kyrkans sydöstra, nordöstra och nordvästra hörn samt ett längst med kyrkans nordfasad. Rören är fortsättningsvis angivna som nummer efter denna ordning. De tidigare planerade lägena hade ändrats på grund av befintliga oljetankar och ledningar. Runt de ca 15 cm stora rören grävdes ett frischakt på 60 cm. Mellan de tre första rören grävdes schaktet 50 cm brett och 70 cm djupt. Vid detta djup förändrades lagerbilden markant mellan rör 1 och 2. Det övre skiktet verkade mer omrört och då inte enbart genom gravnedgrävningar utan snarare från förändringarna av kyrkans östparti med anläggande av en entré i slutet av 1800 talet och rivningen av densamma år 1959 60. Under detta lager fanns ett mer homogent lager av sandig humus innehållande enstaka sten, tegelflis, kalkbruk och träkol. Vid rör 1, 0,8 meter under markytan, fanns några stenar i ett kulturlager, som skulle kunna ha ingått i en konstruktion. På grund av den begränsade undersökningsytan gick det inte att förstå dess funktion. Lagret som var sandigt innehöll träkol, kalk och lite tegelflis. Mellan rör 1 och 2 påträffades enstaka omrörda ben. Ett skelett i ursprungligt läge påträffades mittemellan dessa rör på endast 50 cm djup. Eftersom det var det enda skelettet på detta ringa djup grävdes det bort. Det rörde sig om en gammal individ. Skallsuturerna var helt sammanväXta och tänderna i överkäken saknades så när som på en. Tandhålen var helt sammanväXta. I underkäken fanns så gott som samtliga tänder kvar. Personen hade begravts i östvästlig riktning men inte med huvudet åt väster som brukligt var under medeltiden. Därmed kan man anta att det inte rör sig om ett medeltida skelett utan från senare tid. Personen hade dessutom begravts liggande på sidan med ansiktet neråt. Armarna låg över magen. Samtligt skelettmaterial återbegravdes i schaktet vid korets nordsida. Ett skelett, som låg i östvästlig riktning med huvudet i väster, påträffades på 90 cm djup fyra meter norr om det förra skelettet. Ledkulan var inte sammanväXt med lårbenet vilket visar att det rörde sig om ett barn. Skelettet täcktes åter med jord på sin ursprungliga plats. Utifrån skelettets nivå bestämdes schaktdjupet till 70 cm för att inte gräva sönder några begravningar. Djupet bibehölls till rör 3 och inga skelett påträffades i denna sträckning. En plan häll, med det största mätbara måttet 160 cm, påträffades på 70 cm djup mellan de båda påträffade skeletten. Inga synliga ristningar fanns på den del som syntes i schaktet. Den 20 cm tjocka hällen, som fortsatte utanför de båda schaktkanterna, ligger kvar. Mittemot korets anslutning till långhuset fanns utmed en 3,5 meter lång sträcka ett 30tal större stenar med upp mot 60 cm diameter. På somliga stenar fanns kalkbruk. Troligen har de ingått i den sakristia som utvidgades år 1697. Denna verkar ha rivits i slutet av 1700talet eftersom en ny sakristia inrättades i koret år 1781 (Lindqvist 2000:8ff). Förmodligen har stenarna hamnat i jorden i samband med raseringen av sakristian. Enligt uppgift från företaget som borrade hålen var grundförutsättningarna vid hål 1; från markytan och ner till berget 9,5 m. Vid rör 2 fanns sand från markytan och tre meter ner. Under detta låg ett fyra meter tjockt lerlager innan berggrunden påträffades. Vid rör 3 och 4 var det 14 meter ner till berggrunden. v2: _som_ :33x2 min .52_ ._5322 9.6. mo ...3. m... mm_ 52_ ?5. 5.... _ru_GEraowms var en: sånna. Snö. vä! 0.3 3 :.52 32.23: 00: 3.332 :2. 2= mnrmrâoan: 0.0 3.. En Sagan? _.m ...nämna :caSon_ .SSR anamma ME. mama.EF nu 2.... :car no 2..._ ...an2 55.:"in l ng _ .3:532 ...2152 g.. §25? om 2.: _ämm_ 593.nu... Figur 2 Plan Över undersökningsområdet vid Ödeshögs kyrka. Referenser Lindqvist G., 2000. Ödeshögs kyrka. Kyrkobeskrivningsbroschyr. Linköping. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 4226782002 Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 43365802, 20020212. Projektnummer: 1520400. Undersökningstid: 1718 april 2002. Undersökt yta: drygt 50 löpmeter. Lage: Ekonomiska kartan, blad SE lg, edition 2, X 6456870 y 1432370. Koordinatsystem: Fristående. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 2 st planritningar i skala 1:50. Fynd: inga fynd.