Trafik-AB-JGÖ

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

.la HV.. 1. uø.›$,\›\ Trafikaktiebolaget JÖNKÖPING Vi GRÃNNAÖDESHÖG Trafikaktiebolaget JÖNKÖPINGGRÅNNA ÖDESHÖG . EN ÄTERBLICK VID BOLAGETS AVVECKLING 1 jULl 1955 _. GRÄNNA BOKTRYCKERI GRÃNNA 1955 de sy: bo 35 int Vid Trafikaktiebolaget JönköpingGrännaÖdeshögs avveckling genom att dess verksamhet från den 1 juli 1955 överlåtes till Statens Järnvägar, har det synts styrelsen på sin plats att till trycket befordra en kort återblick på bolagets arbete och busstrafikens utveckling inom dess råmärken under de nära 35 år, som förflutit sedan den första automobilomnibussen insattes i trafik inom dessa bygder. En utförlig historik över verksamheten publicerades i samband med bolagets 25årsjubileum 1945, och därför har det inte ansetts nödvändigt att nu åter upprepa i denna lämnade uppgifter. Styrelsen har i stället stannat för att i största korthet teckna konturerna av bolagets utveckling samt lämna en del siffror och andra uppgifter som kan bidraga till bilden av trafikens omfattning. Ett större utrymme har lämnats åt händelserna kring busstrafikens första framträdande i grännabygden under 1920talet, då detta utgör ett kultur historiskt betydelsefullt skede i en bygds strävan att vinna bättre förbindelser med omvärlden. Skriften har på styrelsens uppdrag redigerats av dess ordförande fabrikör A. E. Bolling och styrelsesuppleanten redaktör Tage Grennfelt. Styrelsen har också genom denna skrift velat bringa ett varmt tack till alla, som under gångna år givit sitt stöd åt bolaget och dess verksamhet. Detta tack riktas i första hand till den kunniga, plikttrogna och ambitiösa personal, som bolaget haft förmånen ha i sin tjänst och vars insats varit av största betydelse. N: bara ' osvil törei om 'med och inte häll: han där gem År sitts När direktör Gunnar Lydén avled den 19 september 1953 förlorade inte bara Trafikaktiebolaget JönköpingGrännaÖdeshög Sin skicklige ledare och osviklige chef, utan hela den svenska busstrafiken en av sina främsta organisa 'törer och talesmän. I Gunnar Lydéns livsgärning har ännu en gång återupprepats berättelsen om smålänningen, som från det enkla föräldrahemmet på vägen ut i livet 'medförde energi, målmedvetenhet och begåvning, men därtill också förmågan och viljan att utnyttja dessa gåvor på ett fruktbringande sätt, så att han inte bara vann personlig framgång utan även gjorde en betydelsefull sam hällsinsats. Gunnar Lydén var född i Skärstad den 12 oktober 1895. Som 19åring fick han anställning hos firma Hörndahls Bageri i Jönköping som expeditör och där fann Lydén och hans chef Folke Hörndahl snart en levande intresse gemenskap i vetgirighet och entusiasm för den nu framträngande motorismen. År 1919 inköpte Hörndahl en Fordlastbil, vilken försågs med längsgående sittsoffor, och gjorde Lydén till stadens förste "busschaufför“ för person 7 i i . › il . i 1 \ befordran. Följande är inköptes en ny bil, som försågs med en hel kaross, och därmed var Lydéns uppgift som bussman given. 1921 startade han den .första reguljära busstrafiken inom Jönköping mellan Klaffbron och Bymarken och lade därmed den första grunden till det miljonföretag, som sedan skulle bli hans stora livsintresse och ett livsverk av bestående värde. Lydén startade senare lokala busslinjer till Strömsholm och J uneholm samt landslinjer till Bankeryd och Tidaholm, vilka efterhand överläts i andra händer. 1925 knöts han som delägare och snart nog som ensam ägare till busslinjen JönköpingGränna, vilken under hans ledning utvecklades till betydande omfattning. När detta företag 1935 sammanfördes med AB Vätter strandens Biltrafik och Trafikaktiebolaget JönköpingGrännaÖdeshög bil dades blev Lydén det vidgade företagets verksamme och driftige chef som genom en helgjuten kraftinsats satte sin personliga stämpel på verksamheten och utvecklingen. Lydén hade en vid blick för busstrafikens expansionsmöjligheter men också för nödvändigheten av sammanhållning och konsolidering inom branschen. Detta gjorde att han ställde sig i spetsen för Smålands Omnibussägareförening såsom ordförande under 27 år och ägnade stort intresse åt Sveriges Omnibuss ägareförbund, där han blev vice ordförande. Ofta påtog han sig uppgiften såsom den samlade busstrafikens talesman 'både inför myndigheter och vid avtalsförhandlingar, städse tillvinnande sig respekt och aktning för sin kun nighet och tankeskärpa. Utmärkande drag för Gunnar Lydén var hans skarpa intellekt. hans klarsyn och öppna blick för framtiden. Han var skicklig organisatör och framstående affärsman. Som arbetsledare var han fordrande men han ställde städse mång dubbelt större krav på sig själv. Han ägde samtidigt förmåga att entusiasmera sina medarbetare, var mån om deras trivsel och ville hos dem skapa fram arbetsglädje. Fastän stel och kärv på ytan såg Gunnar Lydén gärna längre än de flesta och intresserade sig för människorna han mötte i sin gärning. Detta resulterade i en varm omsorg om de anställda, men också i ett givmilt sinnelag då han mötte behövande och nödställda. Livet igenom var han varmt fästad vid den bygd, där han växt upp, och i hans gärning som ledare för det stora trafik företaget lyste ofta igenom en strävan att som en bygdens son tjäna hembygden och dess befolkning. øaáa kan g. Åtuuçtzagá'ken beslutade Gränna stadsfullmäktige på förslag av borgmästare G. Collander uppdraga åt sitt kommunikationsutskott att undersöka möjligheterna för åstadkommande av reguljär trafikförbindelse GrännaBrötjemark medels automobilomnibuss. Förslaget resulte rade i beslut av stadsfullmäktige i november 1920 att inköpa en automobil för 12.000 kr. för öppnande av trafik i stadens egen regi, ett beslut som dock aldrig blev realiserat. i december utfärdades stiftelseurkund för Aktiebolaget Vätterstran dens Biltrafik med ändamål att bedriva regelbunden automobil trafik mellan Ödeshög och Brötjemar'k. Bolaget fick ett aktiekapital på 35.600 kr., varav Gränna stad tecknade 12.000 kr. den 1 oktober öppnade Vätterstrandens Biltrafik busslinjen Gränna _Ödeshög och den 10 december samma år linjen Gränna_Brötje mark. Samma år startade Gunnar Lydén sin första reguljära buss tl afik mellan Klaffbron och Bymarken inom Jönköpings stad. på våren öppnade Axel Gustafsson, Jönköping, direkt busslinje JönköpingGränna. Samma år erhöll Ernst Jernell. Huskvarna, tillstånd att trafikera samma linje. Gustafsson överlät efter ett år sin trafik till Gideon Furu, Jönköping. övertog Gunnar Lydén och Theodor Johansson, Jönköping, den av Furu bedrivna trafiken, vilken kort därefter odelat övergick till Lydén. 1927 1928 1930 1933 1934 1935 1936 1938 flyttade Vätterstrandens Biltrafik södra ändstationen för sin trafik från Brötjemark till Lyckåsgård. övertog Gunnar Lydén den av Ernst Jernell bedrivna trafiken JönköpingGränna, varigenom direktlinjen mellan de båda stä derna helt kom under Lydéns ledning. erhöll Gunnar Lydén tillstånd till linjetrafik på följande anslutande sträckor: KullenStackerydsvägenSkärstads kyrka_Svängen samt ÖlmstadsvägenGunnerydÖlmstadsvägen. tillkom linjesträckningen ÖlmstadsvägenAlbogaälngerydBröt jemark, vilken linje indrogs 1940. erhöll Lydén trafiktillstånd å sträckan LyckåsEdeskvarna. den 1 september nedlades trafiken å järnvägslinjen Jönköping Gripenberg, vilket föranledde Vätterstrandens Biltrafik att begära utsträckning av sin linje från Lyckåsgård till Jönköping. Efter på länsstyrelsens initiativ förda förhandlingar träffades den 9 augusti avtal mellan Vätterstrandens Biltrafk och Gunnar Lydén om sam manslagning av deras båda företag. Aktiebolagets namn ändrades till Trafikaktiebolaget JönköpingGrännaÖdeshög och aktie kapitalet ökades till 90.000 kr. genom att Lydén tecknade aktier med 54.400 kr., motsvarande uppskattade värdet av hans trafikföretag. Sammanslagningen trädde i kraft den 1 september. öppnades linjen GiseboBosgård år gamla järnvägsbanken, vilken linje anslöts till tidigare trafik väster om Landsjön Edeskvarna Lyckås. förvärvade J.G.Ö. tillstånd att likaledes å gamla jämvägsbanken öppna linjetrafik ÖlmstadsvägenBunnFörnäs. 19 19 19 övertog J.G.Ö. busstrafiken å sträckorna JönköpingTranås, JönköpingLekerydRyd och HauridaBunn. Redan 1922 hade Albin Plym öppnat trafik JönköpingSvarttorp, vilken året där efter utökades till JönköpingTranås. Trafiken övertogs 1930 av firma Lydén och Ljungqvist samtidigt som trafiktillstând utverka des för de båda andra linjerna. Linjen HauridaBunn nedlades efter några år. inrättades fast busstation i Gränna i den av bolaget föregående år inköpta fastigheten Postiljonen 2. utsträcktes linjen ÖlmstadsvägenFörnäs till Kieryd. utsträcktes linjen JönköpingRyd till Aneby. gmgåken L' JIMÃKÖM Fordon 2 3 6 14 16 16 23 22 25 26 1) Vätterstrandens Biltrafik 1 okt31 dec. Resande 1.948 21.530 36.635 166.770 185.299 167.452 220.337 338.554 440.355 452.841 Gods 493 kolli 240.000 310.500 845.265 939.183 1.053.850 1.236.383 1.490.090 1.815.000 1.642.000 kg' kg kg kg kg kg kg kg kg 156.000 426.789 474.210 344.570 389.850 516.412 730.000 760.000 3) Avser endast direktlinjen J önköpingGränna, uppgifter beträffande Vätter strandens Biltrafik saknas. “) Innefattar Tranåslinjen från 1 okt. 1943. (Sam UEZkÅClMl/Leüå (et Några siffror för år 1954 Antal resande: med enkla eller returbiljetter 290.231 med parti, månads ochterminsbiljetter . . . . . . . . . . . . . . .. 143.473 i samtrafik med S.J. 7.766 rekvisitions och abonnemangresande . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11.372 Summa resande 452.845 Godstrafiken enligt fraktrnärken 75.556 kollin med beräknad genomsnittsvikt av 14 kg eller cirka kg 1.057.784 enligt egna fraktkreditlistor 64.042 enligt fraktkreditlistor från S.J. 325.442 transporter för postverket cirka 195.000 Summa kg 1.642.268 Befordrade tidningsexemplar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 743.507 Inkasserade efterkrav: i egen rörelse i samtrafik med S.J. 137.810: Bolagets hela linjenät 223,5 km. Körda vagnkilometer under året 760.009 km. Antal fordon 26. I bolagets tjänst anställda 36. Trafikinkomster 852.652: Utbetalade löner och arvoden 378.480: Kostnad för drivmedel Bussar och material 164.502: Garage och lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 24.309: _ Fordonsförsäkringar och skatter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79.350: Nettovinst Bolagets understödsstiftelse, behållning 31 december 239.853: Styrelsen samlad den 9 juni 1955. Fr. v. direklär john Roman, trafikchef Eric johnsson, ver/rst. dir. fru Greta Lyde'n, ordf. fabrikör A. E. Bolling och kamrer Gerhard Allgulin. 14 (Bolagets ledning Verkställande direktör. Järnhandlare C. J. Roman 19211931. Järnhandlare John Roman 19311935. Direktör Gunnar Lydén (1925) 19351953 Fru Greta Lydén 19531955. Ordförande vid bolagsstämmor. Folkskollärare Gust. Kellner 19211949. Fabrikör A. E. Bolling 19501955. Ordförande i styrelsen. Fabrikör A. E. Bolling 19211955. Styrelseledamöter. Fabrikör A. E. Bolling 19211955. Järnhandlare C. J. Roman 19211931. Ingenjör W. Graneli 19211924. Godsägare Oscar Andersson 19211937. Direktör Henning Ekman 19211925. Trafikchef C. Rydén 19251953. Järnhandlare John Roman 19311955. Trafikchef Ivar Johansson 19341935. Direktör Gunnar Lydén 19351953. Järn'handlare Emil Johansson 19371944. Trafikchef Eric Johnsson 19441955. Lantbrukskamrer Gerhard Allgulin 19531955. Fru Greta Lydén 19541955. Styrelsesuppleanter. Trafikchef P. Kock 19211922. Trafikchef G. Holmquist 19211922. Redaktör Sten Söderling 19211929. Trafikchef I. Andersson 19231924. Trafikchef C. Rydén 19231924. Trafikchef J. E. Fagerberg 19251930. Köpman Lars Sjunnesson 192519294 Järnhandlare Emil Johansson 19301936. Järnhandlare John Roman 1930. Bankdirektör Simon Eklöf 19311933. Trafikchef Ivar Johansson 19311933. Trafikchef Carl Karlsson 19341937. Redaktör Tage Grennfelt 19361955. Advokat Eric Orrenius 19371955. Trafikchef Eric Johnsson 19381943. Landsfiskal Eric Holmstedt 19441952. Köpman Carl A. Gustafsson 19531955. Revisorer. Apotekare O. Alvin 19211923. Folkskollärare Gust. Kellner 19211949. Bankdirektör G. Aronsson 19241930. Folkskollärare Carl Hjortsberg 19311933. Bankdirektör Simon Eklöf 19341955. Bankdirektör Axel Ekerstam 19501955. Revisorssuppleanter. Landsfiskal Eric Holmstedt 19211934. Landsfiskal Gust. Engström 19211927. Bankdirektör Simon Eklöf 19281930. Bankdirektör C. A. Svenson 19311934. Bankkamrer Axel Ekerstam 19351949. Bankkamrer Sven Johansson 19351937. Köpman Lennart Norstedt 193819554 Direktör Henrik Söderström 19501955. 17 .33 “33:24 2.: .äSEuw täta EE .Sååå ie MEEà äuuêåkäcâ 18 Medaljörer vid jubileet 1945. Sittande: Einar Hafström, Gustaf Borg, David johansson. Stående: Torsten Nyberg, Gerhard Lyde'n, Ernst Lyde'n, Erik C urlssøn. Fil:d *AraLH nu. ä widgets tg'ámi' Den närmaste kontakten mellan trafikbolaget och dess trafikanter uppe hålles av naturnödvändighet av chaufförer och övrig personal. Företaget har under alla år haft glädjen att ha en yrkesskicklig, plikttrogen och intresserad personal, som varit mån om bolagets bästa men samtidigt sökt på alla sätt tillse att trafiken flutit jämnt och säkert samt att trafikanternas berättigade önskemål blivit uppfyllda. Ett flertal av personalen har blivit trotiänare i bolagets tjänst och äro värda särskild erkänsla och tack för sina betydelsefulla insatser. Följande personer har mer än 15 år varit i trafikbolagets tjänst: Trafikföreståndare Olle Boiardt. Chaufför Gustav Borg. Chaufför Gunnar Carlsson. Chaufför Lennart Carlsson. Chaufför Erik Carlsson. Chaufför K. G. Eriksson (T 1940). Busstationsföreståndare Einar Hafström. Chaufför David Johansson. Chaufför Ingemar Johansson. Chaufför Knut Johansson. Kontrollör Gerhard Lydén (T 1947). Chaufför Ernst Lydén. Expeditionsföreståndare Torsten Nyberg (T 1955;. Kontorist Ottilia Pettersson. Chaufför Erik Sandberg. Chaufför Olof Sjökvist. .när .55. c, :3: :§.Äâ2..55wê n.: :Ecmbå mämseåâuå 20 Ålltåitadem kanth lot bättre lzizhlnr/,eliez Ej storhet du vunnit, du Braheska stad, din glans skymtar fram bakom fjällen. Du nästan den minsta i städernas rad, kanhända du blomstrar mot kvällen. Da” rullande vagnar på järnväg du får och ängvisslan höres i Gränna, när tåget det kommer och ângbåten går då får du ditt tackoffer bränna. Var hälsad du lyckliga Gränna. Denna strof, skriven för 80 år sedan av den gamle hantverksmästa ren A. F. Hellström under rubriken ”Vårmorgon på Grännaberget", må stå som ett uttryck för grännabornas strävan och förhoppningar att genom moderna trafikmedel knytas fastare till omlandet och därigenom erhålla ökade möjligheter för bygdens ut veckling. Ångvisslan från lok har låtit vänta på sig, och idag är det väl i stället bilmotorernas melodi och signalhor nens toner som satt sin prägel på bygden och blivit uttryck för dessa framtidsvyer. Men innan man kom så långt fördes en energisk kamp under flera årtionden av energiska män med öppen framtidsblick, en kamp som mången gång blev resul tatlös därför att staden var liten och bygdens resurser begränsade. Innan riksdagen hade fattat sitt beslut om byggande av Södra stam banan diskuterades livligt ett förslag om att låta den passera dessa trakter, men märkligt nog var det en byg dens egen talesman som medverkade till att detta förslag skrinlades. Sta dens egen riksdagsman, J. G. Gran lund, bedrev här en betydande vagn fabrik och inför järnvägsplanerna misstänkte han, att efterfrågan på hans vagnar skulle minska därest transportvägen för lantmännens pro dukter genom järnvägen skulle för kortas. Han etablerade därför sam arbete med Nässjöriksdagsmannen Peter Jönsson i Träslända och stödde dennes strävan att få järnvägen över Nässjö, vilket som bekant lyckades. Som ett kuriosum kan nämnas, att när tågtiderna för Västra stambanan GöteborgStockholm 1863 annonse rades i Gränna Tidning, angavs ti derna där efter Göteborgs horisont. Samtidigt angavs dock tidsskillna den mellan ett flertal städers tids angivelser. Göteborgs tid skilde sig sålunda med 24 minuter från Stock 21 holms tid, 8 minuter från Jönköpings tid och 10 minuter från Gränna tid. ÖR JÄMNT 50 ÅR SEDAN var ett nytt järnvägsprojekt aktuellti våra bygder, nämligen en sträck ning ÖdeshögGrännaRöttle. Den 17 februari 1905 hölls i Ödeshög ett sammanträde som ansågs vara av stor betydelse och utmynnade i enig het om önskvärdheten att få icke blott den nämnda sträckan till stånd utan att även taga steget fullt ut och åstadkomma förbindelse vid lämplig punkt, förslagsvis Brötjemark, med den vid denna tid tämligen nya järn vägen JönköpingGripenberg. Järnvägssträckan ÖdeshögRöttle var redan kostnadsberäknad till 1,3 milj. kr. Stationen i Gränna skulle t. ex. kosta 25.000 kr.. fördelade på stationshus, godsmagasin, ekonomi hus, plattform, brunn och hemlighus, det sistnämnda för 500 kr. Järnvägen skulle gå uppe på bergshöjden i huvudsaklig linje med gamla lands vägen ÖdeshögGränna. Inom Grän na stad hade man tänkt sig att fram draga järnvägen på förgårdarna ut med Brahegatan för att undvika marklösen. Hela projektet rann dock ut i san den, trots att en affärsman i Gränna lovade att inte bara teckna aktier i företaget utan också dessutom till styrelsen betala 3.000 kr. då han fick höra den första järnvägssignalen från Grännas bördiga fält. ÄGRA ÅR SENARE diskuterades en transitobana från Hälsing borg över Borås, Jönköping, Gränna, Mjölby och Norrköping för att så. medels förbinda Västerhavet och Ös tersjön. Aktieteckningen gick emel lertid dåligt och särskilt kommuner 22 na i Östergötland var ganska ljum ma, ganska förklarligt då man där re dan hade järnväg ÖdeshögVadste naLinköping och senare fick en förbindelse MjölbyHästholmen. 19171918 diskuterades för sista gången på allvar järnvägsfrågan i Gränna stadsfullmäktige. Då hade framkommit ett förslag om jäm Vägsbygge BoråsJönköpingSom men, vilket ställde Gränna i skym undan. Här ville man dock inte ge tappt och när stadsingenjör Hj. Carls son i Strängnäs erbjöd sig att för en kostnad av 600 kr. verkställa under sökning av en anslutande linje Brötjemark Gränna Uppgränna togs detta förslag upp i stadsfull mäktige. Efter en motion av A. E. Bolling beslutade stadsfullmäktige anslå 500 kr. för utredningen att utbetalas först sedan kon cessionen beviljats på järnvägen BoråsSommer) och sålunda förut sättning fanns för anslutningsbana till Gränna. I maj 1918 förelåg ut redningen om sträckan Brötjemark Uppgränna klar och stadsfullmäk tige beslutade betala densamma, trots att den stipulerande förutsätt ningen icke var för handen. FTER FÖRSTA världskrigets slut började biltrafiken utvecklas och på sina håll insatte man större vag nar, s. k. bilomnibussar. i reguljär trafik, bl. a. i huvudstaden. Borg mästare Gustaf Collander. som allt sedan han kom till Gränna 1912 kraftigt arbetat för främjande av stadens trafikförhållanden. hade Ögo nen öppna för detta nya trafikmedel och hösten 1919 föreslog han att stadsfullmäktige skulle uppdraga åt sitt kommunikationsutskott, som dittills helt varit inriktat på järn vägsprojekt, att undersöka möjlig heterna för åstadkommande av en reguljär trafikförbindelse Gränna Ödeshög, Brötj emark, eventuellt med omnibuss. I MAJ 1920 var kommunikationsut skottet färdigt med sin utredning och denna gick helt i positiv rikt ning. Utskottet föreslog sålunda, att staden skulle inköpa en kombinerad post, passagerare och lastbil av märket Chevrolet för en kostnad av 12.000 kr. och insätta denna i daglig trafik mellan Gränna och Brötje marks järnvägsstation med två dub belturer pr dag. Utskottet framhöll, att för en bilförbindelses ordnande måste staden träda emellan både i ena och andra avseendet och höll före, att samhället på samma gång det härutinnan fullgör en plikt mot sina medlemmar. den icke åtager sig något som överstiger dess ekonomis ka bärkraft. Utskottet framlade ock så en driftskalkyl, som visade att företaget borde kunna bli ekono miskt lönande. Kalkylen upptog föl jande siffror pr dag räknat: Utgifter: En chaufför . 15 1 bensin á 90 öre 13: Gummislitning . . . . . . . . . . ' Reparation Olja Garage och expedition .. Ränta: 6 "/0 å 12.000 Amortering under sju år Bilskatt Försäkringspremier Kronor 38: Inkomster: Avgift för postbefordran. . 10: Fem resande ä 4 kr. 20: 500 kg gods å 2 kr. . . . . .. 10: _ ronor 40: Kommunikationsutskottets förslag mottogs inte med någon större en tusiasm och innan biltrafikprojektet blev realiserat skulle dess utform ning bli avsevärt förändrad. Det var också skilda intressen och uppfatt ningar som gjorde sig gällande och som man mer eller mindre måste ta hänsyn till. Drätselkammaren ansåg t. ex. att staden hade jämförelsevis goda ångbåtsförbindelser med Jön köping, varför behovet av den nya trafiken var mindre trängande. En annan grupp med A. E. Bolling som främste talesman ansåg att stadens trafikfråga icke löstes enbart med en bussförbindelse med Brötjemark. Det var minst lika viktigt att er hålla kontakt norrut till Ödeshög, helst som båttrafiken till Vadstena och Hästholmen, som tidigare uppe hållits med ett par turer i veckan, numera upphört. En annan grupp, som också hade företräde i drätsel kammaren, ansåg bolagets bärkraft trots gjorda beräkningar vara osä ker. Man tvivlade också på möjlig heterna att uppehålla busstrafiken vintertid, och upphörde man med den nuvarande postbefordran med hästskjuts kunde Gränna bli ännu mer isolerat än hittills. Stadsfullmäktige återställde därför ärendet till kommunikationsutskottet med begäran om utredning dels om, trafik till Ödeshög, dels om ordnan de av posttransporten vintertid om busstrafiken måste inställas. När ärendet återkom till stadsfullmäktige hade utskottet lyckats anskaffa en person, som lovat utföra posttrans porten vid sådana tillfällen med en ersättning av 200 kr. pr år plus 15 kr. för varje resa fram och åter till Brötjemark. Huru ofta detta kom mer att inträffa är givetvis omöj ligt att på förhand beräkna, men man måste lägga märke till att man vid dessa tillfällen inbesparar icke obetydliga utgifter för bensin, gum mislitning, olja m. rn., skrev utskot 23 Daglig biltrafik BrötjemarkGrennaÖ deshög. Alla dagar. i fiFörbindeláer. _ u 1:81” NW?” _ Tåg från Ödesh'ög 8.17, ank. till Linköping 11.59, Frun ?mmm *i hav nu Mjölby 12.40, till Stockholm 0.5, till Till Ödeshög 7.45 Malmö * '35. 02:43." typen" Tåg till Ödeshög 9,11, afg. från Stockholm RE, Fm" Odeshog 905 från Malmö 103, från Mjölby 4.5. från Lin Tiil Gronna 10.30 köpinp; (sålunda alla nattågi. 3:4ljc turen: Från Urenna Till Brötjemark _ i i Vi i Trafiken npptages den 1 November 1021. Från Brötjclnzu'k Till Hrvnna , l, lulc turen: I L Tåg från Örlwhü; 3 |<, nnk. till Linköping 7 i. _ till I\'atrinoholin 11.2 (i föi'bimlplse inrIl n. \ ade turen: tåget StockholmGöteborg och Kriqianim. Från Hmmm '3.1' till Stmkhnlm 7.151, ull Malmö 73:! 'i förhin 'l'ill Hulesliög 3,15 tivlse mud färjan till Sdssnitz 0('11ilCillllLIiuldeL). lim, turen: Från (Riesling: 7 .. i 4 _ _ “Omnia Tim. Tag Uli Udvsliög 3137, afg. från Linköping 12,41, man Lörd_ ;im från Smekholm Su. Månd., Onsd., u 'Forser Fretl.0. Tåg till (Mushög från Linköping 4.15, från Söndagar 7. ? Simkliolm 81:, från Malmö 7,45. "W OMSJ Första turen (11,230) Sán och [helgdagar går bilen endast om rnsu föregående dag betingsz till tåg 8.17 från Odeshög, dit bilen eljest; dessa dagar afgår från Urunim kl. 11) f. 111.; från Udoshög alla Sön och llclgdugar kl. 12.15 e. mt m_ Resande med tåg från Stockholm göras nlupiniirksmnnm på att tågombyte alla süokendngar skor i Jljölby Vi'ø I"0_I/('Ist((. Sön< urli Helgdagnr tägombyte i Linköping. 013.82! Smärre ii 00h fraktgmlsförsändelser mottagas i Bröderna. Bomans järnhandel, där upplysningar äfven lämnas. TMC/'un 14'. M Bilen stannar vid signal mellan ändstatio nerna för upptagande af resande. Grenna i Oktober 19:21. Styrelsen för A.B. Vetterstrandens biltrailk. Gr: n n a Boklryçken. (921. Den första fur/istan, utarbetad av dåvarande byrâ'assisfmten, numera trafik chefen Eric johnsson. 24 tet. Någon utsträckning av trafiken mot Ödeshög var utskottet inte in tresserat av, utan hade i stället sökt att genom befintliga båtföretag få till stånd båttrafik till Hästholmen. Denna gång ställde sig drätsel kammaren positiv till utskottets för slag och med 15 röster mot 3 beslu tade stadsfullmäktige den 9 nov. 1920 enligt detsamma inköpa en omnibuss och igångsätta trafiken. Kort förut hade Gränna fått sin första reguljära biltrafik, genom att stadens båda trafikbilägare 0. Jo hansson och Harry Siebke den 28 okt. med sina trafikbilar öppnat re guljära turer GrännaBrötjemark tre dagar i veckan. Avgiften för sträckan var 8 kr. pr person. GENOM TIDNINGSPRESSEN ha de Mellersta Ostergötlands Järn vägar fått sin uppmärksamhet riktad på bussplanerna i Gränna och brev ledes kontaktat C. J. Roman angåen de trafikförbindelse mellan Gränna och Ödeshög. Detta föranledde hrr Roman och Bolling att redan dagen efter stadsfullmäktigebeslutet in bjuda köpmän, industriidkare m. fl. till ett sammanträde för dryftande av saken. Vid detta var inte vare sig staden eller järnvägen represen terade, varför något beslut inte kunde fattas. Tio dagar senare hölls ett nytt sammanträde i närvaro av bl. a. trafikchef P. Kock och järn. vägskontrollör C. Rydén och resul tatet av detta blev. att dessa båda herrar jämte hrr Gust. Kellner, Ro man och Bolling fick i uppdrag att. föra saken vidare. Nu började det bli oroligt inom ledningen för Vistabolaget, som uppehöll båttrafiken GrännaJön köping, och vid extra bolagsstämma tog man upp frågan om försäljning av en av bolagets ångare, Motala Express eller Södra Vättern. då sty'a relsen ansåg det överflödigt med: tvenne båtar sedan Gränna och andra orter gått i författning om öppnande av automobiltrafik. Grän na Tidning fann motiveringen för' försäljning ohållbar under senare år hade aldrig mer än en båt varit insatt i trafik på Gränna. medan den. andra gått på Hjo. ”Fruktan för mör dande konkurrens från biltrafiken! anse vi vara fullkomligt opåkallad. För övrigt bör det ju alldeles påtag ligt ligga i Jönköpings intresse att. om så behövs stödja trafik å våra och östgötatrakten. Det vore sanner ligen icke för mycket begärt. Och vi kunna ej heller uraktlåta frågan: varför skulle biltrafik norrut vara farligare för båttrafiken än den flera gånger planerade järnvägstrafiken". EN VID SAMMANTRÄDET I Gränna den 20 nov. tillsatta kommittén handlade raskt. Flera sammanträden hölls och den 19 dec. var man färdig att utfärda stiftelse urkund för "Aktiebolaget Vätter strandens Biltrafik” med ändamål att ”efter inköp av för ändamålet lämpliga automobilfordon anordna regelbunden, yrkesmässig automobil trafik mellan Gränna stad och Ödes högs station å Mellersta Östergöt lands Järnvägar samt Gränna stad och Brötjemarks station å Jönköping _Gripenbergs järnväg". Färden till kommitténs samman träde i Vadstena skildrar Gränna Tidning på följande sätt: "För grän naborna var färden av idel angenä maste slag: med Siebkes goda bil en timmes färd till Ödeshög, där ifrån direkt till Vadstena i en av vederbörande till disposition ställd bildressin. På väg till möteslokalen en liten orientering i det gamla minnesrika rådhuset. Så samman 25 träl tra: lad cicc kor sök så till mi( väx kai vut fär Gr; val ter jan na( kö] Vätterstrandens Biltrafi/rs första buss, Garfordcn, 1921. I bildörrøn K. 0. Eriksson. ege att lop * str nya ak1 8111 mil re göi ko: för nit rä] ko sku inr nir jar Gunnar Lyde'n med sin första Grännabuss 1925. SV; v1 26 \ trädet med dess vackra vyer om trafikledens upptagande och de utta lade sympatierna för Gränna stad. Omedelbart därpå under ypperligt ciceronskap ett visserligen allt för kort men dock mycket givande be sök i den mäktiga klosterkyrkan och så promenad utefter Vätterstranden till Hotell Bellevue. där en finfin middag under särdeles uppmärksamt värdsk'ap intogs och efterföljdes av kaffe, städse med bilfrågan som hu vudsakligt samtalsämne. Och hem färden med ordinarie aftontåget Via Ödeshög, men med samma bil till Gränna allt under 10 timmar tack vare goda kommunikationer.” Efter förslag av kommittéledamö terna beslutade stadsfullmäktige i januari 1921 upphäva sitt två må nader tidigare fattade beslut att in köpa en automobil för öppnande av egen trafik GrännaBrötjemark och att i stället teckna det anslagna be loppet 12.000 kr. som aktier i Vätter strandens Biltrafik. EN 9 APRIL 1921 hölls konsti tuerande bolagsstämma med det nya bolaget, varvid konstaterades att aktiekapitalet uppgick till 33.600 kr. eller 3.600 kr. mer än det bestämda minimibeloppet. Större aktieteckna re var Gränna stad. Mellersta Öster götlands Järnvägar, Jönköping Gripenbergs Järnväg och Ödeshögs kommun. Styrelse utsågs och planer för trafiken drogs upp. Tvenne om nibussar skulle inköpas och man räknade med att trafiken skulle komma igång redan den 1 maj. Det skulle dock dröja till den 1 oktober innan så skedde, och Gränna Tid ning hälsade då trafiken med föl jande: ”Länge har det dröjt och många svårigheter har mött företaget, men vi hoppas detta vara ett gott omen för framtiden, ty genomgångna svå righeter giva ju erfarenheter som kunna och böra komma företaget till nytta och gagn. Förvissade som vi äro på allmänhetens tillfredsställelse över trafikens öppnande uttala vi vår förhoppning på dess framtida ut veckling och bestånd. Heder och tack åt männen som stått i bräschen för densamma.” Den 10 december samma år öpp nades även trafiken GrännaBröt jemark. Den första bussen som anskaffa des var av märket Garford av rela tivt modernt snitt med stora fönster och bekväm inredning. Den andra, som insattes på traden Gränna Brötjemark, var en Fordlastbil med överbyggnad i enkelt utförande. Den hade plats för endast 7 personer samt dessutom godsutrymme. På varje sida fanns endast ett fönster, varför den gjorde en något dystert intryck. När den därtill fördes av Viktor Fong låg smeknamnet "Fong kärran” nära till hands. Å HADE GRÃNNA äntligen knu tits fastare till yttervärlden gen om det moderna trafikmedel, som omnibussarna utgjorde, och man spårade från alla håll tillfredsställel se och framtidsförhoppningar. Buss trafiken var dock något nytt inte bara för allmänheten utan framför allt för de herrar. som med entu siasm och intresse ställt sig i led ningen för företaget. Problem, stora och små, dök efterhand upp. Oftast blev det järnvägarnas representan ter i bolagsledningen som med sin 'större erfarenhet fick råda och leda, och i mångt och mycket sökte man efterfölja järnvägarnas förhållan den. "Bilen stannar vid signal mel lan ändstationerna för upptagande av resande" angavs på turlistan, 27 Aktiebol. Vetterstrandens Biltrañk. T U R L 1 s T A Ödeshög AGrännanönköping 6 via Lyckågård. \ 'l :| l l 4 Thu_ 1 1* A nelgf Tim. 1_ 0=le 'vagn “neI.: ; i 'frin Dngl. angyl. Dm, 1 › 'TI/:q | V 4: Plsd. IH' I.A/! 3.051112” “3:20 Avg. Ödeshög. Ank. 7,|5 11251161) ;18.5 10m 13,.. llTJñ flu 125.11 17.20 Ank. (.'ráinlm . Am. 13,25 i h _ kr... 0. 3 A _ same.. Dagligen ilman.. 1 Dagligen 'llclgd.: |/|:lil_'4 V a. “hun/,I 9.0 112.20n7.m\20.... Arg. Gränna. . . . . Ank. 10m; 13.55*2<.).nr›121..må . 9,12 :13.3 318.2l 2lm Lyokñsgårul . . 9.35 i mm! 1930120553 “0.39 14.0 ?151.30 22m .\nl;. Jönköping Ö. . Avg. 8.4.3;1115 18::0 20m; BrötjemarkGränna 'murtnrer hel :fria onsda ar. '1 n 2, g ! 12:17. * Avg. Gränna . . . Ank. : 7.:. Ank. Iirötjcmark. Avg. ?llfä Ank. Ilhwlu. . . . Avg. 4 31') V Ank. Jönköping . . A n' Enkel biljett GrännnJönküpiuz :1 kr. 2 giillor Siren lör åtalresa inom 5 clngnr. Turkista _för_ omnibus§trañken J on kopI ngGran na. Deasxliond 1 [)es§r|tom * H ål] pl a n s e r ›\“=l dag11' Hr] han_ och helgdagar ' A " Ahvlgdngnr \ ln Intrnr '› _ 'l ' 3* Lörd. Sun och l [ em Arg. Ank.: fm am .em \ fm 1om :om mn 8.:)5 l__›n6.|n4,10|0,:m| 9.15 :Jönköping A'Dm 1_.›n*7_n_›n730510530[0.an . .“›.<_>5425{10.m| Om Huskvarna 'fm 13:57.41 x '4505.0 [On ..7' 1_r,5'($.15\4.4511.5 94:, Skärstad säd. Sf." Lgtu'l'vjñüglü1.575417.: 9.1.3 1 I | . linxholmen | * › 2.5 135:. 4.55 11,15 9,37. Lyrkås 8.1” l.|u|'›.:::.I“,::nll_›2r. har. “i Kullen ' * . 3710115231010 Ölmstad v. | ' ; Stamscryll l i 1 I I . ' _ n 113:, 10.27. llvuhy 3,15. 12,4:›l'u.|5ü_n 4;, 4,15 ?Ls i. › Rnnlsmnrk : ,g 5: , 'insida'1.253 l Lan lOmAnkanännu *näsa 12.1%.611 54., :15043. i nu | lillll om 'cm om fm I I 93.:. ! Sju; Lu li;_';'›l'›,l:'›\l_1.'.\lg_›ñ: ' \ 9:3; t 7 "_20 Marknnrls'lagen i Jönköping och Gränna avgår buss kL 71.45 f.m. * Förhindeke 1119:] Tranås över Örscrnm 0. Arlelöl', se Lnrl. Grünna'l'rnnås äestállningar nr skol och sällskapsresor emottages. _ IIål/plulm'r: Gränna: torget. Frakt 0. “gods medtages lluskvglrna: Nm Esylananløn. (Nm. godsbeforulmn med Jönköping: järnvägstorget. lastbil. Telefon: Jönköping 2110. “2148. Gunnar Lydén, 1933 återfanns turlistorna för de båda konkurrerande företagen intill varandra i Gränna 7idning kanske ett varsel am blivande samarbete. 28 men den som ville stiga på inom Gränna stad måste infinna sig vid torget. Körtiderna möjliggjorde inte allt för täta uppehåll, angavs det. Resande från Gränna skulle också före avfärden köpa biljett i Romans Järnaffär och vid morgonturerna, då affären inte var öppen, fick direk törens privatfönster tjänstgöra som biljettlucka. En framställning från innehavaren av Hotell Brahe att bussarna skulle stanna där för av och påstigning beviljades dock av styrelsen, men två ledamöter reser verade sig mot beslutet. Förslag att styrelsen skulle ha rätt åka fritt å bolagets bussar för privata ärenden bordlades ett par gånger innan det kunde bifallas. Chaufförerna begär de 14 dagars semester. vilket ned prutades till en vecka. samt fria handskar, vilket dock avslogs och kompenserades med en lönehöjning på 25 kr. pr år. Det dröjde dock inte länge förrän andra och besvärligare problem träd de i förgrunden, i första hand kon kurrens från andra företag. Redan sommaren 1922 öppnades en direkt busslinje JönköpingGränna, vilket kändes särskilt förargligt därför att förslag om trafikens utsträckning till Jönköping varit uppe vid bola gets start men detta hade fått för falla, emedan man ansåg det otänk bart att någon skulle kunna köra så långt utan avbrott. Samarbetet med Gripenbergsjärnvägen. som från bör jan ansågs ha stora fördelar, visade sig också binda bolaget på flera sätt, bl. a. ifråga om turlistorna. Morgon turen från Gränna måste t. ex. avgå_ redan kJ. 6.30 för att nå kontakt med tåget i Brötjemark medan direkt bussen avgick från Gränna kl. 8, en tid som passade bättre för den som Ville in till länsstaden i affärsären den. 1925 fick bolaget också avbräck i rörelsen genom att busstrafik öpp nades GrännaTranås och vid ett par tillfällen fick bolaget avvärja andra konkurrensrisker. Mjölby Hästholmens järnväg begärde sålun da trafikrättigheter Hästholmen Gränna och hr Karl Karlsson önska de öppna trafik ÖdeshögDuvebo Gränna. OLAGETS EKONOMI blev aldrig lysande. 1926 och 1927 kunde man inte avskriva mer än resp. 372 och 308 kr. på vagnparken och när man 1929 omlade räkenskaperna och bokförde inventarierna till deras verkliga dåvärde måste man balan sera en trafikförlust för gångna år på 18.159 kr., vilket innebar att väl halva aktiekapitalet var förbrukat. Några medel till inköp av nya bus sar fanns heller inte. och ett försök till nyteckning av aktier gav mycket nedslående resultat. Nya bussar skaffades på så sätt. att dessa in köptes av de båda intresserade järn vägsföretagen, vid ett tillfälle av tre styrelseledamöter och bolagets an ställda, och sedan uthyrdes till bo laget. EDAN TIDIGT stod det klart för bolagets ledning, att förutsätt ningen för bolagets fortbestånd var inrättande av direktförbindelse med Jönköping och helst bortmanövre ring av andra trafikföretag på denna linje. Gång på gång hade styrelsen denna tanke uppe och fattade även konkreta beslut. vilka dock aldrig ledde till resultat. Redan 1923 be slutade bolagsstämman att bolaget skulle söka trafiktillstånd Gränna Jönköping sedan underhandlingar med Gripenbergsjärnvägen om bätt re tågtider strandat. Samma år sök te bolaget med stöd av en inlaga från Smålands och Blekinge handels 29 30 En del av j.G.Ö:s vagnpark 1945, Bussfyperna under gick en avsevärd förändring under de första tio åren, vil ket dessa vagnar från 1935 och 1936 vittnar om. kammare få bort de privata trafik linjerna GrännaJönköping såsom obehövliga. 1925 beslutades söka samarbete med den nye innehava ren av direktlinjen, hr Gunnar Ly dén, och 1927 försökte man komma över den av Ernst Jernell bedrivna trafiken på sträckan. Samma år nådde rran viss framgång i under handlingarna med Gripenbergsba nan: busstrafiken utsträcktes till Lyckåsgård och turlistan kunde för bättras. Morgonturen avgick från Gränna först kl. 8.55 och redan 10.34 var man framme vid Jönköpings Östra station. Besväret med ombyte från buss till motorvagn i Lyckâs gård kompenserades genom lägre biljettpris. Medan direktlinjen tog 2 kr. för enkel färd och 3:25 för retur biljett GrännaJönköping, kunde bolaget erbjuda enkel biljett för 2 kr. med fri återresa samma dag. Priskriget mellan de båda företa gen hade redan tidigare inletts i kon kurrensen om postbefordran. Avgif ten 12 kr. pr dag sjönk redan 1922 till 10 kr. och 1924 övergick trans porten ändå till direktlinien. Vid det tillfället ansåg styrelsen det vara ren vinst att slippa transporten, då där igenom vissa turer kunde dragas in, men efter något år gjorde man flera resultatlösa försök att återfå posten som stadig kund. AMTIDIGT som hård konkurrens pågick mellan de båda buss företagen, aktualiserades en frå ga, där intressena sammanföll. Änd punkt för samtliga busslinjer var Brahegatan mitt för torget, men ut rymmet där var begränsat och sär skilt sommartid uppstod svårigheter för den övriga trafiken. Redan i mitten av 1920talet började man därför diskutera åtgärder av ena el ler andra slaget. 1927 motioneradc hr Simon Eklöf i stadsfullmäktige om inflyttning av torgmuren och och 1932 föreslog hr Ivar Ekvall ändring av uppfarterna till torget för att bussarna skulle kunna köra upp på detsamma. Intet blev emel lertid åtgjort, och det föranledde magistraten att 1933 komma med ett radikalt beslut: Ändstationer för busslinjerna skulle flyttas till tullar na, för södergåendebussar till Norr tull och för norrgående till Söder tull. Fyra meter breda uppställnings platser skulle ordnas där genom ut nyttjande av park och förgårds mark. Samtidigt föreskrevs att bus sarna fick staanna för på och av stigning endast på vissa bestämda platser utmed Brahegatan. Trots protester från både bussägare, drät selkammare och allmänheten gick beslutet i verkställighet, utom be träffande iordningsställande av upp ställningsplatserna. I stället lovade stadens myndigheter ta upp buss stationsfrågan till radikal lösning. Under de närmaste åren diskuterade man sedan byggande av busstation dels vid Sjögatan, dels under torget i samband med flyttning av torgmu ren och dels i nuvarande Brahepar ken. Det senare alternativet god kändes av stadsfullmäktige, men stoppades genom att staden icke fick låna pengar för dess realiserande. Det skulle dröja ända till 1943 innan busstationsfrågan blev löst och denna gång utan stadens medverkan. Det var i stället J.G.Ö. som tog saken i egna händer och inköpte fastig heten Brahegatan 72. där samtliga busslinjer fick sin ändpunkt. Torg murens flyttning genomfördes av staden 1950 utan samband med buss trafiken. SEDAN TRAFIKEN UTSTRÄCKTS till Lyckåsgård följde ett par re lativt goda år för bolaget med vä 31 sentligt ökade inkomster och ett gort driftsöverskott. 1931 hela 9.247 kr., men någon stabilisering av ekono mien innebar det inte. Tanken på omläggning av trafiken med direkt linje till Jönköping hölls hela tiden levande och när det mot slutet av 1934 stod klart att Gripenbergsba nan skulle nedläggas måste ett av görande steg tagas. 1934 medförde för övrigt den största årsförlusten för bolaget, hela 11.173 kr. Denna täcktes dock delvis i räkenskaperna genom att vagnparken skrevs upp från 33.700 kr. till 40.000 kr. När bokslutet skulle göras förelåg näm ligen ett anbud på detta belopp. Inför Gripenbergsbanans nedläg gande började tanken på en samord ning mellan Vätterstrandens Biltra fik och den då av Gunnar Lydén helt ägda direktlinjen GrännaJön köping arbeta sig fram. Hr Lydén gjorde i början av året ett erbjudan de till bolaget att övertaga dess rö relse för 40.000 kr. eller ock sälja sin för 150.000 kr. Detta ledde inte till något omedelbart resultat utan sty relsen inriktade sig på att i konkur rens med hr Lydén utsträcka sin trafik till Jönköping. Först sedan länsstyrelsen genom landssekretera re H. Bergelin direkt ingripit nådde man fram till den uppgörelse, som ledde fram till sammanslagning av de båda företagen. ET VAR VÄL med blandade känslor, som styrelsen för Vät terstrandens Biltrafik efter en 13 årig kamp för att hålla bolaget och trafiken flytande gick med på att lämna ledningen för företaget ifråga till konkurrenten. som också under årens lopp blivit ”storebror” inom trafiken. Bolaget hade blivit styrel sen kärt, antecknades det i proto kollet. Samtidigt förlitade man sig på att sammanslagningen av före tagen skulle bliva till gagn för båda parter och framför allt för den bygd som. man i första hand avsåg att tjäna. Man hade också under årens lopp haft rika tillfällen att konsta tera, att Gunnar Lydén var rätte mannen på posten som ledare för trafiken. Åren som gått har visat att styrelsen bedömde saken riktigt. 1935 kan på sitt sätt sägas utgöra slutet på bygdens sega kamp att i egen regi söka ordna sin trafikfråga. en kamp som under årtionden ford rat oerhört mycket av personlig in sats. De män som tid efter annan med framtidsblick och handlings kraft tagit initiativ i detta syfte är värda vårt tack. oavsett om deras insats ledde till praktiskt resultat eller inte. De män som fick uppgif ten att med seg uthållighet verka för trafikens uppehållande och utveck ling äro värda vår honnör. Hög standard och modernaste snitt har varit utmärkande för j.G.Ö:s vagnpark, som jörnyats med 2 a 3 vagnar varje år. Sista nyförvärvet [955. 33 *T* A.*I“F "Wu w . r 3 .5; 7 ,m05mnrøw* man: i.L'Iü"viIJ.if "l ;T 1 ,L 5.1..,_.1'_. _ _, l _ 0) A Gäller från IO/631/8 1955 Jönköping Gränna Ödeshög Ödeshög Gränna Jönköping . vara. .i Lörd. Sön* Lörd. oön Hallplatser Km Alla dagar ,amiga Uffiziu Hållplatser Km Vard. Alla dagar :ingå: x xx llnköplng___ 0 7,55 10,15 11.20 13.30 15.50 19,15 16,45 21,30 Udoshög ____________ "I 0 8,00 10,45 13,25 15,55 18,45 'Hallarrn 6,5 8,10 10,27 11,35 13,45 16.05 19,28 16.58 21.43 Skrldoborq , 7.5 8,11 10.56 13.36 1606 18.56 12,5 8,17 10,36 11,42 13,52 16,15 19,37 17,08 21,52 Shva ,,,,,,,, _, 12,6 8,18 11.03 13.43 16,13 19,03 16,0 8,24 10,45 11,48 14,00 16.23 1944 17,15 21.59 Uppqunn. , 22,4 8,33 11,18 13.58 16.28 19,18 lyckll ____ u 19,5 8,29 10.50 11,52 14,05 16.28 19,49 17,20 22,04 Gränna bunt. 26,4 8,40 11,25 14.05 16.35 19,25 Svlngcn 20.3 8,32 10.52 11.53 14.07 16.30 19,51 17,22 22.07 x Kullon ,,,, u 23.0 8.36 10,56 11,56 14,10 16,34 19,55 17.34 22,12 Grönna bunt. 5,40 7,00 8,43 11,55 14.10 17.20 19,40 Ulmladvlgnn 25,3 8,41 11.00 12,00 14,15 16,38 19,59 17,38 22,17 Canyon., H 8,49 12,02 17,27 19,49 summyd _______ ., 29.0 8.45 11.05 12.04 1420 16,43 20,04 17.42 22.20 Gyllm. 7.10 8.51 12.05 14.20 17.30 19.53 , Ruby __________________ _, 31,0 8,48 11,10 12.03 1425 16,48 20.09 17,46 22,24 Ruby __________________ ,_ 33,3 7,14 8.55 12.09 14.23 17,34 19,57 1 Gyllnnn Ullern 851 11,14 12,12 1428 16.52 20,13 Shmuryd ,,,, H 35,3 5.55 7.19 8.59 12,13 14.27 17.39 20.01 , Gnlqon ............... __ 35.0 8.54 11,16 1214 1430 16.54 20,15 _ 22,30 Ölmllndväqcn 39.0 6,00 7,24 9,03 12,17 14,31 17,45 20,06 1 _ Grlnna bunt. 37.9 9,05 11.28 12.25 14,40 17.05 2025 18,05 22,40 Kullen 41.3 6.05 7,29 9.07 12.21 14,34 17,49 20,10 Sväng. 44.0 6,15 7,33 9,11 12,25 14,38 17,53 20,15 Gränna bunt., 9.13 12,30 14.50 17.20 20.30 lyckls 44,8 6,17 7,35 9,13 12,27 14,40 17.55 20,18 Uppqrännau 41,9 9,18 12.35 14,55 17,25 20.35 Knxholmon _ 48,3 6.22 7.40 9,18 12,32 14,45 18,01 20,24 Stav: 51.7 9.33 12.50 , 15.10 17,40 20,48 Glubo , 51,8 6,30 7,47 9,25 12.39 14,52 18.09 20,32 " Skrldoberg 56.8 9,43 12,59 15.20,1750 20.55 Huskyn.. _ 57.8 6,40 7,55 9,35 12,47 15,00 13,19 20,41 Udnhöq _________ MV 64,3 9,57 13,12 15.33,18,00 21,10 Jönköping ,,,,,,, “17 _64,3 6,55 8.10 9,50 13,05 15,15 18,35 20,57 x) Denna tur går Över Siringe Skärstad kyrka. x) Denna tur passerar SiringeSkärslad kyrka , l, _ xx) Denna tur passerar ei hållplatsen vid Linnégatan I'Huskvama I Jonkoprng OImstadvagenBunnKreryd J" k__ _ V_ t k I, Ed k Sk" t d N , Alla dagar 1 Sön o.helgd.1Km.| Hållplalser Alla dagar |Vard› :2,13: on oplng Is a u e es varna ars a ' 1 10115 15150 755 21,30 0 Jönköping 9'40 '3'05 '8.35 2057 I Vard. Lord, Son 0. helgd. IKm.| Hallplatser Vard. ,LoriISon 0.helgd.| 10,27 16.05 8.10 21.43 6.5 Huskvarna 9.20 12,47 18,19 20,41 9.30I17.0513,30 9.45l11,20 18,45 0 mönkspønç 3.25| 18,35 15,10 15.10 20.15 10.36 16.15 8.17 21,52 12.5 Glubo 9.16 12,39 18.09 20.32 924217,1813,45 10,00 11,35 18,55 7 Hulkvuno 8,10 18,19 14.55 14.55 20,03 10.45 16.23 8.24 21.59 16,0 Kaxholmen 9,06 '232 18.01 20,24 9,5017,2513,52 10.08 11,42 19,05 12,5 Gluhomwm_ 8,00 18,08 14,45 14.45 19,53 10.50 16,28 8,29 22,04 19.5 lycka: 9,00 12,27 17.55 20.18 9,5517,2813,57 10,15 11,48 19,10 Visnkullo 7.53 18,01 14,38 14,38 19,46 1100 16,38 8,41 22,17 25.3 Ulmnadv. 8.50 12.17 17,43 20,06 9,5817.3014,00 10,18 11,51 19,13 Bongård _______ ,_ 7,50 17.58 14,35 14,35 19.43 11.03 16,41 8,44 22,20 26.4 Brötlemerk 8.45 12,13 20,01 1011617381408 10,26 11.59 19.18 180 Edukvuna 7,40 17,50 14,28 19,33 _. _ _ Ingnrydsv. # 10,1017,4214,12 10.30 12,03 19,24 Sandvik_ 7,36 17,44 14,23 19,27 11.14 16,50 8.53 22.30 31.9 Bunn 8.35 1203 17.30 19,45 1013 14,15 10,33 12,06 Säby , 7.30 14,18 11,20 16,55 8,58 33,7 Förnls 8,25 11,58 17,25 19,43 10.17 14.20 10,37 12,10 224 lytuön 7.27 14,25 14,13 35,0 Dunarpsv. _ _ _ 100 10,40 | |23,5 sunnd N. | 7,25 l 11.32 17,06 9,09 38.4 51. Hultrurn 8.19 11,46 17.15 19,33 .11,35 17,10 9,13 39,9 Kloryd 9 8.15 11.40 17,12 19,30 " " ' _ ' ' Upplysningar limma: pr ,elden Jonkomng Slackerydsv. Smnge Gunneryd WW ,m Komma mm Torsd. lörd. sön Huskvarna: Georg Lindström 30393. Gränna: Busstation 292 Odeshög: Järnvägsstation 30. 7,55 15,50 ' Jönköping Å 10,23 18,35 Tranås: Busstatjon 2968, 8,10 16,05 Huskvarna 10,08 18,19 Siringe: l(j Ozs garage 53052. Torsd. lörd. sön Hall latser och helgdagar p och helgdagar 8,17 16.15 Glnbo 10,00 18,09 Svartorp: Handl. Gustaf Johansson 15. 8,32 16,30 Svlnqan 9,45 17,53 Vireda: Handlanden Alzen. 8,35 16,33 Sklralad K. 9,42 17,48 Bunn: Handlanden A. Blomkvisl 54037. Stackarydsv Aneby Chaufför Karlsson 205 8.42 1540 5111119' 9.33 '739 Godl I Pakatvaqn från Gränna helg 8,50 16.52 Brötlmvk 9.20 17,26 fria vard. ej Iörd. 8.40 ank. Jönköping 10,00 8,53 16,54 Ulmdadv. 8.56 | 16,57 UImathu 9.15 1720 Från .önköping he.g,,_,,a,d,14,00 | '723 Lörd. fr Gränna 5,40 ank. Jönköping 7,1» 9,04 17.05 Gunnoryd . 9,05 17,10 mk_ Gränna |6_30. u n a 0 V O JonkopmgVlredaTranas Gäller från 10 iuni till 31 aug. 1956 Alla dagar Värd;färg 5:323: Km Hållplatser Vard. Alla dagar Sååå: x xx xx I 8,10 12,45 15,35 5,40 16.45 19,15 0 'Jönköping A 7,00 7,5010,05 14,05 18,05 21,15 8,23 12,58 15.50 5,50 17,00 19,30 6,5 Huskvarna 6,45 7.38 9,53 13,50 17,52 21,00 10,7 Hakarpav. 8.45 13,20 16,12 17.22 19.5017,2 lakaryd 6,24 7,18 9,30 13,28 17,30 20,40 8,52 13.28 16.20 17,30 19,57 22,6 Sva'torp 6,19 7,10 9,21 13,20 17.22 20.32 _ 6.15 17.35 ,, unadla 6.15 7.05 9,07 13,43 16.35 20.12 32,4 Haurlda 9,06 13,05 17,05 20,17 9,19 14,00 16,50 20,25 40.9 Vlreda 8,50 12,50 16,55 20.04 9.27 14,10 17,00 2030468 Hullaryd 8.41 12421644 19,53 932 14,14 17,04 20,33 49,9 Frinnarydav. 837 12,37 16,38 19,50 9,42 14,19 17,14 20,43 56,2 Undaråa 8,27 12,28 16,29 19,40 9,50 14,25 17,20 20,50 60,3 Gripanb. at. 8,20 12,22 16,23 19.34 9.55 14.30 17,25 20,55 Gripenb. H. 8,15 12,17 16,17 19,30 9,58 14,33 17.28 20.58 65,3 Slbydal 8,12 12,14 16.14 19,27 10,12 14,47 17,45 21,13 72.5 'Tranås . 8,00 12,00 16,00 19.15 x Onsdagar passerar denna 1ur Junex i Huskvarna kl. 13,00 dock ej under semestertidcn vid Junex. xx Turen indrages under semesterliden vid indus1rierna i Huskvzrna. Jünkplng Lekeryd Järsnäs K. Ryd Anehy 92:32:55” 1"” “" Sön› 0. . Alla Sön AII m. . a vard helgd' K Hallplatser dagar Vard ahelgd_ 8,10 15,35 9,45 19,15 0 l Jönköping A 9,20 15.30 18,05 21,15 8,23 15,50 10,00 19.30 6.5 Huskvarna 9,05 15,16 17,52 21,00 10,7 Hakarpavlgan ' 8,45 16,12 10,22 19.50 17,2 lakaryd ______ __ 8.40 14,55 17.30 20,40 8.54 16,22 10,31 19,58 24,6 IonIIOIP 8,32 14,45 17,20 20,30 8,58 16,27 10,35 20,02 266 Järsnäs kyrka 828 14,41 17,16 20,26 9,03 16,32 10,40' 20,06 29,7 Svanüorpm_ 8,24 14,37 17,12 20,21 908 16,37 10,45 20,12 33.0 Broholm 8,19 14,30 17,07 20,15 9,14 16,42 10,50 20,17 352 Ryd ___________ __ 8.14 14,25 17,02 20,10 9,23 16,50 10,58 20.25 407 8.07 14,17 15,54 9,29 16,57 1105* 20,31 43,7 Bolerumm 803 14,10 .16,48 9,34 17,02 11,10 20,36 45,4 Björka 7,58 14,05 16.44 9,39 17,07 11,15 20,41 48,3 Bälaryd _ 7,53 14.00 16,39 9,50 17,17 11,25 2050 54,5 Aneby ' _ _ _ _ _ _ , _ _. I 7.45 13,50 16.30 ].G.Ö:s turlisla 1955 upptog ett 40tal dagliga turer med en våglängd av närmare 190 mil. Genom regelbundet förekommande dubbleringar blev den dagliga kör sträckan betydligt längre. GRENNA NYA TIDNING den 20/11 1920 Från stadsfullmäktige. sammanträde i _am ntron hin na vi i detta nummer omlmt med. dela, nu. den länge vemilcrude frå gan om ordin. hiltralik GrannBröl iumnrk fick sin lösning under Öfver rusknndc stor anslutning. l ölrerliiggningen ultnlade sin för biltrnñken hrr borgmllslnrcn Collnn der, Bolling, Nordström. Eklöf, Lindstedt och Söderling samt lru Bergin. Mot densamma uttalade sig brrJo hunsson och Carlsson. Vid votering beslöts mø" mot 3 att ställa 12,001 nikutionsutskottets l inköp al' en kombincrr lusmutomobil. Trnñk. den 1 april. Sin särskilda ;glädje let uttalade hrr borgm lander och Nordström. Blltraflk Öde. Grenna dryer i Inn stadsfullmäktige, affär industriidkure som! trafik Kock, hvilken kl. 5 lritllin Linköping. Lokal: Hotell Brahe GRENNA .\.'Y.\ 'l'lllNlYG :Im 1/1 1/ ;Jun . Au ' __ tomobrltrafik __ erbjuda ' V Orlealrir'll ..11nmnnlrmle här; Irl. 8 lur sumuirllet .il N YA .n “N r/,›,, JU] I 'NC I .03” v lo “mv \u›"' JÖNKÖPINGSPOSTEN der: 17/4; 19.12 'Jättebuss 1922 är ej märklig nu. Busslr'njen på Gränna firar 10=årsjubi= Grånnallnjens nuvarande stora "vaggan". zot, som har utveck under förra året uppgi:k till cirka g, så är det väl det 50,000. “en . repr. av bussarna. Vi fråga hr Lydén i en blixtinterE mig_ “k m m båda ovanstående vju, om han anser, att utvecklingen mb. Näy > \\ °' " rr sågen, o. ändå är av bussarnas storlek och komfort .ms “gu “ .re .“\ 'w ;to om utvecklingsskede nått sin kulmen. ' " mellan skapan Sâkert inte, blir svaret. koloss ansedda stora buss på Grânnalinjen den nuvarande största som byggts i Tid Den upptar nämliger in w › ' är ?izârsär :2 0:» mr' “Urt* çglrñ ,Vch \ sl rs or . e 5 nu “am” ML; ...MN ;tänk :kan igs 1922 av redan gål' url: om” 'rer hr Gun i är h' ( som del me (il:1«L\.\'.\ NYA TIDNING ga 'inlen :pm m3: allmär' r r En sällsynt hård vintar knäpp har även Grennnorten haft på känn de senaste två dygnen. .W och då dlirLill kommer n" "" 32:5, enn] _slillin v" 1.:. *i ..m och stek '.Öllrfklll rrngcnllm och lugn sm" “nä mingel' numera Grenna i dem; '3" genom sin ypperliga biltrafik. .sv " *ur uwwMu» ri'unüslå \'| ' 'U l\ “8" mmm?” orlåh \ 1 M i. a \ .\ v . “mm .' l“ :\ I\\ 3 4 cum \ unde SMÅLAN du Bli nu En s' nya En ha på det n na. har Det. är båda hi bussfört dens bi station aktieboh Ödeshög med anl4 bindelse bolaget. som för fem" ' LC3 se" susa och nu: Och BC och rr SMÅLANDS ALLEH4NDA (len [5/12 “1.25 nu. “SS 111] cm as 1181011 . Pa nu fullbordat faktum. 'at a En seger för det privata initiativet, säger nya bolagets chef, direktör G. Lydén. En betydelsefull trañkfrága. som på det närmaste beror trafikanter na. har i dagarna fått sin losmmz Det är sammanslagningen av de båda hittills konkurrerande omm bussfüretagen A.›B, Vätterstran dens biltrafik och [.yde'ns huss station till ett nytt bolag: Trafik aktiebolaget JönköpingGränna odeshög. Smålands Allehaan med anledning härav satt bindelse med chefen ' bolaget. direkt?" som för o\"'" fem" ' ligIN n cirka ”' ixtinten :klingen= komfort L 7 e på 2 d h Antars , , , i i i i _ orlen han 1 dygnen, 1 I' ' v \ G A,.“\).\\› 4 och slak “1: ,m M5 i I r . * \ ring moderbolagets › V Unn suill nu i detta biltrafik. slilhlclseiirkuml.daterad (lvn 19 december [9220, har på dessa sidor grup lwrals en del tidnings klipp från förr och nu. Dessa |me»glimlar be lyaa i sin [niin 1.0.0:5 utwwklingshiüoriu mm' v\\[ .. .. . w' >“*“' de» lll()(lUl' nell ;Ilu(lJ1' i Uttern 3311 5* .. › mo . l , EMM (hl _ m tusen. i .. 7 .Säby till >" .. , , “ bli i .. . . 'KAR Sen susal jag “amäiexna 4 \ n sm. Au ;ng dm ”k” 1 umucn under plunJurlid mn w HS W' “' H I, , . suvamk ' gl ' 4 V mc! . » âciipenbügä* i n Lyden mm och nutid. och mun p slott' \. me\ Och pil Adnlmage gasen u . ränna jag ar › _ \ . a putsar ål Och Boihng I G snart känna och när han \ mb?? n 5 mms rungande 51” g id en fin sy i ,in a ,i , i 'v ed , ' v och trnS “1 ande gon_ da snitt”. lag me) 7;' i