BOPLATSER OCH KALKBRÄNNINGSGROPAR

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

B 4 1' g , › CHST'RAÅBY2z1 0 STAD OCH STORA ÅBY SOCKEN ÖDESHÖGS KOMMUN ÖSTERGÖTLAN DS LÄN OLLE HÖRFORS ROGERLUNDGREN *5. »sa i I. 'I 1 s 1'. å? II 4! § 1 l I ;i 51 ;5. I. ; gå “5. .I' 1.:' . _. ?[15 . x .' 1' .. '. i '1. I . .1 ' .. tu'i,.f\ . . fätågstgkeöTLAND's MUSEUM .__'_0. T _ k Boplatser och kalkbränningsgropar Innehåll Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Områdesbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Syfte och frågeställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Undersöknings och dokumentationsmetod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Arkeologisk utredning etapp 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Förundersökning i form av antikvarisk kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Lämningar efter den historiska byn Åby . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 Tekniska uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Appendix 1. Osteologisk analys Petter Nyberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 Appendix 2. Keramisk analys Ole stilborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40 Bilaga 1. Kalibrerade 14Canalyser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42 Bilaga 2. Schakt och anläggningsbeskrivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45 Bilaga 3. Fyndlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Omslagsbild: Inmatmng av sc/aakt langs gamla E4:an via' Objekt I. Åntikvarie Fredrik Samuelsson maten Foto: Olle Högfors. ÖSTERGÖTLANDS MUSEUM ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013 23 03 00 www.ostergot|andsmuseum.se Sam manfattn I ng Sommaren 2011 utförde Östergötlands museum en arkeologisk utredning etapp 2 och en arkeologisk förundersökning på ett flertal lokaler öster om Ödeshög mel lan Ödeshögs samhälle och Ryket, utmed väg 506. Arbetena föranleddes av en om byggnation av ledningsnätet med avsikten att ersätta de befintliga luftledningarna med jordkabel och sätta upp nya markstationer. Den inledande utredningen, etapp 2 omfattade sju objekt och förundersökningen berörde fem lokaler intill registre rade fornlämningar. Vid undersökningarna framkom boplatslämningar vid tre av objekten och en av fornlämningarna. Invid Ödeshög 13:1 och 14:1 framkom boplatslämningar (Stora Äby 421, med arbetsidentitet ÖMl) i form av stolphål och en härd, den senare da terades till mellanneolitikum. Vid Objekt I (Björkhagaavfarten) framkom en mörk färgning som inte är daterad. Vid Objekt III (Stora Äbys bytomt) framkom dels en förhistorisk boplats och dels anläggningar sannolikt tillhörande den historiska bytomten. Anläggningarna bestod av härdar, kokgropar, stolphål, huslämningar, årderspår, kalkbränningsgropar och en husgrund med spisel. Anläggningarna visade på dateringar till romersk järnålder, vikingatid/ tidig medeltid och 1600 1700tal. Vid Objekt VIII, invid torpet Täljekullen, påträffades en boplats med stolphål, gro par och skärvstensförekomster. Två anläggningar daterades till övergången mellan yngre sten och äldre bronsålder. Olle Hörfors Roger Lundgren antikvarie antikvarie 480500 484000 r r '.__V|," r'. Rasering luftledning . _iF'II _34.: ) .__ . 41 _ x_ . I' ' _ Ny Iedningssträckning ,I _[ 'H __ : .E 480500 JT. Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan men' anderso'kningsomradet markerat. Forniamnin gar inom Ödes bogs och Stora Åby socknar ar angivna med Ö resp .SÅnummer. Skala 1:35 000. Inledning Sommaren 2011 utförde Östergötlands museum en arkeologisk utredning etapp 2 och en arkeologisk för undersökning på ett flertal lokaler mellan Ödeshögs samhälle och Ryket, utmed väg 506. Arbetena föran leddes av en ombyggnation av ledningsnätet i den östra delen av kommunen. Avsikten var att ersätta de befint liga luftledningarna med jordkabel och sätta upp nya markstationer. Uppdragsgivare och kostnadsansvariga var Vattenfall Eldistribution AB. Projektansvariga ar keologer var Viktoria Björkhager och Olle Hörfors. I fältarbetet deltog också Petter Nyberg och Fredrik Samuelsson. För rapportarbetet svarar Olle Hörfors och Roger Lundgren. Områdesbeskrivning Ödeshögs kommun utgör den sydvästligaste av Öst ergötlands kommuner. Kommunen präglas av två dis tinkt olika naturtyper. Nordväst om väg E4 dominerar ett öppet utpräglat slättlandskap medan området syd öst om samma väg utgörs av en småbruten skogsbygd. Övergången mellan de två landskapstyperna sker för det mesta direkt och utan att någon blandbygd upp står mellan dem. Östergötlands topografi och naturliga förutsätt ningar har medfört att det forntida landskapet fått tre framstående centralområden, vars ursprung bör kunna föras tillbaka till bronsålder. Dessa har sina centrum kring NorrköpingVikbolandet, Linköpingstrakten och trakten kring TåkernÖdeshög och Vadstena. Det mest intressanta centralområdet i detta sammanhang är slättbygden kring sjön Tåkern och Hästholmen, till vilket den nu aktuella kabelstäckningen hör. Flera viktiga fyndplatser visar att området kring Tå kern var av stor betydelse redan under stenålder. Det är här som några av Östergötlands äldsta kända spår Figur 3. Antikvarie Viktoria Bjärkbager övervakar säkscbakming [ister om Stora Åby kyrka. Foto: Olle Häiførs. efter människor har påträffats och flera fynd tyder på bosättningar redan under mesolitikum. En av dem lig ger vid Åby Fyrbondegård (Ödeshög 6:1). Lösfynd från stenålder har påträffats i samband med åkerbruk under lång tid. Mellan Backasand och Åby Fyrbonde gård finns flera lösfynd av flintspetsar som förvaras på Fyrbondegården (Ödeshög 87:1 85 88:1). Öster om Åby Fyrbondegården har en skafthålsyxa, två tunnack iga flintyxor, tre spånknivar och nio flintspån hittats (Stora Åby 125:1). Vid Munketorp har två skafthåls yxor (Stora Åby 50: 1) påträffats och från Syllerstorps ägor är en båtyxa känd (Stora Åby 58: 1). Redan under äldre bronsålder kan Östergötland betraktas som en av de nordliga regionerna i den syd skandinaviska bronsålderskulturen (Kaliff 85 Carls son 1999). Detta styrks genom förekomsten av storhögar, lösfynd av bronsföremål, hällristningar och skålgropslokaler. Utmed gamla E4:ans sträckning finns två högar var av den ena låg påJärnstads ägor (Stora Åby 41: 1), men är numera borttagen och en på Syllerstorps ägor, norr om gården. Den senare högen hade en diameter på 13 m men är tyvärr kraftigt skadad av senare tiders aktivi teter (Stora Åby 37: 1). En tredje högliknande lämning ligger vid Ryket (Stora Åby 130: 1) och är även den täm ligen skadad i senare tid. Intill platsen för högen Stora Åby 41:1, på Järnstads ägor, finns ytterligare bronsål derslämningar i form av skålgropsförekomster (Stora Åby 85:185 206zl). Ytterligare lämningar från äldre bronsålder påträf fades vid undersökningarna för nya E4 sträckningen. Östergötlands museum utförde 1997 en arkeologisk undersökning på Järnstads ägor (Stora Åby 73:14). Undersökningen omfattade bland annat en skärvstens hög som överlagrade nio skålgropar varav några med en imponerande storlek på 0,20 m i diameter (Björkhager, Ohlsen 85 Ranheden 2000). Under yngre bronsålder förstärks bilden ytterligare av Östergötland som ett centralområde. Istället för stor högar anläggs flatmarksgravfält som emellanåt kan vara omfattande. I anslutning till kabelsträckningen passera des ett flatmarksgravfält med fem skelettbegravningar som undersöktes under 1930talet (Ödeshög 13:1). Intill detta ligger också Ödeshög14:1 som består av en rest sten samt en observation av ytterligare flatmarks gravar gjord vid uppförandet av nuvarande fabriksbygg nader vid Backasand. I den aktuella kabelstäckningens närområde finns flera stensättningar och gravfält som kan dateras till järnålder. De ligger i höjdlägen, ibland ganska isolera de från andra lämningar i fullåkersbygdens vidsträckta odlingslandskap. Vid Backasand finns en rest sten som dock är flyttad under mitten av 1940talet (Ödeshög 14: 1). Nordöst om Ödeshögs samhälle finns ett nu mera borttaget gravfält som utgjordes av sex högar och sex runda stensättningar (Ödeshög 7: 1). Öster om Vit mansgården finns en säker och en osäker stensättning på en liten höjdrygg (Stora Åby 65 : 1) och utmed vägen öster därom finns ytterligare en stensättningi form av en treudd med svagt insvängda sidor (Stora Åby 38: 1 Några hundra meter nordväst om treudden finns ytter ligare en ensam treudd (Stora Åby 137: 1). Vid Munke torps gård finns flertalet fornlämningar varav de flesta utgörs av stensättningar. Väster om infarten till gården ligger Stora Åby 44:1 som utgörs av två stensättningar, men idag återstår endast en av dem. Inne på gårdspla nen fanns tidigare ytterligare stensättningar, men även de är borttagna utan någon arkeologisk undersökning (Stora Åby 133:1). Detta har skett någon gång mel lan första och andra inventeringen. På den södra de len av gårdsplanen har man funnit en skafthålsyxa av sten (Stora Åby 50:1). Inför uppförandet av ett större hönshus på gården utförde Östergötlands museum en förundersökning 2002 varvid en härd och ett stolphål påträffades, Stora Åby 425 (Björkhager 2011b). I om rådet kring gården Ryket finns flera ensamliggande stensättningar (Stora Åby 61: 1, 120: 1, 129: 1), två resta stenar (Stora Åby 141: 12) samt ett gravfält (Stora Åby 124: 1) som ligger intill ett omfattande stensträngssys tem (Stora Åby 148: 1). Den aktuella kabelsträckningen ligger inom ett stråk av stensträngsbygden som sträcker sig från Stora Åby och fortsätter åt öster mot Mjölby. Arkeologiska undersökningar av stensträngssystem och fossila åkrar är få i området kring Ödeshög. En min dre del av ett fossilt odlingslandskap vid Skinnaretorp (Stora Åby 70: 1) undersöktes hösten 1996 av Östergöt lands länsmuseum. I det aktuella området dokumente rades en stensträng, fossila åkrar samt ett mindre antal härdar (Ohlsen 85 Franzén 2005). Inför ombyggnation av E4:an genom Östergötland utförde Östergötlands museum två arkeologiska un dersökningar under 1997. Vid slutundersökningen av Stora Åby 73:1, utgjordes fornlämningen förutom av en tidigare nämnd skärvstenshög och skålgropar även av ett stensträngssystem uppdelat på sex strängar med en sammanlagd längd av 530 m. I en av strängarna fanns även en öppning som markerades av två större stenar på ömse sidor om öppningen. I samband med stensträng arna undersöktes även fossila åkrar, härdar, stolphål och en hålväg (Björkhager, Öhlsen 85 Ranheden 2000). Omkring 200 m öster om slutundersökningsområ det av Stora Åby 73:1 ligger ett boplatsområde (Stora Åby 159: 1) som under hösten 1997 var föremål för slutundersökning inom E4projektet. Undersökningen visade på flera utspridda boplatsområden med samman lagt åtta hus från äldre järnålder samt ett sammanhäng ande ugnsområde för järnframställning med 16 ugnar. Ugnarna hade en förhållandevis samlad datering från slutet av 300talet e Kr fram till 600talet e Kr (Räf 8: Norr 2009). Syfte och frågestal I nlngar Syftet med utredningen etapp 2 var att klargöra om fast fornlämning skulle komma att beröras av det aktuella arbetsföretaget samt, om det var möjligt, att avgränsa de eventuellt framkomna lämningarna. Förundersökningen syftade till att fastställa och beskriva de kända fornlämningarnas karaktär, date ring, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Resultatet av utredningen etapp 2 och förundersök ningen ska kunna utgöra underlag för dels länsstyrel sens fortsatta besluts och planeringsprocess i ärendet, dels Vattenfall Eldistribution Ast vidare planering. Den föregående arkeologiska utredningen etapp 1 identifierade sex områden utmed kabelsträckning en som, på grund av sitt topografiska läge, bedömdes som möjliga boplatslägen (Björkhager 2011a). Dessa numrerades som Objekt IVI och bibehåller dessa be teckningar i föreliggande rapport. För att underlätta distinktionen mellan utredning och förundersökning används för utredningen namnkonvention enligt Ob jekt I, II 0 s v, emedan det för förundersökningen an vänds Område A, B 0 s v. Inför utredningen etapp 2 och förundersökningen formulerades ett antal frågeställningar med koppling till de förväntade undersökningsresultaten. Fzgar 4. Inmaming av sebakt langs gamla E4:an via' Objekt I. Antikvarie Fredrik Samuelsson maten Foto: Olle Häøførs. Uppställda frågeställningar inför den arkeologiska ut redningen etapp 2: 0 Finns det några boplatslämningar på platserna för objekt IVI? 0 Finns det några fornlämningar i åkerytan vid passerandet intill den registrerade stensättning en Stora Åby 129: 1? Betecknas framledes som objekt VII. 0 Finns det fornlämningar på höjdsträckningen intill den registrerade högen Stora Åby 41 :1 och skålgropslokalerna Stora Åby 42:1 och 85:1? Hädanefter betecknat som objekt VIII. Uppställda frågeställningar inför den arkeologiska förundersökningen: 0 Finns det ytterligare flatmarksgravar eller bo platslämningar intill gravfältet Ödeshög 13:1 och de tidigare observerade flatmarksgravarna vid Ödeshög 14:1? 0 Finns det gravgömmor från bortodlade stensätt ningar eller andra anläggningar på åkerytan in till treudden Stora Åby 38: 1? 0 Finns det ytterligare gravar eller boplatsläm ningar intill de två stensättningarna tillhörande Stora Åby 65:1? 0 Vid Munketorp har fornlämningar från fle ra tidsperioder påträffats, allt från stenålder till medeltid. Vid en arkeologisk förundersök ning 2002 (Björkhager 2011b) påträffades en hård och en sotfläck (Stora Åby 425). Finns det några fornlämningar i form av boplatser från stenålder och järnålder, ytterligare gravar eller medeltida lämningar utmed kabelsträckningen genom gårdstomten? 0 Finns det gravgömmor från bortodlade stensätt ningar eller andra anläggningar på åkerytan in till treudden Stora Åby 137: 1? Undersöknings och dokumentationsmetod Den arkeologiska utredningen etapp 2 och förunder sökningen utfördes som sökschaktsgrävning med grävmaskin. På de platser där inga fornlämningar på träffades tilläts schaktning för nedläggning av elkabeln. På de platser där fornlämning framkom gjordes först försök att dirigera om kabelsträckningen, men där det inte var möjligt utfördes en förundersökningi form av antikvarisk kontroll ganska direkt efter den inledande utredningen. De arkeologiska arbetena genomfördes i två faser och baserades på resultatet av föregående arkeologisk utredning etapp 1 (Björkhager 2011a). Den första fa sen omfattande en arkeologisk utredning etapp 2 där sökschakt togs upp vid de 8 objekt som utredningen etapp 1 föreslagitw. I samband med utredningen utför des även en arkeologisk förundersökning på ytterligare en plats av de totalt fem, där utredningen etapp 1 för ordat förundersökning som åtgärd. Denna plats ligger invid Ödeshög 13:1 och 14:12 vid Backasand, och har fått tillfällig beteckning ÖM 1. Den andra etappen om fattade arkeologisk förundersökning på de två platser där tidigare okända fornlämningar framkommit (Öb jekt III/ÖM 3 och Objekt VIII/ÖM 2). Dokumentationen var en kombination av digitala in mätningar med totalstation, fotografering och traditio nell handritning. Anläggningarna plandokumenterades dels med handritning och dels digitalt. Vid den arkeolo giska utredningen etapp 2 kom ett mindre urval av an läggningarna att undersökas genom sektionsgrävning. Vid förundersökningen kom samtliga anläggningar att sektionsgrävas. Undersökta anläggningar dokumente rades genom digital inmätning, beskrivning, ritning och fotografering. Det befintliga dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Resultat Arkeolog/sk utredning etapp 2 Följande objekt ingick i den arkeologiska utredningen etapp 2. 41:0' : 'Ei' _ . itä; Utredning etapp 2 E Förundersökning Rasering luftledning Nyledningssträckning I _' ' I ©Lantmäteriverket M82008/06551 g. ._ Figur 5. Utsnitt urDz'gitala Fastz'gbetskartan med aktuella Objekt och Områden markerade. Skala 1:35 000. Objekt I boplatsläge Utgörs av en ca 80 m lång sträcka på krönet av en i åkermark belägen höjdrygg. Längs med den gamla E4zans sträckning öster om Backasand öppnades sex sökschakt med en varierande längd mellan 5 och 15 m och en bredd på 0,8 m. En sannolikt förhistorisk anläggning påträffades i det fjärde och längsta av schakten. Anlägg ningen var en mörkfärgning som inmättes som A543. Anläggningen låg intill en nedgrävd ledning, hade en oval form i plan och uppmättes till 1,7 X 0,8 m. Anlägg ningen undersöktes och hade en oregelbunden profil med ett djup på 0,04 0,14 m. Eftersom anläggningen undersöktes och dokumenterades vid utredningen ansåg Östergötlands museum att inga ytterligare arkeologiska åtgärder var nödvändiga. I övrigt påträffades ingenting av arkeologiskt intresse vid objektet. 10 Objekt II boplatsläge Utgörs av en ca 120 m lång sträcka vid en i åkermark belägen höjdrygg. Söder om Åby Fyrbondegård. Söder om gården öppnades tre mellan 5 och 12 m långa och 0,8 m breda sökschakt. I schakten påträffades inget av arkeologiskt intresse. Objekt III boplatsläge Utgörs av åkermark belägen i västsluttning och ligger delvis inom Åbys historiska bytomt . På norra sidan och längs med grusvägen mellan Åby Storgård och gården Särlan grävdes fyra sökschakt. De var 3, 11, 11 och 51 m långa och 0,8 m breda. I de två förstnämnda påträffades inga fornlämningar. I det tredje och fjärde schaktet påträf fades boplatslämningar i form av bland annat kulturlager och stolphål. Boplatsen (med tillfällig benämning ÖM3) förundersöktes vid ett senare tillfälle. För resultat se kapitlet Förundersökning ;firm av antikvarisk kontroll. Gården Särlan ligger på den västligaste delen av Äbys historiska bytomt. Två sökschakt drogs därför öster om gården och grusvägen. Ett schakt grävdes norr om gården och på västra sidan av grusvägen. Schakten var sett från söder 7, 12 och 7 m långa och 0,8 m breda. I de två sydligaste schakten påträffades enstaka förmodade stolphål inmätta som A373 och A382. Väster om Åby storgård grävdes ett sökschakt om 8 X 0,8 m. I schaktet påträffa des inget av arkeologiskt intresse. 11 12 Objekt IV boplatsläge Består av en sträcka på ca 50 m som utgörs av södersluttningen på en i åkermark belågen höjdrygg. Ligger direkt söder och öster om Stora Åby kyrka. På den södra delen av kyrkogården låg på 1600talet också en av Åby bys åtta gårdar. Söder om Stora Åby kyrkogård öppnades två 6 m långa sökschakt längs med den nordsydlöpande vågen. Tre mellan 5 och 8 m långa schakt öppnades också söder om grusv'agen söder om kyrkogården. Samtliga schakt var 0,8 m breda. Inget av ar keologiskt intresse framkom i något av dessa schakt. Öster om kyrkogården öpp nades en rad med fem sökschakt som var mellan 5 och 10 m långa och 0,8 m breda. I schakten påtråffades inget av arkeologiskt intresse. Objekt V boplatsläge Består av en sträcka på ca 150 m söder om en tidigare bebyggd tomt. Platåi söder sluttning, beläget i åkermark öster om Jårnstad. Fem mellan 3 och 7 m långa och 0,8 m breda sökschakt upptogs söder om vågen. I schakten påträffades inget av arkeologiskt intresse. 13 14 Objekt VI boplatsläge Består av en sträcka på ca 200 m, platå av höjdrygg, beläget i åkermark, strax syd öst om Ryket. Tre mellan 4 och 7 m långa och 0,8 m breda sökschakt upptogs. I schakten påträf fades inget av arkeologiskt intresse. Objekt VII boplatsläge Består av en sträcka på ca 100 m, platå av höjdrygg, beläget i betesmark, vid Ryket. Närhet fanns till stensättningen Stora Åby 129: 1. I schakten påträffades inget av arkeologiskt intresse. Objekt VIII boplatsläge Består av en ca 200 m lång sträcka åkermark belägen i en sydvästsluttning nedanför torpet Täljekullen vid Tjurtorpskorset. I närområdet finns även en hög (Stora Åby 41;1) och två skålgropsförekomster (Stora Åby 42:1 SC 85: 1). Sammanlagt grävdes sex sökschakt med en bredd på ca 0,8 m. De första 5 hade en längd på mellan 5 och 7 m och förlades med mellan 5 och 8 m mellanrum. Ingen ting av arkeologiskt intresse framkom i något av dessa första fem schakt. I det sj ät te schaktet påträffades boplatslämningar varför schaktet förlängdes och omfattade till slut 56 m. Lämningar bestod av stenpackningar, härdar, förmodade stolphål med mera. Boplatsen (med tillfällig benämning ÖMZ) förundersöktes vid ett se nare tillfälle. För resultat se kapitlet Förundersökning zfzrm av antikvarisk kontroll. 15 Förundersökning i form av antikvarisk kontroll Den föregående utredningen etapp 1 rekommenderade att arkeologisk förundersök ning skulle utföras på fem platser (Område AE). Område A förundersöktes redan i samband med utredningen etapp 2. De kvarvarande fyra områdena undersöktes arkeologiskt vid ett senare tillfälle då även boplatserna ÖMZ 86 ÖM3 genomgick förundersökning. min.. ' i :i ' Objekt vu I I L ' _ etapp 2 E Förundersökning Rasering luftledning _ Nyledningssträckning _' _' ' i ' _ F . ©Lantmateriverket M32008/06551 ..53 Figur 6. Utsnitt ur Digitala Fastighetskartan med aktuella Objekt och Omráden markerade. Skala 1:35 000. 16 Område A Vid Ödeshög 13:1 och 14:1 Fornlämningarna består av ett flatmarksgravfält och en rest sten. Gravarna påträffades vid uppförandet av en fabriksbyggnad i Backasand 1930. Sö der om fabriksområdet och fornlämningarna Ödeshög 13:1 8: 14:1 öpp nades tre sökschakt. Två av dessa var placerade längs med ledningsgatan sydväst om fabriken. De var båda 4 m långa och 0,8 m breda. Ingenting av arkeologiskt intresse påträffades i de båda schakten. Direkt söder om fabriksområdet grävdes ett långt sökschakt längs hela fabriksområdets utsträckning. Schaktet var 52 m långt och 0,8 m brett. I schaktets östra del påträffades boplatslämningar längs en 10 m lång sträcka. Efter kon takt med länsstyrelsen bestämdes att anläggningarna skulle förundersö kas direkt i samband med påträffandet. Boplatsen är registrerad i FMIS som Stora Åby 421 (med tillfällig beteckning Ödeshög ÖM1). Boplatsanläggningarna bestod av 5 mindre stolphål, tre mörkfärgningar och en härd. Stolphålen var mycket lika varandra och hade en diameter på 0,18 m och ett djup på 0,12 m. Av stolphålen hade två spetsig botten och de övriga var rundade. Två av stolphålen skar omgivande mörkfärg ningar. Mörkfärgningarna var mycket flacka och bara någon cm djupa. Härden A5 hade en rundad botten och var 0,15 m djup och har genom ett 14Cprov daterats till äldre mellanneolitikum 33302920 f Kr (Ua 425 88, 2 sigma). En del av boplatslämningarna har sannolikt samband med flatmarksgravarna Ödeshög 13:1 som påträffats omedelbart norr om de påträffade anläggningarna. Figur 7. Bøplatslámningar vid Backa samz'. A512 närmast. Foto: Olle Häøførs. A518A512 17 18 Område B Vid Stora Åby 65:1 2 & 136 Två stens'attningar och en bebyggelsel'amning i form av en husgrund belägna vid Jarnstads by. Tre sökschakt 8 m långa och 0,8 m breda upptogs mellan vägen och Stora Åby 136: 1. I schakten påträffades inget av arkeologiskt intresse. Område C Vid Stora Åby 50:1 och 133:1 Utgörs av en fyndplats för stenyxor samt en borttagen stensättning vid Munketorp. Två sökschakt som var 12 respektive 5 m långa och 0,8 m breda öppnades utan att något av arkeologiskt intresse påträffades. 19 20 Område D Vid Stora Åby 137:1 Består av en treudd belägen mellan Munketorp ochJärnstad. Fyra sökschakt grävdes i åkermarken norr om 137: 1. De var mellan 8 och 5 m långa och 0,8 m bredda. I schakten påträffades inget av arkeologiskt intresse. Område E Vid Stora Åby 30:1 & 38:1 Utgörs av en bebyggelscl'amning i form av en husgrund och en stens'attning öster om Jarnstad. Fyra sökschakt 21, 6, 4 och 4 m långa och 0,8 m breda öppnades. I schaktcn påträf fades inget av arkeologiskt intresse. I P'Irma Any 33:1 21 Boplatsen ÖM2 vid Objekt VIII I sluttningen Väster om torpet Täljekullen Vid Tjurtorpskorset och intill skål gropsförekomsterna (Stora Åby 85:1 85 206: 1) nedanför en platå som övergår i en Västsluttning ned mot ett surdrag, framkom boplatsen ÖM2. Inom ramen för ut redningen etapp 2 sektionsgräVdes följande anläggningar; A5 bestående av en grop med en kalkstenssättning i mitten, A6 ett kraftigt stolphål, samt A19 mörkfärg ning med oregelbunden botten. Den antikvariska kontrollen genomfördes på så sätt att det ursprungligen 0,8 m breda och 88 m långa schaktet där fornlämningarna framkom vid sökschaktningen breddades till 1,4 m och förlängdes i båda ändarna, till 102 m, tills det kunde kon stateras att inga fler fornlämningar fanns längs med dess sträckning. Anläggningarna lågi sluttningen ända ned mot kanten till surdraget och inte på höjdplatån närmast torpet. Anläggningarna bestod av sotiga kulturlager, mörkfärgningar, en kulturla gerrest, en kokgrop, en härd, stolphål, mörkfärgningar och ett dike. Sammanlagt påträffades 25 anläggningar fördelade på 23 olika anläggningsnummer. AV dessa var A1074, A1141 och A1261 okända i utredningsskedet. En Vid utred ningen påträffad anläggning, A12, kunde inte återfinnas Vid förundersökningen. Förundersökningsschaktet vid Objekt VIII, sydva'stra delen. Det smalare atredningsse/aaktet utgör den översta delen av se/aaktet. Framkomna undersökta anlaggmngar markerade med blått. Läslñ/nd markerade med ljusbrant. Utredningsschakt Förundersökningsschakt Förnndersöknz'ngssebaktet vid Objekt VIII, nordöstra delen. Det smalare ntrednz'ngssebaktet utgör den översta delen av sebaktet. Framkömna undersökta anla'ggnz'ngar markerade med blått. Lösjâlnd markerade med ljusbrnnt. Figur 8. Sektiönsrz'tnz'ng vid ÖMB/ Objekt VIII med antikvarie Fredrik Sama elssön vidpennan. Foto: Olle Höøförs. 23 24 Nio av anläggningarna bestod av gropar av olika slag. Av dessa klassades sju som gro par/ nedgrävningar utan närmare precision. A1031 bestod av en grop som sannolikt använts vid kalktillverkning liksom det gropsystem, A1010 (figur 9 och 10), som låg strax söder om denna anläggning. Anläggningarna i fråga bestod av gropar med rundad botten och ett innehåll av endera kolfärgad jord eller bränd rödfärgad kalk stenskross. Också ytan runt dessa anläggningar var flammig och delvis rödfärgad av eldpåverkan. Dessa gropar låg längst ner i schaktet och på något avstånd från övriga anläggningar. Groparna tolkades ha samband med framställning av kalk, möjligen för den närbelägna Stora Åby kyrkas behov. Avståndet till övriga anläggningar var 9 m vilket innebär att de kan ha tillkommit i ett annat sammanhang än dessa. Detta kan också vara förklaringen till att de framkom på sådan låg nivå, närmast direkt ovanför det surhål i åkern som utgör dess lägsta punkt. Figur 910. A] 01 0 ipkm och prqfil. Foto: Olle Häøjførs. Två lösfynd påträffades (C4583: 12) Dessa utgjordes av en bit bränd lera, sanno likt tegel samt en skärva klarglaserad BII:4keramik daterbar till senmedeltid och framåt. Fynden saknar sannolikt samband med den framkomna boplatsen och här rör troligen istället från torpet Täljekullen strax nordöst om boplatsen. Två av groparna har daterats till äldre bronsålder respektive äldre mellanneo litikum (A1261 och A1042). Gropen A1042 i södra delen av schaktet är daterad till 16201440 f Kr (Ua42589, 2 sigma säkerhet). A1261 som utgör den nordli gaste anläggningen i schaktet är daterad till 33403020 f Kr (Ua42590, 2 sigma säkerhet). Då proverna kommer från var sin del av den påträffade fornlämningen förefaller det sannolikt att denna till större delen kan dateras till samma period. Provet från A1261 är dessutom samtida med dateringen från boplatsen Stora Åby 421 (Ua42588). mmmhummmmuIllunmmcm,m.wuwamsrw ”00” T Uu42588:4413t3231' = 3_ 68.2%pmbabi1ily å 45m]an 32?UBC(5.3%)324OBC .E ' 3|noBC(52.1%) 30mm: E 4500” 29803C{I0.9%)2'J3DBC ?I _ i:) 54% probubilily 2 440'DBP _ (150%)32205c .å 1,3%]3IÖDBC ä 4300|3P _ 3:2030 .zwmouc 5 420m: älüDBP “ |_I L__I |_I |_I |_I |_I I . I . I J I 3400Ca1BC 3201121ch ;mocmac zsnocmuc 015mm date MKMMWGHIWAOWH!!Ilmlmlhllilnmlidllhobwkhw 350W" . Uu42589 : 32544343? 3 3 63.1% pmbabilily '3 3400!!" Iéinncuswnnsmsc s\ :mami1%) [ssonc 33003,, _ H_ moiscasw.) [490% g : än) 14803cc 14%) mch : 95.4% probabilily .E 32mm* : ,rf 15mm: (95.4%) :440m: å mom): EE soooap : L_.I LI |_I |_I |_.I I I | I . l ISOOCaIBC' I600Ca|BC :400mm: IIDDCalBC Calibmted day: 11.! 'L i _ ' :Auur mmm _ Ua4zs9u : 44725231* 5 “om” ' 68.2% pmbahility 'g 333mm (47.2%)32103c 46003? T 3I®UBC{8.6%)31503C Max_ 3 nanm: (12.41%) 30903c å 45mm' ' "3; 95.4% prohability å nanm' 7,”"3 43003? _ “ä 2 o: 4200131: “0013? _ I J | | I | I | I' 360001ch 3400CaIBC 3200CnIEC 3DMCaJBC ZWCnIBC Calibratcd :inte 26 Boplatsen ÖM3 vid Objekt III och den historiska byn Åby Boplatslämningarna vid ÖM3 utgörs av härdar, mörkfärgningar, kulturlager, stolp hål och två troliga ugnsanläggningar. Sammantaget dokumenterades 39 anläggning ar som bedömdes som förhistoriska vid den arkeologiska förundersökningen. Till detta kommer två förekomster av årderspår och ett kulturlager. Bland anläggningarna dominerar stolphålen som uppgår till 19 stycken. Så gott som alla stolphål var av samma typ. Runda och mellan 0,20 och 0,30 m i diameter i plan. I profil var samtliga rundade men djupet varierade på grund av bevaringsgra den mellan 0,08 och 0,25 m. Stolphålen förekom i tre tydligt avskilda koncentrationer. I öster bildade an läggningarna A2043, A2053, A206l, A2069, A2077, A2089 och möjligen A2103 en avskild grupp. Denna bildar två östvästligt löpande linjer vilket gör att de kan härröra från ett och samma stolpburna hus. Schaktet är dock alldeles för smalt för att en sådan slutsats ska kunna dras med någon säkerhet. Ytterligare en grupp stolphål, inkluderande en stolphålsrest (A2210, A2228, A2237 och A2245) låg placerad i en tät grupp tillsammans med en utbredning av årderspår (A2219) i mellersta delen av förundersökningsschaktet. Stolparna i detta parti är för få för att bilda någon annan struktur än en grupp En tredje grupp stolphål bildas av den glesa spridning som påträffades i den väs tra delen av schaktet, företrädesvis innanför det kulturlager som också påträffades i denna del. Stolphålen, A2358, A2411, A2438, A2447 samt A373 i utrednings schaktet, bildar en alltför gles spridning för att tillåta tolkning. Den näst största gruppen anläggningar var groparna utan närmare funktionsbe stämning. Av dessa undersöktes åtta stycken. Gruppen var heterogen och bestod av helt olika typer av gropar. En anläggning A2253, betecknas som grop eller hål efter en kraftig stolpe. Två gropar A2377 och A2239 var delvis respektive helt skodda med natursten. Fem gropar A2264, A2329, A2338, A2258 och A2385 hade fyll ning av skörbränd sten. Av dessa innehöll samtliga utom A2338 också kol. Gropen A2385 betecknandes vid beskrivningen som en grophärd. Storlek och form varie rade också, men de flesta av anläggningarna var omkring 1 m i diameter stora och ca 0,5 m djupa. Om gruppen gropar var heterogen så var deras placeringar i schaktet desto mer regelbunden. Samtliga gropar utom A2199, låg samlade i två täta grupper i schak tets västra del. Undantaget, A2199 lågi den mellersta sektionen tillsammans med kalkbränningsgropar och kokgropar. Fem anläggningar kunde konstateras vara kokgropar. Dessa varierade i form och storlek i plan men var alla rundade och ca 0,3 m djupa i profil. I samtliga fall bestod fyllningen av skörbränd skärvig sten och alla utom en innehöll också rikligt med kol. Ett utmärkande drag var att den svartfärgade fyllningen var fetkladdig från den mat som tillagats där. I en av anläggningarna A2156 fanns två olika lager. Överst ett 0,25 m tjockt lager med mörk kolinblandad silt. Lagret tolkades som omblan dat och återfyllt. Den undre nivån bestod av ett lika tjockt lager närmast rent kol. Båda lagren var feta och kladdiga och innehöll rikligt med skörbränd och skärvig sten. Ur bottenlagret togs ett makrofossilprov då det kunde misstänkas att kokgro pen möjligen aldrig blivit urtagen och att kolet innehöll rester efter den tillagade maten. I bottenlagret fanns även bevarat trä (fynd C4583zl7) och animalieben. Större delen av benen kunde inte identifieras vid den osteologiska analysen. Benen som kunde identifieras kom från en brunråtta. Flera av kokgroparna innehöll bevarade animalieben, både i bränd och i obränd form. Den osteologiska analysen är utförd av antikvarie Petter Nyberg, osteolog vid Östergötlands museum, analysen är bilagd denna rapport. I A2001 fanns ben av nöt och svin samt däggdjur (ej människa). Flera ben upp visade slaktmärken. I A2123 identifierades nöt och svin, brunråtta, stor gräsätare samt däggdjur (ej människa). Flera ben uppvisade slaktmärken. I A2308 identifie rades svin och fågel. I A2294 tillvaratogs inga ben medan det i A2156 endast iden tifierades ett ben av brunråtta. Bland övriga fynd fanns lerklining med pinnavtryck, bränd lera, ett bryne samt ett avslag av porfyrit. Av kokgroparna ligger tre centralt placerade i området kring kalkbränningsgro parna, A2156, A2294 och A2308. En ligger mellan de båda sentida dikena A2123 medan A2001 utgör den östligaste anläggningen av alla och är belägen på ett visst avstånd från närmaste anläggning i väster. Sistnämnda anläggning är daterad till sen vikingatid/ tidig medeltid (Ua42591 daterat till 429 l +/30 BP vilket med 2 sigmas eller 95,4% säkerhet motsvarar år 10301210). Dateringen antyder att bytomten Åby har ett vikingatida ursprung, vilket även ortnamnet antyder. MmhhndcamMiJInhlwtm!zálsullpøwm| 153142591 : 904=EJOBP 68.2% pmbnbilily lU1OAD[36.[°/e) I IOUAD 110013? IOOOBP [NORD (32.[%] llsüål) _ nu_ ____ 95.4% probabiüiy ggggp Z. :3 1030AD(95.4%) IZIUAD SUOBP (i: 7009? _ GOOBP ..|....|...,|....|....|...[1 DOGCaIAD IUOOCaIAD “DOG:MD IZOOCalAD IâüOCaiAD MUUCalAD Calibmlud datt 27 28 Endast tre anläggningarA2113, A2172 och A2184 utgjordes av härdar. Till dessa kommer A2385 som klassades som en grophärd Två av härdarna var belägna cen tralt i schaktet, i det område som präglades av kalkbränningsgropar och kokgropar. En härd var belägen intill ett dike i den östra delen av schaktet medan grophärden var belägen inom kulturlagret längst i väster. Härden längst i öster var mycket li ten, endast 0,45 m i diameter stor. De övriga var alla närmast ovala med storlekar mellan 2,11,2 m som längsta mått och 1,30,9 m som minsta. Djupet låg mellan 1,2 och 1,8 m för de vanliga härdarna medan grophärden var 0,24 m djup. Samt liga anläggningar var fyllda med kol och skärvig skörbränd sten. Ett fynd gjordes. I härden A2113 hittades en hästskosöm (C4583z8). Grophärden A2385 har date rats till äldre romersk järnålder. (Ua42593 daterat till 1849+/ 30 BP vilket med 2 sigmas eller 95,4% säkerhet motsvarar år 80240). Mm; ha.. k". .| .I mm. Mu . n om.. u..." .;.n«. m. .1 mm ann.um “mp ? / V Lin42593 : 1849430111' ä 2 68.2% pm'bmbilil)l 'g HW" T 125AD(63.2%)2|SA[) .s 95.4%pmbnbi1'uy E |9003P Sami_ snmnosauápaoma ä : _ _::> F . ____, o ”00131” b ' 3 f” o . å ”00:39 7 N _ CE . mmm' |_._J |_J J l J. | | I 200mm CniBCJCaIAD :mcraw: 400mm:) Caliibralcd :inte Inom två områden framkom årderspår. A2033, låg i direkt anslutning till husgrun den A2017/A2022 och bestod av ett enskilt spår. Bland stolphålen i den mellersta stolphålsutbredningen fanns fyra olika spår, A2219. Spåren var mellan 0,3 och 1,1 m långa och cirka 0,06 m breda. I flera fall slutade de genom att årdret skurit snett ned i marken och fastnat. Spåren, A2219 var alla rundade i profil och mellan 0,03 och 0,04 m djupa. Spåret A2033 var rundat eller svagt spetsat i profil och 0,04 m djupt. Av spårens profil går det inte att med säkerhet avgöra vilket redskap som an vänts annat än att det inte är ett modernt metallårder eller en träkrok som använts. Lämningar efter den historiska byn Ab y Vid förundersökningen påträffades även lämningar från senare tid i form av en husgrund och kalkbränningsgropar. Läget för de påträffade anläggningarna kom att stämma väl överens med det kända läget för Åbys bytomt. Åby eller Stora Åby omnämns både som socken och by under 1300talet. I ett dokument underteck nat i Röks kyrka den 26/4 1313 omnämns en Marcus, med titeln ?you/ida; 477mm a'es de aby”i samband med en jordaffär där en Dan Jonsson säljer och bortbyter 3 attungar jord i Berga jämte skogslotter i Strömstad och Hadistad till drotsen Knut Jonsson mot en attung jord iÃlvestad och 200 mark penningar (SDHKnr: 2565). Den äldsta kartan över byn är en geometrisk uppmätning från 1639 (D103 98:d10:1645 244). Kartan visar att byn är splittrad i flera delar. En av gårdarna ligger söder om kyrkan på vad som idag är kyrkogård. Tre gårdar ligger på rad norr om den vägsträckning som idag kallas gamla E4: an och fem gårdar ligger grupperade J.cotvoo...._".' *q ': ' ' .. ..Plvg 44"." . o ' _.v"" 1 ;... _ . _.....q.o..._ø'å› __,_ ____ __ '_ I I__.,|v"_'.:p I_...... _av_ t_, o...'o....__ J. n a.ou . u.. . ... . . gu... _, :9 i. 9' . P ...f m. ut _ , . .h . Figur 1 1. Ägomáming av Ä by by i Stora Ä by sockenfián 1639 (beskuren kring dagens Åby Storgård och gården Särlan. Vägnätet är i stort sett oförändrat med undantag av den väg som löper över gärdet fram till Åby Storgård från kyrkan som gör en båge norrut jämfört med dagens läge. Genom den centrala bebyggel sen löper vägen i samma sträckning som idag norr om Åby Storgård och ytterligare två idag flyttade gårdar och söder om ytterligare en. Vägen löper sedan fram till en återvändsgränd vid gården Särlan. På 1639 års karta ligger Skattegården norr om bygatan och mittemot på södra sidan finns en stor frälsegård. Intill denna finns två mindre gårdar i form av Klockaregården och ytterligare en frälsegård. På platsen för det som idag utgörs av gården Särlan låg en gård som benämns som Ödegården. På de historiska kartorna från 1706 och 1765 sker inga större förändringar i gårds bilden förutom att klockaregården och frälsegården slagits samman till en större gård. Gården Särlan benämns Ödegården även på storskifteskartan från 1765. Kabelschaktet förlades direkt norr om dagens bygata genom Åby. Enligt de his toriska kartorna tangerar schaktet tomten tillhörande Skattegården, längst i öster och vidare väster ut åkrar tillhörande de olika gårdarna i byn. Resultaten från de arkeologiska undersökningarna visar att det i bytomtens östra del framkom bebyggelselämningar i form av en skadad spiselhäll omgiven av de för kolade resterna av ett golvlager (A2017/A2022). Vid framresningen av anläggning en framkom en skärva BII:4 keramik från ett fat med vitlerdekor, ett skaft till en kritpipa samt en svinbete (C4583z91 1). De två första fynden daterar anläggningen till 1600 eller 1700tal. Bebyggelselämningarna ligger på 1700talskartorna inom tomten för Skattegården. På 1639 års karta ligger lämningen utanför Skattegårdens 29 30 tomt, som dock är betydligt smalare än på de senare kartorna. Byggnadslämning arna borde med andra ord kunna tillhöra Skattegården. Ett anslutningsschakt grävdes fram till den befintliga elstationen söder om vä gen och kom att löpa mellan Åby Storgårds bytomt och dess granngård i väster och inga lämningar påträffades utmed denna sträckning. Förutom bebyggelselämningarna påträffades också lämningar av två gropar som i fält tolkades som kalkbränningsanläggningar. Anläggningarna A2144 och 2286 var båda 0,6 m djupa med rundade bottnar och ca 1 m i diameter stora i plan. De hade något olika uppbyggnad och skildes åt genom att det i A2144 fanns en decimeter bred vägg av rödbränd lera medan hela fyllningen i A2286 bestod av samma kraftigt rödbrända lera. I A2144 fanns en samling av ca 0,3 m stora stenar i anläggningens mitt. Fyllningen bestod av lera i olika färgschatteringar med rikliga inslag av kol underst. Foto: V. bjärkbager. och sot. I botten fanns ett vitaktigt grusigt material som bedömdes som kalkrester. I A2286 låg några 0,3 m stora stenar och kalkstenar i anläggningens yta. Stenarna hade sannolikt använts för att fylla igen groparna efter användandet. Prover togs i båda anläggningarna. Dels för 14Canalys och dels för analys av den brända leran samt det förmodade kalkmaterialet från A2144. 14Canalysen av ett prov taget djupt ner i fyllningen till A2144 visade en datering till 16801940 e Kr och där den största säkerheten på 66,7% låg i intervallet 18001940 e Kr och den näst största på 27,3% lågi intervallet 16801740 (Ua42592, 2 sigma säkerhet). mm.. 4...... iL.m a ,4 .301.94 u I lo hut nu... gym. m. _< .g ,: ,.4...m|.w; Uu41592 : IIJTillüBP mm : fiH.2°/npmbahlllly I69U;\1J([R.H%] | ?30A D 2003]: " I310A13(49.4%] 20m: mom, __ :3, o I um: ' ISUUAD (66.7%) I9 BAD DBP Radincarhon determin :nian l. 100I3P : 2OOBP ' |_l |___I I_.I|_.J |_I I . . . . I . . . › I . . . i I | . | l l u n › . I ISUIKTHIAD IGUOCaIAD HOOCaIAD I SOUCHMI) IUUUCnIAL) ZOOOCaIAD CalibIalcd dalc Materialet har analyserats av docent Ole Stilborg, SKEA i Linköping och rapporten ligger som bilaga till denna rapport. Frågeställningarna gällde om anläggningarna kunde tolkas som kalkbränningsugnar, om det kalkliknande preparatet från A2144 var kalkrester från tillverkning av kalk i dessa ugnar samt vilka temperaturer som ugnsväggarna varit utsatta för. Analysen visade att de två proverna från A2144 och provet från A2286 varit utsatta för temperaturer på ca 9001000 grader, vilket är den önskade temperaturen vid framställning av bränd kalk. Däremot var materia let konsistens smuligt och skört i förhållande till den uppmätta temperaturen, nå got som tydde på litet innehåll av lera och att materialet snarast var detsamma som den omgivande silten, något som talar för att anläggningarna snarast bör tolkas som kalkbränningsgropar. Samtidigt visade analysen att det förmodade kalkmaterialet från A2144 hade mycket hög kalkhalt. Stilborg menar därför att de båda anlägg ningarna kan tolkas som kalkbränningsgropar och att det som såg ut som väggar i A2144 i själva verket var de värmepåverkade lagren närmast gropen. Kalkbränningsgroparna ligger enligt det historiska kartmaterialet på Lillgårdens tomt enligt den geometriska avmätningen från 1706 på Lillgårdens tomt 0ch enligt storskifteskartan från 1765 på mark tillhörande Skattegården. De två diken som påträffades, A2099 och A2136, motsvarar i båda fallen struk turer som syns på storskifteskartan från 1765 (handling LMS D10398:2). Dike A2099 skulle kunna identifieras som det dike, väster om Skattegården, som löper norrifrån och som delar åkerytan norr om vägen i två lika stora delar. Väster om detta dike finns en smal åkerparcell vars västra gräns motsvarar det betydligt sma lare diket A2136. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det markerade läget i terrängen på vilket boplatslämningarna och lämningarna efter byn Åby påträffades i långa tider utgjort ett attraktivt boplatsläge med goda förutsättningar för tidig odling och att byn haft både en vikingatida föregångare och en eller flera ännu tidigare sådana. 31 32 Referenser Björkhager V. 201 1a. Ödexko'g Ryket, Ödexko'g: ork Stora Åby sooknar, Ödexko'g: kommun, Östergo'tland: lan. Östergötlands museum rapport 2011:65. Linköping. Björkhager V. 2011b. Ho'mkm violMimketorp. Munketorp 1:1, Stora Åby socken, Ödeshögs kommun, Östergötlands län. Östergötlands museum rapport 2011:65. Linköping. Björkhager V, Öhlsen M 85 Ranheden H. 2002. ja'rmtad, ettfoxxilt odlingslandskap. RAÄ 73, Stora Åby socken, Ödeshögs kommun, Östergötland. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2000:5. Linköping. Hörfors O. 201 1. T va' boplatser vid Stora Åby. Projekt E4Syol. Arkeologisk slutundersök ning. RAÄ 133 och 158. Stora Åby Västergård 2:4 och 2:2. Stora Åby socken. Ödes högs kommun. Östergötland. Östergötlands museum. Rapport 2011:22. Linköping. KaliffA 85 Carlsson T. 1999. Olika perspektiv pa' en arkeologisk anderxo'kningi va'xtra Öst ergo'tlaml. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Skrif ter nr 28, Linköping. Nilsson N. 1992. Centralomra'den i Östergo'tlaml under perioden broma'loler aldreja'rna'l der. CDuppsats iArkeologi vid Uppsala Universitet. Uppsala. Öhlsen M 85 Franzén G. 2005. jarna'lolerxmiljo' vid Skinnaretorp. Arkeologisk undersök ning. Skinnaretorp 1:8, Stora Åby socken, Östergötland. Östergötlands Länsmuseum rapport 2005: 16. Linköping Räf E 85 Norr L. 2009. ja'rmtad. jarnframxta'llning ork boplatx. Arkeologisk undersökning, RAÄ 155 och 159, Järnstad 2:3, Stora Åby socken, Ödeshögs kommun, Östergötland. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2009:01. Linköping. Kartor Lantmäteristyrelsens, LMS, arkiv D10398:d10:1645 244 Ägomätning av Åby I Stora Åby socken utförd 1639 av Johan Larsson Groth D10398:1 Geometrisk avmätning Åby, Stora Åby socken upprättad 1706 av Matias Sundvall D10398:2 Storskifte Åby Stora Åby socken upprättad 1765 av Per Viden Lantmäterimyndigheten, LMM, arkiv 05stä3 Arealavmätning upprättad 1700 05stä29 Storskifte Åby östra upprättad 1766 Tekniska uppgifter Arkeolog/sk utredning etapp 2 Sträcka Socken/ Stad Kommun Län och landskap Fornlämningsnummer Digitala fastighetskartan blad Koordinatsystem Höjdsystem Mätteknik Typ av undersökning Länsstyrelsens dnr etapp 1 Länsstyrelsens handläggare ÖM dnr ÖM projektnr ÖM intrasisnr Beställare Kostnadsansvarig Projektledare Biträdande projektledare Personal Rapportarbete Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form Ödeshögs samhälle Ryket Stora Åby och Ödeshög Ödeshög Östergötland SWEREF 99 TM RH70 Arkeologisk utredning etapp 2 43122101 1 Magnus Johansson 198/ 11 5 31242 OLMZOl 1005 Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB Viktoria B jörkhager Olle Hörfors Fredrik Samuelsson Viktoria Björkhager, Olle Hörfors 85 Roger Lundgren ÖLMC4583 Digitalfoto 14C Roger Lundgren Lasse Norr 33 34 Tekniska uppgifter Arkeolog/sk förundersökning Sträcka Socken/ Stad Kommun Län och landskap Fornlämningsnummer Digitala fastighetskartan blad Koordinatsystem Höjdsystem Mätteknik Typ av undersökning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare ÖM dnr ÖM projektnr ÖM intrasisnr Beställare Kostnadsansvarig Projektledare Biträdande projektledare Personal Rapportarbete Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form Ödeshögs samhälle Ryket Stora Åby och Ödeshög Ödeshög Östergötland SWEREF 99 TM RH70 Arkeologisk förundersökning 431399611 Magnus Johansson 284/ ll 5 31270 OLMZOl 1005 Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB Viktoria Björkhager Olle Hörfors Petter Nyberg 85 Fredrik Samuelsson Viktoria Björkhager, Olle Hörfors 85 Roger Lundgren ÖLMC4583 Digitalfoto 14C, makrofossil, keramisk samt osteologisk analys Roger Lundgren Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 14039273 © Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2015:56 © Östergötlands museum Appendix 1. Osteologisk analys Petter Nyberg LEGEND TILL BENLISTA ÖLMC Östergötlands museums fyndkatalognummer. Anl Anläggningsnummer. Kontext Grävenhetsnummer, beskrivning av del av grävenhet eller om det rör sig om ett lösfynd. Såll Sållets maskstorlek. Art Första kolumnen anger på svenska från vilken art, grupp av arter, familj eller klass fragmenten kommer ifrån. Andra kolumnen anger på latin från vilken art, grupp av arter, familj eller klass fragmenten kommer ifrån. Element Första kolumnen anger på svenska till vilket benslag fragmenten tillhör. Andra kolumnen anger på latin till vilket benslag fragmenten tillhör. Frag. grad Fragmenteringsgrad. Intakt innebär att benelementet är helt och inga delar saknas. Komplett innebär att benelementet är trasigt, men att samtliga delar finns kvar. Defekt innebär att en mindre del av benelementet saknas. Fragment innebär att det endast är en mindre del av benelementet. Elementdel Vilken del av benet tillhör fragmentet. Vad gäller rörben har dessa kodats med en siffra mellan 1 och 6, enligt följande: 1. Proximal epifys, 2. Proximal del av diafys, 3. Supraproximal del av diafys. 4. Supradistal del av diafys, 5. Distal del av diafys, 6. Distal epifys. Sida Från vilken sida kommer skelettelementet från. DX står för höger, sin för vänster. N/A står för Not applicable eller inte tillämpligt. I kolumnen för Sida används termen för opariga ben. Brända Är benet bränt anges benets färg i denna kolumn. Färgen vänster om snedstrecket anger fragmentets färg på utsidan, den angivna färgen till höger om snedstrecket anger färgen inuti fragmentet. Obrända Är benet obränt anges benets färg på utsidan i denna kolumn. Mått Mått tagna på skelettfragmenten. Mätdefinitioner från Gejvall 1948. Kön Könsbedömning. Ålder Bedömd dödsålder. NISP Number of Identified Specimens är antalet identifierade skelettfragment. MNE Minimum Number of Elements eller mab som det kallas på svenska är minsta antalet skelettelement. Silfroma i fet stil i kolumnen indikerar de ben som använts vid uträknandet av MNE. MNI Minimum Number of Individuals eller mind som det kallas på svenska är minsta antalet individer. Silfroma i fet stil i kolumnen indikerar de ben som använts vid uträknandet av MNI. Vikt Skelettfragmentens vikt i gram. 35 C4583z4 Nötkreatur Bos taurus Hornkvicke Cornu Defekt DX Gräbrun C4583z4 Nötkreatur Bos taurus Överarms Humerus Fragment 5, 6 Sin Ljusbrun Bd: 69,05 mm ben BT: 66,96 mm C4583z4 SVin Sus scrofa Hörntand Caninus inf Intakt DX Ljusbrun/ (underkäke) gulVit C4583z4 SVin Sus scrofa Skenben Tibia Fragment 2, 3, 4 Sin Ljusbrun C4583z4 Däggdjur (ej Mammalia Långt Ossa longa Fragment Ljusbrun människa) rörben C4583z4 Däggdjur (ej Mammalia Oidentifierat Undet Fragment Ljusbrun människa) C4583z7 Fär OVis aries Höftben Os coxae Defekt Sin Ljusbrun Amk: 6,18 mm C4583: 11 Fär/ get OVis aries/ Revben Costa Fragment DX Ljusbrun Capra hircus C4583: 11 SVin Sus scrofa Hörntand Caninus inf Defekt DX Ljusbrun/ (underkäke) gulVit C4583: 14 Nötkreatur Bos taurus Skulderblad Scapula Fragment Ljusbrun C4583: 14 Nötkreatur Bos taurus Strälben Radius Fragment DX Ljusbrun C4583: 14 Nötkreatur Bos taurus Mellan Metacarpus Fragment Sin Ljusbrun handsben IIIIV IIIIV C4583:14 Nötkreatur Bos taurus Mellan PhalanX 2 Intakt Ljusbrun GL: 34,61 mm falang post Bp: 24,16 mm (bakben) Bd: 21,35 mm SD: 18,90 mm C4583: 14 Stor grästare Bovidae/ Revben Costae Fragment Ljusbrun/ CerVidae/ gräbrun Equidae C4583: 14 Stor grästare Bovidae/ Länga Ossa longa Fragment Ljusbrun CerVidae/ rörben Equidae C4583: 14 Stor grästare Bovidae/ Längt/ kort Ossa longa/ Fragment Ljusbrun CerVidae/ rörben breVia Equidae C48 53: 14 SVin Sus scrofa Överkäke MaXilla Fragment Gräbrun C4583: 14 Däggdjur (ej Mammalia Hjärn Neurocra Fragment N/A Ljusbrun människa) skälskrani nium um C4583: 14 Däggdjur (ej Mammalia Höftben Os coxae Fragment DX Gräbrun människa) C4583: 14 Däggdjur (ej Mammalia Oidentifierat Undet Fragment Ljusbrun människa) C4583: 14 Fägel Aves Längt Ossa longa Fragment GulVit rörben C4583: 15 Brunrätta Rattus Armbägsben Ulna Defekt 1, 2, 3, DX Ljusbrun norvegicus 4, 5 C4583: 15 Däggdjur (ej Mammalia Revben Costae Fragment Vit människa) 36 1 l 1 83,2 23% år 1 l 1 157,7 Distal epifys är fullständigt fusionerad. Åldersupp gift från Silver (1969). Mätdefinitoner från von den driesh (1976). Sugga 1 l 1 3,2 Snitt 1 l 1 25,0 Snittspår på diafysen. 1 l 1 5,4 1 l 1 24,3 Bagge z 1/2 år 1 l 1 23,9 Acetabulum är fullständigt fusionerad. Äldersuppgift från Silver (1969). Höftledens mediala kant (Amk) indikerar en bagge. Mätdefinition från Vretemark (1997) 1 l 1 2 Tuberculum costae är fullständigt fusionerad. Galt 1 l 1 8,8 4 l 1 39,1 21 år 1 l 1 16,5 Proximal epifys fullständigt fusionerad. Äldersuppgift från Silver ( 1 969). 2 2 2 39,3 21% år 1 l 1 10,3 Proximal epifys är fullständigt fusionerad. Äldersuppgift från Silver (1969). Mätdefinitoner från von den driesh (1976). 4 l 1 14,3 4 1 1 54,7 1 1 1 1 9,9 Juv 1 l 1 4,2 En inte ännu frambruten tand ligger i käken. 1 l 1 5,2 Juv 1 l 1 1,1 Ett juvenilt däggdjur. 16 1 1 2 1, 5 1 1 1 0,9 1 l 1 0,3 2 2 1 0,7 Revben från ett medelstort däggdjur. 37 C458 3: 15 Däggdjur (ej Mammalia Oidentifierat Undet Fragment Ljusbrun människa) C45 83: 1 5 Oident Undet Oidentifierat Undet Fragment Vit C45 83: 1 5 Oident Undet Oidentifierat Undet Fragment Vit/ svart C4583: 18 Brunrätta Rattus Lärben Femur Fragment 1, 2, 3 Sin Ljusbrun norvegicus C45 83: 18 Oident Undet Oidentifierat Undet Fragment Ljusbrun C4583:21 Svin Sus scrofa Skulderblad Scapula Fragment Sin Brun C4583:21 Svin Sus scrofa Höftben Os coxae Fragment Dx Brun C4583:22 Fågel Aves Lärben Femur Fragment 3, 4 Ljusbrun C4583:22 Oident Undet Oidentifierat Undet Fragment Ljusbrun C4853:23 Nötkreatur Bos taurus Mellan Metacarpus Fragment 1, 2, Sin Ljusbrun handsben IIIIV 3, 4 IIIIV C4853:23 Nötkreatur Bos taurus Mellan Metacarpus Fragment 1, 2 Sin Ljusbrun Bp: 49,24 mm handsben IIIIV IIIIV C48 53:23 Stor grästare Bovidae/ Långt Ossa longa Fragment Ljusbrun Cervidae/ rörben Equidae C4853:23 Stor grästare Bovidae/ Länga/ korta Ossa longa/ Fragment Ljusbrun Cervidae/ rörben brevia Equidae C4583 Nötkreatur Bos taurus Totalt Totalt C4583 Stor grästare Bovidae/ Totalt Totalt Cervidae/ Equidae C4583 Får Ovis aries Totalt Totalt C4583 Får/ get Ovis aries/ Totalt Totalt Capra hircus C4583 Svin Sus scrofa Totalt Totalt C4583 Brunråtta Rattus Totalt Totalt norvegicus C4583 Däggdjur (ej Mammalia Totalt Totalt människa) C4583 Fågel Aves Totalt Totalt C4583 Oident Undet Totalt Totalt Refe renser Driesch, A. von den 1976. A guide to the measurement of animal bones from archaeological sites. Peabody Museum Bulle tin, 1. Harvard University. Silver, I. A. 1969. The ageing of domestic animals. Science in Archaeology. Eds. D. Brothwell 86 E. Higgs. London. Vretemark, M. 1997. Från ben till boskap. Kort/14511 och djurhållning med utgångspunkti medeltida benmnterinlfdn Skam. Del I. Skrifter frän Länsmuseet Skara nr 25. 38 4 1 1 1,4 3 3 3 1,0 Ben från någon typ av däggdjur. Människa kan inte uteslutas. 1 1 1 0,4 Ben från någon typ av däggdjur. Människa kan inte uteslutas. 1 l 1 0,2 1 1 1 0,2 Ben från någon typ av däggdjur. Människa kan inte uteslutas. 1 l 1 7,2 Cavitas glenoidalis är fullständigt fusionerad. 1 l 1 6,5 1 l 1 1,6 Lårben från fågel av hönsstorlek. 4 4 1 5,5 Ben från någon typ av däggdjur. Människa kan inte uteslutas. 1 l 1 74,8 Benet gick sönder i tre delar i samband med utgrävning. 1 l l 3 5,9 1 1 1 6,2 2 1 1 2,6 12 9 4 456,8 12 l 97,7 1 l 1 23,9 1 l 2,0 3 54,9 0,5 26 6 59,6 1 1 2,5 7,1 39 40 Appendix 2. Keramisk analys Ole stilborg Stora Åbys kalkugnar(?) O.Stilborg, docent, SKEA Inledning På uppdrag av arkeolog Olle Hörfors, Östergötlands Museum, har prover av brant lera från två ugnskonstruktioner på ”boplats 2” (A2144 & A2286) analyserats av SKEA. Anläggningarna har datering till historisk tid. De termiska analyserna har utförts av Paul Pettersson, Keramiska Forsknings laboratoriet, Lund. Urval av prover och uttolkning av resultaten har utförts av SKEA. Provmaterial Konstruktionerna består av ca 1/2 m djupa, rundade nedgravningar med en diameter på lite mindre än 1 m och med upp till decimetern breda rödbranda kanter. Ur A2144 har tagits prov från denna branda kant samt bottenprov med mörkare branningsfarg. Fragment från båda prov har analyserats. Det samma gäller prov från den branda kanten i A2286. Darutöver har ett vitt, smuligt material från botten på A2144 utsatts för kalktest. Frågeställningar 0 Kan dessa ugnar ha varit använda till kalkbranning? 0 Är det vita, smuliga materialet från A2144 kalkrester från anvand ningen av ugnarna? 0 Vllka temperaturer har ugnsvaggama/kantama varit utsatta för? Metoder Termiska analyser Genom att bränna tidigare branda keramiska fragment i hundra graders steg upp till 1000°C och registrera fargutvecklingen med Munsell Soil Co lor Chart (Munsell 1975), kan den ursprungliga branningstemperaturen bestammas med ca 100°C noggrannhet. När den ursprungliga brannings temperaturen överskrids resulterar detta i en tydlig ändring av den ur sprungliga fargen. Branningstemperaturen har då legat mellan den senaste avlasningen av en oförandrad färg och avlasningen då en fargförandring har intratt. Metoden kallas Thermal Colour Test (Hulthén 1976). Över 1000°C registreras sintringsförloppet fram till provets smaltpunkti 50°C intervall. Bakgrund Karl Meyers Varelexikon (1941, 271) meddelar följ ande om kalkbranning: ”For at Kalkbrcending i Praksis kan udføres indenfor rimelig Tid, maa Brcendingen foregaa ved mindst 9000. Kalksten med mindre end 90% Kalci umkarbonat vil allerede ved denne Temperatur iAlmindelighed dødbrcende (for stcerkt opvarmet) og egner sig derfor ikke till F remstilling af brcendt Kalk, men derim0d muligvis til hydraulisk Kalk” Resultater Det vita smuliga materialet från botten av A2144 reagerade med en kraftig reaktion när en svag HCLlösning tillfördes. Materialet är därför med störs ta sannolikhet kalk/kalkrikt. Båda TCTanalysema från A2144 visade att den branda leran utsatts för 90010000 (figl). A21 44a 1 0 8 / _u I i \ _Chroma 2 _HUE \ 0 20 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Figur 1. Diagram overfargutvecklingen i ett av de analyserade pr0ven från A2144. Xaxel n visar temperaturstegen i grader Celcius. Ändring i färgen mellan 900 och 1000°C Provet från A2286 uppvisade ingen fargutveckling alls i intervallet 20 1000°, vilket är mycket anmarkningsvart. Fargen bestamt mha Munsell år i princip samma som prov A2144a har från 200900°. Provet från A2286 har således med stor sannolikhet utsatts för minst samma temperatur som de två andra proven. Konsistensen på provmaterialet av brant lera ar anmarkningsvart skör och smulig i förhållande till den relativt höga temperaturen. Detta tyder på att lerhalten är liten i förhållande till mängden av silt och finsand, vilket stöder antagandet att den branda leran ar en del av undergrundmaterialet snarare än en uppbyggd ugnsvagg. Sammanfattning Varderade i förhållande till varulexikonets beskrivning av kalkbranning stammer de konstaterade branningstemperaturerna på minst 900°C val över ens med kraven för en lyckat kalkbranning. Fyndet av kalk/kalkhaltiga res ter i botten på A2144 stöder så klart också denna slutsatts. Det ar inte svårt att föreställa sig småskalig branning av kalk till lokalt bruk ganska långt fram i tiden. Inte minst i betraktning av de enstaka sena dateringar på jam framstallningsanlaggningar i länet. Litteratur Hulthén, B. 1976. On Thermal Colour Test. N0rwegian Arche0l0gical Re view 9:1. Karl Meyer Varelexicon, 1941. HE. Glahn red. København. Munsell S0il C0l0r Chart. 1975. Baltimore. 41 42 Bilaga 1. Kalibrerade 14Camaxlyser ålmosphelic dam from Reimer el al (2009);01Cal v3.10 Bronk Ramsay (2005): cub HS 54142 prob usp[d1mn] Ua42588 4423i32BE5A_ Ua42589 3254i34BP i: Ua42590 4472i32ü$ Uá42591 9021:305? ' ' Q Ua42592 [07:t30BP I ' Jag Ua42593 1849:1:30BP 'Q | | I 1 I | ' 1 l 4000021ch 2000CalBC CalBCfCaIAD ZOOOCalAD Calibrated date Ammplmiç dm [mn Ik'nmr cl h|(1|IFJJ.Q\CI| du! M mmm(mammas uti.: plob mplchwl 47003? ? rf, [Ja42588 : 4423452131: g 46003pz_ 63.2% probability 'å * 32mm: ( 53%) 32403c .E * 310013(:(52.1%)300013c E 450051): 29808C(10.9%)293OBC ä : 5 4% probability 5 440081” (15 9%) 32203c B ' l.3%)3160BC ä 43OOBP _ 312091: .zu/[0292030 3 4200313; 4:003P : I 1 1 a i | I 3400CaIBC 3200CalBC 3000CalBC 2800CalBC Calibratcd date Radiocarbon determination Radiocarbon detenninatåon Radiocarbon dezennination 35003]3 4 3400BP 3300BP 3200813 31008P 300031J 48008P 47008P 46008P 45008P 44008P 43008P 42008? 41008P Aumpkric Un I'mm Dietmar :I ;II EMM).st 6.10 Bmuk Rumba, RUM). :uh r.5 :612 mujelmil [Ja42589 : 3254i34BP 68.2% probability l6108C(18.9%) 157OBC 156OBC ( 34%) ISSOBC 154OBC (38.6%) I490BC I480BC ( 14%) 1460BC 95.4% probability 16203C(95.4%) l440BC |_JU|_II_I |. | | | I I l l I lSOOCalBC 1600CalBC I 400CaIBC lZOOCalBC Calibrated date Nllmphmc dam Flow Reima :I n] [iDInstCnå r] Iu Blod Rune; ENUM: “Ib ni sd:|2 PMIW'CNDM / Usa42590 : 4472iSZBP 68.2% probability 333OBC (47.2%) 32103C 31808C ( 8.694:) 3 lSOBC 3 I3OBC (12.4%) 309OBC 95.4% probability OBC (86.0%) 3080130 illillllil' |i||1[|i||||1l | | | | 1 I I I I 3600CalBC 3400CalBC 3200CaIBC 3000Ca5BC 2800021ch Calibrated date Mmm Fm Rahm: cl :II :ZDWLOxüI till] Hmm: Rana:) :1005): Cllb r'ñ 51:12 pm!! wp|dwu| l IGOBP 1000 BP 900BP 800BP ?OOBP GOOBP Ua4259l : 904:|:30BP 68.2% probability 1040AD (36.l%) llOOAD 1110AD(32.l°/u) l l80AD 95.4% probability 1030AD (95.4%) 1210AD lllllllli FIllIlllllllIlllllllllllllllill 900CaIAD IOOOCalAD llOOCaIAD lZGOCaIAD lBOOCalAD l400CalAD Calibrated date 43 Radiocarbon detennination Radiocarbcn detcnnination Aumpkricdamfmm KRÃIIICI'H ni (INNE)fo \'.1.Iü Emils' Misc; (IUM). cab 1.5 5d:|2 “Wennman Ua42592 : 107:I:30BP 300m] ; 68.2% probability ; 1690AD (18.8%) 1730AD 2008P 13mm (49.4%) 20m IOOBP ISOOAD (66.7%) 19 GAD OBP 1001313 : I 20013P ' I I E_| I ' l ||11111|1||||||[111111:||| ISOOCaIAD [GOOCaIAD [700CalAD ISOUCaIAD I900CaJAD ZUUOCalAD Calibrated date Ampllnicdml'run Rnimcrzl n! [2D|I9].0x('al \3.1U Brunt Ruins:) :2005): :ul: r 5 H! I! md; uspkhmü 21003? ; Ua42593: 1849i30BP 3 68.2% probability 200031” T [2SAD(68.2%)215AD _ 95.4% probability 190013P SOAD (95.4%) 240A!) ISOOBP : 170013? : [600BP 3 |_| i__l | I | | | | | 1 200CaIBC CalBCfCalAD 200CalAD 400CaIAD Calibrated date Bilaga 2. Schakt och anläggningsbeskrivningar Område A Stora Åby 421/ÖM1 A1 A512 A512 Stolphål A2 A5 13 A513 Mörkfärgning A3 A514 A514 Stolphål A4 A515 A515 Stolphål A5 A5 16 A5 1 6 Härd A6 A517 A517 Stolphål A7 A518 A518 Mörkfärgning och stolphål A8 A519 A519 Mörkfärgning A1 A512 Stolphål Stolphål, runt och 0,25 m i diameter stort i ytan. I profil spetsat och 0,12 m djupt med utkragning mot ytan. Svagt mörkfargad fyllning i omgivande ljus sand. A2 A513 Mörkfärgning Mörkfärgning, rundad och 0,5 m i diameter stor i plan. Fyllning av mörkare sand än om givningen. Saknar djup i profil. Ej profilritad. A3 A514 Stolphål Stolphål, runt och 0,12 m i diameter stort i ytan. I profil rundad botten och 0,14 m djupt. Svagt mörkfargad fyllningi omgivande ljus sand. A4 A515 Stolphål Stolphål, runt och 0,18 m i diameter stort i ytan. I profil spetsat och 0,12 m djupt med svag utkragning mot ytan. Svagt mörkfargad fyllning i omgivande ljus sand. A5 A516 Härd H'ard, sannolikt rundad och 0,35 X 0,6 m stor i schaktet i diameter. I profil rundad bot ten och 0,12 m djup med fyllning av svart fet/kladdig sand i omgivande ljus sand. 14C prov skickat 20110824 A6 A517 Stolphål Stolphål, runt och 0,18 m i diameter stort i ytan. I profil rundat och 0,12 m djupt Svagt mörkfargad fyllning i omgivande ljus sand. A7 A518 Mörkfärgning och stolphål Mörkfärgning, rund och 0,5 m i diameter stor. I profil plan och endast någon cm djup. I mitten ett stolphål som är runt och 0,20 m i diameter stort i ytan. I profil rundat och 0,12 m djupt. Svagt mörkfargad fyllning i omgivande ljus sand. A8 A519 Mörkfärgning Mörkfärgning, sannolikt rund och 0,5 m i diameter stor. I profil plan och endast någon cm djup. I mitten ett stolphål som är runt och 0,20 m i diameter stort iytan. I profil run dat och 0,12 m djupt. Svagt mörkfargad fyllning i omgivande ljus sand. 45 46 Objekt I, schakt 3 A1 A543 A543 Mörkfärgning A1 A543 Mörkfärgning Mörkfärgning, 0,8 X 1,7 m stor i plan. L'angsgående profil visar ett djup på 0,12 m med en rundad botten medan tv'argående profil visar en lika djup oregelbunden form. Fyll ning av mörkare sand 'an omgivningen. Ob'ekt VIII ÖM2 A1261 A1244 A1231 A1223 A1214 A1207 A1197 A1190 A1179 A1161/1171 A1149 A1141 A1130 A1119 A1110 A1099 A1084 A1074 A1042 A1067 A1031 A1023 A1010 K MÖ Stolphål Dike Grop Stolphål Grop, botten av Grop Grop hålsrest MÖ Ko Stolphål/mö Grop, stenskodd Gropsystem A1261 Grop Anläggning framkommen vid den arkeologiska förundersökningen. 1 plan var anlägg ningen rundad och 0,9 m i diameter stor. I profil var den oregelbunden/ rundad och 0,25 m djup. Fyllningen bestod av svart kolblandad silt. A1 A201 A1244 Kokgrop och mörkfärgning Hela anläggningen var rundad och 1,5 m i diameter stor i plan, i ytan fanns kol och rela tivt rikligt med skärvig skörbränd sten. I anläggningens norra del fanns en i plan 0,7 mi diameter stor rund grop, sannolikt en kokgrop. Denna hade rundad botten och var 0,5 m djup. Fyllningen bestod av kladdig till fet mörksvart jord med rikligt innehåll av skör bränd och skärvig sten. I övrigt hade anläggningen en plan botten och var 0,18 m djup med samma fyllning som kokgropsdelen. Sannolikt har sistnämnda material avsatts i samband med tömning av kokgropen. A2 A203 A1231 Kulturlagerförekomst Kulturlagerförekomst som var 2,4 X 1,5 m stor (i schaktet). Lagret var 0,10 0,20 m djupt och bestod av mörk kolinblandad silt. Lagret låg djupare än A1 och var avsatt tidi gare än detta lager. A3 A204 A1223 Mörkfärgning Mörkfärgning som var rundad och 0,7 m stor i plan. I fanns ytan enstaka kalkstens splint. Anläggningen saknade djup och är ej inmätt i profil. A4 A205 A1214 Stolphål Stolphål som var runt och 0,20 m i diameter stort i plan. I profil var det 0,10 m djupt och rundat. Fyllningen bestod av gråbrun silt. A1 20 7 Dike Diket var 0,9 m brett och täckte hela schaktbredden, 1,5 m. Profilen visar ett dike med rundad till något spetsad botten och ett djup på 0,3 m. Fyllningen bestod av mörk siltig lera med relativt rikliga inslag av skärvig och skörbränd sten. A5 A206 A1197 Grop Grop snittad vid arkeologisk utredning. I plan rund och 0,9 m i diameter stor. I profil rundad och 0,30 m djup. I mitten en sättning av 0,1 m stora platta kalkstenar. A1 190 Stolphål, stenskott Stolphål, i plan runt och 0,3 m i diameter. I profil rundat och 0,20 m djupt. Fyllning av mörkare jord än omgivningen. Skoning av enstaka upp till 0,10 m stora stenar. A6 A207 A1179 Grop, botten av I plan rund och 0,6 m stor. I profil rundad och 0,12 m djup. Fyllning av mörk lera och enstaka mindre naturlig sten. A7 A208 A1161/1171Gr0p Grop som i plan var rund och 0,8 m stor. I profil rundad och 0,28 m djup. Fyllning av mörk lera. I botten kalkHagor och en packning av mindre stenar. A8 A209 A1149 Grop I plan rund och 0,4 m stor. I profil hade anläggningen en rak botten och var 0,20 m djup. Fyllning av något mörkare jord än omgivningen. 47 48 A1 141 Stolphålsrest I plan var anläggningen rund och 0,20 m stor med 0,10 m stora stenar I ytan. I profil var den rundad och 0,07 m djup. A9 A210 A1130 Mörkfärgning eller mindre grop I plan närmast oval och 0,75 X 0,58 m stor. I profil rundad och 0,12 m djup. Fyllning av gråbrun silt och enstaka upp till 0,10 m stora naturstenar. A10 A211A1119 Kokgrop Anläggningen var placerad i schaktväggen. I plan troligen oval och ca 0,80 X 0,58 m stor. I profil rund och 0,3 m djup. Fyllningen bestod av fet mörkgrå silt som innehöll rikligt med ca 0,1 m stor naturlig och skörbränd sten. I botten var anläggningen fodrad med 0,05 0,10 m stora kalkstenar. Prov för 14C och makrofossil tagna. A1 1 10 Stolphål och mörkfärgning Anläggningarna framkomna vid förundersökningen. Mörkfärgningen var i plan oval och 0,55 X 0,30 m stor. I profil var den flack och 0,05 m djup. Fyllningen bestod av grå brun silt. I ena änden fanns ett stolphål som i plan var runt och 0,25 m stort. I profil var det 0,12 m djupt och rundat. Fyllningen bestod av gråbrun silt. A11 A212 A1099 Grop, stenskodd Grop som i plan var rund och 0,60 m stor. I profil var den rundad och 0,18 m djup. Bot ten och vägar var skodda med 0,10 0,15 m stora naturstenar. A12 A213 Grop eller mörkfärgning Anläggningen framkom vid den arkeologiska utredningen i schaktets utkant och stack endast ut ca 0,10 m på en sträcka av 1 m. Fyllning av mörk silt och skärvig sten. Ej un dersökt i profil. Ej återfunnen vid den arkeologiska förundersökningen. A13 A214 A1084 Härdgrop Vid utredning etapp 2 uppfattad som en 1,5 X 0,8 m stor härd med kol och skärvig sten i ytan. Vid förundersökningen framkom en grop med oval form och en storlek av 1,2 X 0,8 m. I profil var anläggningen rundad och 0,12 m djup. Fyllningen bestod av mörkfär gad lera och enstaka skörbrända skärviga stenar. Kol och sot framkom ej och bör därför bara funnits i ytan. A1074 Kulturlagerfläck I plan rund och 0,28 m stor. I profil flack och något oregelbunden botten och ett djup av endast 0,05 m. A14 A215 A1042 Mörkfärgning Större mörkfärgning. I plan oregelbunden och 3,4 X 1,2 m. Anläggningen fortsatte utan för schaktets begränsning. I ena schaktväggen skadad av en rörgrav. Tre profiler upprät tades vilka visade en oregelbunden struktur med tendens till gropighet. Djupet varierade mellan 0,02 och 0,20 m. Fyllningen bestod av mörk kolblandad lera. A15 A216 A106? Mörkfärgning och grop Anläggningen utgör en del av den större A15 A216 A1042 som är en större mörk färgning. Anläggningen lågi schaktkanten som också utgjorde gränsen för en äldre rör grav som skadat anläggningen. Anläggningen har sannolikt ursprungligen varit rund. Den bevarade storleken i plan var 1,1 X 0,5 m. I profil var anläggningen rundad och 0,18 m djup. Fyllningen bestod av kolbemängd lera och avvek kraftigt i färg från den omgi vande mörkfärgningen. A16 A217 A1031 Grop, kalkbränningsgrop Grop som i plan var oval och 1,35 X 1,00 m stor. Ytan bestod av flammig och eldpäver kad sand med inslag av skörbränd skärvig sten och kalkstensfragment. I profil var an läggningen rundad med kanter av rödbränd sand och med kalkstenar i mitten. Djupet var 0,28 m. Sannolikt en grop använd vid kalkbränning. A17 A218 A1023 Kulturlagerfläck I plan var anläggningen 0,9 m i diameter stor och något oval till formen. Ytan bestod av flammig eldpäverkad kalkhaltig lera. I mitten fanns sex kalkplattor med en storlek på 0,02 0,02 m. I profil var anläggningen plan och endast några centimeter djup. Den be stod troligen av från andra anläggningar utrivet material. A18/A19 A219/22O A101O Gropsystem och kulturlager Anläggningen bestod av fyra gropar vilka bands samman av utdraget kulturlager. En grop, A19 grävdes i profil redan vid den arkeologiska utredningens etapp 2, medan öv riga grävdes i profil vid förundersökningen. I plan hade anläggningen en oregelbunden form och var ca 1,7 X 1,2 m stor. I ytan syntes sönderbrända kalkstenar och bränd flam mig kalklera. I plan var groparna mellan 0,30 och 0,70 m i diameter stora. I profil var de rundade och den största gropen hade en fyllning av rödbränd kalkhaltig sand. De övri ga tre hade en fyllning av mörk kol och sotblandad kalkhaltig lera. Kulturlagret mellan groparna var ca 0,05 m tjockt och bestod av kalkhaltig och sotfärgad lera blandat med rödbränd sand. Sannolikt har anläggningen tillkommit vid kalkbränningsaktiviteter. 49 50 Objekt lll ÖM3 A1 schakt 4 A1 schakt 1 A2 schakt 1 A3 schakt 1 A4 schakt 1 A5 schakt 1 A6 schakt 1 A7 schakt 1 A8 schakt 1 A9 schakt 1 A10 schakt 1 A11 schakt 1 A12 schakt 1 A13 schakt 1 A14 schakt 1 A15 schakt 1 A16 schakt 1 A17 schakt 1 A18 schakt 1 A19 schakt 1 A25 schakt 2 A2001 A2017/A2022 A2033 A2043 A2053 A2061 A2069 A2077 A2089 A2099 A2103 A21 13 A2123 A2136 A2144 A2156 A2172 A2286 A2184 A2199 A2294 A2219 A2210 A2228 A2237 A2245 A2253 A2264 A2329 A2338 A2276 A2349 A2358 A2367/2377 A2385 A2579 A2438 A2447 A241 1, A2425 eller 2456 G och isel hål KolHäck Mö Mö hål Område med hål hålsrest hål hål /S hål hål, stenskott härd hål, stenskott hål, stenskott hål, stenskott hål A1, schakt 4 A331 A2001 Kokgrop I plan var anläggningen 1,8 x 0,8 m stor och oval till formen. I ytan syntes rikligt med sot och kol. I profil var anläggningen 0,35 m djup, rundad och rikligt bemängd med skörbränd skärvig sten. Fyllningen bestod av flera lager med fet och kladdig kolbemängd siltig sand. Fynd av bränd lera, ett avslag och bevarade animalieben. Den osteologiska analysen har identifierat nöt och svin samt däggdjur (ej människa). Flera ben uppvisar slaktmärken. A2017/A2022 Husgrund och spisel Anläggning framkommen under förundersökningen mellan utredningsschakten. Spi seln var kvadratisk med 1,5 m långa sidor och 0,3 m hög. Den var uppbyggd av tegel och natursten. I närheten fanns flera stenar som vid plöjning dragits ur konstruktionen. An läggningen kan klassas som en härdpall av medeltida eller tidig efterreformatorisk tid. Den övriga husgrunden bestod av en mörkfärgning, sannolikt efter trä, som var 6,5 m lång och 1,2 m bred i schaktet. Fynd av BII:4keramik i form av fragment av ett vitlere dekorerat fat och ett skaft till en kritpipa daterar konstruktionen till 16 eller 1700tal. På kartor från denna tid utgörs dock platsen för anläggningen av åkermark. De funna animaliebenen utgjordes av ben av fågel och en defekt svinbete. A2033 Årderspår Anläggning framkommen under förundersökningen mellan utredningsschakten. Årder spåret var ca 1 m långt och 0,06 m brett. Profilen var rundad och 0,04 m djup. Fyllning en bestod av distinkt mörkare jord än omgivningen. A2043 Stolphål Anläggning framkommen under förundersökningen mellan utredningsschakten. Stolp hålet var runt och 0,35 m stort i plan. I profil var det rundat och 0,20 m djupt. Fyllning en bestod av mörk siltig lera. A2053 Stolphål Anläggning framkommen under förundersökningen mellan utredningsschakten. Stolp hålet var runt och 0,40 m stort i plan. I profil var det rundat och 0,20 m djupt. Fyllning en bestod av mörk siltig lera med enstaka skärvig sten inblandad. A2061 Stolphål Anläggning framkommen under förundersökningen mellan utredningsschakten. Stolp hålet var runt och 0,25 m stort i plan. I profil var det rundat och 0,12 m djupt. Fyllning en bestod av mörk siltig lera. A2069 Stolphål Anläggning framkommen under förundersökningen mellan utredningsschakten. Stolp hålet var runt och 0,30 m stort i plan. I profil var det rundat och 0,12 m djupt. Fyllning en bestod av mörk siltig lera. A207? Stolphål Anläggning framkom under förundersökningen mellan utredningsschakten. Stolphålet var runt och 0,24 m stort i plan. I profil var det rundat och 0,18 m djupt. Fyllningen be stod av mörk siltig lera. A2089 Stolphål Anläggning framkommen under förundersökningen mellan utredningsschakten. Stolp hålet var runt och 0,20 m stort i plan. I profil var det rundat 0ch 0,12 m djupt. Fyllning en bestod av mörk siltig lera. Kring stolphålets mynning fanns ett 0,50 m runt och 0,03 m djupt område med omrörda lager vilka sannolikt förts på efter att stolpen blivit rest. 51 52 A2099 Dike Anläggning framkommen under förundersökningen mellan utredningsschakten. Diket var 0,80 m brett och 1,20 m långt i schaktet. I profil syntes en rundad och 0,30 m djup anläggning. I diket framkom bränd lera samt ett höftben av ett får. A2103 Stolphål Anläggning framkommen under förundersökningen mellan utredningsschakten. Stolp hålet var runt och 0,32 m stort i plan. I profil var det rundat och 0,18 m djupt. Fyllning en bestod av mörk siltig lera. A2113 Härd Anläggning framkommen under förundersökningen mellan utredningsschakten. Här den var rund och 0,45 m stor i plan. I ytan syntes kol/ sot och skärvig sten. I profil var den rundad och 0,18 m djup. Fyllningen bestod av mörk siltig lera som var kolbemängd och blandad med skörbränd sten. Fynd av en hästskosöm. A2123 Kokgrop Anläggning framkommen under förundersökningen mellan utredningsschakten. 1 plan var anläggningen oregelbunden till formen och ca 1,50 X 1,00 m stor. I ytan syntes rik ligt med sot och kol. I profil var anläggningen 0,32 m djup, rundad och rikligt bemängd med skörbränd skärvig sten. Fyllningen bestod av flera lager med fet och kladdig kolbe mängd siltig sand. Fynd av bränd lera, ett bryne och bevarade animalieben, både brända och obrända förekom. Den osteologiska analysen har identifierat nöt och svin, brunråt ta, stor gräsätare samt däggdjur (ej människa). Flera ben uppvisar slaktmärken. A2136 Dike Anläggning framkommen under förundersökningen mellan utredningsschakten. Smalt, endast 0,25 m brett dike löpande över hela schaktets bredd. I profil var diket rundat och 0,25 m djupt. Fyllningen bestod av mörk silt. A1, schakt 1 A368 A2144 Kalkbränninggrop Vid utredningen observerades anläggningen som en dubbel ring av rödbränd lera med en yttre ring av eldpåverkad mörkröd lera och en inre av tegelfärgad och hårdbränd lera. Ringen var 1,1 m i diameter stor. Vid framrensningen under förundersökningen framkom en kalkbränningesgrop som i plan var oval, närmast tulpanformad och 1,60 X 1,10 m stor. Gropen var klädd med ett 0,18 m tjockt lager hårt rödbränd närmast tegelartad mörkt röd lera som var tätare på ugnens insida. Innanför fanns en fyllning av lera i olika schatteringar och med rikliga inslag av kol och sot. I mitten fanns en konstruktion av ca 0,40 m stora stenar. I botten fanns rester av bränd kalk i ett 0,05 m tjockt lager. Prover av gropinklädning, kalk och kol tagna och analyserade av Ole Stilborg, SKEA respektive Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet. A2, schakt 1 A359 A2156 Kokgrop Kokgrop som i plan var synlig som en 1,08 X 0,74 m stor utbredning av kol/ sot och skörbränd sten. I profil syntes en 0,45 m djup anläggning med rundad botten. I botten fanns en enskiktad packning av 0,05 m stora värmepåverkade stenar. I ena kanten låg en kalkstenshäll som stack in i schaktkanten. Två distinkta nivåer kunde observeras i fyllningen. Överst ett 0,25 m tjockt lager med mörk kolinblandad silt. Lagret tolkades som omblandat och återfyllt. Den undre nivån bestod av ett lika tjockt lager närmast rent kol. Båda lagren var feta och kladdiga och innehöll rikligt med skärbränd och skärvig sten. Ur bottenlagret togs ett makroprov då det kunde misstänkas att kokgropen möjligen aldrig blivit urtagen och att kolet innehöll rester efter den tillagade maten. I bottenlagret fanns även bevarat trä (C45 83: 17) och animalieben. Större delen av benen kunde inte identifieras vid den osteologiska analy sen. Benen som kunde identifieras kom från en brunråtta. A2172 Härd Härd nyupptäckt vid förundersökningen. I plan var härden synlig som en oval till for men och 1,45 X 1,30 m stor utbredning av svart, sotig silt och skörbränd sten. I profil var formen f1ack och oregelbunden och det 0,040,06 m tjocka lagret med sotig silt vilade på ett tunt lager rödbränd silt. A3, schakt 1 A360 A2286 Kalkbränningsgrop Anläggningen framkom i schaktkanten vid den arkeologiska utredningen och bestod av kalksten samt rödbränd lera av samma typ som i A2144. Vid förundersökningen låg anläggningen fortfarande relativt perifert i schaktet, men kunde antas ha en oval form i plan och vara ca 1,80 X 1,10 m stor. Anläggningen hade en liknande struktur som A2144 men saknade de kraftiga rödbrända väggarna annat än i anläggningens övre del. Istället låg den rödbrända leran omkringrörd i fyllningen till anläggningen där den blan dats med kol, kalkstensfragment och 0,20 0,40 m stora stenar. Liksom i A2144 låg de större stenarna ovanpå varandra i anläggningens mitt, sannolikt utgör de igenfyllnads material. I profil var anläggningen rundad och 0,60 m djup. Anläggningen tolkades ana logt med A2144 som ett sämre bevarat exempel på samma typ av anläggning, Prov på den brända leran är analyserade av Ole Stilborg, SKEA. A4, schakt 1 A360 A2184 Härd Framkom vid utredningen som en 2,1 X 0,90 m stor utbredning av kol/ sot och skärvig sten. I profil syntes en 1,30 m stor härdanläggning med oregelbunden botten och ett djup av 0,10 m. Fyllningen bestod av kolbemängd silt innehållande relativt rikligt med skärvig skörbränd sten. I botten och i sidorna på anläggningen fanns rödbränd eldpåver kad sand. A5, schakt 1 A361 Stolphål Framkom och undersökt i profil vid utredningen. Ej återfunnen vid förundersökning en. I plan runt och 0,18 m i diameter stort. I profil rundat och 0,18 m djupt. Fyllning av mörk silt. A2199 Grop Framkom vid förundersökningen. 1 plan var anläggningen synlig som en oval och 1,20 X 0,50 m stor mörkfärgning. I profil var anläggningen närmast spetsig och 0,50 m djup. Fyllningen bestod av mörkgrå silt. I botten ca 0,10 m stora stenar. A6, schakt 1 A362 Kolfläck Framkom och undersökt i profil vid utredningen. Ej återfunnet vid förundersökningen. I plan rund och 0,20 m i diameter stor. I profil saknades djup helt. Ej anläggning, utgår. A7, schakt 1 A363 A2294 Kokgrop Kokgrop belägen i schaktkanten. Den synliga storleken i schaktet var 0,60 X 0,50 m. I profil var anläggningen rundad och 0,28 m djup. Fyllningen bestod av mörk till svart siltig jord och innehöll inte kol. En tät packning av knytnävsstor skärvig skörbränd sten fanns i anläggningens övre del. A8, schakt 1 A364 Mörkfärgning Mörkfärgning i schaktkant framkommen vid den arkeologiska utredningen. Ej återfun nen vid den arkeologiska förundersökningen. I plan syntes en 0,40 X 0,30 m stor yta av svagt mörkfärgad silt. Ej undersökt i profil. 53 54 A9, schakt 1 A365 Mörkfärgning Mörkfärgning i schaktkant framkommen vid den arkeologiska utredningen. Ej återfun nen vid den arkeologiska förundersökningen. I plan syntes en 0,50 X 0,45 m stor yta av svagt mörkfärgad silt. Ej undersökt i profil. A10, schakt 1 A366 Stolphål Påträffat vid den arkeologiska utredningen. Ej återfunnet vid den arkeologiska förun dersökningen. I plan syntes en 0,22 m stor rundad anläggning med två 0,10 m stora ste nar i mynningen. A2299 Grop Anläggningen framkom vid förundersökningen. 1 plan var anläggningen synlig som en oval och 1,20 X 0,50 m stor mörkfärgning. I profil var anläggningen närmast spetsig och 0,50 m djup. Fyllningen bestod av mörkgrå silt. I botten ca 0,10 m stora stenar. A1 1 Utgår Framkommen vid den arkeologiska utredningen. Anläggningen bestod av en 0,60 X 0,20 m stor mörkfärgning i schaktkanten. Anläggningen saknade djup och utgår. A1 2 Utgår Framkommen vid den arkeologiska utredningen. Anläggningen bestod av en 0,60 X 0,10 m stor mörkfärgning i schaktkanten. Anläggningen saknade djup och utgår. A2308 Kokgrop Anläggningen var belägen i schaktkanten och framkom vid förundersökningen. 1 plan var anläggningen synlig som en oval och 0,50 X 0,40 m stor mörkfärgning av kolbe mängd fet svart silt. I profil var anläggningen närmast rundad och 0,45 m djup. Fyll ningen bestod av kolbemängd svart silt med inslag av bränd lera och skärvig skörbränd sten. Fynden bestod av obrända animalieben av svin och fågel. En bit lerklining där ett tydligt pinnavtryck syntes hittades också. A231 7 Mörkfärgning Anläggningen framkom vid förundersökningen. 1 plan var anläggningen synlig som en oval och 1,20 X 0,50 m stor mörkfärgning. I profil var anläggningen närmast oregelbun den och endast 0,05 m djup. Fyllningen bestod av mörkgrå och ställvis kolfärgad silt. A2219 Område med årderspår Framkom vid förundersökningen. Spåren avtecknar sig som mörka rännor i den omgi vande ljusa silten. Sammanlagt fyra spår med en sammanlagd längd av 2,9 m. I profil är spåren 0,03 0,04 m djupa och rundade. A221O Stolphål Framkom vid förundersökningen inne bland årderspåren. I plan runt och 0,22 m stort. I profil rundat och 0,14 m djup. Fyllning av mörk silt. A13, schakt 1 A367 A2228 Stolphålsrest I plan runt och 0,22 m stort. I profil rundat och endast 0,08 m djupt. Fyllning av mörk silt. A2237 Stolphål I plan runt och 0,20 m stort. I profil rundat och 0,09 m djupt. Fyllning av mörk silt. A14, schakt 1 A2245 Stolphål I plan runt och 0,24 m stort. I profil rundat och 0,21 m djupt. Fyllning av mörk silt. A15, schakt 1 A368 A2253 Grop eller stolphål I plan rund och 0,35 m stor, i profil rundad och 0,25 m djup. Fyllning av mörk silt. A16, schakt 1 A369 A2264 Grop I plan oval och 0,60 X 0,45 m stor, i ytan var mörk silt och enstaka skörbränd sten synli ga. I profil rundade sidor och Hack botten. Anläggningen var 0,20 m djup och fylld med mörk silt och skärvig skörbränd sten. A2329 Grop Grop framkommen vid förundersökningen. I plan närmast rund och 0,55 m stor med mörk jord och skärvig sten synlig i ytan. I profil oregelbunden till rund och 0,16 m djup. Fylld med skärvig skörbränd sten och mörk kolfärgad jord. A17, schakt 1 A370 A2338 Grop Grop som i plan var närmast rund, 1,1 m stor och med mörk silt och skärvig skörbränd sten i ytan. I plan rund och 0,25 m djup. Fyllning av skärvig sten och mörk silt. Kol före kom inte. A2276 Grop Grop framkommen i det breddade förundersökningsschaktet. I plan närmast rund och 0,45 m stor. I profil rundad och 0,33 m djup. Fyllning av mörk silt. A2349 Grop Grop framkommen i det breddade förundersökningsschaktet. I plan närmast rund och 0,52 m stor. I profil rundad och 0,33 m djup. Fyllning av mörk silt med inslag av kol. 14Cprov taget. A2258 Stolphål, stenskott Stolphäl. I plan runt och 0,26 m stort. I profil oregelbundet till rundat och 0,20 m djupt. Skott med 0,05 0,10 m stora stenar, både natursten och skörbränd sten före kom. Fyllning av mörk silt. A371 A2367 (också betecknad A2377) Grop I plan oregelbunden och 0,80 X 0,50 m stor. I profil rundad och 0,22 m djup. Fyllning av mörkbrun silt med inslag av kol. Kanterna skodda med ca 0,10 m stor natursten. 14C prov taget. A19, schakt 1 A372 A2385 Grophärd I plan närmast oval och 1,20 X 0,70 m stor. I profil rundad och 0,24 m djup. Fyllning av gräsvart sandig silt och rikligt med 0,05 0,10 m stora skärviga skörbrända stenar, kol samt bränd lera. Tydliga spår av att det eldats på platsen förekom. 14Cprov taget. Ingår i det sammanhängande kulturlagret, A2411. Provet är daterat till äldre romersk järnålder. (Ua42593 daterat till 1849+/ 30 BP vilket med 2 sigmas eller 95,4% säkerhet motsva rar 80240 e Kr). A2579 Stolphål, stenskott I plan runt och 0,44 m stort. I profil rundat och 0,24 m djupt. Fyllning av mörk silt och mindre skärvig sten. I kanten skoning av ca 0,10 m stor skärvig sten. Fynd av obrända animalieben. 55 56 A2438 Stolphål, stenskott I plan runt och 0,45 m stort. I profil rundat och 0,28 m djupt. Fyllning av mörk silt och ca 0,10 m stor skärvig sten. I kanten skoning av ca 0,10 m stor skärvig sten. Nedgrävt ge nom kulturlagret A2411. A2447 Stolphål, stenskott 1 plan runt och 0,34 m stort. I profil Uformat och 0,40 m djupt. Fyllning av mörk silt och mindre skärvig sten. I kanten skoning av ca 0,10 m stor skärvig sten. Nedgrävt ge nom kulturlagret A2411. 14Cprov taget. A241 1 (också registrerat som A2425 och A2456) Kulturlager Kulturlager förekommande på en 26 m lång sträcka och i hela schaktets bredd. Lagret bestod av mörk grå silt med inslag av kol och skärvig skörbränd sten. I profil var lagret Hackt 0ch 0,05 0,15 m djupt. I lagret ingick Hera anläggningar, se ovan. A25, schakt 2 A373 Stolphål Stolphål som var runt och 0,22 m stort i plan. Ej undersökt vid förundersökningen. Bilaga 3. Fyndlista 1 ÖM 2 1149 Mörkf Bränd lera Lera 1 F 2,5 Fragment av tegel 2 ÖM 2 1 189 Lösfynd Kärl BII:4 1 F 17,7 Klarglasyr, tjockväggigt 3 ÖM 3 2001 Kokgrop Bränd lera Lera 9 F 35,2 4 ÖM 3 2001 Kokgrop Animalieben Ben, obränt 6 F 316 Svinbete, slaktmärken 5 ÖM 3 2001 Kokgrop Avslag Bergart 1 I 6,8 Teckning 6 ÖM 3 2099 Dike Bränd lera Lera 1 F 9,5 7 ÖM 3 2099 Dike Animalieben Ben, obränt 1 F 24,2 8 ÖM 3 2113 Härd Hästskosöm Järn 1 I 7,1 9 ÖM 3 2022 Husgrund Kär1 BII:4 1 F 36,4 Fat, vitleredekor 161700ta1 10 ÖM 3 2022 Husgrund Kritpipa Piplera 1 F 4,5 Skaft, 1600ta1 11 ÖM 3 2022 Husgrund Animalieben Ben, obränt 2 F 10,9 Svinbete 12 Ö M 3 2123 Kokgro p Bryne Sten 1 D 22,8 13 ÖM 3 2123 Kokgrop Bränd lera Lera 1 1 F 35,4 14 ÖM 3 2123 Kokgrop Animalieben Ben, obränt 37 F 242 15 ÖM 3 2123 Kokgrop Brända ben Ben bränt 12 F 5,3 16 ÖM 3 2144 Kalkgrop Bränd lera Lera 2 F 7,7 Spår av vitlereglasyr 17 ÖM 3 2156 Kokgrop Trä Trä F 54,3 18 ÖM 3 2156 Kokgrop Animalieben Ben, obränt 2 F 0,4 19 ÖM 3 2286 Kalkugn Tegelsten Bränd lera 1 D 921 I toppen av anläggningen 20 ÖM 3 2308 Kokgrop Lerklining Bränd lera 2 F 5,6 Tydligt pinnavtryck 21 ÖM 3 2308 Kokgrop Animalieben Ben, obränt 2 F 13,8 22 ÖM 3 2308 Kokgrop Ben brända Ben, bränt 5 F 7,3 23 ÖM 3 2579 Stolphäl Animalieben Ben, obränt 9 F 120 Märgspaltade 24 ÖM 3 F1 Lösfynd Kärl BII:4 1 F 5,5 Vid 38,2 rn. Grön, gul och brun glasyr 25 ÖM 3 F2 Lösfynd Animalieben Ben, obränt 11 F 27,8 26 ÖM 3 F3 Lösfynd Lerklining Bränd lera 1 F 5,2 Pinnavtryck 27 ÖM 3 F3 Lösfynd Slagg Slagg 1 I 24,4 Förslaggad ugnsvägg? 28 ÖM 3 F4 Lösfynd Animalieben Ben, obränt 2 F 10,3 57 Sommaren 2011 uttörde Östergöt|ands museum en arkeo|ogisk utredning etapp 2 och en arkeo|ogisk Förundersökning på ett 1C|erta| |oka|er öster om Ödeshög me||an Ödeshögs samha||e och Ryket, utmed väg 506. Arbetena töran|eddes av en ombyggnation av |edningsnatet med avsikten att ersätta de betint|iga |uict|edningarna med iordkabe| och sätta upp nya marksta tioner. Den in|edande utredningen etapp 2 omtattade två |oka|er och sju objekt och törundersökningen Fem |oka|er inti|| registrerade Forn|amningar. Vid undersökningarna Framkom bop|ats|amningar utmed tre av ob Jekten och en av torn|amningarna. |nvid Ödeshög 13:1 och 14:1 Framkom bop|ats|amningar (Stora Åby 421, med arbetsidentitet Ö/\/\1) i Form av sto|phå| och en hård, den senare daterades ti|| senneo|itikum/bronså| der. Vid Öbiekt | (Biörkhagaavtarten) Framkom en ensam mörkiCargning som inte ar daterad. Vid Öbiekt ||| (Stora Åbys bytomt) tramkom de|s en törhistorisk bop|ats och de|s an|aggningar ti||hörande den vikingatida och den senare historiska bytomten. Än|aggningarna bestod av hardar, kokgropar, sto|phå|, hus|amningar, årderspår, ka|kbranningsgropar och en husgrund med spise|. Än|aggningarna visade på dateringarti|| romersk Jarnå|der, vikingatid/tidig mede|tid och 16001700ta1. Vid Öbiekt V||| invid torpet TaUekuHen väster om Tiurtorpskorset tramkom en bop|ats med sto|phå|, gropar och skarvstensicörekomster. Två an|aggningar daterades ti|| övergången me||an yngre sten och a|dre bronså|der. |SSN14039273 Rapport 2015:56 U ÖSTERGÖTLANDS MUSEUM