Rapport 93:2003

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Marinarkeologisk förundersökning Hästholmens hamn Västra Tollstads socken Oçieshögs kommun Ostergötlands län Clas Ternström & Johan Rönnby 2003 ,us 'N 1 x 1, * s \ .I Å Ir; \ 2 L Finspång .' \ :i . 'J |0 _ . _ . L\ 1, 1i x. i' 4\ . . \ \. Norrköping I ,' N ' \ E \ ,I .x D 1; I Söderköping daberg , A\"\ I \'›\ K 642' " > ' N \ r ? r\ \ Österbymo 'll J 0 10 20 km J' 3 tv'nV .J Rapport 93:2003 ÖSTERGÖTLANDS LÄNSMUSEUM Tekniska uppgifter Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Ekonomiska kartans blad: Koordinater: Koordinatsystem: Länsstyrelsens beslut: ÖLM Diarienummer: Proj ektnr: Uppdragsgivare: Kostnadsansvarig: Projektledare: Personal: Fältarbetstid: Hästholmens hamn Västra Tollstad Ödeshögs kommun Östergötland 084 26 (8E 2g Västra Tollstad) X6462359, Y1431440 RT90 2,5 gon V 4312185702 684/02 6183 Clas Ternström Johan Rönnby, Roland Petersson 200305 19 Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands länsmuseum. Rapport 93:2003 Grafik: Renritning: Grafisk form: Tryck: Ur allmänt kartmaterial: RGÖTLANDS LANSM URMILJÖAVDELN © Östergötlands länsmuseum Clas Ternström Lasse Norr © Lantmäteriverket dnr 50799499 " USEUM INGEN Box 232 0 581 02 Linköping 0 Tel 013 23 03 00 ° Fax 013 14 05 62 lansmuseum@lansmus.linkoping.se ° www.linkoping.se/lansmuseum Hästholmens hamn Marinarkeologisk förundersökning Västra Tollstads socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Sammanfattning Östergötlands länsmuseum genomförde 20030519 en marinarkeologisk förundersökning i Hästholmens hamn. Anledningen var en planerad om byggnad med ny vågbrytare och bryggor. Syftet var att konstatera i vilken omfattning lagskyddad fornlämning skulle beröras av exploateringen. Undersökningsområdet utgjordes av hamnbassängen med en yta om ca 200x100 m (NNVSSÖ) Vid undersökningen påträffades ett skeppsvrak som är att betrakta som fast fornlämning. Vraket var dock beläget med god marginal utanför exploateringsområdet. Inom området för exploate ringen påträffades spridda postmedeltida fynd. Clas Temström antikvarie 6466000 6463500 6461000 Antikvarisk bakgrund Det aktuella arbetet föranleds av en planerad ut och ombyggnad av Hästholmens hamn. Utbyggnaden kommer att ske med fast eller flytande vågbrytare och bryggplatser. Exploateringen är planerad att ske i hamn bassängen. Arbetet finansieras med EUmedel och projektet drivs av Hästholmens hamn och kanalmagasin AB 1430000 1432500 I. .AlJ r i :J _ " . . . ..4 n't :LIL _ ': JS: . * . "3 .T 1 'H 5 _51 .__ 7 F | IHF. LI_ .." ;1 ”r ' . i * . || ._" §1 ' T_ Pâ* :I .|_ .:5 l” l *n ; .' 1. '1' .' ' I .Ii _l_ 'a 1' |__r 'I i ' .r al" 'r 1 ü_ . JE ' Ir I | ; I 1432500 Figur 2. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 0 () med undersökningsområdet markerat. [. 1430000 6466000 6463500 6461000 Projektgrupp För undersökningen svarade Östergötlands länsmuseum med Clas Ternström som projektledare. Marinarkeologer, tillika dykare, var Johan Rönnby, fil dr, docent i marinarkeologi vid Södertörns högskola, och Roland Pettersson, fil kand, marinarkeolog vid Vänermuseet. Arkeologisk potential Hästholmen ligger vid Vätterns östra strand, söder om Omberg. Orten är belägen i ett mycket bördi gt jordbrukslandskap. Området har varit bebott under lång tid och lämningar från alla tidsperioder finns representerade. I området är dock de medeltida lämningarna av rikshistoriskt intresse mest påtagliga. I Hästholmens omedelbara närhet finns en betydande hällristningslokal (RAÄ 21). V1d nyligen utförda arkeologiska undersök ningar har en boplats från bronsåldern påträffats i Hästholmens norra utkant (RAÄ 79) Hästholmen var en av Sveriges medeltida städer. Den hade stor betydelse för sjöfarten på Vättern. Dess hamn, vilken är belagd från 1300talet, var en viktig utförselhamn av östgötska varor och platsen fungerade även som tingsplats. Hästholmen framträder i de medeltida källorna som en handelsplats i det annars agrart dominerade landskapet. En kyrka såväl som en borg (RAÄ 42) omtalas på platsen. Runt år 1400 förefaller stadens betydelse avta, något som sätts i samband med Vadstena klosters grund läggande och det faktum att Vadstena fick stadsprivilegier. De arkeologiska observationema i Hästholmen är anmärkningsvärt få. Bland de fynd som gjorts kan dock nämnas flera föremål såsom sigill stamp, vapendetalj er och mynt, men även kulturlager (RAÄ 25). Tyngd punkten i dateringarna förefaller ligga i 141500tal. Mynten är funna endast något hundratal meter väster om hamnbassängen och kan dateras till 1500talets början. Beträffande kulturlager i Hästholmen är dess karaktär, mäktighet och utbredning i det närmaste okänd, liksom de faktiska schaktningsarbeten som skett under modern tid. Kulturlagret har observerats vid schaktningar, men aldrig undersökts arkeologiskt. Detta ger vid handen att varje möjlighet till studier av Hästholmens äldre lämningar måste ses som ytterst viktiga. Den halvö som utgör hamn bassängens västra del kallas Husbacken och är sannolikt platsen för den medeltida borgen (RAÄ 42). För ett par år sedan påträffades ett svärd på Vätterns botten (RAÄ 80). Fyndplatsen låg endast ett par hundra meter norr om Hästholmens hamn. Svärdet var mycket välbevarat och även skidan var bevarad. Dateringen av fyndet liggeri vendeltid, (1 v s yngre järnålder. Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att fastställa i vilken omfattning fast fornlämning kommer att beröras av det planerade arbets företaget. Förundersökningen ska även klarlägga fornlämningens ålder och karaktär. Den arkeologiska förundersökningens resultat ska kunna ligga till grund för länsstyrelsens fortsatta bedömningar i ärendet. Undersöknings och dokumentationsmetod Ett område om cirka 20 000 m2, 200x100 m (NNVSSÖ) i anslutning till platsen för den planerade piren och de befintliga bryggorna avsöktes inledningsvis okulärt av dykare. Positionering av sökområde och söksvep skedde med DGPS på ett elektroniskt sjökort. Platsen där själva piren planeras byggas och området där bryggorna planeras förlängas specialinventerades därefter av dykare med en metall detektor. Stickprov i form av provgropar gjordes i samband med detta i botten för att fastställa sedimentens beskaffenhet och tjocklek. Den ur sprungliga tanken var att söka av området med side scan sonar, men de utmärkta förhållandena vid undersökningstillfället gjorde detta över flödigt. Undersökningsresultat Ytskiktet på botten består i princip i hela det avsökta området av relativt hårt packad sand. I norra delen av undersökningsområdet finns även ett relativt stort inslag av mindre stenar 0,05 0,1 m stora samt enstaka större block 1,02,0 m stora. I södra delen av området, särskilt i anslutning till bryggorna, finns ovanpå sanden ställvis även ett tunt lättflyktigt lager bestående av dy och förmultnade växtdelar. Djupet i området varierar från nästan nio meter i norra delen till knappt två meter i södra. I hela undersökningsområdet ligger på botten relativt mycket recent material i form av bildäck, metallskrot, plast, dräneringsrör av tegel etc. Särskilt markant är förekomsten av modernt skräp i anslutning till bryggorna. På botten ligger också rikligt med lösa träbitar i form av plankor och annat byggnadsmaterial. Merparten av dess förefaller vara av ungt datum medan vissa delar är betydligt mer eroderade och indikerar en högre ålder. I norra delen av området ökar mängden obearbetat trä. Vissa av dessa stockar och grenar förefaller vara av mycket hög ålder. Under sandbotten finns en vit hård lerbotten. Sandlagrets tjocklek varierar dock kraftigt inom undersökningsområdet, i norra delen är det bara ca 0,1 m tjockt medan det i södra delen ställvis är nästan 1,0 m tjockt. 6 6463000 6462500 6462000 1431000 1431500 143%000 |: 'I 8 _ :.I 8 P ;'“' '“'h.; w .(3 TGLLETAD ||| .,. _._i ._i' |:,.;.| |:.'|_a':n1|$1_'f'? ›_ .. ”L v31' ' 'ThH _' L Il." .'.'||L \ hLI Ill 8 _ än' (D 55 C 8 'S 55 'M 1 *2 lr; ' 'i HR HOLMEN.ni I ; ' .f . “ 11 | . .I ,I L! . 3+ r' LI' :1:100 I ' I ' I 1431000 1431500 1432000 Figur 3. Utdrag ur F astighetskartan med undersökningsområdet markerat samt den ungefärliga platsen för skeppsvraket. Orsaken till detta är förmodligen att sanden är relativt lättflyktig och helt enkelt transporteras av vågor längre in i viken. Sandlagret varierar också relativt kraftigt inne i viken, något som bör vara ett resultat av närvaron av bryggorna och båttrafiken. Avsökningen med metalldetektor och provgroparna visade att sandlagret innehåller rikliga spår av mänsklig aktivitet. Sandlagret innehåller för det första rent generellt en stor del små kolbitar och även slagg (ställvis ligger detta också ovanpå botten). I sanden finns också porslinsskärvor, kritpipsfragment och metallföremål. Någon kronologiskt uppbyggd stratigrafi kunde dock inte konstateras utan föremålen verka ligga 7 blandande i sandlagret. Det omrörda ”kulturlagret” avgränsas dock tydligt av den vita sterila leran. Samtliga föremål som hittades vid besiktningen bedömdes vara postmedeltida. Cirka 100 meter norr om undersökningsområdet (X6462510 Y1431360, lat 5816840 long 1438120) påträffades rester av en klinkbyggd båt. Båtlämningen består av en naturvuxen bottenstock från en plats nära en stäv, en bit av ytterliggare ett spant samt en handfull bordplankor (spantavstånd cirka 0,9 m och bordbredd cirka 0,25) Bordplankoma har varit tränaglade till bottenstockama och mellan borden finns spår av järnförbindnin gar. I anslutning till den bit av vraket som fortfarande håller ihop finns flera andra spridda skeppstimmer. Lämningen är relativt kraf tigt eroderad och är till sin byggnadskaraktär av en typ som tillverkats sedan vikingatiden. Då vraket låg utanför undersökningsområdet besik tigades bara vraket hastigt. En snabb bedömning är dock att det bör ha en relativt hög ålder. Några meter från skeppslämningen påträffades på bottnen ett kritpipsfragment. Om detta har ett samband med vraket går i nuläget inte att bedöma. Inga större objekt i form av brygglämningar, pålar eller skeppsvrak påträffades inom undersökningsområdet. På botten finns ett kulturlager. Det förefaller dock kraftigt omrört och någon kronologisk stratigrafi kunde inte konstateras. Några föremål äldre än postmedeltid påträffades heller inte. Det kunde således konstateras att den marinarkeologiska undersökningen inte gett sådana resultat att vidare antikvariska åtgärder är befogade på platsen, varför exploateringen därför bör kunna ske enligt de planer som finns. Beslut i ärendet fattas av länsstyrelsen.