Boet i Holaveden

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

'krm LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för Tema ' Det kulturella arvet, Kultur och natunniljötolkning GSOET I H OLAVEDEN EN HISTORISKGEOGRAFISK BESKRIYNING OCH ANALYS AV UTVECKLINGEN FRAN MEDELTID TILL NUTID. “ A historz'cgeograåb descn'thbn and analysis OVBI' the development å'am the medlevalperjod to the present time. › c; byxa Bayat" " U Lag ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK IIIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII 2 0509 023 996 Författare: Ingmari Karlsson Lindevad Säteri 596 92 Skänninge Handledare: Reinhold Castensson FÖRORD 494" Det kan tyckas märkligt att jag som har mina rötter iBlekinge gör en historisk geografisk beskrivning och analys över en liten by, som ligger mitt i Holaveden i den sydvästra delen av Östergötland. Man kan nu inte bestämma över sina r handlingar i alla lägen och det var mer eller mindre en slump som gjorde att jag bötjade med detta arbete över gården och senare byn Boet. Oftast upptäcker man då i efterhand vilken glädje man kan få ut av att ha haft den stora förmånen att få sätta sig in i en liten bys utveckling, trots att jag inte har någon som helst anlmytning till bygden. Efter att ha suttit på Landsarkivet i Vadstena och letat i gulnande, svårtydda arkiv och böcker som ibland varit så ålderstigna att de knappt har hållit ihop, och att då plötsligt hitta några rader om Boet har nästan om känts som att hitta hem. Att få ta del av Lantmäteriets arkiv, med dess vackra handgjorda kartsamlingar av duktiga lantmätare har varit en stor förmån. Det sista århundradet. 1900talet, hade inte varit möjligt att göra utan den hjälp som jag har fått av de tidigare och nuvarande boende i byn. Lindevad i November, 2000 , Ingmari Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 1. INLEDNING 1 4 1.1. Introduktion och syfte A 12 1.2. Metod, forskningsläge och källor. 34 2. FRÅGESTÄLLNINGAR 5 3. DEFINITIONER AV NÅGRA NAMN. 68 4. GÅRDEN BOETS UTVECKLING FRÅN MEDELTID FRAM TILL VASA TIDEN 4.1. Ätten Puke 910 4.2. Boet klosterhemman, Vadstena 1112 4.3. Ödcgårdar. 13 5. BOET UNDER REFORMATIONEN OCH TIDEN SOM KRONOHEMMAN. 5.1. Vasatiden . 14 5.2. Geometrisk ägaravmäming 1639 och Boet som kronohemman. 1516 6. GÅRDEN BOET BLIR SKATTEKÖPT 1761 OCH STORSKIFTET 1779. 6.1. Skattegården Boet. 17 6.24 Storskifcet. 1820 7. BOET FiÅR GÄSTGIVAREGÅRD OCH LAGA SKIFTE. 7.1. Gästgivaregården. 2122 V.. 7.2. Lite om befolkningen på tidigt 1800tal. 23 7.3. Laga Skifte 1845. 2427 8. BoETs BEFOLKNING FRÅN 18501900. 28 9. EN JÄMFÖRELSE MED LAGA SKIFTESKARTAN FRÅN 1842 MED HÄRADSKARTAN FRÅN 1881 OCH MED KARTAN IDAG ÅR 2000. 2930 10. BOETS UTVECKLING FRÅN 1900 FRAM TILL IDAG. 3135 Bildsidor. 11. SLUTSATSER 35 12. SAMMANFATTNING. 3638 KÅLLFÖRTECKNING. 3940 KARTOR. 1. INLEDNING 1.1. INTRODUKTION OCH SYFTE. ”Uppsala den 11 Augusti, 1368. Johan Gregerssons enka, Sigrid Kettilsdotter, skänker till den under byggnad varande Jungfru Marie kloster i Wadstena sin gård Bo inom Barkabodahult iÅby socken och Skeninge prosteri. Sigillvittnen äro erkebiskop Birger i Upsala, riddaren Erik Kettilsson erheay'eknarne Hartlev i Upsala och Nils iLinköping .i samt Oddorm Petersson, Sigrids måg ( ”gener ”) In civitate Upsalensi. In crast. Biti Laurenti martyr. ” 1 Detta är en översättning från latin, ursprungligen skriven på pergament. Efter den första kontakten med dessa rader väcktes min nyñkenhet på vad denna gården Bo kunde vara för en plats. Fanns den fortfarande kvar? Enligt Harry Bergenblad en av artikelförfattarna i boken ” I Rökstenens bygd” skulle det under medeltiden ha varit en kungsgård som idag hade vuxit till en by som heter Boet.2 Efter en titt på kartan visade det sig att byn ligger mitt inne i Holaveden ca. 10 km söder om Stora Åby och lika långt sydost om Ödeshög. Boet tillhör Stora Åby socken och Lysings härad, i Östergötlands län. Jag bestämde mig för _att åka dit! 1 Svenska Riksarkivets pergamentsbref from år l351l382,del l, sid.257. (Stockholm1866.) / . I , Om man vill fardas den gamla vägen till Boet och kommer norrifrån åker man av vid Stora Åby kyrka. Både från gamla och nya E41an syns denna mäktiga barockkyrka, uppförd .l 7 5657, på "ä långt håll. Härifrån åker man sedan rakt söderut in i Holavedsskogen. Det var en tidig vinterdag som jag färdades på denna väg och vinterns forsta snö hade fallit och låg tung och vacker på den täta granskogen. Efter ungefar en mils resa genom' detta ”trollskogslandskap” öppnade sig skogen och på vägverkets blå skylt stod det Å”Boet”. På en av byggnaderna strax till höger i byn stod det ”Lantaffar”. Añärsverksamheten var nedlagd men verkade istället vara en lokal för tillfälliga utstälhiingar av konsthantverk. Mitt i byn fanns en vägkorsning och detta var vägen mellan Ödeshög och Tranås, byggd någon gång på 1930talet. Vid denna korsning låg en annan byggnad som man med anledning av den nedre våningens fönsterstorlek kunde ana att det även här hade förekommit någon typ av affärsverksamhet. Flertalet av de övriga byggnaderna i byn var bostadshus några med tillhörande uthus, något stall och en relativt stor ladugård. De flesta bostadshusen såg ut att vara byggda någon gång i slutet av 1800talet eller under första hälften av 1900talet.. Något hus kunde till och med vara äldre. Flertalet verkade vara bebodda. Boet har ett byalag sedan några år tillbaka och dess dåvarande ordförande Roger Silver kan förtälja att det mycket riktigt funnits två affärer och dessutom två caféer, poststation, telegraf, mejeri, smedja, sågverk och en borstfabrik. Den sista av alla dessa verksamheter upphörde någon gångi slutet på 1980talet. Boet hade alltså varit lite av en metropol för den här delen av Holaveden. Men så hade antagligen samma sak drabbat Boet, som drabbade så många andra bysamhällen i vårt land, att handelsbodar lades ned och verksamheter som mej en'rörelsen rationaliserades. Bilen blev allt mera vanligt förekommande hos gemene man och billiga stormarknader öppnades utanför de större centralorterna. Utvecklingen var den samma i hela västvärlden. Det var nu vid detta möte med en by som från början med all sannolikhet hade varit en kungsgård och Som står omnämnd i en källa redan på 1300talet, som mitt intresse väcktes. Vad hade hänt under alla dessa år från det att Sigrid Kettilsdotter som på 1300talet skänkte sin gård till Vadstena kloster och fram till idag? 2 Ödeshögs kulturnänmd. I Rökstenens bygd. (Ödeshög 1976.) Sid. 59. / , (3 1.2. METOD, FORSKNINGSLÄGE OCH kÅLLOR. \ ...4 Det visade sig ganska snart att min självpålagda uppgift med att utforska Boet var ett riktigt detektivarbete. Det var som att försöka lägga ett jättelikt pussel där man fimnit en bit här och en bit där och där det dessutom fattades bitar också. Men utifrån de bitar som' jag hade 'fått ihop tyckte jag mig ändå kunna urskilja ett ganska intressant mönster, som nog kunde vara värt att sätta på pränt. I synnerhet då det mig veterligen inte finns någon som tidigare har forskat om enbart Boets utveckling tidigare. Detta är inte någon heltäckande beskrivning över Boets fullständiga historia. Flera epoker har blivit utelämnade på grund av att det helt enkelt har varit för svårt att hitta underlag eller att det helt enkelt saknas för 'dessa perioder, detta gäller särskilt de tidiga århundradena. Kanske någon annan kommer att kunna fylla i dessa tomma luckor? I ag har på så sätt lämnat utrymme för vidare forskning om denna bygd. Om någon i framtiden skulle känna sig hågad att ta upp detta ämne, så finns här kanske grunden och förhoppningsvis inspirationen till en djupare forskning. I första hand har material ñ'ån Landsarkivet i Vadstena kunnat användas. Främst då mantals och folkbokföringslängder som har visat hur Boet har varit befolkat under hela 1800talet. Vidare har jordeböcker genomgåtts för att klarlägga vilka skattepålagor som förekommit och till vilka skatten betalades. I uppbötds och lagfar'tsprotokollen har ägandeförhållanden för gårdarna kunnat eftersökas. Bland alla dessa olika offentliga arkivdokument som ñmnits att tillgå har det inte varit möjligt att läsa alla, utan endast vissa stickprov har kunnat tas. Detta gör att någon heltäckande bild över ägande och boendeförhållandena i Boet inte har kunnat ges med undantag för slutet av 1700talet och gott nog 1800 och 1900talet. Lantmäteriverket i Gävle har en geometrisk ägaravmätning ñån år 1639 över ”Boots kronohemman, Åby socken” vilken de var vänliga att tillsända mig en kopia av. / På Lantmäterikontoret i Linköping finns Storskiñeshandlingama för år. 1773, själva kartan saknas tyvärr, men det tillhörande protokollet är utförligt och tydligt skrivet och har kunnat användas i denna uppsats. Laga skiñes karta från år 1845 finns glädjande nog iLantmäten'ets .arkiv och till den även tillhörande protokoll. 3 Vad avser den period då gården Boet tillhörde Vadstena kloster, har LarsArne Norborgs bok ”Storföretaget Vadstena Kloster” .varit till stor hjälp. 1900talets församlingsböcker ñnns på pastorsexpeditionen i Ödeshög där Stora Åby sockens församlingsarkiv numera förvaras. Här fanns det underlag som kunde ge svar på när Boets uppgång, befolkningsmässigt ägde rum. Här står också vilka yrken befolkningen har haft och man kan då få en bild av vilka företag som har etablerats. Samtidigt med detta material över befolkningen har boken Sveriges Bebyggelse över Sveriges städer och landsbygd, Östergötlands län varit till stor användning då den redovisar alla befintliga byggnader i landet 1948, då boken utgaVs. Här finns inte bara bilder över byggnaderna utan även tomtareal, taxeringsvärde, byggnadens användningsområde, byggnadsår, ägare, eventuella tillhörande ekonomibyggnader, kreatursinnehav mm. Vidare har en del personer som har anknytning till byn blivit intervjuade. Bland annat Roger Silver som var ordförande i Boets byalag då jag började min förskning om byn och fd., lanthandlare KarlErik Rydbeck, nuvarande byalagets ordförande JanOlof Gustafsson och hans far Olle Gustafsson. Sievert Jakobsson, lantbrukaren som idag brukar just den mark som innefattar det område som jag har forskat i, alltså själva bynBoet, hör också till dem som har blivit intervjuade. 2. FRÅGESTÄLLNINGAR. De frågor som jag velat få svar på är: Har bebyggelsen och markanvändningen förändrats? I så fall hur? Hur har det sett ut befolkningsmässigt? Vilka har varit brukare och/eller ägare? " När kom den stora befollmingsökningen i byn? Vad har förändrats med åren? ; i 3. DEFINITIONER AV NÅGRA NAMN. ,. \ ..4 BO. Det står inte klart uttalat i någon källa att gården skulle ha varit en kungsgård, men en av teorierna är att man redan av namnet kan förstå att så skulle vara fallet: Ordet ”Bo” betecknar i de fomsvenska och medeltida lagarna en förvaltningsgård inom ett större jordagods. I'östgötalagen talas om flera bo som ”Uppsala Bo”, ”Stavs Bo” med flera, som alla betecknar att de varit godskomplex som antagligen innehades av kungen, en jarl eller av en biskop. 3 I donationsbrevet, som citeras på första sidan, kan man se att gårdsbeteckningen här skrives ”Bo” som sedan har utvecklats till ” Bot”, ”Boot” och ”Boo” fram till dagens ”Boet”. BARKABODAHULT. I inledningens donationsbrev står det också att ” gården Bo iBarkabodahult i Åby socken' Lysings härad ...” doneras till klostret. ' Bo, Åby och Lysing går alla att lokalisera geografiskt men däremot finns inte Barkabodahult utsatt på kartan och är inte heller nedtecknat i någon källa efter detta. . Harry Bergenblad som är artikeliörfattare till ”Holaveden i historisk belysning” i boken ” I Rökstenens bygd ”, har en teori som kan vara intressant att omtala. Han menar att Barkabodahult kan ha varit ett medeltida storgods och att gården Bo då skulle _ha varit huvudgården. Han har också funderingar om det kan ha varit ett Uppsala bo, då gården Uppsala ju fortfarande ligger granne med BoetT I ett ”Uppsala bo” tog kungen en tredjedel av avkastningen i anspråk och häradet de andra två tredjedelama.4. Harry Bergenblad skriver också i sin artikel att man på ortnamnsarkivet i Uppsala inte har några upplysningar om detta namn och att inte heller annan undersökning har givit resultat.5 3 Jan Paul Strid. Riksantikvarieamb. Kulmrlandskapets språkliga dimension. Ormamn. Sid. 1 10. 4 Ödeshögs kulturnämnd. IRökstenens bygd. Sid. 59. 5 Ibid. Sid. 59. / L 0 Barkabodahult är en sammansättning av tre namn. För att finna platsens ursprung kan kanske ett försök till ortnamnsförklan'ng vara till hjälp. . Enligt boken ”Ortnamn i Östergötland” skriven ;v Gösta Franzén ñnns ingen förklaring till ”Barka” men den enklaste förklaringen torde vara att man åsyftar barken på ett träd, eller ett egennamn. Man kan också avse fartygstypen ”bark” men den tidigare förklaringen torde vara mera trolig med anledning av platsen placering, mitt inne i skogen och med flera mil till öppet hav. Slutleden boda är ett vanligt förekommande namnled i stora delar av vårt land, och hänsyftar till omfattande nybebyggelse. I Östergötland har 'ofta denna slutled blivit reducerad till bo. En annan betydelse kan också vara det gamla ordet bodh, som betyder förvaringsbod eller en plats för tillfällig vistelse, bod eller koja.6 I ”Boda” är också enligt boken Kulturlandskapets språkliga dimension ett narnnelement som förmodligen är knutet till utnyttjandet och kolonisationen av utmarken.7 Vidare kan man i denna bok läsa vidare att slutledåhamn på boda och även bo har använts sedan lång tid tillbaka och att det då inte var bebyggelsebetecknande.8 Den sista slutleden hult markerar att den tillskrives trädnamnen och betydelsen är här ”avslaget trädstycke”.9 Vilket kan förstås som uppröjd mark eller kalhygge. Båda slutledsnamnen hör till Östergötlands äldsta. 10 Slutsatsen som kan dras av detta försök att lokalisera platsen genom denna namnförklaring är att Barkabodahult har betecknat ett större område som röjts för nybebyggelse och namnet användes antagligen endast under en kortare period. Därefter har förmodligen namnen på de bebyggda gårdarna och byarna tagit över som geografisk beteckning och namnet ”Den nyröjda utmarken” har dött ut. 6 Gösta Franzén. Ortnamn i östergötland (Kristianstad 1982.) Sid. 48. 7 Jan Paul Stn'd. Kulturlandskapets språkl. dimension. Sid. 78 och 83. 8 Ibid. Sid. 78 9 Ibid. Sid. 70. W Gösta Franzén Ortnamn i Östergötland. Sid. 5354. HOLAVEDEN. r \ .44 Iforna tider var det vattenvägarna som förenade medan land och framförallt svårforcerade skogar åtskiljde människor. De stora skogarna Tiveden och Kolmården bildade naturliga gränser mellan Svealand och Götaland. Holaveden var ett viktigt gränsfaste för ÖStergyllen, den bördiga slätten i Östergötland, och en gränsskog mellan Småland och Östergötland. Här har också under historien utspelats flera slag, då ñenden hade svårt för att försvara sig i de täta och mörka skogarna, så som under Daniel Rantzaus fälttåg i Småland och Östergötland i krigen mellan Danmark och Sverige. Vidare har här skett flera drabbningar under Dackeupproret. Holaveden med sin avskräckande, vilda natur skrämde många som kom resande söderifrån och skulle vidare norrut. På 1200talet anlade munkarna från Alvastra en själastuga till Magnus Ladulås ära. Han hade varit generös och gynnsam mot dessa munkar. Denna själastuga skulle fungera som en krañgivande ”källa” då deoresande skulle vidare in i den mörka Holavedsskogen. På medeltiden uppfördes också ett kapell vid Uppgränna i Småland, till glädje kanske främst för pilgrimer som var på väg till Vadstena men sannolikt också för andra resande. Den gamla ”Eriksgatan” gick genom Holaveden och det var där som smålänningarna mottog den nye kungen av östgötarna. ' Dagens Holavedenär inte så vidsträckt som på medeltiden. Då sträckte den sig ända ned till Jönköping, Eksjö och Vimmerby i söder. I norr började gränsen den bördiga marken tog slut på östgötaslätten och då Alvastra kloster började byggas på 1000talet ansågs det att det låg mitt i Holaveden. Det finns det olika uppgiñer i olika källor om vad gränserna i öst och väst gick, men den vanligaste är ñån Vättern till Sommen. Den öst västliga riktningen stämmer ungefär med dagens gränsmarkering av Holaveden, men den nord sydliga gränsen har krympt betydligt. Tre härader innefattas: Göstrings, Lysings och norra Vedbo samt den nordliga delen av Säby socken. n n Sigurd Pira. Gamla färdevägar och kultställen i Holaveden. Tranås 1923. 4. GÅRDEN'BQETS UTVECKLING FRAM TILL VASATIDEN. 004' 4.1, ÃTTEN PUKE. Sigrid Kettilsdotter, som omnämnes i inledningen, var dotter till Kettil Ragvaldsson / Puke.12 Ätten Puke var en storbondesläkt, deras vapen var en uppvänd vinge. Ragvald Puke blev dubbad till riddare år 1297. Hans söner bla. Kettil och Holmger, Sigrids far och farbror, blev båda dubbade till riddare år 1336, i samband med konung Magnus Eriksson kröning. . Ragvald hade ytterligare två söner Filip och Folke, man vet att Filip var kansler och senare riksråd åt kungen. Dessa bröder ägde gods på ett flertal platser i Östergötland också i Lysings härad.13 Flera utav dessa gods eller gårdar hade de blivit tilldelade av kungen för ”trogen tjänst”. Kungen hade alltså flera gårdar i Östergötland som stod under kunglig förvaltning, dessa delade kungen ut till trogna medarbetare som tack för deras insatser i riddaryrket. Man vet också att vissa av dessa gårdar låg i Holaveden. Det kunde tänkas att just Pukeslälcten fick gårdar tilldelade i Holaveden just på grund av att de redan tidigare ägde gårdar där. 14 I ett annat brev som finns bevarat skriver Konung Magnus 15 den 22 juli 1321 att Holrnger Puke, Sigrids farbror, blir tilldelad flera gårdar i Holaveden. Ur brevet kan man lokalisera gårdar som Långeberg, Trehörna, Hemmingsby, Anderstorp och Bergsjö. 16 Platser som än idag ñnns och där vissa har vuxit ut till byar. 12 Riddarhusdirektionen. Folke Wemstedt Äldre svenska Frälsesläkter. sid.177181. Puke av H.Gillingstam. 13 Lysings härad omfattar i stort sett hela Holaveden, som är ett område som sträcker sig ifrån Smålandsgränsen i söder, norrut inkl. 5%. Åby, Ödeshög, Rök, och södra delen av Omberg. 14 Ödeshög kulturnämnd IRökstenens bygd. Ödeshög 1976. Sid. 59. 15 Konung Magnus var endast ett gossebarn vid denna tiden och brevet har därför undertecknats av hans moder Ingeborg, ärkebiskopen och flera rådsmedlemmar. 16 Ödeshögs kulturnämnd. I Rökstenens byggd. Sid. 60. _/ [v . Man vet också att Filip Puke, en annan av Sigrids farbröder, tidigare samma är också hade förlänats några gods av Kungen. v Man kan anta att Sigrid Kettilsdotter hade ärvt sin gård av sin far eller av sina farbröder, och det är troligt att just Boet kan has/ant en av dessa ”kungsgårdar”.17 Hon skänkte alltså gården'Bo till Vadstena kloster år 1368. Man vet också att flera av medlemmarna ur ätten Puke skänkte sina gårdar till antingen Vadstena kloster eller till Alvastra kloster. De flesta medlemmarna i ätten ligger också begravda i något av dessa kloster. Nu kan man kanske undra varför hon just skänkte sin gård till Vadstena kloster då det var vanligare att man från Lysings härad donerade till det närmaste klostret, Alvastra. Kanske kan anledningen vara att hon var kvinna och att Vadstena var först och främst ett nunnekloster. Vadstena kloster var också ett adligt jungñ'ustiñ, där ogifta kvinnor av adlig börd ñck uppehälIe och bostad. Kanske ville Sigrid Kettilsdotter, själv av adlig börd, stödja just detta kloster.18 17 Ödeshögs kulturnämnd. IRökstenens bygd Sid. 59. 10 4.2. BOET KLOSTERHEMMAN, VADSTENA. ' r Q Det vari stort sett hela den tidens aristokrati som skänkte gårdar till Vadstena kloster. Oña var det donatorer ur. stormannaätter som innehade viktiga ämbeten och förtroendeposter i riket. Det förekom också ett stort antal donatorer ur lågñ'älset. Men även präster, borgare och en och annan bonde ville vara med och skänka gods eller gårdar till kloster. Det var också vanligt att man donerade egendomar till kyrkor. Anledningen till att så många testamenterade sina rikedomar var att man trodde att man skulle på så sätt erhålla syndernas förlåtelse och göra sin själ salig. Man kunde då försäkra sig om att det lästes själamässor, vilket skulle underlättade den avlidnes liv efter detta.” Vadstena klosteregendom växte härigenom och blev till ett jättelikt godskomplex, sannolikt ett av de största som någonsin existerat i vårt land. I början på 1500talet ägde klostret omkring 1000 landbog'å'lrd'cm20 Att vi idag kan veta så mycket om jordegendomarna beror på att stora delar av klostrets jordeböcker, samt andra handlingar som gåv0, bytes, köpe och pantbrev ñnns bevarade på Riksarkivet i Stockholm.. Huvuddelen av gårdarna låg i Småland och i Östergötland och här främst på östgötaslätten. Men _ocksåi de kringliggande landskapen som i Västergötland, Sörmland och i Närke var godsbeståndet stort. Halland, Värmland, Västmanland, Uppland, Dalarna och Norrbotten var andra landskap som Vadstena kloster innehade gods i. Hur drevs då dessa gods? I Vadstena klosters jordeböcker står detuom två typer av gårdar nämligen, Avelsgårdar och Landbogårdar. AVelsgårdarna var de som låg i närmast anslutning till klostret. De drevs med hjälp av dagsverksbönder eller lönearbetare. 18 Den Svenska Historien del 4, sid 54. Uppgörelsen m. Kyrkan av Jerker Rose'n. 19 Den Svenska historien. Del.4. sid 72. 11 Landbogårdar var det stora flertalet av gårdarna. De var utarrenderade till avradspliktiga landbor, dvs. de skulle betala hyra för gården. Det förekom också att dessa gårdar var utlejda till frälsemän, vanligen då vänner och välgörare till klostret. i. Det var landbogårdama som hade störst ekonomisk betydelse för klostret. 9 I Östgötalagen finns det bla. stadgat vilka skyldigheter och tjänstbarheter som åvilade en landbo. Nämligen att denne skulle årligen utföra två dagsverken, samt hålla tre hus, lada, sädesbod och nöthus. Den mest detaljerade föreskrivningen för landbor hittar man i början på 1400talet. Antalet dagsverken var här 8 stycken om året, årligen skulle de upprätta gärdesgård, lägga tak, dika, ge husbonden en tunna öl, hålla hans syssloman med mat och hästfoder, samt att göra en körsla dit husbonden ville.21 För Vadstena klosters landbogårdar gällde att de närmast belägna gårdarna ñck utföra dagsverken, de fick då i gengäld befrielse för penningavraden men kunde i stället få betala ”småskatt”_till huvudgården. Denna ”småskatt” kunde bestå i smör, öl, ostar, höns, lamm, bröd, ägg och dylikt. Gårdar belägna längre bort från Vadstena fle oftast betala sin avrad i form av kom och penningar. Närmast under abbedissan med generalkonfessoms och konventets samtycke anställdes en ”allmännelig sysslomän”. Han skulle tillsammans med två andra sysslomän indriva avraden från landborna, samt upprätta jordebok, skn'va nytt mantal eller hålla husesyn inför en ny landbo. Den första sysslomannen hade i första hand Östergötland som sitt upptagningsområde, medan de två andra hade de övriga landskapen.22 Med denna förenklade beskrivning av Vadstena klosters godsförvaltning kan man försöka att bilda sig en uppfattning om hur gården Boet faller in i pusslet. Av allt att döma har det varit en landbogård, som har haft tillräckligt stort avstånd från huvudgården och därför inte behövt göra några dagsverken, men fått betala sin avrad i kom och pengar. 2° Ibid. sid.73. 21 LarsArne Norberg. Storföretaget Vadstena kloster. Lund 1958. 22 . Ibld. 12 4.3. ÖDEGÅRDAR. På 13 50=tafet drabbades hela Europa av en agrarkris. Den främsta anledningen till denna kris anses vara Digerdöden, men även andra orsaker anses vara vållande såsom krigshärjningar, 'andra Hera tillsammans samverkande orsaker som avfolkningen av landsbygden på grund av att stadsnäringar som handel och hantverk lockade bönder till städerna. Klimatförsämring och utsugning av jorden på grund av alltför långvarig och intensiv brukning var ytterliggare andra orsaker till den agrara krisen som ledde till att gårdar blev öde.23 Detta drabbade också Vadstena kloster som fick känna på en inkomstreducering pga. ödeläggelsen och stora insatser gjordes för att upphäva detta. En betydande sänkning av avraden inträñ'ade. Spannmålsavraden kom att ligga omkr. hälften av det ursprungliga värdet. Klostret ville antagligen inte vara någon hård herre och lägga på landboma alltför stora bördor och pålagor, risken kunde ju också vara att gården då lämnades öde. I Det behövde inte alltid betyda att bara för att en gård var öde så hade inte klostret några inkomster av den. Ödegårdar kunde utarrenderas eller utnyttjas av kringboende bönders boskap. I Östergötland var ungefär hälften av de öde gårdarna belägna i skogstrakterna som i Ydre, Kinda, på Holaveden och i Östergötlands bergslag.24 Mot denna bakgrund torde det med stor sannolikhet ha varit så att Boet har varit öde, åtminstone under en tid under denna agrarkris. 23 Janken Myrdahl. Medeltidens åkerbruk. 1985. 13 5. BOET UNDER REF ORMATIONEN OCH TIDEN SOM KRONOHEMMAN. . »g .44 g 5.1. VASATIDEN. Efter att Gustav Vasa blivit Sveriges kung 1523, började han att avveckla katolicismen. Kloster lades ned, deras och kyrkans egendomar konñskerades av kronan. Många kyrkor och kloster revs också, speciellt några belägna i närheten av Vadstena där Gustav Vasa började att bygga sitt slott. Det var cisterciensennunkamas kloster i Alvastra, dominikanerklostret i Skänninge och Allhelgonakyrkan i Skänninge som revs och ñån dessa byggnader togs sten till slottsbyggnationen i Vadstena.25 'Birgittinerordens kloster i Vadstena var det kloster som fick tortleva längst av alla i Sverige. “ Detta berodde på att det hade starkt stöd av adeln, just för att det var ett adligt jungñ'ustift. 1549 fordrevs munkarna, och först 1595 blev nunnorna tvungna att lämna klostret. Klostrets förrnögenheter blev då beslagtagna av kronan.26 Det var Gustav Vasas son Karl IX som, när han grep makten, tog till hårdare tag mot katolicismen och lät stänga Vadstena kloster, .landets sista.27 Eñer dessa händelser blir Boet en gård som tillhörde kronan istället för Vadstena kloster.. Sannolikt drevs den på liknande sätt, med en landbo som brukade jorden. Skillnaden var att skatten hädaneñer skulle betalas till kronan istället för till klostret. 24 Norborg, sid 124. 25 Den Svenska Historien .Del 4. Katolicismens avveckling sid.5355. 25 Ibid. Sid. 5455. 14 . 2 5.2. GEOMETRISK ÄGARAVMÃTNING 1639 28 OCH BOET SOM «_ KRONOHEMMAN. J.. Den statliga lantmäteriverksamheten inrättades i Sverige 1628. Dess förste chef var Andreas Bureus, han tillhörde den kända släkten som gjorde viktiga insatser för svensk kultur och vetenskap under stormaktstiden. i En geometrisk karta är en storskalig karta. På 1630talet gjordes dessa över byar och gårdar för att levereras in till Räkningskammaren i Stockholm, för att de skulle få ett begrepp om hur det stod till med jordbrukets resurser ute i landet. 29 På Boets geometriska karta ñån 1639 ( se karta 1, längst bak i uppsatsen) står den enskilda ' hussymbolen för att markera var bebyggelsen har legat. Nu har Boet blivit kronohemman och jorden var kronojord och ägdes av kronan och en landbo brukade den.30 Den brukades alltså på ungefär samma sätt som då den var frälsegård under Vadstena kloster, men nu var det staten som var ägare. Lantmätaren har markerat fyra ägoslag på kartan ( utmärkt B, C, D och E på kartan). Den uppodlade åkern har varit ganska utspridd i flera små täppor i ängsmarken. De odlingsbara jordbitarna verkar noggrant ha tillvaratagits. På kartan står det också, A Boot kronohemman och visar där en hussymbol for att markera var gårdsbebyggelsen låg. 27 Behre. Larsson. Östberg. Sveriges historia 15211809. (Stockholm 1985) sid. 5758. 28 Lantmäterikontoret i Gävle. Geomenisk ägaravm. 1639. Boet, Åby socken. Lysings hd. 29 Claes Tollin. Riksantikvarieämbetet. Ättebackar och ödegärden.. Uppsala 1996. Sid 1 113. 30 Lindkvist. Ågren. Sveriges medeltid, sid.30. 15 B,C och D är åkergården, man kallar de olika gärdena for B Östergårdet, C Västergårdet och i D Södergärdet. Siñrorna efteråt anger hur mycket avkastning man beräknade att få ut per år inom varje enhet. Oftast var detta angivet i tunnor, dvs att på B Östergårdet skulleman '\ kunna få ut 4 1/2 tunna råg per år vilket motsvarar ytmåttet tunnland, alltså vilket i dagens mått skulle ungefär motsvara 2 hektar.31 B är ängsmarken. Här beräknade man att man får ut 20 lass hö. Både på ängsmarken och i åkerjorden kan man på flera ställen se hur jordmånen var, på åkermarken är det väldigt svårt att tyda mer än att det har varit någon typ av mylla, kanske står det svartmylla vilket är en vanlig jordmån i detta område. På den geometriska kartan ser man också hur lantmätaren har ritat ut gärdesgårdarna. Det står till slut längst ned i texten att 7' Inga flera lägenheter förutan skog eller utmar Vilket betyder att man inte hade någon enskild skog eller utmark. På denna tid kunde man använda .. sig av den allmänna skogen, då man ville hämta virke eller andra förnödenheter. Om man går framåt ett stycke i tiden och jämför med Laga Skiftes kartan från år 1842 ( se karta 2 längst bak i uppsatsen) verkar bebyggelsen ha haft samma läge då som den fortfarande har idag. På den geometriska kartan visar det bara ett hus, men det är bara symbolmässigt utritat for att markera var bebyggelsen låg. I själva verket har det funnits, flera bostadshus, sädesbod, lada, fahus och kanske flera små förrådshus. På flera ställen i ängsmarken finns det markeringar för små bergsknallar. Marken är ganska karg och stenbunden än idag och terrängen är starkt kuperad vilket är ett ganska vanligt på flera platser i Holaveden. 31 Riksantikvarieämbetet. Ättebackar och ödegärden. Uppsala 1996. Sid.12. 16 6. GÅRDEN BOET BLIR SKATTEKÖPT 1761 .OCH 4 STORSKIFTET 1779. “ ' 6.1. SKATTEGÅRDEN BOET. År 1761 den 7 mars blev gården Boet, enligt 1825 års J ordebok, skatteköpt till hälñen av Jonas Andersson och till 1/4 av Måns Jönsson och 1/4 av Sven Eliasson for tillsammans 250 riksdaler.32 Boet hade ett mantal där ägarfördelningen över detta mantal var enligt ovan.33 Det blev då ”ryttmästarens fördels och hästhemman på kavalleriet och Vadstena Kompani.” 3.: Eller som det står att läsa i Jordeboken för 1825 att Boet i skatt fick betala 6 ”årliga hästar” och att det var som det står till ”Linköpings Compani af Östgötha Infanteri eller kungliga lzsta Lif Grenadiers regementet. Samt till ryttmästarens vid Östgötha kavallen' kungliga 2:a Lif *'*Grenadiers regementet och Wadstena Compa '”_35 Om man jämför med mantalslängderna för år 1773, alltså 12 år efter skatteköpet, hade Boet också då 1 mantal och tre gårdar. Jonas Andersson tituleras här som nämndeman och är fortfarande ägare till 1/2 mantal. Likaså är Sven Eliasson *Ai ägare, men nu kan det vara Måns Jönssons son, Jonas Månsson som har tagit över den tredje gården och den tjärdedelen.36 32 Landsarkivet i Vadstena. Östergötlands länsstyrelse, Landskontoret GIIIza nr. 74, Jordebok 1825 33 Manta] är en skatteläggningsterm, och talar om vilken skatteförmåga myndigheterna bedömt gården till. 34 Riksarkivet. Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden. Östergötland 3.e delen, sid 5758. Stockholm 1946. 35 VaLa. Östgtl. Länsstyrelse, Landskontoret Gl'II:a nr 74. Jordebok 1825 36 VaLa.. Östgl. Länsstyrelse, Landskomoret EHI:a 29, Mantalslängd 1773. Lysings hd. St. Åby sn. 17 6.2. STORSKIFTET 1779. »P Storskiñet i Sverige började ungefär i mitten på 1700talet. Tidigare hade man haft solskiñe ' ( det vanligaste ) eller bolskiñe, vilka båda innebar att man hade sina åkertegar utspridda på flera ställen. Det kunde vara vanligt att man hade så många åkertegar som upp till 50 stycken. Fördelarna med detta var att det blev rättvist för alla i byn. Alla fick en bit av de olika jordslagen och att avståndet till tegarna var lika för alla. Nackdelarna var att kollektivet hade kontroll över den enskilde individen då man inte fick företa sig någonting utan att först ha kommit överens i byalaget. Syftet med storskiñet var nu att sammanföra dessa utspridda åkertegar till så få som möjligt, för att öka jordbrukets eñektivitet. Oftast var det inägomarken ( åker och äng) som skiftades, men det förekom också att utmarken( skogen ) skiftades speciellt där byarna hade I gemensamma utmarker. Detta för att skogsbruket skulle bli bättre. I de flesta fall förekom ingen sprängning av byarna vid storskiftet, dvs. att man flyttade ut flera av bostäderna från byn, om det inte var någon som så Önskade. Här nedan följer en redogörelse för hur storskifret gick till i Boet. Som tidigare nämnts så finns tyvärr inte själva kartan på lantmäteriet varken i Linköping eller i Gävle. Så enbart protokollet har fått utgöra underlag. Om man jämför med mantalslängderna från 1773 i föregående kapitel ser man att ägarna är desamma som i Storskifteshandlingarna.37 Dessa är utfärdade 1778 den 26 februari. Det var alltså tre gårdar som ingick. ( Se föregående kap.6. l. angående namn och mantalsfördelning.) Ur protokollet kan bl.a. följande läsas: 37 Lantmäterikontoret, Linköping. Laga storskiñesdelnkana från lantmäteriet nr. 46 över kronoskattehemm. Bot i Åby sn. Lysings hd. 18 / Jonas Månsson var ”mellanbonde” och klagade över för lite utrymme och ville få sin byggnadstomt utvidgad, samt att det enligt lag och förordningar var fara för eldsvådor vid för tätt boende. ”Mann och ladugårdhusen var nära tillsammans och även belägna om varandra” skriver lantmätaren i protokollet. Vidare skriver han att ”byggnadstomterna blev med tillräcklig storlek delte till var och en efter proportion, i norr och söder. De bebodda stugubyggnaderna med flera hus som kunde undvikas blevo för var och en på sin tomt orubbade”. Dock verkar det som Sven Eliasson blev lidande för att hans hus flyttades till en bergig och eländig tomt. Han beviljades därför ersättning i det samfällda ( gemensamma) kobetet med 6 kappland ( = 926 kvadratmeter).38 Av handlingarna kan man utläsa att det endast var nämdemannen Jonas Andersson som fick bo kvar. Här sprängde man alltså byn i samband med storskifcet, vilket var ganska ovanligt. Eftersom två av byggnadstomterna måste flyttas behövdes ny väg anläggas och bron över bäcken flyttas. Man bestämde därför att jordägama samfälligt skulle iståndsätta detta inom tre 0 o C ar. Jonas Månsson fann sig lidande av att ha fått sig tilldelat för lite ängsmark. Istället som ersättning för detta fick han i stället 25 alnar ( ca. 14 meter' )39 av 'nämndemannens åkerskifte. Efter delningen fick Jonas Andersson sin del i Norr och i Öster. Jonas Månsson och Sven Eliasson fick sina delar i Söder och Öster. Väster om gården låg det kärrängar som kallades ”Mader och Mahagar” med detta menade man antagligen madvall, som var benämningen för sank äng. Dessa sanka ängar kunde vanligen uppodlas efter att utdikning skett. Den totala arealen, inkl. gärden, ängar, betesmark och mahagar var 140 tunnland och 14 kappland. 40 I denna summa ingick också en soldatåker på 17 kappland med dito äng med lövskog på 3,8 kappland. V33 Riksantikvarieämbetet. Ättebackar och ödegärden.(Uppsala 1996) sm. 14. 39 Riksantikvarieämbetet. Ättebackar och ödegärden. Sid. 14 40 Ett tunnland= ung. 0,5 ha. Ett kappland = 154,3 kvadratmeter 19 / ' D Åkermarken bestod av lerjord, på någon åker med god leijord och på någon med något hårdare. I medelår ger åkern 45 kornets än'ng d.v.s. sådde man ettkorn, så kunde man sedan skörda 4 5 ggr. så mycket. Äkern var fördelad i tre gården. Dessa åkergärden var i 2skiftelag, vilket antagligen skall förstås som 2skifte. Vilket innebär att åkern ligger i träda vartannat år. I storskifteshandlingsprotokollet står det också att det inte tillhör någon tirnmerskog till hemmanet, föga lövskog. Detta medförde att befolkningen måste hämta sitt behov av virke från allmänningen. Halvgården, gården med 1/2 mantal, innehade en skvaltkvam som till husbehov kunde nyttjas vår och höst. ' Nämdemannen Jonas Andersson lovade också sina grannar ñ'i väg till sin vattenkälla.41 Oña blev bönder oense vid dessa sldftesförhandlingar, vissa kunde känna sig orättvist behandlade. Så verkar inte ha varit fallet med bönderna i Boet. De verkagha kommit ganska bra överens med storskiñets genomförande, de få omständigheter som uppstod verkar ha blivit lösta till belåtenhet. Självklart har lantmätaren, här liksom på andra ställen, varit till stor hjälp vid fördelning av tomter och jordlotter och hjälpt till för att undvika orättvisor. 41 Lantmäterikontoret Linköping. Storskifeteskarta nr. 46. 20 / 7 BOET FÅR GÄSTGIVAREGÅDRDOCH LAGA SKIFTE. 7.1. GÄSTGIVAREGÅRDEN. År 1800 ñnns det nu 4 gårdar i Boet. Jonas Månsson, som vid storskiñet var den som var ”mellanbonde” och klagade' över att han hade för liten byggnadstomt vid storskiftet levde ännu är 1800. Men i de övriga gårdarna verkar det enligt namnen vara sönerna som har tagit över.42 Eftersom det nu är fyra gårdar kan man anta att två söner i någon gård delat upp den sinsemellan. Varje gård är nu på 1A mantal. Jonas Månssons äldste son hette Samuel och år 1800 benämnes deras gård som Gästgivaregården.43 De äger då 1A mantal var. För att undvika den då så vanligt förekommande våldgästningen som i vissa fall kunde länsa en bondes hela vinterförråd togs det redan på Erik XIV:s tid ett initiativet till att gästgiveri och I skjutsväsende skulle ñnnas vid landsvägama. Senare på drottning Kristinas tid, 1649 . utfärdades en förordning att det skulle ñnnas en gästgivare på ungefär varannan mil uteñer landsvägarna. Först med Kungl. Majtzs gästgivarordning 1734 kunde de ta betalt efter enhetliga och offentliga taxor.44 Dessa gästgivare hade skyldighet att hålla hästar till resenäremas förfogande, samt att sörja för tillgång på mat och logi. En fast taxa användes som kronan hade bestämt. Man kan förmoda att någon gång mellan storskiftet 1777 och fram till 1810 då gästgivaregården första gången omnämnes i mantalslängden var den tid då den började drivas i Boet. En pusselbit fanns i ett protokoll ñ'ån en extra sockenstämma med Åby församling den 27 mars och 16 april 1815 där det står att Gästgivaren Anders Jonsson i Boet ikläder sig 42 VaLa Folkbokföringslängder. SL Åby sn. AI:1. Boet. 43 Ibid. AI:2 44 Den svenska historien del. 11. Reseliv och gästgivargårdar sid. 148153. 21 /, i borgen för torparen Jonas Andersson på Hallerby ägor (gränsar till Boets ägor).45 Av detta kan man dra slutsatsen att Jonas Månssons yngre son då hade tagit över och drev gästgivaregården. Han var antagligen också'en betrodd nTan då han kunde gå i borgen för en 9 granne. En annan sak som jag hittade om Boets gästgivaregård från 1823 är en förteckning över de reservskjutsar som förekom. Här står att Boet hade 2 egna hästar till skjutsama, samt 6 referens hästar. Dessa hästar togs från de anslagna reservskjuts hemmanen Prästtorp och Bäck. Dessa bägge gårdar ligger direkt grannar med Boetfi'6 I den närmaste omgivningen var det bara Ödeshög och Stora Åby som också hade gästgivargårdar i Holavedsområdet.47 45 VaLa SLÅby KlzaZ. Sockenprotokoll. 46 VaLa Östgtl. Länsstyr. Landskansliet. Eva:2. 17791813. Gästgivexihandlingar. “7 VaLa EIb:2.Kronofogdehand1ingar. 22 7.2. LITE OM BEFOLKNINGEN FRÅN TIDIGT 1800TAL OCH FRAM TILL LAGA S'KIFTET 12745.* e Samuel Andersson en man som nämnes första gången 1810 står år 1815 som riksdagsman i kyrkoböckerna.48 Han ägde % mantal i Boet men bodde själv i Barkaby. Gårdeni Boet har han arrenderat ut. Han står därefter med i varje mantalslängd tom. år 1830.49 Det verkar vara många som får förtroendeuppdrag av bönderna i Boet. År 1827 har Gästgivaren Anders Jonsson ( som jag tidigare nämnde gick i borgen för sin granne ) nu blivit nämndeman.50 I åren mellan 182730 fanns här också en häradsdomare som hette Peter Andersson, antagligen son till Anders Jonsson, som enl. kyrkoböckema hade en son Peter Gustaf.51 Det tillkom inte några nya invånare i Boet förrän något av åren mellan 183 640 då för första gången en torpare nämns i kyrkoböckerna for Boet, han hette Nils Engberg.52 I åren mellan 184143 flyttade ett ungt par som heter Sääf 53 in i byn och de kom att bo kvar i många år, ända fram till år 1901 då de flyttade till Vireda, eñer att de först hade bott på undantag en tid. 54 Paret ñck inga barn. 48 Ibid. Folkbokf. St.Åby sn. A123 49 Ibid. AI25 5° Ibid. A124. 51 VaLa.F01kb0kf. A15. 52 Ibid. AI:6. 53 Ibid. AI:7. 23 7.3. LAGA SKIFTE 1845. _ ,\ f Laga skifte var ett riksdagsbeslut som togs 1827 och ersatte storskifte och enskiñe. Det var inte så hårt som enskiñet, där man endast ñck ha en samlad ägolott. I laga skiñet fick man ha upp till 3 stycken ägolotter utspridda. Men liksom vid enskiftet sprängdes byarna eller tunnades ut. Det var nu som landskapet markant förändrades i hela Sverige och gårdarna blev utspridda på det sätt som vi ser i dagens jordbruksbygder. Nya vägar var tvungna att anläggas och de gamla blev förbättrade. I Boet genomförde man laga skiñe år 1845.55 Själva kartan är gjord 1842 , men skiftesförhandlingarna blev inte klara förrän 1845. Vad som kan ha försenat dem eller varför de hade ett uppehåll i förhandlingarna ñamgår inte av materialet. Det var fyra stycken bönder eller gårdar som var med och skrev under protokollet. Det var häradsdomaren Peter Andersson, Jonas Sääf, båda tidigare nämnda, ytterligare en Peter Andersson56, och dödsboet efter Carl Jakobsson. I denna sistnämnda gård levde änkan Lisa tillsammans med sina omyndiga barn. Gården, eller jorden, var utarrenderad och brukades av en Carl Johan Fäldt. Änkan står dock tillsammans med sina barn som ägare till gården i laga skiftes protokollet. Barnen har en förmyndare, då de var arvtagare men ännu omyndiga. Varje gård var på ett % mantal. Häradsdomaren Peter Andersson ñck kvarboenderätt på den gamla tomten, med rätt till åkeri södra och norra gärdena, till lindvall öster om gården, och till beteshageni sammanhang med 54 Ödeshögs pastorsexp. Församlbok 18961901 SLÅby sn. Allzl 55 Lantmäteriet. Link. Laga skiftes karta år 1842. Akr nr. 128 i 0:8. 56 I mantalslängderna skriver man denne Peter som Petter, antagligen för att skilja de två är. Senare då häradsdomaren går bort skrives hans namn endast med ett ”t 24 åkern. Samt, som det står i protokollet: ”om det tarvades” skulle han även få ett ängsskifce i södra ängarna. Änkan och de omyndiga barnen ñck bo_ kvar i det gamla huset. Däremot förklarade Jonas sig nöjd med att uttlytta norr om gården till ”J önsabols rågång” med åker, madvall och betesmarker i ett sammanhang. Om nödvändigheten fodrade det kunde han få en äng Vid den så kallade ” Prästalyckan”. Petter Anderssön ñck antagligen bo kvar vid laga skiftet, men han flyttade någon gång under åren 185055 till ”Gärdet” som skrives i kyrkoboken som ”ett nytt boställe”. Åker och tomter utgjorde tillsammans 27 tunnland och 18 kappland. Äng och lindvall blev 82 tunnland och 25 kappland. 7 Hagmarken eller avrösningsjorden 5 utgjorde 23 tunnland och 4 kappland. Till dem som fick sämre jordegenskaper vid skiftet utgick en ersättning. Om denna ersättning står det nämnt i § 12 i laga sldftesprotokollet: Den som ñck jord som inte legat iträda, alltså på mark som också förra året hade burituskörd. (På denna tiden minskade skörden snabbt på jord som inte legat i träda p. ga. att man inte hade dagens kunskaper om gödselteknik.) Detta kallades att man fick så på stubbjorden. Denna eller dessa skulle få en ersättning på en och en halv tunna råg och 30 lispund råghalm varje tunnland stubbj ord. Denna ersättning skulle utgå av skiñelaget gemensamt och utbetalas på Thomasmässodagen det år då de första grödorna blivit bärgade. Vidare bestämdes i protokollet att stubbjord om hösten skulle besås med råg. Samt att all betesrätt på gamla ägor skulle upphöra den 24 oktober. Häradsdomaren Peter Andersson hade fått verkställa stenbrytning, detta antagligen på någon av de ängar som tidigare inte varit uppodlade. För detta yrkade han ersättning med 201 shilling Banco, som de tre andra parterna fick betala till honom. Jonas Sääf ñck ersättning för att halm hade törspillts under flyttning med tio lispund råghalm. 57 Avrösningsy'ord = mark som inte är möjlig att odla upp. ( Till skillnad får: inrösningsjord som gick att odla.) 25 På norra gärdçt fanns på en areal av 12 kappland en gemensam ärtlycka samt lin och potatisland, ;detta område kom man överens om att man också nästkommande år skulle inneha gemensamt. \ \ '04" På kartan ( se karta 2, i kartsamlfngen i slutet av uppsatsen) ser man att A som står för häradsdomarens ägor ñck sina skit'ten uppdelade på tre olika skiften, det är hans byggnadstomt som ligger längst norrut inom den samlade bebyggelsen. Han fick alltså sina marker ganska väl samlade. Den delen som ligger längst ned i sydost som i kartan betecknas med Aa består till största delen av äng och lindvall. De delar som är märkta med B och Ba tillhörde Petter Andersson. Han fick också till största delen sin mark någorlunda väl samlad med hänsyn till bostaden som var den grupp med hus som ligger längs österut i byn. De hus som ligger längst söderut på kartan tillhörde Carl Jacobsson och det var alltså denna gård som änkan och de omygdiga bebodde. Ägorna har beteckningarna D och Da på kartan och de verkar ha fått samma förutsättningar som de övriga parterna. Övrig bebyggelse som ñnns på kartan några små byggnader som ligger allra längst norrut och inom 05 gränsmarkering. De ligger på platsen för gästgivaregården men det står inget nämnt om någon gästgivargård i handlingarna för laga skiftet, så man kan nog anta att den inte är i drift vid denna tidpunkt. Platsen är nu namngiven som ”Engbergs lyckan”. Nils Engberg som flyttade hit på i början på 1840talet och som stod som torpare i kyrkböckerna, står nu som backstugusittare58 efter laga skiftet.59 Byggnaden har blivit till en backstuga vid denna tiden. Bokstaven C på kartan står då för Jonas Sääfzs ägor. På kartan är hans tomt placerad norr om Petter Anderssons bostadstomt i byn. Sääf var ju den som fick flytta ut från byn så hans nya 58 Backstugusittare är personer som inte innehar ngn. egen jord utan _ørsörjer sig på lönearbete. Torpare däremot innehade alltid en liten jordlott som de kunde bruka till sin och familjens försörjning, samtidigt som de gjorde dagverken på någon gård 59 VaLa Folkbokflângd. AI:9 St.Åby sn. Boet. 26 / byggnadstomt finns inte med på kartan. Tidigare är nämnt att han ñck flytta till ”Jönsabols rågång” 60 och man kan se på kartan att bokstaven C ligger direkt intill Jönsabols ägor i norr. Han fick också ängsmark med beteckningen Ca nere i söder mot Hagens rågång. Sháesförhmdling;ma yerkade ha gått ganska smärtfi'itt tillväga utan några större protester från delägarna i byn. Det Vår ju också bara en som måste flytta ut och han förklarade sig nöjd med den utflyttningen enligt protokollet. Samtidigt som det också bara var fyra delägare som skulle komma överens. På andra håll i landet kunde det vara betydligt besvärligare för bönderna vid dessa laga skiftesförhandlingar, speciellt om det var många som tVingades att flytta ut. Man förändrade ju på så sätt också en stor del av den bygemenskap som hade existerat i landet ända sedan vikingatiden.61 6° Rågång = gräns mellan byar eller hemman. 61 Lannnäterikont. Link. Laga skiftes karta år 1842. Akt nr 128 i 0:8. 27 “8. BÖETSäBEFOLKNING FRÅN 1850 1900. * En man som heter Jonas Jonsson och en Peter Andersson ( den sistnämnde var med om laga skiftet och då stavade han sitt namn med två ”t” för att skilja sig från sin namne) bodde på ”Gärdet”.62 En av ägarbrukarna i byn har nu också flyttat till Äng, byn som gränsar till Boets ägor i öster. Mantalet är 1A per gård. En av dessa ñärdedelar innehar en person vid nanm Jonas Pettersson som har blivit nämndeman och ijärdingsman. 187680 är det inte bara egenbrukare och brukare som står som titlar på personerna i Boet. Här finns även' 'en skräddare vid nanm Gustav Nerman som flyttade hit med en stor familj. Två personer benämnes som ”arbetare” den ene av dem vid namn Alfred Hagman, han ñck också så småningom en stor familj. Om vi skall smygtitta lite framåt i historien så är hans titel under åren 19141925 sadelmakare. 63 Vad den andre arbetaren hade för försörjning ñamgår inte av materialet och alla personer som kommit och gått i Boet kan inte redogöras för i denna uppsats. Vissa bör också bara i Boet ett par år. Flera av familjernas barn flyttade senare ut från byn bl.a. till städerna och en del till Amerika, vilket var ett vanligt förekommande förlopp under denna period. I början av 1900talet flyttar även familjen Nerman till Amerika, men redan efter ett par år återvänder de men nu bara med två av barnen.64 I torpen som nu var 5 stycken tillsammans, bodde vid denna tid förutom de tidigare nämnda arbetarna och skräddaren också en änka och en brukareö5 62 VaLa Folkbokilängd. AI:lO. SLÅby sn. Boet. 63 Ödeshögs pastexp. församlbok A115. 19141925. 54 VaLa. A:15 och A216. 55 Va.La. AI:20 St.Åby förs. 189195 28 / “9. EN JÄMFÖRELSE MED LAGA SKIFTESKARTAN FRÅN 1842, MED DALS OCH LYSINGS HÄRADSKARTA FRÅN 1881 OCH MED DAGENS VERKLIGHET ÅR 2000. Om vi börjar med att titta på Dals och Lysings häradskarta från 1881, ñnner man att det finns tre gårdar i Boet. De nyinflyttade bor antagligen i torpen som är betecknade på kartan med T ( backstuga eller stattorp) och Jt ( jordtorp ). 66 Ett av jordtorpen ligger i Äng och ett på vägen mot Prästtorp. Två av torpen ligger i byn och ett på vägen mot Bäck. Gästgivaregården är också utsatt på kartan, men jag har ingen uppgift om att den skulle ha varit i drift vid denna tiden. Vidare kan man se på kartan att skolhuset låg på vägen ned mot Halfareby och Prästtorp, den kallades då för Prästtorps skola. Skolan ligger idag alldeles intill det gamla skolhuset som idag används som hembygdsgård. Skolan heter Boets skola i dag och tar emot elever från förskolan och upp till femte klass.67 För atttgå tillbaka till häradskartan från 1881 kan man se att vägsträckningen från norr, ifrån St. Åby, och vidare söderut mot Prästtorp år den samma om man jämför med kartorna både vid Laga Skiftet 1842 och dagens sträckning. Den lilla vägen som går rakt genom bebyggelsen i byn åt öster och leder till Äng har också samma sträckning både på Laga Skiñeskartan, Häradskartan och dagens karta. Däremot har vägen som på Häradskartan leder västerut mot Bäck inte alls samma sträckning som på Laga Skifteskartan och den verkar börja längre norrut. Här kan man tydligt se att vid rågången slutar den med en bro över kanalen.68 Idag är vägeni stort sett igenvuxen och endast en stig finns kvar, bron över kanalen ñnns kvar men är knappast hållbar längre för tyngre ekipage. Detta var vägen till Bäck ända fram till 1930talet. Då den nya vägen byggdes mot Ödeshög började den att användas som färdväg till Bäck. Mitt emot den gamla vägen till Bäck på häradskartan står Gästgivaregården utsatt och det verkar som att det som idag är Boets Norrgård ligger ungefär på platsen för Gästgivarebyggnaden. De boende i Boets Norrgård idag kan berätta att gården renoverades till sitt nuvarande utseende år 1900 och att det verkar troligt att huset kan ha blivit tillbyggt från 56 Jørdtorp och stattorp = dagsverksstorp (den vanligaste formen jör torp i Sverige). 67 Intervju med Boets byalags ordförande JanOlof Gustafsson. Tel. 014422023. 68 Kanalen grävdes vid 1800talets böiy'an och den sträcker sig längs med nästan hela Boets gräns eller rågång i väster. 29 en betydligt äldre byggnad. Kanske då Boets Gästgivaregård, som härstammar från sekelskiñet Å runt 1800talet? ;Vägen som leder åt sydväst mot Uppsala och vidare till Tranås är den samma på alla tre 4; 1; kartorna. Skillnaden är bara att på dagens karta fortsätter den i motsatt riktning åt nordväst och går_ fram till Ödeshög. Det är denna väg som de äldre i Boet kallar för den ”nya” vägen och som byggdes på 1930talet. 30 10. UTVECKLINGEN 1 BOET FRÅN TIDIGT 1900TAL OCH FRAM TILL IDAG. V w. :i 9 Det är under denna epok som befolkningsantalet expanderar i Boet. Speciellt på 1930talet då de flesta företagen etablerades och förde arbetstillfällen med sig. För att följa utvecklingen av vilka som utnyttjat marken i byn har dessa personer naturligtvis tagits upp och mantalet_ redovisats för varje gård liksom tidigare. Alla företag som har nyetablerats har tagits med och vissa av personerna som låg bakom etableringen har givits större utrymme i denna uppsats än andra, detta med anledning av att det helt enkelt funnits mera underlag om dessa personer. För att berättelsen skall bli mera löpande har jag försökt att följa personernas utveckling och därför har den övergripande kronologin i vissa stycken blivit lidande. Till att börja med skall i vanlig ordning först och främst ägarna, eller ägarbrukarna som prästen skrev i församlingsboken, och deras mantalsstorlek redovisas. Alldeles i början på 1900talet är det tre ägare i byn. En man som heter Gustaf Adolf Svensson är vid denna tid, ägare och brukare till 1/2 mantal i Boet. En annan ägare till % mantal är Anders Emil Andersson tillsammans med hustru och 7 barn Det flyttade in en man som heter Farman Teodor Pettersson, han är änkling och har två döttrar. Han blir ägarbrukare till 1A mantal. Några ”lifgrenadierer” som tjänstgjorde på Boet Omberg kompani, står upptagna i mantalslängderna. Dessa är antagligen bosatta i något av torpen.69 Det är många personer som kommer och går i byn en del hyr sin bostad och en del är ägare till ett 1/4 mantal. Bland annat en man, som någon gång under åren 19081914, vid namn Karl Oskar Teodor Johansson. Han gifte sig med änklingen F arman Teodor Petterssons dotter Alma Rosina Karolina Pharmansdotter. 59 Ödeshögs pastorsexpedition. St.Åby tösamlbok. AII.1 18961901. 31 Hennes far bodde kvar på sin gård tillsammans med den andra dottern Hilma Teresia cecilia .'i fram till 1923 då han avled. Därefter står det i mantalslängderna att under åren 192536 så bodde den ogiña system i del i ”Karlsro” där hennes systers man står som 1A mantals .; 'rs brukare.70 I ”Sveriges bebyggelse” tryckt 1948 står de båda systrarna, den ogifta kallar sig nu för Pharmansson, som ägare till denna gård ”Karlsro” ( se bild 1 på bildsidoma 3536 ). Men de har nu byggt nytt hus på den gamla tomten 1934.71 Den giñza systems man har avlidit för hans namn står inte omnämnd i detta ägarsammanhang. Dessa bägge systrar lever sedan länge tillsammans i sin villa och herrarna, som kommer att bli närmare presenterade längre fram i detta stycke, Olle Gustafsson och KarlErik Rydbeck minns att då de var småpojkar kallades systrarna för ”Karlsrofmntimmerna”72 I mantalslängderna för 1914 36 finns en ägarbrukare vid namn Karl August Hjalmar Andersson, han äger 1/2 mantal. Tillsammans med honom står också hustru och tre barn. En av deras söner blir brukare i byn någon gång i mellan åren 192536. 73 De två övriga ägarbrukarna till 1A mantal vardera var Fritiof Elias Gustavsson och den tidigare nämnde ._ Pharmandotters make Karl Oskar Teodor Johansson. År 1920 inrättades Boets handelsbod och det var en man vid namn Erik Gerhard Rydbeck som lät bygga den ( se bild 2 på bildsidoma ). Han hade först kommit till byn då hans far, Karl Rydbeck, arbetade som skollärare i dåvarande Prästtorps skola. Men det är sonen Erik som med hustru och tre barn äger och driver affärsverksamheten.74 Efter Erik Rydbecks död drev hans son KarlErik verksamheten fram till mitten på 1980talet, då lanthandeln lades ned. 75 Byggnaden finns idag kvar och är bebodd men användes inte som permanentbostad. Men den meddelar klart sitt ursprung både med en stor skylt ”lantañär” och med de stora skyltfönsterna utåt vägen. Däremot kan man inte med byggnadens utseende idag se att även postkontoret och telegrafstationen huserade här också dessa under Erik Rydbecks ledarskap. En man vid namn Olle Gustafsson som har varit boende i 65 år på en gård som heter Öna, 3 km söder om själva Boets samhälle, berättade att då de gick hem från skolan i Boet ñck barnen 7° Ödeshögs pastexp.St.Åby fors. Mantlängder AII:5 19141925. 71 Julius Ejdestam (huvudred.) Sveriges bebyggelse. Statisüsktopograñsk beskrivn .över Sveriges städer och landsbygd. Östergötlän del v. Uddevalla 1948. Sid. 511. 72 KarlErik Rydbeck fd. lanthandlare. Tel. 014018865. 73 Ödeshögs pastexp. StÅby am. AII25 191425 och AII:7 192536. 74 Ödeshögs pastexp. A115 75 Samtal med f.d. lanthandlare KarlErik Rydbeck i Tranås på tel. 014018865. / i uppdrag att ta med sig posten och dela ut den på vägen hem ñån skolan. KarlEiåilçb Rydbeck, i sonen till den förste lanthandlaren i byn kan också fo'rtälj a att det var ungefär en halvmils omkrets som postområdet upptog. Vidare skötte de också telefonstationen och* det var 12 stycken abonnenter som de handhade. Erik Rydbeck bildade även det första av de två sågverken som låg i utkanten av själva bykärnan men som numera är nedlagda. Ett av sågverken fanns kvar fram till 1999 detta var dock startat av Linné Gustafsson 76 Mejeriet byggdes 1929 och tillhörde Boets mejeriförening( se bild 3 ). Det är ett flertal mejerister som kommer och går.77 Disponent sedan 1929 var nämndeman Eric Leife i ' Ruskelsby. 78 Två stycken damer som tituleras som ”Kaféidkare” i mantalslängden flyttade in under mantalspen'oden 192536. Damerna heter Elin Antoinette Gustafsson och Hulda Maria Karlsson de ägde huset och kaféet. 79 ( Se bild 4 ). 1933 uppfördes nya handelsboden, det är köpman Linne' Gustafsson, som tillsammans med .. hustru Anna Regina driver speceri, manufaktur och diversehandel.80 ( Se bild 5 ). De hade tidigare börjat att i mindre skala bedriva handelsbod i Boets Norrgård, mitt emot Mejeriet. Som en följd av all affärsverksamhet i byn kom det också ett flertal bodbiträden och handelsbiträden att flytta in men flera av dessa flyttar ut igen redan efter något eller några år. Ett par chaufförer står upptagna i mantalslängden men båda dessa flyttar också ut under perioden. Här finns även en förskollärare, en skräddare och en mjölnare.81 1935 etableras Boets reparationsverkstad Cykel och järnaffär ( se bild 6 ). Den ägdes av en smed Karl Anders Fransson. Denna verksamhet är också numera nedlagd.82 Alla dessa byggnader som har innehaft olika typer av företag står, förutom ett av caféernav fortfarande kvar i dag men har alla byggts om till privatbostäder. 76 Lntevjuer med Karl Erik Rydbeck och JanOlof och Olle Gustafsson i Boets byalag tel. 014422023. 77 Ödeshögs pastexp. A:7 78 Julius Ejdcstam. Sveriges bebyggelse. Österglän. de1.V. (Uddevalla 1948). sid510. 79 Ödeshögs pastexp. AH:7 8° Ejdestam. Sv. Bebyggelse. Sid 510. + Ödeshögs pastexp. AH:7 81 Ödeshögs pastexp. AH:7 82 Eidestam. Sid. 511. 33 I handlingarna for storskiñet står det att ” Halvgården hafwer sin Squalt Kwarn, som till husbehof kan nyttjas allenast Höst och Wåhr ”83 så kvarn hade man haft i Boat tidigare men' V dess placering framgår inte av källmaterialet. Det är inte helt otroligt om den haft sanima plats. '6 som den som kom i driñ 1936 Dess placering är nästan mitt i byn, en bit upp på vägen till Äng. Det var ”Karlsrofruntimmerna” som ägde marken från början men sålde till Erik Leife 1936, som 1939 lät uppföra en elektrisk kvarn. Denna brann dock är 1940, men året därpå byggdes den nya kvarnen.84 ( Se bild 78 ). Det är denna byggnad som står kvar idag och är väl en av de få byggnaderna i byn som äri stort behov av renovering. Byggnaden används idag bland annat som galleri åt en konstnär Olle Schmidt, också boende i byn. Vidare fungerar det som kulturhus med utställningar, konserter och loppmarknader bland annat med Boets byalag som arrangör. Olle Gustafsson Och KarlErik Rydbeck minns bägge att man vid kvarnen i byn idkade torghandel varje torsdag. Det var Erik Leife som anordnade detta.85 Mitt emot kvarnen grundades Kvarnerde borstträfabrik; Firman grundades 1936 av fabrikör Georg Valdemar och Hanna Teresia Heineman. Fabriksbyggnaden som finns kvar idag byggdes 1943 och tillverkade då 60.000 borstar per är förutom diverse mindre träsaker.86 ( Se bild 910 ). Idag ñnns endast två näringsverksamheter i Boet. Det är Boets Lådfabrik, som tillverkar trälådor. Det var det tidigare sågverket som drevs ända fram till 1999. Den andra verksamheten är lantbruket. Idag är det en man som driver och äger större delen av all den mark som tidigare var uppdelad mellan tre gårdar på 1700talet och 4 gårdar på 1800 talet. Ägaren idag heter Sievert Jacobsson och_ är barnbarn till Hjalmar Andersson, som stod som 1/2 ägare i mantalslängderna ñån 1914 36. I huvudsak drives lantbruket numera med 36 mjölkor och en tjur. Odlingama är på 35 ha och markanvändningen är mestadels vall och spannmålsodlingar. (Se bild 11 ) 83 Lantmäteriet Linköping. Storskiñenr. 43 Boet 1777. Sid. 8. 84 Ejdestam. Sid. 512. *5 Intervju med Jan.010f och Olle Gustafsson tel. 014422023. Tel. .samtal med KarlErik Rydbeck 0141 18865. i *5 Eidstam. Sid 5125. 34 7: w.. handelsbod med post och Bild.1 ”Karlsrcf telegrafstation. Bild 5 Nya handelsboden. __ Bild 6 Boets reparationsverkstad. Speceri, manufaktur och diverseañär. Cykel_ och jämañäl Bild 78 Beets elektriska kvarn. › Bild 910 Kvarnerde Borstfabrik. Övre bilden Visar bostadshuset, \ Den översta bilden visar bostaden. Bild 13 Bostadshus från slutet på 1700talet. Bilderna från bOkçn ?Sveriges bebyggelsf Stan?55k "“ Ligger i anslutning till B 0 ets Gård. tgpografzsk beskrivning over Sveriges stader och landsbyg .” _ .v Östergötlands län del. V. Julius Ejdestam. (Uddevalla 1948 ) Sidorna 510512. / Boets Norrgård har ca 15 ha mark som är beteshagar åt deras hästar.87 ( Se bild 12 ). ,.44 10. SLUTSATSER. . Bebyggelsen har legat på samma plats ända sedan den första kartan utgavs över gården 1639. Man kan med all sannolikhet också tro att även tidigare bebyggelse har halt samma läge. Omkring 1920 började byn att expandera både då det gällde etablering av företag, nya byggnader och befolkningsmässigt. Markanvändningen har i stort sett varit likadan under hela 1900talet. Däremot var den något större under Storskiñet och under Laga Skiftet. Skälet kan vara att man då tog tillvara varje liten plätt som var möjlig att odla medan senare tiders jordbruksmaskiner gjort att man'inte behövt eller kunnat driva jordbruk på alla de tidigare lotterna. De stora förändringar som har skett under Boets historia är kopplat till förändringarna i ägandetörhållandena. Första gången då gården blev klosterhemman och på 1500talet då den kom att tillhöra kronan, sedan då den blev skatteköpt och alltså privatägd i slutet på 1700 talet. , V På 1900talet har de stora förändringarna varit två stycken. Föst på 1920talet då byn växte och däreñer i slutet på 1900talet då de flesta verksamheterna slog igen. Även om det hela skedde successivt, var det med all sannolikhet stora förändringar för bygden. Boet är idag ingalunda för det någon död landsbygd, utan tvärt om ett gott exempel på en levande landsbygd. De flesta husen är bebodda året runt och hus och trädgårdar är välskötta. Skolbussen stannar vid vägkorsningen och släpper av en skara ungdomar som kommer hem från skolan i Ödeshög. De skingras och går in till sina hem. Alla trampar de på anrik mark, samma som en gång Sigrid Kettilsdotter trampade under tidig medeltid. 87 Tel.samta1 med lantbrukaren Sievert Jacobsson tel. 014420028. . I! 11. SAMMANFATTNING. i i 0 9 Boet, en liten by mitt Holaveden, ungefär 10 km söder om Stora Åby och lika långt sydost › om Ödeshög som tillhör Stora Åby socken och Lysings härad finns omnämnd första gången i ett brev ursprungligen skrivet på pergament, den 11 augusti 1368. I brevet står att Sigrid Kettilsdotter skänker sin går Bo till Jungfru Marie klosteri Vadstena som är under uppbyggnad. Sigrid som tillhörde ätten Puke, en storbondesläkt på medeltiden, var dotter Kettil Ragvaldsson/Puke, vars far och bröder precis som har själv blev dubbade till riddare. Kungen delade ut gårdar till trogna medarbetare som tack för deras arbete i riddaryrket. Då kungen delade ut gårdar till trogna medarbetare för deras insatser som riddare flera av medlemmarna i ätten 'Puke gårdar bl.a. i Holaveden, där Boet är beläget. Det står inte i någon källa att just Boet skulle ha varit en av dessa "”Kungsgårdar” men däremot avslöjar själva namnet Bo, som betyder att det varit ett godskomplex som innehaqu av kungen, en jarl eller biskopen att så skulle vara fallet. Det står i Östgötalagen talas om flera Bo, såsom Uppsala Bo, Stavs Bo mil. och alla har varit ”Kungsgårdar”. Sigrid hade antagligen ärvt gården ñån någon i släkten och senare bestämt att skänka den till Vadstena kloster, då detta var en vanlig företeelse för att på så sätt förvissa sig om syndemas förlåtelse'och sin själs salighet. Gården Bo var nu alltså i Vadstena klosters ägo, ett kloster som genom denna sortens gåvor vuxit till ett av de största företag som existerat i vårt land. De ägde gårdar inte bara i Östergötland och de kringliggande landskapen utan från hela landet. Det fanns två typer av gårdar som står omnämnda i Vadstena klosters jordeböcker, nämligen Avelsgårdar och Landbogårdar. Avelsgårdarna var de som låg i nära anslutning till klostret, medan det stora flertalet var landbogårdar som drevs av avradspliktiga landbor som fick betala hyra till klostret så kallad avrad i form av korn eller penningar. Det var alltså en sådan landbogård, som Boet blev när den tillfördes Vadstena kloster och vi därmed kunde börja följa dess historia.. Under agrarkrisen på 1300talet då digerdöden lade många gårdar öde blev även ett flertal av Vadstena klosters gårdar ödelagda. Eftersom särskilt skogstrakterna drabbades kan man befara att även gården Bo har varit en av dem. Då Gustav Vasa blev kung lät han som ett led i utrotningen av katolicismen låta stänga landets kloster. Vadstena nunnekloster lyckades vara kvar ända fram till 1595 då dess rikedomam tillföll staten. Gustav Vasa och senare hans söner hade systematiskt konñskerat kyrkans och / '. D klostrens egendomar. Gården Bo kom i statligE ägo, r'nen drevs på liknade sätt som under klostertiden, skillnaden var att avraden nu skulle betalas till kronan, \ , \ *f' Det finns en geometrisk ägoavmätning, en storskalig karta, ñån'löSQ. Dessa kartor gjordes över byar och gårdar vid denna tiden för att staten skulle se 'hur det såg ut med landets jordbruksresurser. Denna karta visar en enskild hussymbol som anger var bebyggelsen låg, om man jämför med byns placering idag verkar de överensstämma. Gärdesgårdarna är tydligt utmärkta och markerar tre garden. Man kan se att den uppodlade marken är utspridd i flera små täppor för att ta tillvara varje liten odlingsbar plätt. Flera små bergsknallar och ängsmarkens placering är också angivna. År 1761 blev Boet skattegård. Vilket innebar att bönderna nu ägde sin egen mark. Det var tre bönder som köpte ut sina ägor for tillsammans 250 riksdaler. Boet blev tilldelat ett mantal, som var den skatteläggningsterm som redovisade byns skatteförmåga. 1779 hade man storskifte i Boet. Vilket innebar att man skulle samla alla sina åkertegar till så få som möjligt för att öka effektiviteten på jordbruket. I de flesta fall förekom ingen sprängning av byarna som inte parterna så önskade. I Boet var dock fallet så att två av de tre gårdarna som skiñade flyttade ut ñån bygemenskapen. Det totala antalet mark inklusive all jord, ängar, betesmark och tomter uppgick till 140 tunnland och 14 kappland, vilket motsvarar ung. 70 ha. Ingen timmerskog tillhörde hemmanet utan man fick hämta sitt virke i den allmänna skogen. Ägaren till den gård som inte flyttade ut, fick lova att lämna fri väg till sin vattenkälla, han innehade också en skvaltkvarn. I det hela så verkade skiñesförhandlingarna ha lett till allas belåtenhet. År 1800 fanns det 4 gårdar. Det var också vid denna period som Boet ñck sin gästgivaregård. Den låg norrut i byn, där Boets Norrgård ligger idag. En av bönderna som var med vid storskiñet var också nämndeman och det verkar som om flera av de bosatta i byn ñck liknande förtroendeuppdrag och också politiska uppdrag. En man blev riksdagsman och gästgivaregårdens ägare blev också nämndeman. Senare fanns här även en häradsdomare och i slutet på 1800talet en nämndeman och en fjärdingsman. 37 1845 hade man Laga Skifte i Boet, en riksdagreform som ersatte enskiftet och storskiftet. I laga skiftet fick man ha upp till 3 ägolotter utspridda' och de flesta byar sprängdes eller . q tunnades ut. Kartan över Laga Skiftet för Boet är ifrån 1842 men själva skiftesförhandlingarna var inte klara förrän 1845. Vad som orsakade förseningen framgår inte. Av de fyra gårdar som var med om förhandlingarna fick två av gårdarna kvarboenderätt på den gamla tomten medan de andra två ñck flytta ut. All jord tillsammans uppgick nu till 132 tunnland och 32 kappland, alltså lite mindre än vid Storskiftet. Åkerrnarken fördelades för en av ägarna på tre olika skiften och de övriga ñck två skiften, ett för åkermarken och ett för ängsmarken. Dessa skiftesförhandlingar, liksom vid storskiñ'et, verkar ha genomförts utan oenigheter. Vid 1800talets slut Hyttade det in personer till Boet som inte bara var ägarbrukare, brukare och torpare. Några av dem titulerade sig som arbetarepch en som skräddare. Flera flyttar också ut till städerna i Sverige eller till Amerika. I början på 1900talet expanderar befolkningen betydligt, detta med anledning av att flera nya verksamheter etablerades. Det var lanthandel, mejeri, sågverk och kvarn. Med dessa följer flera såsom ytterligare en añär och ett sågverk, ett café, en cykelverkstad och en borstfabrik. Med anledning av befolkningsökningen så behövdes också tjänster som post och telegraf .i byn men även ñ'itidsanläggningar som fotbollsplan och dansbana anlades. Det är naturligtvis flera som såg till att alla dessa verksamheter kunde startas med i huvudsak verkade det som om tre personer, med familjer, var extra drivande för byns framväxt, och dessa var Erik Rydbeck, Erik Leife och Linné Gustavsson. Idag är de flesta verksamheterna nedlagda, det är endast en lådfabrik, efterträdare till ett av sågverken, och ett lantbruk som drives med mjölkor och vall och spannmålsodlingar som finns kvar. ' Byn är ett exempel på en levande landsbygd då flertalet av byggnaderna är bebodda. 38 KÄLLOR OCH LITTERATURT OTRYCKTA KÃLLOR Landsarkivet i Vadstena. VaLa.: Iordebok 1825, GIHza. Gästgiverihandlingar (17791813) Eva:2 Sockenprotokoll, KIza2 äâronofogdehandlingar, E1b.2 Folkbokföringslängder, AI: l,2,3,4,5,6,7,9,10,15,16,20 * Ödeshögs pastorsexpedition; ' Församlingsbok: AH:1,5,7 Lantmäterikontoret i Gävle: Geometrisk ägaravmätning 163 9, Boet, Åby socken, Lysings härad. Lantmäterikontoret i Linköping: Laga Storskiñeskarta nr 46. Laga Skifteskarta år 1842. Akt. 128:O:8. Personliga intervjuer: Gustafsson, JanOlof ordf. iBoets byalag, tel. 014422023. Gustafsson, Olle f.d. lantbrukare i Öna, Boet. Jacobsson, Sievert lantbrukare, tel. 014420028 Rydbeck, KarlErik f.d. lanthandlare, tel. 014118865 TRYCKTA KÄLLOR '\ V 04" Behre, Larsson, Östberg, Sveriges historia'15211809, Stockholm 1985 Bonniers Lexikon, Den svenska historien del. .4 och 11, Toledo 199394 Ejdestam, Julius, Sveriges bebyggelse. Statistisk, topograjisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd Östergötlands län, del V. Uddevalla 1948 Franzén, Gösta, Ortnamn i Östergötland, Kristianstad 1982 Lindkvist, Ågren, Sveriges medeltid, Stockholm 1995 Myrdahl, Janken, Medeltidens åkerbruk, 1985 Norborg, Lars Arne, Storföretaget Vadstena'kloster, Lund 1958 Pira, Sigurd, Gamla färdevägar och kultställen iHolaveden, Tranås 1923 Riddarhusdirektionen, Wernstedt, Folke, Äldre svenska frälsesläkter Riksantikvarieämbetet, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, Östergötland 3:e delen, Stockholm 1946 '° Svenska riksarkivetspergamentsbref from. 135182, del. 1, Stockholm 1866 Tollin. Claes, Riksantikvarieämbetet, Åttebackar och ödegärden Uppsala 1996 Ödeshögs kulturnämnd, I Rökstenens bygd Ödeshög 1976 40 C. . .,....__...__. ..4 _...._._..__.....r 1.. I i I . :. _ _ ._ _, | 0 " yr_ _z'_:_. 1 A. . i . . | A _ _....gjamm _... ... :1111 R A. 3' . : \ t ' Lutti!) JÅll*iål3ih|; .ijjøli ' ' ' ' ' p, 9. ,9 \ '2 I 6 ' . . . . v z , _ * , . 5 \ ;9 9' Wu m ..q.;...›._. '.. ?munnqu :13:4 ll'LLp! H . . . i l ..ä.* .. “ll.w N.. Mäka'UZuililq'iLui .. *.m* .... TFT manligt; _ __.__.A_ ›_ __3.i2{é5?›i"';lráäcm: “ ^ :8 90{ 41' “iåmmümm af V ' u_ ' ,: .\' ' . * 4E”M“*==+á<« ,'Wzu:fåâb ' _ q fbs* “Whmgfvávü re: raw www. > I i \ \. 15 nu_ _w_ . dawn,... ,› .A Karta 1 Geometrisk ägoavmätning. (Förminskad från A3 till A4). L.. 1.* 1.4... H' Cgfk%»%%wøzy ø, /b øm%ä% / H 6 Å . ([6 ;HI/J" //7/4/ »nap 1 x 15551. “min . ..nvs.: . D 33,6» › 1/7071" ' t. . 7. _ 4.54.14 v; w '"T“*Fänw“ › / :I 1.7.1' (I . '1 .. . H/ 17'/ /6' .'///* 47/ zrrwr/ jazz. A . R.N:;*._Äi.._. , .. , E: R. Nzxt/3... ( Förminskad från A3 till AA ) ' B 0 C t ' , OC, R. Huji...1 " 411113". i' a .: ' ' _ V 4. q 5... . . '(K'L/'A/ög'gø'F'K/Jz _.r " I* RNZVÃnu r #/á;lf/J ;lf/:§6 .l .i i . › .xt/Max. nu .när .vag;arna 4572.44 3 U Vi_ . | V ' ' 4,42 ,42525 < 1 M Karta 2 Karta över Laga Skiñe. | ' . . .4 ( JJ. IL' .L . 1 h ' *bil* *I ”W _ 3% .Tf161171111 \ iåç'äa ;VAS .. . .\ _._› 'I . vra *l 0 _ grcq'rl_ ;c 1. .v WC: W I'rb.<r1›a[å'/, , A ›. \ . 3 . s “Ht:r 'A ' . t / Mariah) f " 5.3 . . +2 vn* : . i . v . O \' i _ *åljçbrjvll . p . F 5" ' 'I › 4 _ '\ . \ 5 i' v alumn' ,_ ._ .. v 1, ;kmxmm ) . "Jfl'lf'""'\/pa§n:> I ' ' ' ” ' " . . AV * ' ..32 ' ( nä in. I '1371' [lig/'ir .nu \./.. ' . › '. II'IMXÃ'lil'IYTlø' . I [I A. n .x J * ' i., . _ *KÄ.1. 1 \ “x \'\ w vill vi' (1y.vln;I _ ' . . Ilnmnqurr. .'v 9: _!_ Ahnwnnhwrd 'T I _finar 1...., :mmm 'MM' 'L " I 1 ' ' I 4. nIn nn . I / ' _ w '\ . V / . , ä .r _ t i_ ' . :I ,Av:nr i_ . 4...... .: _fn1' V . . . , , ', i i . ' _ . _. .\ Lz nja' 5.' "Vi" . . . . , ' (57144?qu <, g: . V .n .v . Lühr/Jin n TN:'__ §./ ' > »1 ' 'a *3 . ^Ã*'7'I'1I..'1i;/7_› Karta 3 Dals øch Lysings häradskaxta. ( skala 1:50 000 ) Utdrag över sydvästra delen. Vida Vau 'JH mr. › M 4 ?av “i 5.. ' › 3,4 ' _ V ' _x. ' 'I . 1 Å W __å Mb › › I ' I . 'xQ 'a \..\._.a _ \ h “1 ”Nam > MW ø ;inktimma." '\ där." Lv ' Karta 4 Gröna kartan ( skala 1:50 000). Utdrag över södra delen. ; ;vi 7' Arbetsmaterial, vattendirektivet Naturvårdsverket vk lof6 Naturvårdsverket Start » Om Naturvårdsverket » Aktuella projekt » Vattendirektivet » Här i. Arbetsmaterial från vattenprojektet Dokumenten ligger i pdfformat och kan Öppnas med acrobat reader. Programmet kan hämtas gratis från till exempel mvwadobese. Författarna ansvarar själva för materialet. Innehå" Miliögiiter i franskt jordbruk. Avancerad miliöoolitik med förhinder Slutredovisning av uppdraqsavtal 225345999 till Institutionen för miljöanalys och uppdragsavtal 225355699P till LänssMelsen Dalarna Bedömningsqrunder för fysisk påverkan Pilotproiekt med Dalälvens avrinninqsomráde som exempel Avrinninesdistrikti Sverige ur en biologisk synvinkel Miljömål för Juktán, ett biflöde till Ume'alven Siv?anses kustmdeining eniidt 56:e förslag till ramdirektiv för vatten Sammanfattning av vad som qiorts hittills i vattenproiektet Genomgång av krav på åtgärder enligt förslag till ramdirektiv för vatten inventering av vattendraqsproiekt Styrmedel n en sammanställning av styrmedel för genomförande av åtgärder Redovisning av uppdrag om kraven enligt ramdirektivet vatten avseende rapporterinqsskyldighet från avrinningsdistrikt lnformationssystem för vattendlstrikt med grund i den nationella infrastrukturen Ekotypsindelning enligt EG:s ramdirektiv för vatten samt kopplingen till Naturvårdsverkets Bedömningsqrunder för miliökvalitet Indelning av Sverige i avrinningsdistrikt Ekonomisk analys av vattenanvändninqen enligt ramdirektiv för vatten i Gullmarns avrinningsomráde Analys av datahiälpmedel vid implementering av EU:s ramdirektiv vatten Ramdirektiv för vatten Vilka krav ställs och vad behöver utredas ytterligare? Erfarenheterna av EG:s vattendirektiv i Emån, Gullmam och Ume/Vindelälven ' "Miljöavgifter i franskt jordbruk. Avancerad miljöpolitik med förhinder" av JanErik Gustafsson, KTH, 30 sidor Rapporten är ett resultat av en tre månaders forskningsvistelse våren 2000 vid vattentörvaltinngskontoret Agence de l'Eau SeineNormandie i Paris. Författaren redogör för och diskuterar de försök som har gjorts för att införa miljöavgifrer på regional nivå i franskt jordbruk. Rapporten anknyter också till EU:s nya ramdirektiv för vatten. Författarens allmänna slutsats är att det inte är möjligt att driva en avancerad milj öpolitik inom jordbrukssektorn, såvida inte EU:s jordbrukspolitik ändras i grunden. Rapporten kan beställas á 40 kr hos Avdelningen för Mark och vattenresurser, KTH, Brinellvägen 28, 100 44 Stockholm Slutredovisning av uppdragsavta1225345999 till Institutionen för miljöanalys och uppdragsavtal 225355699P till Länsstyrelsen Dalarna" av Hans Kvarnäs, Institutionen för miljöanalys på SLU och Hans Olofsson, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 5 sidor Länsstyrelsen i Dalarna och Institutionen för miljöanalys har på i ,.44 http://www.environse/dokument/omv...t/projdok/vatten/merinf/arbmathtm 20001120 17:46 Arbetsmaterial, vattendirektivet Naturvårdsverket http://www.environ.se/dokument/omv...t/projdok/vatten/merinf/arbmathtm ! uppdrag av vattenprojektet undersökt hur ett tänkt distrikt kan , hantera dataleveranser till datavärdar. Dalarna har hañ den tänkta . i rollen som behörig myndighet och bidragit med bl a samordnad :1 ' *4 recipientkontrolldata, data från regionala tidsseriesj öar och kalkeffektuppföljningsdata. IMA har lagt in dessa data hos sig. in Databasen innehåller nu ca 350 stationer och ca 9000 \ provtagningstillfallen. I texten finns en beskrivning över hur det M” _ '2 gick till, vilka svårigheter som infann sig och något om tidsåtgången för att lägga in dessa typer av regionala data hos en ' datavärd. Dalarnapdf (30 kB) "Bedömningsgrunder för fysisk påverkan Pilotprojekt med Dalälvens avrinningsområde som exempel" av Stefan Löfgren, Institutionen för miljöanalys på SLU, Hans Olofsson, Länsstyrelsen i Dalarnas län och Kerstin Nordström, Satellus, 22 sidor I ramdirektivet för vatten ñnns krav på att bedöma den fysiska påverkan på alla vattenmiljöer. Graden av fysisk påverkan ska klassas efter graden av effekter på levande organismer. SLU, Länsstyrelsen i Dalarna och Satellus har på uppdrag av Naturvårdsverket utarbetat detta preliminära förslag till ett bedömningssystem för fysisk påverkan i rinnande vatten. I Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (NV, Rapport 4913) saknas just detta. Ett stort datamaterial som omfattar Dalälvens avrinningsområde har använts och tanken har varit att man med detta som underlag på ett systematiskt och enhetligt sätt skulle I '0 kunna plocka ñam lämpliga indikatorer för fysisk påverkan. Aven v .. för andra avrinningsområden ska alla data kunna tas fram med hjälp av digitala databaser och från kartmaterial, alltså ska vattendragen ej behöva fältstuderas. Sju olika variabler har valts ut. De kan summeras till ett index och detta värde kan därefter klassas. An har inga jämförelser gjorts gentemot biologiska data. Det är först då klassningar av denna typ jämförs med den kunskap som finns från samma vatten rörande tillståndet för ñsk, bottenfauna etc som samband kan dras. Då måste man även ta hänsyn till den kemiska påverkan på vattnet. bgfp2a.pdf. (1.656 kB) A. "Avrinningsdistrikt i Sverige ur en biologisk synvinkel" av Hanna Nilsson och Jenny Olsson, 20000321 , 43 sidor Detta dokument är ett förslag till en distriktsindelning av Sverige (indelningen i distrikt ska göras enligt ramdirektivet för vatten). Förslaget är en sammanvägning av åtta kartor. De sex första visar stora generaliserade regioner vadgäller berggrund, jordarter, klimat, vegetation och djurarter. Ovriga två grundkartor visar huvudavrinningsområden och indelning i havsbassänger. Förslaget är en uppdelning av Sverige i nio distrikt. Dokumentet är ett examensarbete på Geograñprogrammet på Naturgeograñska institutionen i Stockholm. avrindistrpdf (1.418 kB) "Miljömål för Juktån, ett biilöde till Umeälven" av Länsstyrelsen i Västerbottens län, Proj ektrapport 1999, 26 sidor. Länsstyrelsen i Västerbotten har på uppdrag av vattenproj ektet tagit fram lokala milj ömäl för avrinningsområdet Juktån. Man har utgått från bilaga V i förslag till EG:s ramdirektiv för vatten samt de svenska miljömålen. Rapporten innehåller förslag på åtgärder där milj ökvaliteten understiger nivån för målen. Arbetet med 2 0f6 20001 1v20 17:4 Arbetsmaterial, vattendirektivet Naturvårdsverket L 40f6 "Inventering av vattendragsprojekt" av Börje Paulsson, , Å / Naturvårdsverket, 19991230, 10 sidor plus 26 sidor i bilaga " ' Syftet med uppdraget var att kartlägga avrinningsområdesbaserade åtgärdsprogram som har kommit i praktiskt utförande. Av totalt ett 1, ,2 * 50tal objekt har 7 olika projekt studerats mera ingående. Ur dessa har lyfts fram erfarenheter och kunskaper om hur programmen har utvecklats och realiserats. De nyckelñ'ågor som har studerats särskilt, liksom kopplingen dem emellan, var: målet för åtgärderna, de åtgärder som vidtagits, överväganden om kostnad/nytta, styrmedel som använts och erfarenheter av dessa, tidsåtgången för att genomföra åtgärder samt uppföljningen av åtgärderna och deras effekter. Rapporten har redovisats vid ett seminarium i oktober 1999. inventerpdf (113 kb) "Styrmedel. En sammanställning av styrmedel för genomförande av åtgärder" av Jessica Andersson. Naturvårdsverket, 20000114, 5 sidor Uppdraget, som har utförts på uppdrag av vattenproj ektet, redovisar en översikt av de styrmedel som kan vara aktuella att använda för att genomföra åtgärder enligt förslag till ramdirektiv för vatten. AV redovisningen ñ'amgår också kriterier som kan utgöra grund för val av styrmedel. Sådana kriterier kan vara effekt, kostnadseffektivitet och genomförbarhet. stvrmedpdf (31 kb) A "Redovisning av uppdrag om kraven enligt ramdirektivet vatten avseende rapporteringsskyldighet från avrinningsdistrik " av Torgny Wiederholm, SLU Miljödata, 000115, 6 sidor, Del 1 Den utlagda texten är en sammanfattande del av det dokument som blev resultatet av ett uppdrag som SLU Miljödata har genomfört åt vattenproj ektet. Uppdraget var att anordna ett seminarium med medverkande från de nordiska länder som är med i EU, representanter från EUkommissionen och EEA (European Environment Agency). I texten jämförs rapporteringskraven till EEA och EUkommissionen. Vidare refereras till diskussioner under seminariet om framförallt parameterurvalet i ramdirektivets bilaga 5. Resten av redovisningen är ett omfattande OHmaterial från mötespresentationerna. Detta finns ej tillgängligt på vattenprojektets hemsida. avrinrappdf (19 kB) "Informationssystem för vattendistrikt med grund i den nationella infrastrukturen", SMHI, 20000117, 26 sidor Detta är redovisningen av ett uppdrag SMHI har fått av Naturvårdsverkets Vattenprojekt. Uppdraget var att undersöka hur data som efterfrågas enligt ramdirektivet för vatten kan sammanfo gas och presenteras i GISformat. I utredningen ges förslag på vilka krav som ställs på en central organisation. I materialet ñnns även en kort beskrivning av vilka funktioner som behöver finnas och några tekniska lösningar på denna infrastruktur. vattenprpdf (1.034 kB) A "Ekotypsindelning enligt EG:s ramdirektiv för vatten samt kopplingen till Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för milj ökvalitet" av Anneli Harlén, Länsstyrelsen i Västra Götaland, 20001120 17:46 http://www.environ.se/dokument/omv...t/projdok/vatten/mcrinf/arbmathtm Arbetsmaten'al, vattendirektivet Naturvårdsverket http://www.environse/dokument/omv...t/pr0j dok/vatten/merinf/arbmat_htm 15 sidor _ ' / , På uppdrag av vattenprojektet har Länsstyrelsen i Västra Götaland i ' gjort en jämförelse av den ekotypsindelning rör sjöar, vattendrag och kustvatten som presenteras i Est ramdirektiv för vatten med motsvarande 1' Bedömningsgrunder för milj ökvalitet. Arbetet har utförts av Anneli Harlén på länsstyrelsen. Syftet har varit att följa de instruktioner för indelning som finns i förslaget på ett direktiv ' . 'a och tillämpa dessa på ett befintligt område, på Gullmarn/Orekilsälvens avrinningsområde. Då indelningen i det svenska systemet är beroende av vilken parameter som berörs var överensstämmelsen olika god för olika parametrar. I ramdirektivet ,7 finns även två alternativa indelningssätt, system A och system B :E och dessa jämförs inbördes i rapporten. ekoggp .pdf (82 kB) \ 74* "Indelning av Sverige i avrinningsdistrikt" av Hans Oscarsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland, 8 sidor På uppdrag av vattenproj ektet har Länsstyrelsen i Västra Götaland tagit fram ett förslag på en distriktsindelning. Hans Oscarsson har utfört uppdraget. I förslaget har han tagit hänsyn till länsgränser och de gränser som indelar landet i fem områden, vart och ett ombesöijt av en vattendomstol. Förslagets gränser tölj er vattendelare och därmed kraVet i rarndirektivet om att upprätta vattendistrikt efter avrinningsområden. Ett beslut om hur Sverige ska indelas i vattendistrikt är ännu inte taget. avrinninpdf (621 kB) A "Ekonomisk analys av vattenanvändningen enligt ramdirektiv för vatten i Gullmarns avrinningsområde" av Anneli Harlén, Länsstyrelsen i Västra Götaland, 18 sidor På uppdrag av vattenproj ektet har Länsstyrelsen i Västra Götaland genomfört en ekonomisk analys på Gullmam/Orekilsälvens avrinningsområde. Arbetet har utförts av Anneli Harlén. Syftet har varit att följa de instruktioner som finns i förslaget på ett ramdirektiv för vatten och tillämpa dessa på ett befintligt område. Den ekonomiska analysen ska utgöra en grund för att beräkna storleken på de vattenavgifter som kan tas uti ett avrinningsdistrikt för att täcka samhällets kostnader. Värdet av det vatten som tas ut för olika ändamål som vatten till hushåll, till tillverkningsprocesser eller för bevattning av grödor ska då uppskattas. ekonomipdf (432 kB) Redovisning av uppdrag "Analys av datahjälpmedel vid 1 implementering av EU:s ramdirektiv vatten" av Torgny Wiederholm, SLU Miljödata, 990115, 42 sidor Detta dokument är skrivet på SLU Miljödata efter en beställning av Delprojekt 1 inom vattenproj ektet. Det är en sammanställning av de data som ska samlas ihop enligt direktivet; grundläggande geograñska och andra data, påverkansdata och milj ötillståndsdata. Man ser här över vilka data som redan samlas in i Sverige, var de ' ñnns och möjligheten att samnlanställa dem på ett meningsfullt sätt, samt vilka datamängder som saknas. I dokumentet finns även en redogörelse över Vilka metoder och modeller som kommer att behövas för att behandla data, t ex metoder för att bedöma milj ötillståndet och graden av påverkan och modeller för att förutsäga transporten med vatten av föroreningar. datahlppdf (352 kB) 50% , i , i ;i i i Vi 2000112017:46 Arbetsmaterial, vattendirektivet Naturvårdsverket httpzl/www.environ.se/d0kument/omv...t/projdok/vatten/merinf/arbmat_hm I "Rarndirektiv för vatten Vilka krav ställs och vad behöver j ” ' , utredas ytterligare?", Magnus Fröberg, RagnSells Miljökonsult 5' " AB, 19990324, 26 sidor Dokumentet är en genomgång över vilka krav ramdirektivet för _ , vatten ställer på svensk vattenförvaltning och vilka problem som ' detta kan medföra. Kraven finns i artikeltexterna där det beskrivs " . ' hur arbetet med att identifiera avn'nningsdistrikt utse behöriga myndigheter, beskriva dessa enligt föreskrivna mallar, sätta upp mål, sammanställa åtgärdsprogram etc ska utföras. Varje sådant delmoment avslutas med förslag från författaren på vad som behöver utredas närmare. eakravpdf (79 kB) "PM sammanställning av erfarenheterna av EG:s Vattendirektiv gjorda av pilotprojekten i Emån, Gullmarn och UmeNindelälven" av Maria Reinholdson, 990413, 32 sidor Detta dokument är en sammanfattning av de processredovisningar som presenterats av NV:s pilotprojekt i Emån, Gullmarn och UmeNindelälven. De hade i uppdrag att följa anvisningarna som fanns i det förslag på ett ramdirektiv för vatten som hade tagits fram i juni 1998. Erfarenheterna från deras arbete och beskrivningarna över vilka oklarheter som dök upp på vägen finns samlade i detta dokument. De sista 5 sidorna är en sammanfattningar av de gruppdiskussioner som fördes på vattenprojektet seminarium den 4 februari 1999. pilotpdf (124 kB) Kontakt: Maria Reinholdson ! Uppdaterad: 20001115 6 ofö . ' 20001120 17:4