Svanshals 7) Diverse händelser i Svanshals historia, 1861- 1910

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

( f ' l ' “J x / '4 iiiiü .Rcuwulu. . “"n 2' 4. . 771,0 '_ øhøå .7:7,›",/r_jil Materialet insamlat av Roland Hagberg JM? '62 757” 1861 Till sockenbibliotekets förstärkande beslutar Svanshals kyrkostämma den 18 juni anslå 50 Rd Banco årligen av minuterings och utskänkningsmedel. Den 13 april beslutas om reglemente för Svanhals SockenBibliotek. 100 riksdaler överlämnas från okänd sockenbo till ett bibliotek för församlingens fattiga. 1861 Kyrkostämman i Svanshals beslutar 24 november utse ombud vid auktionen angående upplåtande på 111 entreprenad av sklutskyldigheten under fem år räknat från den 14 mars vid gästgivaregårdama inom Häradet kommer att förrättas i Ödeshögs Tingshus 26 nov kl 11 fmutsågs .I.P\ Andersson Solberga. 1862 Häradsallmänningen beslutar om virke till läkarbostaden i Backasand. Läkarbostad och apotek bygges vid Smällanlidsbacken i Backasand Svanshals kyrkostämma. Till församlingens fullmäktige vid sammanträde med Lysings och Dals härades innevånare i tingshuset i Ödeshög_an 21 ianuari för att besluta rörande upplåtande och underhållande så väl av bostad åt den Provinsialläkare som framdeles kan V komma att för nämnda Härader anställas samt och av lokal för apotek utsågs och förordnades ' Anders Svensson Överby. ' Vid sammanträdet beslöts att varje hemman skulle framforsla 3 lass timmer från Häradsallmänningen till byggplatsen för läkar och apotekarbostäder i Backasand. 1863 Kommunindelningen efter nya lagen Ödeshög (Ösjö) 1863 storkommun från 1969 Stora Åby 1863 1951 Västra Tollstad (Vestra Tollstad1863 1951 Trehörna 1863 1951 Rök 1863 1951 Heda 1863 1951 Svanshals 1863 1951 Trehörna 1863 1951 Alvastra kommun, sammanslagning 1952 1968 Ödeshögs kommun, Ödeshög+ St Åby 1952 1968 Ödeshögs municipalsamhälle 19220331 1956 40 1863 I maj framställde ordföranden i Svanshals kyrkostämma behovet av inrättande av åtminstone en småskola för de yngre barnens inom församlingen undervisning i stavning och innanläsning. Men efter föregången överläggning förklarade Sockenmännen det de af flera anförda skäl ansågo sig_i ämnet nu ej kunna fatta beslut. 1864 Exempel på priser i en Svanshalsaffär: en tunna sill 20 riksdaler 50 öre en topp socker 50 öre pundet= 4 rdr 50 öre en kardus Hoppet= en bunt tobak = 1 rdr 50 öre en bunt cigarrer l rd 12 öre spelkort 2 rdr äkta tvål 63 öre en kardus tändstickor 50 öre kañe 93 öre. (Ödeshögsbor) 1865 Ordföranden i Svanshals kyrkostämma erinrade 22 april om att vid Biskopsvisitations stämman Skolrådet bemyndigats att på tj änligt sätt anskaffa undervisning i stavning och innanläsning åt de barn som ej genom föräldrarnas försorg ordentligen erhålla första undervisningen. Den 22 maj överenskommer Sockenmännen om nytt reglemente för skolan: 1:a att barnens skolgång bör taga sin början vid 8 års ålder. 2:a lästiden förökas med mars månad. 3:e undervisningen meddelas de fem första dagarna i veckan med 5 timmar /dag 1863 1869 En jämförelse mellan några skördeår. Särtzhöga Lillgård, Svanshals. (Ur Ödeshögsbor) 1863 297 tunnor 13 kappor 1864 356 6 1865 291 7 _ 1867 217 ' Katastrofdåligt var det ej på denna gård. i 1868 242 7 landet. 1869 368 15 Under de svåra åren fick man dryga ut mjölet med ägnar, mäsk, knoppar, frön av vilda växter, sönderstötta ben osv. Folk i skogsbygden livnärde sig på vad skogen gav tallbark, hässleknopp, jungfrö, bergmoss, islandsmoss, Witamoss, kreatursbenamjöl, agnar och knypple. ' Albin Rolf i Haddetorp berättade på på 1940talet sina minnen från bamdomshemmet i Brodderyd hur svårt det var under nödåren 1867 1868. Någon råg att baka av fanns inte, utan modern lyckades få tag i litet gullinser, vilket ju är detsamma som sötvicker. Brödet var beskt och kakorna ville ej hänga ihop. Bark blandades även i brödet. Man förstår att det inte kunde vara någon läckerhet. Men det mättade en hungrig poj kmage. Skörden regnade bort. Vid femton års ålder kunde en pojke tjäna 50 riksdaler för ett års arbete. Till marknaden i Adelöv eller Lommaryd drog pojken en kärra lastad med frukt som hans mor och pojken sålde på marknaden. Albin berättar även om hur olika arbetsgivarna kunde vara. När han tjänade i trädgården i Bjälbo, var han mycket välhållen av käramor, därför att han sökte reda på var hönsen värpte. Vad sägs om en frukost med hårt paltbröd och sur mjölk. Tjänarstadgan var sträng så man kunde inte bara sluta om man inte trivdes. Tog någon en sådan dräng i tjänst fick han böta. På 41 ett ställe var husbonden så snål att inget smör fick sättas fram på bordet mer än på julafton. En gång vid tjänst nere i Hästholmen kom han lite sent hem efter att ha gått ut på byn. Dörren ' var låst när han kom hem och ingen öppnade trots bultningar. Han lade sig då i ladugården. På morgonen kom käramor på stället ut med bröd och fläsk som mutor. Lek och dansstugor har Rolf aldrig gillat. Även det övernaturliga har han råkat ut för. En gång då han tjänade i Bjälbo hade han varit i Öjebro och malet spannmål. På natten, då han skulle åka hem, blev hästarna alldeles vilda av skrämsel. Då han tittade sig omkring såg han en stor svart hund, som sprang bredvid åket. När hunden försvann lugnade sig hästarna. Vad var det? Tiggeriet var fruktat. Folk livnärde sig på gårdens produkter. Det var svårt transportera på oxkärror. Mj ölkmilen längre sträckor surnade mjölken. På 1870talet dyker det upp den yrkeskår bland de fattige, luffare. Dels fanns lokala luffare, som rörde sig i ett litet område och återkom flera gånger om året dels luffare, som rörde sig Över hela landet och dök upp en gång om året. En del sökte leva på enkla hantverk På 1950 talet försvann de gamla luffarna en efter en. I Ödeshög vandrade t ex Fikon, Lillhuvud. De fick oftast ligga i stallet och på höskullen och tändstickor fick de inte ha på sig. ' Nasarna sålde trådrullar, knappar, klädnypor, säkerhetsnålar och broscher eller skjortor, förkläden, kalsonger och sjaletter. 1867 Skolrådet i Svanshals församling beslutar inrätta tvenne småskolor inom socknen samt uppgjorde reglemente för desamma. Vidare beslöt man att i följe därav att Baron Hermelins underlydandes barn mycket oordentligt besöka skolan uppsatte Skolrådet till honom en skrivelse som innehöll en vänlig anhållan om, att han härutinnan måtte kraftig rättelse göra. Vidare bestämdes att småskollärarinnans årslön skall vara 60 Rdr vartill varje barn som besöker småskolan och ej har understöd av fattigvården skall med 50 öre i månaden bidraga. 1867 Bönehuset i Ödeshög var tydligen ett av tre i bygden. Snickaren'och kolportören J. Gustafsson, Kyleberg, var ombud för Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och hade fått i uppdrag att rapportera om befintliga missionshus i bygden. Han skriver 1867 att det finns ett hus i St Åby och ett i Ödeshög (Förmodligen Klöverdala och Stava) samt ett till vid kyrkan är under byggnad. Han skriver vidare: "Till husen finns ingen ägare, inget fastebrev på tomten, ingen garanti för framtiden, ingen styrelse eller kommitté. Skuld tror jag inte att det är någon, i så fall obetydlig. Den betalar syföreningen. Detta gäller om de två förstnämnda. Den tredje, som är under byggnad i Ödeshög, kan jag ingenting säga om. Men det är min övertygelse, att det är lika trassligt där". Gustafsson var förmodligen en av de tidigaste kolportörerna i bygden. Kolportören kom som en guds vandringsman med evangelium till stugornas folk. ' I Ödeshög fanns en missionsförening. 1872 På Hasselbacken i Stockholm avtäckes Bellmansstatyn gjord av konstnären Alfred Nyström, smedson från Kyleberg i Svanshals. August Sohlman, chefredaktör för tidningen Aftonbladet, lät täckelsen falla. "I hög grad imponerande, och vi kände med glädje att Sveriges hufvudstad kommer att ega ännu en ädel och betydande minnesstodJK Konstnären betraktades som ett underbam och ett stort framtidslöfte och spåddes en lysande framtid. Vid 28 års ålder hade han fått uppleva sitt genombrått. 42 1877 Den 7 januari beslutar kommunalstämman i Svanshals att kostnaden för ett helt mantal åliggande väg och brounderhåll antogs för sommarväg årligen utgöra å landsväg 80: å Häradsväg 50: samt för sockenväg 32:. Kostnaden för vinterväghållningen beräknades till 502 årligen för helt hemman 1877 På Walla säter förvaras en bastant postväska av läder med lås och allt med en mässingsskylt med påskriften Walla Säter 1877. Den användes när posten efter diligenstiden började köras ut. Postiljonen tutade i ett horn så att någon på gården kunde springa upp till Vägen och hämta väskan med posten. 1877 Kommunalstämman i Svanshals har tillsammans med Svanshals, Röks och Heda socknar tillsatt barnmorska. Stämman beslutar att bidraga till hennes lön med 66 kronor och 67 öre från Svanshals. När hon ett år senare begär löneförhöjning fäster man inte avseende vid detta. i 1879 Bibliotekarien vid Svanshals sockenbibliotek får ett årligt arvode på 15: kronor= vilket tidigare ej utgått. 1879 I kommunalstämmoprotokoll i Svanshals från 13 oktober kan läsas: På skriftlig hemställan av prosten Ölander ang. lämpligare ordnande av socknens fattigvård beslutade stämman att en lämplig qvinnperson skulle anställas vid fattighuset att hålla rent, hjälpa de oförmögna med matlagning samt efterse de sjuka och orkeslösa mot lön och föda bestämdes nu 38 fot spannmål och 50; i kontant. ' 1880 I Svanshals socken ñnns i husförhörslängdema tre personer antecknade som handlande: Isak Stafvelin kom 1877 från Göteborg. Oscar Robert Löf kom 1880 till Kvarntorp från St Åby, flyttade 1881 till Rök Karl Zeferinus Löf kom 1881 och flyttade 1884 till Ödeshög. Född 1861 i Svanshals Kylebergs gård, Svanshals socken, får egen folkskola 1881 Beslut fattas i Svanshals socken den 30 maj om folkskola vid Kyleberg där greven benäget lovat att tillhandahålla för intet lämplig lokal och bostad för läraren. Grunden till skolhuset är än i dag fullt synligt. Den 23 november erhöll Sven Vilhelm Bostrand 2428 röster vid val av folkskollärare = alla rösterna. 1883 Den 18 februari uppläses i Svanshals sockenstämrna skrivelse från stadsfullmäktige i Skeninge om deltagande i utredning angående anläggandet av smalspårig privatjärnväg mellan Skeninge och Hästholmen och beslutas att ej lämna bidrag till förberedande undersökning. 1883 Den 26 oktober föreslår i Svanshals kommunalstämma förvaltare Ahlstedt Kyleberg om inköp av mjöl till de fattigas behov i stället för att i natura lämna säd. Förslaget avslogs. Den 13 oktober 1894 beslutar stämman enhälligt att i stället för att lämna spannmål in natura för de fattigas behov vid varje kvartalsutdelning uppköpa erforderlig spannmål som på kommunens bekostnad förmaldes samt ärter och skall denna förändring taga sin början med 1885 års ingång. 1885 Kommunalstämmoprotokoll i Svanshals 10 juli § 3. Då Kongl. Maj st. Befallningshavande genom kronofogden Widegren infordrat vederbörande kommuners yttrande i avseende på Herr Friherre A. Hennelins med fleras begäran att få tillåtelse att få sänka sjön Tåkern efter ett af Herr Majoren och Riddaren O. Sander upprättat förnyat förslag får Svanshals sockens kommunalstämma afgiva följande: Att företaget skulle bliva till skada, därför vill stämman bland flera olägenheter fömämligast vedersäga att: sänkningen skulle vesäntligt inverka på klimatet så att helsotillståndet deraf skulle lida och febrar och frossan blifva hemmastadda, därtill skulle vattenbrist både sommar och vinter vid torra år inställa sig, vidare skulle den fattigare befolkningen omkring sj ön som tager sin bergning af det rikliga fisket beröfvas den sin näringsfángst samt då sjön icke kan helt och hållet torrläggas, frost skulle inställa sig omkring sj ön hvilken olägenhet trakten nu icke vet utala och på grund av allt detta får stämman för sin del anhålla att tillåtelse till ofvannämnda sänkning icke måtte af Kungl. Maj. Befallningahavande beviljas samt till den kraft och verkan som det kan hafva protestera enhälligt däremot. › 1885 Kyrkorådet i Svanshals har utrett klockarens inkomster under ett år. Klockaren sj älv redogör för sina inkomster till :69,7 kbeåg á 2.70 = 188219, 69,7 kbeorn á 2.33 = l62:40, Oste 35:. Kollekt 25: Extra inkomst sportlov mm 15;., Bostad till ett värde av 50: Summa 475 :59 Kyrkorådet beslutar att med upphävande av alla gamla löneinkomster föreslå kyrkostämman att framtida klockarelön skall bestämmas till 400: kronor vari dock inberäknas bostaden till 50: kronor. 1887 Den 12 oktober beslutar Skolrådet i Svanshals att till småskollärare vid Gottorp efter Gustafva Törnell som blivit befordrad till Linköping välja Signe Maria Åberg från Linköping med en lön av 300: kronor. 1888 Kyrkvärdama Axel Andersson och Erik Andersson i Svanshals placerar en papperslapp under den detta år nedtagna svanen på kyrkans torn. "Halsen på svanen avblåst vintern 1888. Påsatt och hela fågeln målad vit på sommaren samma år. Svanen nedtogs och uppsattes på sin plats af sotaren Skoglund. ' Genom Svanshals Svanegård den 22.8.1888." 1888 Josef Hermelin, Renstad, blev detta år blåbandist, vilket av många ansågs opassande men han engagerade sig som talare och ordförande för nykterhetsarbetet. Ett stort kliv från en exklusiv social miljö till det ofta hånade blåbandet. F örbundsmöten hölls vart tredje eller fjärde år och var stora fester med mycket folk. Svanshals Blåbandsförening bildas antagligen något av de första åren på 90talet 1888 Kommunalstämman i Svanshals väljer kommitté för flyttning av fattighus och småhus, Axel Andersson, Svanshals, Anders Andersson i St Kullen samt Anders Jonsson i Ramstad.. Det nya fattighuset skall uppföras av liggande timmer och på kilad stenfot med tak av spån och tegel. Kommittén skall föranstalta om utkilning och hemkörning av sten. I januari 1889 godkännes ritningar till det nya fattighuset. Timmer till väggar skall levereras av hemmaninnehavarna inom socknen till ett antal av 3 stockar/ hemman, minst 30 fot långa och 8 verktum i topp till ett pris av 3: /stock 1889 Fjerdingsman A. Borg anmäler till kommunalstämman att han icke längre vill tjänstgöra. På stämman upplyses om att folksarnlingar och stundom oordning förekommer 44 lördag och söndagskvällar å vägen mellan Rehnstad och Kyleberg varför beslutades att Svanshals socken håller fjerdingsman för sig ensam för att bättre kunna tillse detta ofog, valdes därtill hemmansegaren Axel Andersson i Svanshals mot en avlöning av 60: /år. 1890 Grönhälls folk och småskola, Svanshals, byggd med 1 lärosal, l slöjdsal, 1 kapprum, 2 tjänstebostäder om tillsammans 4 rum och 2 kök samt 2 hallar, restaurerat 1932. Lärare: Ader Wirén född 1906, folkskollärarexamen i Linköping 1929, ordinarie lärare iGrönhäll 1946 Maria Johanna Sandström född 1895, småskollärarexamen i Skara 1923 'ordinarie lärare i Grönhäll 1946 1890 Den 3 juli fattar Svanshals kommun efter överläggning det beslutet att ikläda sig ansvar för ett belopp af sj utusen kronor att lemnas från kommunen såsom bidrag för anläggandet av järnväg mellan Mjölby och Hästholmen. 1890 Kommunalstämman i Svanshals beslutar 10 augusti § 3 att Axel Andersson skall till lämplig person utaccordera enkan Grevilius yngsta dotter och enkan Wågs son. 1890 Kommunalstämma i Svanshals den 22 december. Förslag hade till stämman ingivits att uttalande skulle ske om behovet av en väganläggning från Rehnstad till Wäfversunda station. Stämman förklarade att Svanshals socken icke hade behof av denna väg och ville ej deltaga i kostnaderna härför. Behandlades frågan om bättre postgång inom socknen. Vid föredragning härav upplystes att sedan kärrposten upphört mellan Väderstad och Ödeshög en del av församlingen flyttat sin post till Väderstad och en del till Röks station men att kostnader och oredlighet uppstått tillfölje af det långa avståndet som är till stationen 0,7 resp 0,4 km. Beslutade stämman , enhälligt att ingå till Kung. Generalpoststyrelsen med begäran om erhållandet af poststation inom församlingen. Till detta utsågs Greve Conrad Revenklov, Kyleberg och Axel Andersson, Svanshals. 1891 Den 1 april inrättades en poststation i Svanshals och verkade där fram till 1957, i över 66 år. I ett postlexikon från 1884 anges att det fanns en poststation på orten vars beskaffenhet bestod i kyrkoherdebo'ställe i Svanshals. Med poststationen i Väderstad utväxlades en lösväska. 1891 Harstads socken var under 1500talet delad mellan Lysings och Göstrings härader. År 1891, den 13 mars, införlivas de två sockendelarna helt med det nybildade Väderstads socken, varefter Harstad upphör som egen socken. Regeringen beslutar att "med uteslutande ur jordeböckerna för Göstrings och Lysings härader af Harstads socken" skulle denna slås samman med Väderstad. Beslutet trädde i kraft år 1892. 60 % tillhörde Lysing och resten Göstrings härad. De två 1 100talskyrkorna i Harstad och Väderstad hade rivits för ca 60 år tidigare, 1826 och 1827, de låg på ett avstånd på 1500 meter från varandra. Den nya kyrkan byggdes på Vallsbergs bys ägor år 1830, Oscar Fredriks kyrka, eller Väderstads kyrka. Harstad hänfördes nu i sin helhet till Göstrings härad. Platsen för Harstads kyrka är ännu bevarad med några resta runstenar. (Strövtåg i Lysingsbygd sid 77 82) (Bibl accnr 221) 1900 45 1891 Den 22 februari beslöt kommunalstämman i Svanshals att en deputation skulle avsändas till Hans Majestät Konungen för att å församlingens vägnar i djupaste underdånighet anhålla det Landets Fader i nåder täcktes till kyrkoherde i Svanshals och Kumla utnämna den av församlingarna enhälligt kallade fjärde provpredikanten komminister Aug. Flygare. 1891 Torrläggning av Tåkern. Här kommer ytterligare ett särskilt viktigt skäl för uttagandet af afloppets hela fall, nämligen att detta i sig själft är så ringa att, om det ej till fullo användes, varder ej den fordna sj öbottnen befriad från skadlig syra. Äfven om man icke vill använda denna nyvunna jord till annat än gräsväxt, så har erfarenheten visat, att för framkallande af ädla gräsarter fordras en fullständig och djup torrläggning. Råder det motsatta förhållandet, uppstår snart endast en i sådan vegetation, som trifves i sur jord, således med eller mindre värdelös och i längden ej motsvarande den kostnad, som blifvit nedlagd. Bekräftelse på detta sakförhållande vinnes genom att taga kännedom om sänkningen af Näsbyholmsjön i Skåne, en sj ö, som i många hänseenden har stor likhet med Tåkem, ehuru till arealen mindre, då den endast omfattar 1.100 tunnland. Denna sjö sänktes första gången 1869; kostnaden för torrläggning och kultivering, lösen till kvarnägare mm utgjorde 190 kronor per tunnland. Under de nio första åren gick afkastningen raskt framåt, så att t ex för den del af sjöns botten, som då tillhörde ' Näsbyholms gods steg behållningen från 5.000 kr, första året till 38.000 kr är 1877; härefter avtog växtligheten så småningom, så att år 1879 utgjorde afkastningen endast 18.500 kr. Då tillika sämre gräsarter mer och mer tagit öfverhanden insåg man tydligt att grundvattnets nivå › ' måste göras lägre, och sålunda företogs åren 1879 1880 en ny sänkning; efter dennas fullbordan har afkastningen åter stigit och utgjorde den á 640 tunnland sjöbotten, som nu tillhöra nyssnämnda gods, 30.000 kr år 1890. i \ Här föreligger således ett i högsta grad talande bevis för nödvändigheten att vid torrläggning af en sjöbotten genast från början söka så fullständigt som möjligt befria jorden från grundvatten, hvarvid vinnes att genom jordens utluftning skadliga järnoch svafvelföreningar neutraliseras. v Beträffande nu Tåkern, så förefmnes till all lycka denna möjlighet, då dess vattenyta är 18 fot högre än Vätterns; men denna höj dskillnad måste också i sin helhet tagas i anspråk, ty då sjöns eget djup utgör ca ca 6 fot, återstår endast 12 fot, hvaraf 6 fot åtgår till fall i afloppskanalen (_= 1 fot på 5000) och af resterande 6 fot behöves 4 fot för själva jordens torrläggning och sjunkm'ng samt slutligen 2 fot för bildande af fall i den hufvudkanal, som måste dragas fram uti häradsgränsen genom sjöns midt. Här kan således icke blifva vidare tal om att bibehålla den i nedra delen af sjöns 11 V utlopp belägna Mjölna kvarndamm, för att, i och för framtida uppbevarande af vatten i sjökanalen, däraf bilda ett skidbord; och instämma vi härvid tillfullo med öfverstelöjtnant O. Zander i hans utlåtande af den 2 mars 1883, däri säges att ett sådant konstgjort hinder för det fria afloppet i ett redan i och för sig för litet aflopp är alldeles förkastligt_ Då det faktiskt kan bevisas att sj öns botten höjer sig ganska betydligt år efter år, så är att befara, att vid en mindre fullständig torrläggning skall den forna sjöbottnen inom kort blifva förvandlad till ett verkligt träsk, och hvilka Vådor sådant innebär för det allmänna hälsotillståndet i orten kan Visas genom ett analogt fall från Uppland, Sj ön Angarn (ÖstgötaKuriren 9 maj 1891, Bibl accnr 22) ' 1892 Skolrådet i Svanshals beslutar den 14 februari inköpa 14 st bänkar sådana som i folkskolan till småskolan i Gottorp. Bokhållare F. Svensson i Renstad åtog sig på Baron Hermelins vägnar att leverera dessa bänkar färdiga och målade till 3: kronor styck. 46 Den 28 december meddelas Skolrådet att Baron Hermelin har lovat att med 50: kronor i hyra per år upplåta en stugbyggnad vid Åsen till småskola i stället för den vid Gottorp. På grund härav beslutas att icke bygga något nytt skolhus. 1892 Till sockenstämman i Svanshals har den 3 juli Albert Pettersson från Kvarntorp anmält att han är oförmögen att försörja sina 3 barn, sönerna Carl Adolf 9 år, Oskar Arvid 7 år och Per 4 år . Med anledning härav beslutar stämman att till Johan Börjesson Guntorp utackordera Oskar Arvid för 40: kronor per år och Frans Johansson i Sålleryd vore villig taga de båda andra hamen för 50: kronor stycket för år. De sålunda bestämda bidragen skall utbetalas qvartalsvis. 1893 Yxnekulla missionshus, Svanshals, 2 samlingssalar, 1 bostadlägenhet om 3 rum och kök. Renstads fria församling bildades 1894, År 1948 var David Andersson föreståndare. 1894 Yxnekulla. Fridhem, Svanshals, 2 rum, 1 kök, affärslokal för Arvid Gustavssons Speceri och diverseaffär förvärvad 1905. Den fanns 1947. 1895 Den 2 juni behandlar sockenstämman i Svanshals en skrivelse från kronolänsman O Wallinder med anhållan angående grindars borttagande å de allmänna vägarna inom socknen. Efter överläggning i frågan beslutades att inga grindar må finnas å de allmänna vägarna inom socknen. Mot detta beslut reserverade sig Axel Andersson, Svanshals. 1897 Fåglarna i Tåkern börjar intressera allt fler. Adjunkten vid Vadstena läroverk V A Engholm har givit ut skriften "Fågellifvet i sjön Tåkern". Under många år har han studerat och insamlat fåglar från sjön för Riksmuseets räkning. Han är även konservator. Vid läroverket finns en del rara exemplar. ' Engholm skriver att berguven ofta blivit sedd och skjuten vid Lindön. Vissa vintrar infinner sig fjällugglan ganska talrikt. I april 1895 visade sig en stork vid Hofgården. Sädesgåsen, eller 1 vallgåsen som den kallas av allmogen, noteras somliga år i tusental. Svanen räknade Engholm ' ända upp till 114 stycken på sommaren 1896. 1897 I Svanshals socken har funnits två stycken konsumtionsföreningar. Den första, Valla konsumtionsförening torde ha bildats 1897 och varit verksam till 1903. Sveriges handelskalender förtäljer att föreståndaren hette Samuel Samuelsson. De önskade bl a få tillstånd försälja eldfarliga oljor från ett mindre förråd. Den andra bildades 1910 och verkade till 1928 1897 Svanshals kyrkostämma beslutar anordna undervisning i slöjd från år 1898. Svanshals beslutar bygga nytt skolhus i Kvarntorp. Enl Kungl Maj :ts nådiga kungörelse skall folkskollärare och småskollärarinnor från och med 1901 under förutsättning af oförvitlig tjänstgöring, äro berättigade till följ ande årliga löner för undervisning under åtta månader eller 34 1/2 veckor. De båda folkskollärarna 1000: kronor, lärarinnan Johanna Ahlgren 400: kronor och lärarinnan Anna Flygare 350: kronor. 1901 Ur kommunalstämmobeslut i Svanshals 23 december: Herr Patron N Rosenqvist på Kyleberg hade väckt förslag att bestämma skatt å hundar inom socknen. Med anledning härav beslöts att för varje hund inom socknen skall skatt betalas med 5 kronor. Beslöts att 47 inkomsten av denna skatt skall användas hälften till fattiga, flitiga och anständiga skolbarns beklädnad och hälften till förbättrande af Sockenbiblioteket. Att uppbära skatten valdes Axel Andersson i Svanshals. 1902 Grönhälls skola i Svanshals bygges av byggmästare Bäck för 1.200: kronor. 1904 Kyrkostämman i Svanshals beslutar att bekosta glas och ram till de porträtt af Konungen och Drottningen som skänkts och uppsättas i församlingens folk och småskolor. Vidare beslutas att bekosta läroböcker åt de skolbarn, som icke på grund af fattigdom kunna skaffa sig sådana. Beslutades att skolkassan skall betala de för folkskoloma hemtagna räkneböckema. Den 22 december beslutar Skolrådet lämna Herr Stålberg 10: kronor i bidrag för nykterhetskurs i Jönköping. Den 25 oktober 1905 beslutar man att icke anskaffa någon av skolinspektören föreslagen skärm att användas framför kamin i kyrkskolan. 1907 Smidesmästare Axel Carlsson, Grönholm, Svanhals, bygger smedjan i Grönhäll och i 40 år kom han att arbeta där. 1901 hade han börjat som smedlärling hos smedmästaren J A Till i Kyleberg, där han fick börja med att draga bäl gen åt mäster. Med åren lärde han sig allt om det smide som förekom på landet. Han lärde sig också till hovslagare. Oxar och hästar ñck han ta hand om. Klockan fem på morgonen infann man sig i smedjan. Sista hammarslaget slogs vid åttatiden på kvällen. En middagstimme unnande mäster sig själv och sina gesäller. Innan frukosten jobbade man två och en halv timma. År 1907 var Axel utlärd. Under de tre startåren tjänade lärlingen 100: kr, V År 1906 skulle han fara till Amerika men vägrades utresa då han först skulle göra värnplikten, varför han blev kvar i Svanshals. Som smed arbetade han 13 timmar om dygnet från 7 på morgonen till kl 8 på kvällen. Helst skulle smedan alltid vara till pass, då något skulle lagas. Omkring 1910 tog man 1:75 för att sko en häst och släppa till hästskoma. År 1914 kunde han bygga sin stuga. År 1947 lade han av hovslagarejobbet och blev rörmokare. År 1907 .var han på stugmöte hossmedeanell ochkomtillpásonligtropåêud. .Enung evangelist RubeanohanssomFerkadeøibygderretrtidoeråêh hans hustru också var troende blev hemmet rena predikantpensionatet, säger han. Från '1911 till 1949, då hon dog, antecknade hon sina gäster. Det blev över 900 stycken. Solskenssångaren J A Hultman bodde t ex hos makarna vid ett besök år 1912, då ingen annan kunde ge honom husrum. Hemmet bestod då av ett rum och kök i samma byggnad som smedjan. Men Hultman var glad som en spelman att få bo hos dem. En gång kunde inte en stiftelsepredikant bo hos prästen efter mötet i kyrkan. Men smedsparet tog emot honom i två nätter då han skulle tala också i Kumla oxh Appuna kyrkor. Vi kunde inte neka men prästen kunde neka oss att låna kyrkan, då Hultman skulle sjunga där. År 1921 köpte smeden en motorcykel och nu behövde han inte låna häst och vagn av någon bonde för att skjutsa resepredikanterna. Nu skjutsade han dem snabbt på sin motorcykel. Missionsmötena hölls i Valla missionshus. Folk gick på den tiden regelbundet till mötena. Det första protokollet från Vallaläseriet är från 1873, men verksmaheten är äldre, menar Axel. Axel Carlsson blev den siste medlemmaen i Valla missionsförsamling. Missionskassan har han kvar i sitt behåll. Han blev kassör år 1911 och ordförande år 1918. Han har nu hand om kassan i Sveriges minsta församling. 48 1908 Kyrkostämman i Svanshals beslutar att svanen och korset renoveras och hela tornet på kyrkan uppsnyggas. Vidare beslutas den 14 oktober att norr om sockenmagasinet utmed kyrkogårdsmuren låta uppföra ett kyrkstall med 10 spilter så fort ske kan. Vidare beslutas att på BoyLöwenskafondens bekostnad inköpa till skolorna 20 exemplar av Selma Lagerlöfs läsebok samt en passare och en meterkäpp. 1910 Svanshals konsumtionsforening var verksam mellan åren 1910 1928. Den tillhörde KF men hade vissa svårigheter att följa förbundets stagar. År 1913 gjorde Axel Påhlman besök i föreningen och försökte förmå dess styrelse att "kraftigt bearbeta medlemmarna för kontant handel och snarast anordna ett offentligt möte för att bryta kredite .""Föreningen behöver mycket hjälp om den skall klara sig." År 1928 anmodades föreningen av KF att träda i likvidation och och sälja sina anläggningar till handlanden på platsen. 1910 Kyrkostämman i Svanshals beslutar den 1 mars att till pastor utbetala lösen för 24 kappor kom efter årsmarkegång årligen från och med år 1897 utgörande arrende for planteringsland vid skolan vilket arrende under nämnda tid icke uppburits. Vidare beslutades att söka få ifrågavarande jord lagligen avsöndrad. 1910 Smedstorp 1/2, Valla handel, Svanshals bestod av 3 rum, 1 kök och hall samt 1 añärslokal, 1 lagerrum, 1 lokal för telegraf och telefonstation samt 1 väntrum. Samuel Samuelssons Efter; Speceri och diverseaftär inrymdes i huset.