Boet

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Ett och 'annat i anledning av tordags premiären i St. Åby på torsdagen. Bilder ifrån Boet: En och'annan gång får man i tidningarna läsa att så eller så mån ga årtionden gått, sedan man fick torgdag eller kanske marknadsdag på den eller den platsen, Det har varit en betydelsefull dag, som man nogsamt 'fäst i minnet; Oftast har man med tillfredsställelse kunnat» konstatera, att den dag, då första torgdagen hölls. inledde en ny epok i ortens köpenskap ;och handel. Platsen har, 'till en viss 'grad bero ende på' torgdagarna,"*utvecklats till ett centrum för kommersiella förehavanden. Efter några 'år har man inte kunnat 'tänka sig annat än att torgdagen på platSen är ound gängligen ,nödvändig 'och 'kan knappast förstå. varförman inte tidigare kom underfund med denna anordning på ett ändamålsenligt och enkelt sätt bidraga till såväl av sättning som inköp av livets förnö denhetgr;w ' i ' ”iii?aagenaen “14 februari 1935 blir väl, må vi hoppasen dag. som man under långt avlägsen ,framtid får anledning erinra om som en betydelsefull dag för be folkningen i St. Åby med omnejd. Den dagen hölls nämligen den för sta torgdagen i Boet, vilken plats är på god väg att bli ett centrum för befolkningen inom en del av' Lysings skogsbygd. Platsen för den yngsta 'telningen bland torgdags platserna har passerat den vanliga utvecklingsgången. Bebyggelsen har väl från början knappast varit mera betydande än på, andra håll, men så småningom ha flera bygg nadsföretag och vägar kommit till. Sålunda finnes nu tvenne större affärer, mejeri, post och telefonsta tion, kvarn och elektricitetsverk; En mekanisk verkstad kompletterar platsens företagsamhet. Det är karg och stenbunden na Handlanden Eric Rydbecks fastighet, även inrymmande post jeribyggnaden; till höger handlanden Linné Gustafssons fastighet. tur, som man får göra bekantskap med, när man besöker Boet. *Kom mer man vägen från St. Åby kyrka far man genom en starkt kuperad terräng, 'där man utan svårighet kan konstatera, att befolkningen har att föra en ihärdig kamp för att utvinna jorden dess gröda. De små åkerlapparna 'ha något av släktskap med 'sina nära grannar, de småländska. Men befolkningen tar också något av, smålänningens energi och framåtanda.› Trots de re lativt stora avstånden har mani alla fall på ett .föredömligt sätt ,följt med i ;utvecklingen på skilda områden. Del odlingsbara jordbitar na ha noggrant tillvaratagits och försatts under kultur, betesvallar och moderna gödselstäder ha mån genstädes anlagts och för jordens dränering har nedlagts mycket ar bete.: _3' v _77 . ÄV de industriella anläggningar' na i Boet intar givetvis mejeriet en framskjuten plats. Det var är 1929 som man kunde förverkliga ett hOS många länge närt önskemål, nämli gen uppförande av ett mejeri, var igenom_ inan på ett praktiskt och rationellt sätt skulle kunna förädla ladugårdens förnämsta produkt. Mjölkens transport till Ödeshögs mejeriet erbjöd alltför stora svårig heter, varför intet annat återstod än uppförande av eget mejeri. Det är alltid ett svårlöst problem med andelsmejerier i skogsbygderna, men i Boet har man lyckats på ett utmärkt sätt. Kvarnen och elektrici tetsverket anlades under förra året av nämndeman Eric Leife, som även är mejeriets disponent. Till Boets utveckling ha givetvis de förhållandevis goda vägarna bi dragit. Under förra året blev vä gen Boet Rödje färdig och där med uppnåddes en bättre förbindel och telefonstation; i mitten me se med Tranås. Ett annat vågpro jekt, som man hoppas det inte skall dröja allt för länge att förverkliga, är vägen ÖdeshögGrimshult_ Boet. Vägen är redan utstakad, och man avvaktar med största intresse beslut .i ärendet. Denna väg blir givetvis av stor betydelse för Boet, som därigenom kommer att beröras av tvenne stråkvägar. _ Det senast tagna steget i utveck lingen, törgdagarna, må man ock så hoppas bliri av betydelse för inte jbara Boet utan även stora delar av Lysings södra skogsbygd. Ödes hög'kommerjväl att förbli 'den verk liga ,Lysingsmetropolen och stor del av affärsrörelsen att koncentre ras .till denna plats, men detta be höver ju inte hindra att Boet skall gå en god utveckling till mötes. Den första torgdagen i Boet var välbesökt, vilket ju lovar gott för framtida? Men det var infê'bara av idel nyfjkerihetr, _som mycket folk hade samlats' för att vara mEd om ”invigningen”. En hel del varor hade Saluförts, och det fanns god tillgång på fisk och trädgårdspro dukter. . Några grisförsäliare hade även hittat dit. och det var flera små nassar, som fingo hedern att bli 'sålda på Boets första torgdag_ För: övrigt var stämningen bland torgdagsbesökarna den bästa, och tillsyningsmannen, fjärdingsman AnderSSon. hade ett nästan avunds vårt arbete. Det var visserligen li tet kallt och blåsigt, men sådant tillhör ill årstidetn och satte inte i ringaste grad ned torgdagshumö. ret. Ö 4 › . Marknadsplatsen är belägen i Boets centrum. i omedelbar närhet av kvarnen och landsvägen, där hr Leife ställt erforderlig mark till förfogande. _ \ Cebe. ,.A... ,I ñn1ñ (11 14 .ma»mamman Krama.: WñüüTSSwä I.” Mmmm” Willis till_