Tre folkskolebyggnader

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

;AC'Uppsatsjht:W › 4 _ bet kulturella arvet, Kultur och_ naturmiljötolkning 60 p 'láçxzülátz 3' i I \ .|\ \ ' .H I ;STIEXIIE' i' a 15A .< . . Ö 4 THREEåGHQOLBpILDINGS gINETHE AREA ._ " _, d '| \\ _ \ A GQMPÃBATIYMTWDY L '/ ' ' .Ex :33 1= w “ www :Valentina Sivel QS_ .\ gsunjye'r's'iig › 4 . onenfçr tema _. ' \.\. \ Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Presentation av undersökningsområdet 1.2 Syfte 1.3 ñågeställning 1.4 F orskningsläge 1.5 Källor och metod 2. Allmän bakgrund 3. Siggeryds folkskola 3.1 Skolans utformning 3.2 Jämförelse med normalritningama från 1865 3.3 Jämförelse med normalritningama från 1878 3.4 Jämförelse med normalritningarna från 1920 4. Munkeryds folkskola 4.1 Skolans utformning 4.2 Jämförelse med normalritningarna från 1865 4.3 Jämförelse med normalritningarna ñän 1878 4.4 Jämförelse med normalritningama från 1920 5. Tällekullens folkskola 5.1 Skolans utformning 5.2 Jämförelse med normalritningama från 1865 5.3 Jämförelse med normalritningama från 1878 5.4 Jämförelse med normalritningarna från 1920 5. Avslutning 6.1 Sammanfattning 6.2 Källförteckning 6.3 Bilageförteckning sida 00 10 11 12 13 14 15 16 18 . 1. Inledning 1. 1 Presentation av undersölmingsområdet \ Ödeshögs församling liggeri Östergötlands sydvästra del, utmed Vätterns östra strand (se .bilagal & II). I församlingens norra del är det slättland, där ligger också tätorten Ödeshög. Den södra delen består till största delen av ett kargt skogslandskap, det ingår i ett större skogsområde som heter Hålaveden och var tidigare en naturlig gräns mellan Småland och Östergötland. När folkskolereformen genomförts i Sverige kom man i Ödeshögs socken att gå samman med grannsocknen Stora Åby och bilda en gemensam skolstyrelse den 27 oktober 1842, med gemensam ordförande och kassör. Från början hade de fyra ambulerande skolor med fyra lärare, av vilka en planerades bli fast. Några år senare i april 1844 fastställde man i styrelsen att två fasta skolor skulle upprättas inom sockna'rna, en vid Stora Åbys kyrka och en vid Ödeshögs. I övrigt skulle det finnas två tlyttbara skolor i församlingarnas södra delar. Det beslutades att ”så snart barn fylde 7 år, skall det bevista skolan, så vida det kunna ej äger af Skolstyrelsen utlofvad och gillande undervisning”. Något senare, i maj 1844 bröts den förenade Skolstyrelsen av Stora Åbys socken.1 ' nna undersökning är koncentrerad till skogsdelen av Ödeshögs församling där ligger det tre folkskolebyggnader, det är dock inget av dem som har kvar sin ursprungliga funktion utan de är idag privatbostäder. Den äldsta av skolhusen är Siggeryds folkskola, byggd kring 1875. De andra båda är byggda 1918 (Munkeryd) och 1920 (Tällekullen). Enligt Roland Hagberg, före detta rektor i Ödeshög, skall det tidigare ha legat ett skolhus i Munkeryd som brann upp något tidigare än den befintliga skolbyggnaden kom till. Jag har inte hittat några uppgifter som säger vare sig när detta byggdes eller hur det såg ut, jag kan därför ej heller svara på när den första fasta folkskolan byggdes i skogsområdet av Ödeshögs församling. Det kan mycket väl vara Siggeryds folkskola som var den första fasta skolan i området. Dels därför att den ligger geografiskt bra till, ungefär i mitten mellan Ödeshögs tätort i norr och Smålandsgränsen i söder. Den är också byggd Vid en tid som folkskolereformen fått genomslag och det byggs många folkskolor i övriga landetz. lLandsarkivet i Vadstena, Stora Åby K III azl 2Balgård S & Kristenson H, 5. 187. .D i; 2 Syfte Mitt syfte med denna uppsats är att, om möjligt, hjälpa Länsstyrelsen i Östergötland i ,sitt projekt att göra nordvästra Hålaveden till ett av de, ur kulturmiljösynpunkt, mest \ undersökta områden i Sverige. Jag har därför valt att lägga mitt undersökningsområde ”J” inom länsstyrelsens område. Jag har valt att undersöka de tre folkskolehusen som ligger i Siggeryd, Munkeryd och Tällekullen, de tillhör alla Ödeshögs församling. Genom att begränsa mig till en församling räknar jag med att hinna göra en så grundlig 'undersökning som möjligt inom tidsramen för en uppsats på denna nivån. Inom Länsstyrelsens undersökningsområde ingår det annars delar av två församlingar. Men huvudsyftet med uppsatsen är att göra en jämförelse av de skolhus som finns i Ödeshögs församlings södra del mot de normalritningar på skolhus som framställts efter 1842 års folkskolereform i Sverige vid ett antal tillfällen. Jag ämnar, ur arkitektonisk synvinkel, jämföra dessa norrnalritningar med ritningarna från tre skolhus i hålaveden och se om de överensstämmer i någon mån. För att på detta sätt få vetskap 'om hur stor påverkan de centrala rekommendationer som gjordes, hade på de skolhus som i verkligheten byggdes på landsbygden. 1. 3 Frågeställning 1. Finns det några likheter mellan skolorna i området och de beskrivningar och normalritningar som tillkom efter 1842 års folkskolestadgar? 2. Har man vid byggnadstillfället eller vid senare ombyggnader påverkats av normalritningarna? 1. 4 Forskningsläge Mig veterligen är det ingen som har gjort någon vetenskaplig undersökning på skolorna i hålavedsområdet över huvud taget, i varje fall inte av arkitekturen vilket är mitt syfte. I övriga Sverige har bl a Hjördis Kristenson vid Lunds universitet gjort en doktorsavhandling som heter Vetenskapens byggnader och den handlar mest, som namnet förtäljer, om gymnasie och universitetsbyggnader. Men hon har även, tillsammans med Sture Balgård, skrivit om folkskolans byggnader i boken Svenska hus. Under 199192 bedrevs ett bebyggelsehistoriskt forskningsarbete Kunskapsreproduktion i glesbygd, finansierat av Skolverket, som också behandlade folkskolebyggnader, vilket LarsEric Jönsson berör i en artikel, Glesbygdens skolhus i Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 24/92. Det finns också en del skrivet lokalt om skolhus t ex Tre skolhus i Skåne av Hjördis Kristensen i Kulturmiljövård 3/93. Jag har ej funnit ytterligare forskning om folkskoloma inom arkitekturområdet. Däremot finns det nästan hur mycket som helst av forskning inom pedagogiken vilket jag inte går närmare in på eftersom denna uppsats avser att behandla sj älva skolbyggnaden. 1. 5 Källor och metod <. 1) Jag har baserat denna undersökningen främst på de ritningar som jag funnit av de tre folkskolebyggnader som ingår i mitt undersökningsområde, samt de nonnah'itningar över folkskolor som givits ut i tre omgångar 1865, 1878 och 1920. Jag har jämfört ritningama från skolhusen i Ödeshögs församlings södra del, med nonnalritningarna för att se om, ochi så fall hur, man har påverkats av dessa. Dessvärre har jag inte kunnat hitta några ursprungsritningar av skolhusen, de enda ritningar jag funnit är uppmätnings och ombyggnadsritningar från 1930 och 40talen. J ag beslutade ändå att använda mig av dem eftersom några större förändringar sannolikt inte har skett, man kan t ex se på fotografier som är tagna tidigare att någon utbyggnad av skolorna inte har skett. De förändringar som skett är troligtvis en modernisering som t ex indragning av vatten och avlopp, uppvärmning och installation av toalett. För att leta efter handlingar om skolhusen har jag i min undersökning besökt flera arkiv, Lansarkivet i Vadstena, Östergötlands länsmuseums arkiv, Ödeshögs kommunarkiv, arkivet på skolkontoret i Ödeshög och Ödeshögs församlings arkiv. Till min förvåning upptäckte jag att det förekom väldigt få handlingar om de tre skolhusen över huvud taget. I Ödeshögs församlings arkiv fanns ingenting, i kommunarkivet fanns endast ritningar från en skola. Jag hittade övriga ritningar i skolkontorets arkiv, men det fattas fortfarande några fasadritningar. Det var före detta rektorn i Ödeshög, Roland Hagberg, som tipsade mig om att de på skolkontoret hade en del arkivhandlingar. På landsarkivet i Vadstena har jag funnit en del protokoll från Skolstyrelsen i Ödeshög och Stora Åby församlingar från åren kring skolreformen men det fanns tyvärr inget om ”mina” tre skolhus. Den litteratur jag använt mig av är, förutom den jag nämner i forskningsläget, P A Siljeströms Inledning till skolarkirekturen från 1856, Normalritningar till folkskolebyggnader från 1865 och 1878 även Normalritningar till skolanläggningar för folkskolan från 1920. 2. Allmän bakgrund 1842 genomfördes, efter beslut i svenska riksdagen, en omfattande skolreform som innebar början till en obligatorisk folkskola i Sverige och att varje socken' eller stadsförsamling i landet skulle inrätta minst en fast eller ambulerande skola in'öñi fem år. Man såg helst att en fast folkskola inrättades, den skulle förläggas nära bostaden till ordföranden i Skolstyrelsen för hans överinseende. Eftersom prästen var skolstyrelsens ordförande kom de första skolorna att hamna i sockencentrumet nära kyrkan och prästgården. Den ursprungliga planen att upprätta fungerande skolor inom fem år kom snart att Överges, bl a på grund av motstånd ñân allmogen. Många reagerade mot att även de som inte hade barn i skolâldern skulle vara med och betala, andra hade helt enkelt inte råd.3 Innan folkskolestadgan fanns det redan skolhus på många ställen i landet men de var ofta byggda på initiativ av privata intressen, vilket också kom att påverka deras utformning. Det fanns inga särskilda regler för hur skolorna skulle byggas utan utseendet kom för det mesta att likna omgivande bebyggelse.4 När sedan folkskolestadgan var genomförd började man också fundera kring hur skolan skulle utformas på, bästa sätt. Den som kom att märkas främst i detta sammanhang var _Per Adam Siljeström (181592) som 1856 publicerade två böcker i ämnet, Bidrag till skolarkitekruren och Inledning till skolarkitekturen. I dessa böcker gav han uttryck för sin syn på hur folkskolan skulle utformas. Siljeström gjorde 184950 en studieresa till USA, det var främst därifrån och från England som han hämtade sin inspiration till skolarkitekturen. Han utformade grundläggande regler för hur folkskolan skulle se ut som helhet, både vad det gäller pedagogiken, byggnaden med dess interiör och skolgården med uthus. Silj eström reagerade mot att skolundervisningen ofta bedrevs i lokaler som även hade andra ändamål genom att skriva ” ,år Skolan vara belägen uti et1' skolhus, och låt skolhusetvara skolhus, men ingenting annat! ".5 Han tyckte även att lärarbostaden skulle vara skild från skolhuset.6 Siljeström hade också åsikter om skolans placering i omgivningen, ”Skolhuset bör vara uppfört på en sådan plats, att det genom sjeljiia sitt läge bjuder riktning”.7 Den skulle helst placeras så centralt som möjligt i sitt distrikt för att minimera skolvägen för eleverna, nära en Väl trañkerad väg men ändå avskild från vägen så eleverna kunde få läsro. Dess läge hade också ett pedagogiskt syfte, enligt Siljeström, eleverna kunde förutom av boken och .lärarens undervisning också lära sig av den fysiska miljön kring skolan.8 3Balgård S & Kristenson H, ” Bygga för bildning”, i Svenska hus, red Hall T & Dune'r K, (Lund 1995). s. 180181. "lbid s 181 :Siljeström P A, Inledning till .vkolarki/ekturen, (Stockholm 1356). s. 8. Jönsson LE, ”Glesbygdens skolhus”, i Bebyggelsehistorislc tidskrijl nr. 24/92, red Jonsson L & Berg K, (Skövde 1993). s. 161. :Siljeström P A, Inledning till skolarkitekturen, (Stockholm 1856). s. 12. Ibid s. 1014. ' Som en följd av Siljeströms idéer gav Överintendentsämbetet 1865 ut Normalritninga/r till folkskolebyggnader. Några år senare kom också detaljerade beskrivningar. över “ materialåtgång och själva byggnadsarbetet i Material och arbetsförslag" till folkskolebyggnader. I dessa normalritningar följde man Siljeströms utarbetade regler ganska väl. Man' hade förenklat dem och den största skillnaden var att man förlade_ lärarbostaden till skolhuset. Siljeström ägnade en stor del av sin bok till attingående gå in på luftväxlingen i klassrummen. Det skulle vara högt till tak och ordentlig ventilation för elevernas vähnående. Detta följde man också i 1865 års normalritningar liksom att det skulle vara stora fönster för ljusets skull. 9 1878 kom det en ny upplaga av normalritningar utgivna av Överintendentsämbetet. De förändringar som skedde då var att man sänkte rumshöjden, man minskade också ner ytan i klassrummen till att max rymma cirka 60 elever, mot tidigare då det kunde vara klassrum med uppemot 150 elever. Ritningarna bestod oftast av en byggnad, även om den innehöll flera klassrum och lärarbostad, troligtvis för att hålla nere bygg och driftskostnader.10 Nästa upplaga av norrnalritningar kom 1920. De föranleddes av en ny undervisningsplan antagen året innan som gjorde att undervisningen i folkskolan blev mer enhetlig, det blev en statushöjning av folkskolan som tidigare hade haft .lite stämpeln av en ”fattigmansskola” över sig. Genom 1920 års Normalritningar till skolanläggningarför folkskolan blev folkskolan mer påkostad. En särskild kommitté med _bl a John Åkerlund och George A Nilsson som arkitekter och experter hade tillsatts 1918 för att sammanställa den nya ritningssamlingen, dessutom togs _en rad kända arkitekter i tjänst som Hakon Ahlberg, Arvid Fuhrc, Ture Rydberg och E G Asplund.11 Det märks väl hur mycket som förändrats, både stilmässigt och i omfång i den nyare upplagan. Det finns en uppsjö av olika stilar, dels beroende på att flera olika arkitekter var engagerade, men också att man delade upp ritningarna landskapsvis. I 1920 års ritningar beskrivs hela skolanläggningar jämfört med tidigare då' endast en byggnad är med. Anläggningarna är också ofta mycket större än tidigare.12 gsiljeström, s. 40, 4570 & Normalritm'ngar till folkskolebyggnader, 1865, s. 1017. 10Jönsson, s. 162163 “Ibid, s. 166 12Normalritningar till skolanläggningar för folkskolan, (1920). 3. Siggeryds folkskola I, 2 3. l Skolans utformning (se bilaga IV & IX) \ \ of' Siggeryds folkskola är byggd cirka 1875, det är en tvåvånig rektangulär byggnad med ett vindfång utbyggd på framsidan och en altan utbyggd på baksidan av huset. Den ligger i ett fritt läge öster om Siggeryds gård utmed en väg. Byggnaden har en gjuten ' grund och stommen består av liggande timmer. Fasaden var ursprungligen reveterad men är idag försedd med liggande panel. Taket är brutet och hade från början enkupigt tegel, det är idag belagt med en tvåkupig betongpanna, det har också en kupa på varje sida, en större på framsidan och en lite mindre på baksidan. Entrédörrarna var tidigare dubbla spegeldörrar och är numera ersatta av panelklädda villadörrar också de i par. Fönstren är spröjsade med tvärpost på långsidorna, spröjsade på gavelns övervåning och ospröj sade på gavelns nedervåning. Skolan lades ner 1965 och byggnaden är sedan dess privatbostad13 Enligt 1945 års ombyggnadsritningar, vilka jag i huvudsak baserar min undersökning av Siggeryds folkskola på, består bottenvåningen av ett vindfång vid entrén och innanför det ligger ett långsmalt kapprum, där också trappan till övervåningen finns _mot den västra gaveln. Under trappan är det förlagt ett litet materialrum. Till vänster .om kapprurnmet, mot den östra gaveln, ligger en större sal, markerad som gymnastiksal°på ritningen. Innanför kapprummet mot baksidan ligger själva folkskolesalen med en upphöjning för katedern mot väster. Övervåningen består också den av ett kapprum, mot östra gaveln ligger en småskolesal och mot baksidan, motsvarande läget av folkskolesalen på nedre våningen, finns en slöjdsal.14 Trädgården till skolan var enligt en Situationsplan från 1937 (se bilaga III) Omgärdad av en mur och bestående av flera busk och trädplanteringar så det var inga större fria ytor för skolbarnen att leka på.15 Märkligt är att det inte är inritat något uthus på denna ' ritning, eftersom det inte fanns någon toalett invändigt på 1945 års ritningar borde det funnits någon form av latrin i något uthus vid denna tidpunkt. Ett uthus är beläget ungefär vid den plats som är markerat med en åtta på situationsplanen vid skolinventeringen som gjordes 1979. Det kan i och för sig vara byggt vid ett senare datum än 1937 års Situationsplan, men man borde haft något avträde. Det kan tänkas att detta var förlagt utanför tomtgränsen men vad anledningen till detta i så fall skulle vara är okänt. :Östergötlands länsmuseums arkiv, skolinventering i Östergötlands län, (1979). 15Qdeshögs kommunarkiv, ombyggnadsritningar över Siggeryds folkskola, (1945). Odeshögs skolkontors arkiv, Situationsplan över Siggeryds skola, (1937). 3. 2 Jämförelse med normalritningarna från 1865 i / (se bilaga IV, IX & X) 9 'v 1865 kom de första normalritningama över folkskolebyggnader ut i Sverige. Siggeryds folkskola byggdes cirka tio år senare, vilket gör att man troligtvis hade tillgång till dessa första normalritningar vid byggnadstillfället. En sak som stärker teorin om tillgången till normalritningarna är att det på 1860talet inrättades folkskoleinspektörêr i Sverige, till att kontrollera standarden på folkskolebyggnader.16 Om man i första hand tittar på vad det är för lokaler som ingår i Siggeryds folkskola, ser man att det till viss del finns motsvarigheter i 1865 års normalritningar. En folkskolesal är det självklart att det finns. Ett särskilt kapprum finns också och är ett sådant utrymmen som tas upp i normalritningarna. För övrigt är det inte något i planlösningen som stämmer överens med de ritningar som jag kommit över om Siggeryds skola. De är ju som jag tidigare nämnt ombyggnadsritningar från 1945, en del förändringar har förmodligen skett sedan dess. Det byggdes ett särskilt hus till lärarbostad på granntomten 1936.17 Man kan ju då fråga sig om lärarbostaden tidigare legat i själva skolbyggnaden. Jag har inga uppgifter som direkt tyder på det, tvärtom enligt en uppgift i beskrivningarna till normalritningarna. Där står det att ”Boställsrummen skulle under vissa förhållanden /.../ kunna i en öfvervåning förläggas och sålunda, i följdaüafden ringa grundyåa, som byggnaden upptaga, någon besparing vinna'.§'›3i”18 Vidare'star. att det att detta vore olämpligt, dels beroende på att de olika lokalerna kan störas av varandra och dels är det en konstruktionsñåga. Genom att den nedre våningen har större lokaler blir också spännvidden på bjälklaget långt och skulle i så fall få bära upp väggarna till bostadens mindre lokaler på övre våningen. Detta stämmer väl in på Siggeryds skolbyggnad där mellanväggama är placerade på samma ställe både på över och undervåningen. Därav är det stora lokaler även på övervåningen, vilket i sin tur talar mot att en lärarbostad skulle ha legat i skolhuset. Enligt 1865 års normalritningar och den rekommendation som gavs där om hur en folkskola skulle utföras, var de enda lokaler som inrymdes, en folkskolesal med kapprurn och en lärarbostad. Idealet för dessa skolbyggnader var en vinkelbyggd huskropp med folkskolesalen i den ena delen och med lärarbostaden vinkelrätt från denna. Med lägre till tak och lägre fönster än folkskolesalen eftersom man ansåg att skolsalen behövde mer ljus och bättre luftgenomströmning än bostadsdelen. Frågan är då vad man har använt lokalerna i Siggeryds skolhus till. Brukade man lokalerna på samma sätt som ombyggnadsritningarna visar redan från början? Om så vore fallet var man före sin tid med att inrätta gynmastiksal och slöj dsal, ombyggnaden skulle då också vara väldigt marginell. Småskolan kan mycket väl funnits i byggnaden 16 Jönsson LE, ”Glesbygdens skolhus”, i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr. 24/92, red Jonsson L & Berg K, (Skövde 1993). 17Östergötland länsmuseums arkiv, Skolinventering i Östergötland, (1979). ”Normazrimmgar till folkskolebyggnader, (1865) s. 5. redan från början. Det kan ha varit så att småskolan och_ folkskolan üån början båda hade sina lokaler på nedre våningen och att övervåningen ,bestodav en oinredd vind. Stilmässigt ñnns det likheter, bland normalritningarna finns en plan med en rektangulär byggnad. Den har ingången mitt på byggnaden och framför den en 'utskjutande liten veranda, det är lika många par med fönster på båda sidor om ingången. Detta. stämmer väl in på Siggeryds skola men det finns skillnader också. Den största att planen visar på ett sadeltak medan man på Siggeryds skola valt ett brutet tak med kupor på.19 3. 3 Jämförelse med nonnalritningama ñån 187 8 (se bilaga IV, IX & XI) Den största förändringen som kom med 1878 års normalritningar var att man då rekommenderade att lärarbostad och skola skulle förläggas under samma tak. Inte i vinkel som man tidigare tyckte. Mycket för att hålla nere kostnaden för byggande och underhåll. En annan förändring var att i stort sett varje folkskolebyggnad nu skulle ha en slöj dsal. Vidare sänktes takhöjden i skolsalama, som tidigare kunde uppgå till 16 fot (ca 480 cm), ner till att högst uppnå till 14 fot (ca 420 cm).20 Siggeryds folkskola är byggd några' år innan dessa normalritningar gavs ut, men byggnaden har säkert förändrats åtminstone någon gång fram till dess att de ritningar gjordes som finns att tillgå idag. Det ser man framförallt på att det fmfrs slöjdsal och gymnastiksal i byggnaden. Någon gymnastiksal är inte medtagen någonstans i 1878 års normalritningar. Det är omöjligt att säga om de båda salama tillkommit samtidigt, var för sig eller funnits i byggnaden från början. Som jag tidigare beskrivit fanns det en del likheter utseendemässigt mellan Siggeryds folkskola och en del av planerna i 1865 års upplaga av normalritningarna. Detta stämmer också överens med några av planerna i 1878 års upplaga. Det fanns en ritning från 1865 som tydligen var så bra att man gjorde en nära nog identisk sådan även 1878.21 Det var också denna som liknade Siggeryds skola, även om det finns flera andra exempel på skolbyggnader av liknande utseende. Det är inga stora avvikelse på 1878 års ritningar över huvud taget, utan de följer alla en ganska strikt linje.22 19Normalritningar till folkskolebyggmder, (1865) & Ödeshögs kommunarkiv, ombyggnadsritningar över Siggeryds folkskola, (1945). 2° Normalrimingar till folkskolebyggnader, (1878) s. 3. 21 Ibid Pl. v. 22Normalritningar till folkskolebyggnader, (187 8) & Ödeshögs kommunarkiv, ombyggnadsritningar över Siggeryds folkskola, (1945). 3. 4 Jämförelse med nonnalritningarna från 1920 / . (se bilaga IV, IX, XII & XIII) v” När normalritningama från 1920 kom ut hade det gått mer än 40 år sedan förra upplagan. Stora förändringar går att se mellan de hårda upplagorna. Man delade ofta upp skolan till en anläggning med flera olika byggnader, en för varje ändamål. Lärarbostaden hamnade nästan uteslutande i en egen byggnad, även sådan Gundervisning som slöjd och gymnastik förlades ibland i egna hus. Gymnastiksal och “tvagningsrum” var nya företeelse som ofta förekom, källare fanns inte heller 'med i' de tidigare normalritningarna men är vanligt i de från 1920. De större anläggningarna har ibland även toalett och tvättstuga. ' “ Siggeryds folkskola har ju på min ritning från 1945, förutom själva skolsalarna, med både slöjdsal och gymnastiksal. Det var först efter 1920 års normalritningar som gymnastiksalen kom in i bilden. Det var så långt mellan dessa och 1878 års upplaga vilket gör att gymnastiksalen troligtvis var en företeelse som förekom [redan innan 1920. Men om man skall hålla sig till normalritningarna så borde slöjdsalen i Siggeryds folkskola vara inrättad' någon gång efter 1878 och gymnastiksalen efter 1920. Men det är som jag tidigare påpekat omöjligt att säga säkert utan några originalritningar eller tidigare ombyggnadsn'tningar. Det finns ingen motsvarighet utseendemässigt till Siggeryds skola bland skolanläggningama från 1920, varken bland de som är gjorda för Östergötland eller för övriga landet. Det är i och för sig inte så konstigt med tanke på att skolan är byggd redan kring 1875. Det skulle i så fall vara om den vore byggd i någon tidlös stil som var speciell för Östergötland. De normalritningar som beskriver skolbyggnader i Östergötland följer ändå inte någon sådan linj e.23 23 Normalritningar till skolanläggningarför folkskolan, (1920) & Ödeshögs kommunarkiv, ombyggnadsritningar över Siggeryds folkskola, (1945). 4. Munkeryds folkskola :4.5 . / 4. 1 Skolans utformning (se bilaga V, VI, VII & IX) \ '\ .. .id Munkeryds folkskola är byggd 1918, det är en tvåvånings rektañgulär byggnad som ligger i ett fritt läge, på en höjd utmed en gammal landsväg sydost om Munkeryds gård. Grunden är gjuten och stommen består av sten. Den har sadeltak med tvåkupigt tegel, frontespiser med brutet tak på långsidorna. Fasaden består av svag spritputs med släta foder och knutar, men ändå markerade. På bottenvåningen har byggnaden ospröjsade fönster med tvärpost och på övervåningen är det spröjsade fönster utan tvärpost. Dörrarna år panelade trädörrar med ett överljus på. Skolan är nedlagd sedan 1965 och fungerar numera som privatbostad.24 Det gick att finna två olika ritningar över planlösningen i Munkeryds folkskola. Den ena är en uppmätningsritning från 1948, den andra är en ombyggnadsritning från 1952. Man kan märka en del förändringar på de bägge ritningarna, framförallt är det en modemisering av standarden i lärarbostaden som låg på byggnadens övervåning. På bottenvåningen finns det två ingångar, huvudingången ligger mitt på den södra långsidan, där kommer man först in i ett vindfång och innanför det ligger ett kapprum. Till vänster ligger folkskolesalen med en upphöjning för katedem mot norr, bakom katedem finns ett materialrum. Mot norr, mitt för ingången2°ligger det en slöjdsal och _ till höger om denna finns en småskolesal med katedem mot söder. Här finns ett materialrum mot söder. På gaveln finns ytterligare en ingång med en förstuga, här ligger också trappan till övervåningen. På ombyggnadsritningen från 1952 har man gjort ytterligare en uppgång, genom att placera en ny trappa från kapprummet vid huvudingången. Man har också utökat murstocken en aning men för Övrigt har man inte gjort några större förändringar på bottenvåningen.25 ' Övervåningen inhyste två lärarbostaden En större mot väster med tre rum och ett kök och en med ett rum och kök förlagd mot den östra gaveln. De förändringar som sker på övervåningen i och med ombyggnadsritningen är framförallt att den mindre lägenheten görs om till matbespisning för eleverna. Man installerar också en ny trappa som gör lärarbostaden avskild från Övriga skolan genom att den får en egen ingång, eleverna kommer till matsalen via den nya trappan ñån kapprummet. För att få plats med den nya uppgången minskas det utrymme som sedan blir bespisningsköket, kylskåp och elspis har nu också tillkommit i båda köken. De kakelugnar som var utritade på uppmätningsritningen har nu försvunnit så man får anta att ett nytt värmesystem installeras i byggnaden. En balkong på västra gaveln tillkommer utanför den kvarvarande lärarbostadens sovrum, det minskas också för att ge plats åt ett badrum.26 24Östergötlands länsmuseums arkiv, Skolinventering i Östergötlands län, (1979). 25Ödeshögs skolkontors arkiv, Uppmämingsritning & ombyggnadsritning över Munkeryds folkskola, (1948 resp. 1952) “11311 10 Situationsplanen över Munkeryds skola (se bilagay) visar att det ñnns en ganska stor trädgård tillhörande skolan. den består :till största delen av en gräsyta med många buskar och träd på. Det är också inritat en lekplats på en öppen yta ñramlör skolan. Själva skolhuset ligger med gaveln mot landsvägen, mitt över lekplatsen finns ett uthus innehållande toaletter. De övriga uthusen på tomten är ett garage och en jordkållare.27 M' 0 a 4. 2 Jämförelse med normalritningama från 1865 (se bilaga VI, IX & X) ' ' Munkeryds folkskola är byggd 53 år efter de första normahitningama gavs ut och de tidigaste ritningar som finns att tillgå över skolan är gjorda ytterligare* 30 år senare. Detta gör att det kan tyckas onödigt att jämföra med så tidigt material som 1865 års normalritningar. Det finns ändå en viss relevans för en sådan jämförelse, eftersom man på så sätt kan få en bild av vilken upplaga av normalrimingarna som bäst passar in i det byggnadssätt som valts för Munkeryds folkskola. Man kan också se hur mycket av grundidéerna som finns kvar i byggnaden. Det finns inga direkta likheter mellan Munkeryds folkskola och 1865 års normahitningar. Vad man kan se är att det som rekommenderades vara med i normalritningama, i form av folkskolesal, kapprum, lärarbostad och dylikt också finns i Munkeryds skolbyggnad. Det finns också lokaler som inspirationen till troligtvis ett senare datum. Jag menardå slöjdsalen och materialrmnmen. Någon småskolesal finns inte med på några av normalritningarna, det är oklart varifrån idéerna kom till att lägga den i samma byggnad som folkskolan. Förmodligen var det mer praktiskt och ekonomiskt att ha dessa båda skolor i samma byggnad. Planlösningen i Munkeryds folkskola var upplagd så att lärarbostädema låg på övervåningen, vilket inte rekommenderades i normalritningama från 1865. En av orsakerna till detta var risken att mellanväggama till övervåningens mindre rum inte bars upp av mellanbjälklaget till bottenvåningens större rum. Detta har man emellertid löst i Munkeryds skolhus genom att placera de bärande väggarna över bottenvåningens väggar. Övriga väggar är det då mindre tyngd på, de står också i huvudsak längs med bjälkarna i mellanbj älklaget där det är kortast spärmvidd, vilket också minskar tyngden. Utseendet på Munkeryds skolbyggnad stämmer inte heller med någon av normalritningama. Den enda liknelse som man i någon män kan göra är höjden på nedervåningen som motsvarar de krav som ingick i 1865 års normalritningar. Det finns en likhet i materialval till fasaden också, då skolans reveterade fasad även förekommer bland normalritningama28 2:Ödeshögs skolkontors arkiv, Munkeryds skola, Situationsplan, (1948). 2 Normalritningar till folkskolebyggnader, (1865) & Ödeshögs skolkontors arkiv, Uppmätningsritning & ombyggnadsritning över Munkeryds folkskola, (1948 resp. 1952) 11 4. 3 Jämförelse med nonnalrimingarna från 187 8 (se bilaga VI, IX & XI) : ;i . De som byggde Munkeryds folkskola har Atydligen'i'nte hämtat så mycket inspiration från 1878 års normalritningarheller, likhetema där är lika små som 1865 års ritningar. Även om det i 1878 års upplaga fanns ett större umal av ritningar så är de väldigt lika sina föregångare. Det fanns till exempel inga ritningar där hela vinden är inredd som den är i Munkeryd, undantaget någon av de beskrivningarna på större stadsskolor. De flesta ritningarna visar en rektangulär enplansbyggnad, det som huvudsakligen skiljer emellan dem är storleken, i viss mån skiljer sig planlösning och val av byggnadsmaterial också. Planlösningen i Munkeryds skola skiljer sig också från normalritningamas. Alla de rum som man rekommenderade ingår emellertid. Dessutom ingår småskolesalen och ett par materialrum. Att det finns materialrum beror troligtvis på att vindsutrymmena är inredda. De var förmodligen avsedda till materialrum eller förråd i nonnalritningarna även om det inte nämns.29 Även exteriört skiljer sig Munkeryds skola från normalritningarna, de enda likheten som finns är liksom på föregående nonnalritningar den reveterade fasaden. Men_ det är inte mycket till likhet med tanke på att det var, och är även idag, ett väldigt vanligt' material på byggnader över huvud taget. .. 4. 4 Jämförelse med normalritningarna från 1920 (se bilaga VI, IX, XII & XIII) Munkeryds folkskola är byggd endast två år innan 1920 års normalritningar gavs ut. Det finns inget som tyder på att den som från början gjort ritningarna till Skolan skulle haft några föraningar om dem. Det är i alla fall mindre av skolan som stämmer överens med 1920 års upplaga än de tidigare. Det är möjligt att arkitekten har gått efter sina egna idéer eftersom byggnadens utseende egentligen inte har något gemensamt med någon upplaga av normalritningarna. De lokaler som rekommenderades finns i alla fall, så rent praktiskt och pedagogiskt fungerade säkert skolan. Skolinspektören måste också ha godkänt byggnaden annars hade den ju inte fått byggas över huvud taget Det är ändå intressant att man vid byggandet av en ny skola, i en så liten och avlägsen del av Sverige som hålaveden ändå är, inte har följt de rekommendationer som getts centralt. Istället har man då gjort en lokal variant så antingen nådde inflytandet från överintendentsämbetet inte ut till Munkeryd, eller var man inte så noga med utseendet på skolbyggnaderna så länge de fungerade praktiskt.30 29Normalritningar till folkskolebyggnader, (1878) & Ödeshögs skolkontors arkiv, uppmätningsritning över Munkeryds folkskola, (1948) 3° Normalritningar till skolanläggningar för folkskolan, (1920) & Ödeshögs skolkontors arkiv, uppmätningsritning över Munkeryds folkskola, (1948) 12 5. Tällekullens folkskola . 5. 1 Skolans utformning (se bilaga VIH & IX) \ '\ 04" Tällekullens folkskola är byggd 1920, det är en rektangulär byggnad i ett plan med en vind, som ligger intill en Väg söder om Tällekullens gård. Grunden består av buggen sten och stommen är i trä. Skolan har ett valmat tak med betongpannor på, det är en takkupa med två fönster mot väster och en mindre kupa med ett fönster på motsatta sidan. Fasaden är målad i faluröd .färg och består av locklistpanel. Det är spröjsade fönster runt om hela byggnaden, entrédörren är en dubbel villadörr, över dörren sitter ett halvcirkelformat fönster.31 Byggnadens funktion som skola upphörde 1961, den fungerar sedan dess som privatbostad.32 Skolan är utformad till att likna en herrgård, det finns dock inga tlyglar. Enligt en uppmätningsritning från 1948 har byggnaden förutom en skolsal också två lärarboståder. Huvudentrén ligger på den östra långsidan, därifrån kommer man in i ett vindfång och till vänster ligger ett kapprum. I detta vindfång finns också uppgången till vinden. Innanför kapprurnmet ligger folkskolesalen mot den södra gaveln, katedem återfinns längst in i rummet och bakom den finns ett materialrum. Övriga nedervåningen inrymmer en tjänstebostad omfattande tre rum och kök, det finns även en toalett i denna lägenhet Denna bostad har två egna ingångar. På vinden finns ytterligare en tjänstebostad med uppgång intill skolsalens kapprum, den har ett rum och kök och övriga utrymmen på vinden är oinredda.33 Någon Situationsplan över Tällekullens folkskola har det tyvärr inte gått att uppbringa men vad man kan se idag så finns det två uthus. Det ena ser ut att vara ett garage förmodligen byggt efter att skolan blivit privatbostad. Det andra uthuset är troligtvis från byggtiden 1920, det har två dörrar som sitter tätt ihop, därav ser det ut att ha innehållit elevernas latriner, och två dörrar med lite bredare emellan, förmodligen vedbod eller något annat förrådsutrymme. Trädgården har idag stora öppna gräsytor, dessa var troligen planterade med många fler buskar och träd under skoltiden. 5. 2 Jämförelse med _normalritningama från 1865 (se bilaga VIII, IX & X) Det är samma förutsättningar med Tällekullens folkskola som med Munkeryds, när man jämför skolans ritningar med normalritningar som är så pass mycket äldre. Tällekullens skola är ju byggd 55 år efter de första nonnalritningarna och de ritningar som frnns att tillgå över skolan är från 1948, alltså 83 år efter normalritningama. Det är dock uppmätningsritningar och inte ombyggnadsritningar så skolan är inte ombyggd vid det tillfället i alla fall. :ÃÖster _ötlands länsmuseums arkiv, skolinventering i Östergötland (1979). 33lbid, stgötabladet (9/6 1961). Ödeshögs skolkontors arkiv, uppmätningsritning över Tällekullens skola (1948). 13 Tällekullens folkskolá är den av de tre skolorna i denna undersökning som har störst likheter med 1865 års normalritningar även att den är byggd så långt efter de gavs ut. Det har också stora likheter med senare normalritningar vilket kommer att visa sig längre fram i uppsatsen. Skolbyggnaden och lärarbostaden ligger här på samma plan, vilket överensstämmer med normalritningamas ideal. Det finns i och för sig en liten lägenhet på vinden, men den liggerö'ver lärarbostaden på entréplanet så den och skolsalen störde inte varandra. Takhöjden är ungefär en meter lägre än normalritningama och huset är inte byggt i en vinkel vilket i huvudsak rekommenderas. Det finns dock undantag bland normahitningarna, där det visas två ritningar på skolhus som har en rektangulär huskropp i ett plan. Fast där har man sänkt takhöjden i lärarbostaden och behållit en takhöjd på cirka 390 cm i skolsalen.34 Fasaden på Tällekullens skola har inga likheter med 1865 års normalritningar, annat än i val av material. Det är spröjsade fönster och locklistpanel på skolbyggnaden. Flera av planerna i normalritningarna har spröj sade fönster och panel, dock ej locklistpanel utan spontade panelbrädor, liggande upp till bröstningshöjd och däröver stående.35 5. 3 Jämförelse med normalritningama från 1878 (se bilaga VIII, IX & X) 1878 års normalritningar stämmer. bättre överens med ritningarna över Tällekullens folkskola än vad 1865 års gjorde. Genom att byggnaden inte är i vinkel blir planlösningen mer lik de senare idealen, med skolsalen i ena delen och lärarbostaden i den andra. Skolan är ändå för “modern” för att fullt ut ha utgått från 1878 års ritningar. Jag tänker då dels på att toaletten finns inomhus men också på att lärarbostaden är så stor i förhållande till själva skoldelen. Den rymmer cirka två tredjedelar av entrévåningens yta. ' Fasaden avslöjar också nyare idéer jämfört med norrnalritningarna. I dem är förändringen av exteriören inte så stor, utan man har hållit sig ganska väl till ursprungsritningarnas stil. En viss förnyelse har i och för sig skett i vissa detaljer, då särskilt huvudentréerna på vissa av normalritningama. Men det finns ingen av dem som kommer i närheten av Tällekullens stil på fasaden.36 34 Normalritningar till folkskolebyggnader, (1865). Bil. B & c. 35Normalritrzingar till folkskolebyggnader, (1865). & Ödeshögs skolkontors arkiv, uppmätningsritning över Tällekullens skola (1948). 36 Normalritningar till folkskolebyggnader, (1878) & Ödeshögs skolkontors arkiv, uppmämingsritning över Tällekullens skola (1948). 14 5. 4 Jämförelse med normalritningarna från 1920 (se bilaga Vin, pix, Xir & XIII) Tällekullens folkskola byggdes samma år som 1920 års normalritningar gavs ut. Det är inte säkert att de som byggde skolan hade tillgång till rimingama, även om mycket tyder på detOm skolan byggdes i början på året hade kanske inte normalritningama hunnit komma ut. I vilket fall_ sam helst borde skolinspektören haft viss inblick i normalritningarna, eller åtminstone vetat att de skulle komma ut. Planlösningen sWer inte alls med norrnalritningarna. Det är lite underligt för även om varken byggherren eller skolinspektören kände till 1920 års upplaga av normah'itningarna, så hade de rimligtvis kännedom om vad som för den tiden var brukligt att ingå i en folkskola. Planlösningen i Tällekullens skola påminner mer om 1865 års normahitningar. I skolhuset var cirka två tredjedelar av ytan lärarbostad. Att göra lärarbostaden mycket större är konstigt, med tanke på att skoldelen endast innehöll en skolsal och ett kapprum, det fanns ingen slöjdsal eller gymnastiksal. Lärarbostaden var också mycket lyxigare än vad de är i normalritningarna, dels var det då större ytor än brukligt, toalett och matsal med serveringsrum är också sådant som inte ingår. Det är möjligt att det legat någon annan byggnad intill skolan som inrymt till exempel slöjdsal, som då försvunnit innan de uppgifter som jag har kom till. Eller krävdes kanske inga'sådana lokaler för den undervisning som bedrevs vid Tällekullens folkskola men detta har jag heller inte funnit några uppgifter om. Stilen på fasaden stämmer däremot väldigt bra Överens med en av normalrimingarna över Östergötland. Den normalritningen visar en skolanläggning i herrgårdsstil som i och för sig är mycket större och mer påkostad än Tällekullens skola. Den har bland annat säteritak, en vacker portal vid entrén och är byggd i sten, den har också två stora ilyglar som innehåller lärarinnebostäder, slöjdsal, tvättstuga mm. Men fasaden på huvudbyggnaden har ändå en slående likhet med fasaden på Tällelcullens skola.37 37 Normalritningar till skolanläggningar för folkskolan, (1920) & Ödeshögs skolkontors arkiv, uppmätningsritning över Tällekullens skola (1948). 15 6. Ayslutning 6. 1' Sammanfattning_ Mitt; syfte med uppsatsen var bland annat att jämföra Siggeryds, Munkeryds och Tällekullens folkskolor mot normalritningarna Vilka gavs ut i tre omgångar efter 1842 års folkskolereform. Det visade sig att likheten inte var speciellt stor. Varken mellan skolorna och normalritningarna, eller mellan skolorna i området. De tre folkskoloma som ingår i denna undersökning, är alla väldigt olika varandra Både vad det gäller planlösningen och arkitekturen i övrigt. Att Siggeryds skolaskiljer sig från de andra är inte så konstigt med tanke på att den är byggd långt tidigare. Det som är lite märkligt med Siggeryds skola är att den, trots att den är äldst, har så stora utrymmen, den har också salar som inte förekommer förrän efter 1920 och de sista normalritningamas utgivning. De normalritningar som bäst stämmer överens med Siggeryds skola, både när det gäller rums och utseendemässigt, är de från 1878. Enligt de uppgifter jag har byggdes skolan cirka 1875. Men "cirka 1875" betyder att den även kan vara byggd år 1878 och då efter att nästa upplaga av normalritningar kommit ut. Det mest troliga är ändå, när det står "cirka", att det endast slår på något år från 1875. Det betyder i så fall att man använde sig av 1865 års normalritningar när man byggde Siggeryds skola. Det betyder också att man i ett senare skede gjort förändringar som gör att det finns likheter med senare upplagor av normalritningama. Munkeryds folkskola är den skola i denna undersökning som skiljer sig mest från normalritningarnas ideal. Den har inga, eller väldigt få, likheter med normalritningarna. Ändå uppfyller den kraven av vad som skall ingå i en folkskolebyggnad, enligt de normalritningar som gjorts närmast innan skolan byggdes, Vilka gavs ut är 187 8. Det finns inga som helst motsvarigheter i norrnalritningarna till Munkeryds exteriöra utseende, utan där har man fått inspiration från något annat håll. Vad. det gäller Tällekullens folkskola är de största likheterna med normalritningarna just i fasadens utseende, då specifikt en ritning som beskriver en skolanläggning i Östergötland. När det gäller den invändiga planlösningen får man gå tillbaka till normalritningama från 1865 för att finna den största likheten. , De två sistnämnda folkskoloma, Munkeryds och Tällekullens skolor är byggda med endast två års skillnad i tid men de är ändå utformade på helt skilda sätt. Det enda de egentligen har gemensamt är folkskolesalen och kapprummet. Detta är mycket märkligt av flera olika orsaker, dels då att de är så nära varandra i tiden, men också sådana saker som den geografiska närheten. De tillhör både samma församling och skoldistrikt vilket gör att det borde vara samma människor som satt med och beslutade om de bägge skolornas tillkomst. Vid en fortsatt forskning på detta område hade det varit intressant att få reda på vad dessa människor diskuterade när beslut skulle tas i de båda fallen. Tyvärr är det äldre materialet om dessa skolor väldigt bristfälligt i de arkiv som jag besökt. 16 . ;Det verkar som de enskilda byarna i Ödeshögs församling, själva hade en hel del att 7: säga'ytill om när det gäller byggandet av skolhus. Även om man från centralt håll utformat direktiv om hur folkskolebyggnader skulle se ut, verkar dessa endast varit rekommendationer, Det borde annars finnas en större likhet både mellan skolhusen i \ undersökningsområdet och dessa skolhus gentemot normalritningama. Vid byggandet av Tällekullens. skola ser det ut som att läraren ha haft en hel del att säga till om. Eftersom lärarbostaden i denna skola dominerar byggnaden verkar det som man i första hand byggde en lärarbostad och i andra hand skola. Det kan vara så att det var svårt att få lärartjänsten i Tällekullen tillsatt och man på detta sätt lockade dit lärare. En annan teori kan vara, genom att höja statusen på lärarbostaden hoppades man kanske på en bättre kvaliñcerad lärare och därigenom bättre kvalitet på undervisningen. Detta är också något som skulle kunna veriñeras med en ytterligare forskning. På grund av tidsbegränsningen av en uppsats på denna nivå har jag inte kunnat undersöka dessa teorier själv. Ytterligare en sak Som jag ej hunnit med men som skulle vara intressant vid en fortsatt forskning, vore att vidare söka efter ursprungsritningarna till de folkskolor Som ingår i uppsatsen. Det kan finnas en möjlighet att hitta dem på Riksarkivet i Stockholm. Eftersom man innan man byggde offentliga byggnader i Sverige, skulle skicka ritningar till Överintendentsämbetet för deras godkännande. Det finns inom Länsstyrelsens undersökningsområde också ytterligare skolor att undersöka, nämligen de som ligger i södra delen av Stora Åbys församling. 17 6. 2 Källförteckning Tryckta källor Batgård S & Kristenson H, ”Bygga för bildning”, iSvenska hus, red. Hall T & Dunér *3 K (Lund 1995). Jönsson LE, ”Glesbygdens skolhus”, i Bebyggelsehistorisk tidskrif, nr. 24/92, red. Jonsson L & Berg K (Skövde 1993). Norrnalritningar till folkskolebyggnader, Kongl. ÖverintendentsEmbetet, (Stockholm 1865). Normalritningar till folkskolebyggnader, Kongl. ÖfverIntendentsEmbetet, (Stockholm 1878). Normalritningar till skolanläggningar för folkskolan jämte anvisningar och beskrivningar, Kungl. Ecklesiastikdepartementet, (Göteborg 1920). Siljeström P A, Inledning till skolarkitekruren, (Stockholm 1856). Östergötlands länsmuseums arkiv, artikel ur Östgötabladet 9/61961. Otryckta källor Landsarkiveti Vadstena, Skrifter om de första skolorna i Ödeshög. Ödeshögs kommunarkiv, Ritningar över Siggeryds skolhus. Ödeshögs skolkontors arkiv, Ritningar över Siggeryds, Munkeryds och Tällekullens skolhus. Östergötlands länsmuseums arkiv, Skolinventering 197879. 6. 3 Bilageförteclming 1: Karta över Vätternområdet, Bra böckers stora europaatlas,(Höganäs 1988), s 43. II: Karta över Ödeshögs församling, turistkarta Ödeshög kommun, (1997) III: Situationsplan över Siggeryds skola, Ödeshögs skolkontors arkiv, (1937) IV: Ombyggnadsritning över Siggeryds skola, Ödeshögs kommunarkiv, (1945) V: Situationsplan över Munkeryds skola, Ödeshögs skolkontors arkiv, (1948) VI: Uppmätningsritning över Munkeryds skola, Ödeshögs skolkontors arkiv, (1948) VII: Ombyggnadsritning över Munkeryds skola, Ödeshögs skolkontors arkiv, (1952) VIII: Uppmätningsritning över Tällekullens skola, Ödeshögs skolkontors arkiv, (1948) IX: Överst Siggeryds skola, mitten Munkeryds skola, längst ner Tällekullens skola. foto författaren (1997) X: Exempel ur Normalritningar till folkskolebyggnader, (1865) P1. II. XI: Exempel ur Normalritningar till folkskolebyggnader, (1878) P1. X. XII: Exempel ur Normalritningar till skolanläggningar för folkskolan, (1920). Noz8, B 2 Östergötland, Blad 3. XIII: Ibid, Blad 2. 18 I' ' ir) Axáér ›" _,l”9°*“ .J 4. 'l ovsu 3 hänga skär G'Elhammar. v' w mrp 0 , N. 0:.: I ,'.AäwprunlzråA .La 1 " :§ålorblágâq. › . 4 . 1.. 4' a. ^ :nnablck \ \ A 7) i .5 .5255151 , Sialqndzl . 5 .M A : v, .. J. s. 'i I 7 . ._ 4. ..4 'Mb ' 4 I J.. ° . l 3 nia \ . A_ 4 e o Taken 0 Sn '3, .' , §09!? . I . 7 Menu_ D k h l :vi * i '"'* ' .A ..» ”m . ;Fann .16m r “ 'againSw m ^ “ä i .. 4 .. ' leken « lgh 4)] . "'kHJ a l m a; rbe n I 'ia 7.; . W? r " li' \. ON, Bm: r ' a r , s ,› Ny Sto I c" I :› 4! "L , NM?” ' I 3' Q "W L R_ 4 \. _ . u.4.4.5 . e o .n _ ck." al ingsl e \ .mm _ __ _ . ,, ._4 ,. I _ \ . _ g h 1 [(0 1.; I 1§° ' kr. y ro _ 4 * odva Hiälmalen M. :5 s umxlanung lba “Rfsu nånnde . \_ v . ' * ' ' › 0 .' o ' C _ x 0 ;sr _.\_.__ ;w .U '. åppe M h . ' "' arm t \ \ . ed b. 2; :sjämhdø / l \ä{ \ n . Öster \ . w . ._ 71_ .' 'Åmåls handa “Kilsmo . 3: = I §Ilsberg>ç g :1;: _4...,_ ,ih 4› K . . \ _^\ \ .. _;1N 4 su ' 5 ,"Lán'gkngm han må: as'me mg; ,r_q'tçare' '5 \\ Vilkhynan *LEWWP hmm Ph, ', \ ›o\?“B än* *. Tjålllggjfåâ ä n' 3 . ' Q 'lö <“' Sk h|1 ›,\ \ o_ . Q .1 da r . .1 .4 ?WP31:2 ' sanna 4 Gullsq Rarpáñun ! BFBVBMb z' ' _,›«;:§n.vrgnqa y \ ' Svinnerlta ,4. 0219:6 _ / A . . 4 , ›, Ungt/q .. . Q ,f'_'_§\\\\ Blomma _ ' _ g/vl êndrñtçrå/åpà F "4 Å? väninnan J” \ :.:B'Å'H . ;Gerdajb “lå “ägna lo // D SEG “WWF r i* . \" Barrud ?' .allhuli få 'b ,/ Brvans .nd \. Ås'ädw'a . K, L ,1 ,x 4/ . bre? .VP är. § I // Brommö “ \ ›5 ' _ n i .' “ål 5 på ' I. \(,.|.v ,zlf ?(uá* “ Enása . _,' : ,.' v ' rl än e '14 ,ilsååwakgruvaçä % ' orgö 4' _ ' \ ' .› »g . › : l __ om . v a 4744269 ,4 . '.V' ' 'go '4 .Kl “a \. 'L/"W E \ e. 1 'ka ' x ' '“ m ' åa'w'ølädñm'Jf .I , ör F*'_°lg\,/M"f'“ . \ J ' 1 / Hill'estad .Lplor i § v \ 4 . \ v w) lr_ Vikuñxudde , _\@_5.2*_.”V a ' \ . r 1552..,439, 'å 5 C .' . 4 , 7 m I av . Mg. gksbgrg r , i ./ l ._ ur få. Q J 4/ 71. 1» ;1 a . . F / I I r m (m muné 'JJ . " hmmm ”7. .' 0 < 5 4 : ' "" › »4 str" ga "Vi ? Xå ., .. , Tolskapp :If ' FF'V( . x › ' N ' Vi w. MLA'Q Sé'P'ana '“ l 'nvavik ° r 3" s» 'na .ll fnnê'k ' x ; ke 'ya“mp zaø/fsü .. .V :r ' 1 G i_ u e (r \ w x / Råå'åügswckholm u" ' § 89"' bara" 5/ Klimglac Inne . T*wa . .. _ A 4 , , 'ut _ 2.7,... :4k \ _ _ ° ' TummersZJalah I “mg i ulsborg A _› 1:41 “ALT Ås ånomia.\güu3m_2.ul_; 45 Ã'låBiU'um V .'nnéfno kap. H ' k › "Ask sunt” Klåckra I ' “ ° x 2 .. .4 ,LeIdaIaMi « 'Al . AN.. V_ _ WE? p Kumpuddcn (J, v H ;4 1* 4 J, ; . N QQSPW . _ :J i '53 3' I! N “i ( ' __ _ I, Fornâsa › Sk "h I Hllehñguuldc ' 3 F. ;la i'. ,a\ v '; < 3 ut ' ' =' 4* r › _ , . 0 Ö: erga / a . 26 4 I 71 a y \. . I __ \4 §5 "1 " ' “J Skövde "' .' “å :vi 7 ' Örlund* ' ' ' 'i' "" 4 . i* . 1 f 7§vemcrp u*'“5I'|"9k"31 › 24 , . . § ' 1139:3951! 'V' Å Mian' ?qlárnhzâ V "1 ;vsb '49 'hu ) 1 '\ m Burgs IHM» ' Ro bd ; s" 9 p 'da . Sienum_._.§° ^“ 'V .V “" az' 3/ t 5 l i t. 1 FM ; \› 5 Å? Sulürø V'^r äs.) . . Mo'fa"i .Gm'båck 1» Väver un . 4 . "Snr I\ _ w LN '4" 4.17 ,..,,(2 x) . ' "\ l ' «. v ' sgu fors Funmse Bjärklu da Pombcrgaspn 5, _ ägg ,' " '4 _ ' o Pe L ' V' :54%: K 4 ' 'P ' ' Broddplorp'amnn'á' 41" \ '1 ml . . ^ .__j ^ * 4 53,5 4/ . ç 4 .'*.,'X' 2950. / 1' orgunda Vw .. ' "Korsberga" “leO N . R Å” 'Ä Bl “WU EI; arv:matig: å'â'á 3"' Edén", i 4 ns", .'wgstorp" IV 'iii' . f" : 'O mammas' a § .› Fr'dene M vv '“ ' \ ' Q gravgan ,. ,g 301:_ I ;i 4 Vi 103._ I ;gem/e Ugglum _Kuzn'slepa F, efad v 4 mmmesbo lmnas . 'E G lstrålsn?? i.: arg V 1 . . . p I jö g 42 1 f 12', .I l; ' > 4 _ _: :IHM: :öhneba'Piöilk .uk .\ '. 4 é *05:31: 6 ' wrp ;fiarp dalen .tm .i TFågelás av . _ IM.. ' v 1_ /U|;Jn.susi°rp : :'0' I < ' n* ä 4 "ih 0. ,3271 _ ;_ 1._ _.i :á om", . . ' u w 4. '. q \ “3 ' *nä U , : .' ,..x Ä Büiå'bbig e '› OPInQ Går '! ' .5 l' \ Tdaho'f" V unkaskog V :. 4 '. . I “3 i \ ' Umnlundun % z \ ;KMeWbAfic " › :ämm A] i ' ' . * 53W* A ?WE vi* M :a ' < ' _rslov J* lena "i v " \ “ 4 ' 4 v' . I . '=. rs 4A \ \ '.' *'w: ' 3 , Job, 1 _'1 \ r r'_ ”95 ;WSE; a ångsholm: _| = ?immun \ ' "' 1,. > ; r' 'å' .\ |._ \',1f15§P(Rimior/sa 4 i suårvñm" ' \ varm " .. 4 'Valinga ,“ . .Muhn I › " 'ü ' 'teman 5 Hrsçñmf › \4.1?'5'.“& 4 7 ' J$|u|afp'4\424\Kylmb0 _/ L' 4 A *' Ed ' u; " A 4 . :.59: N 4 KgnnêrPJ \ ,« Q : *o 47? ;x = |\' \ l ' I . . .V 1 . . ' .. . I ,. arg'x yAgf'fålaghs'a › Y Ekeb rqu › 4 I . Slälläng E" I' \ ' Q . \ . l ... a , . .q 1 x \ fu......;› svabglv J 4 :'l . Jäla z) Åsarp' ,_Vwmp' .ä ,__ooue._ .. _.4._____..__ 4 _›I: ___ Ö . ' I ' .Splberga ;'W i nu_ 3' ,' Kölab! \ Såndiléçn 1' 49 .. \ 'IH 1 :landstorp › i / v Visingsö _ EE_ u_ . ' . unnarst dü Bah!" _ n :Jim 4 :611: l Km" 3” \ ^ Doxxe'måiev då? \ r n i Visin 50/ Grän r i . ' :§49 pr m i , 4311111, I . 'um ln / D drf.: U . . 4 V jö m?) Husman" \\ . r Illdanm 'Bred " Flisbyj l ”i X I '1 n s. .1 U ' mm [8 2 ' ) »rymma ' .i \ ' ' . 4 . M.: M ä n :›.;.;\_ _ . Blsdsbefg RameerQng_ 1 C L (_ ' ;lägsta ' 'r :r;"\.\'{n /Brötjemarh Q '.0 “11 \F7i , 4 I ›I 4 . V”. Kölin ared _ 7* > . I, 2 "Vnreda .k ›, : vñAsbyå' mo .' ' 'ÖSkärsLad ;' aurida “'v '4 3.. u , v 5 ' › J, ' '\ . \ :2\ v \ 444 Bhnkeryd , Q/v F L°_!""'°'Yd _4 Lid'sn, . k NV' ' 5 b' 1': : Ö??? _ \. _ Kaxhnl n . : x ,. narp. { s . = ' ?240 '330 ”pga \ Pl '0 Marmi" ' ' ' '° S; ' 3 D“.*' '\ Trångh Måla Rum m, 5%. D i H . .. .51 l .A A.. \ Kanebo 7 Svanårpñ Bälaryd A. 351.4 \ 5 r _ .g '. u . . “tac " \ o & “ " ;mysiga 4 ' " . '_.r . .mm i .'R'ydsinåx'l ' A' '1 '\ Hb. « Z . z 1 4_ ,p ÄJ7“,, Lekeryd Gus) » 'r ' .. ' .;Svinhuu ' . ' 4 ,. K,.\< år' ha › __. | » ^ :som . KQRING: .w 4 sm Aku g a »9. s«. G ' ' A ›' . '\' vw : ..'. A R . [E " . SLFymo ' “matas g ' i!! : _ _ k", ' ' *' i' ' uHOdenfö < d'y . . ^ . 1 T 9 .R'““_.§"'9 KQtIMuHZD 1 'fl c \ I “ Gáffsud _; G .'4 Bamárp / “4; l1 \ x "3 Ei ' ' J' '. fn" Ei'HnMrp \_,N Ä , i \ .hagar 4 kr 4 .4.2.4. h." ..;ui| v 3 3 Bosar " ' ' ' ' / , , , . /JJÅ \ I 1 uuhnealoyg . I '4 / . ' . . se ' "1)." ' . "“ '.*dl . i. Lålslorpo'memtg//3J L v/ I i'. (h. I» ?am MH \" . 'år I .ad : " . 7' . .1 _j'l ;ab ' isÅorp ' \ A'l rsholml'l 3) "JMS, % ' . ' IJ " ""Wulare _( \ 'c 4 :4 | ' l 1 ' 4 " ' ' A slömqo ' , ,V .J . ; LWDQSB . « L 1_ 'HMaImbic ,v \ I «\\x20a *356116 .\ :14 1' , /üiÅ Hosal'L\ \| IA 3:/ I . \ _,*zz': u \ . :\ Mygcm'iug” 1! "' | , ..11 “. . \_ | 4 ,c [9]! ;' 1. V › v. I | I 8 i I 'daiv 'ung/'§6 : Ma ?(unseryÅ\ .H1 r '. \|^.5,.|| ;hå R I \' ' . v . sshul ' ' . . '_ v ' "< ,. ._ y 5 \ . " :2 Yaws" ”› ' ^ 'Ski '"' '. HEM' 1bm1$9ncgefi..ls'°'; fors < Nm u › ,v OVL askog _ , . . Öreryiü< ?äTmnñun K? 1 .| ,Moulx 377 x _ “ , 4 Jean ç Lä or: \ . . . \ _\. 4 4 \, . .4 v/ M! Q B.='w°rs(114rf*'?99°'” 20:a › .' H “ x 3' “7x ägnaW' '\ \ .Knivshu ; . “Pauhsxrömej I VÄTTERN .I \ i . ningarna '1:' 4 kan?" . \ "' Solhem 5 s :ull lstñrullng'* er'am." ' W ' 14 \ i ' .. . _Mnd * \ WW' :I: I ,_ F' '5 Gamo A .\ __øs 'å'“°'° own” | < i_ Vlm ' I "maldn M I _I " Haglund .\._ .. . Q 0 . I 1. K Ian s M J 4 i m I , I "fun17h. ' 2 v k 1› "qu) : ! då. _.n §3. Sug' 4 . .' J x ,' ' w, [alls adsl. 'm ;i “agricuqu ›, 4 . _ ' i i .i HF?! mHng' _ v.11 ( ' 'nu'qu 'ruuitu 7/ [rddamm; 'v | i 5'. c:u ' i U (. "MN3 '\5 ,3 \ _ U døkullln u . '\ . '> ;Barn , 511%? H ,4 . ._ . z ' l J! " J" \' \ HI. Jun Q' Limhv r 2 a ...m wa \ w J ' M "5 *0. Skoglnn "' '_h *Sun 'owywå1v, L" “wwww agg,x I: FniulrdnêS \ '\ 11 n v '.1 \.5lm| _ _/ 5.: '. n. 7 U 0 . ' f › äåby ' '.._\_ ypø* Solfnk f \ \ A I 4 .' :Alena: i v_ i I_ I. [om lvmrnFugvl'.dl_'__.l _svnuuoru I 9..... . 'mnuvmhdnn . : '7 r" \ _'_ 2225.5 ' anlrdsknm I “øglqui'°.mt=›.. I * nutid ?7 “ke ?deOnlnäN " ' ; Karml_ u :Laemru” '5 _ ' ' ,, Indküilg_ \ Åhygaun 4 . ä Ringmar: \ › “NA Gu I vr.. l amp? \>" Ä. ' . N. , ”Bun s 1 a Innbon 3,* \: amningni ' M1 mwvå'* 5 I a i ,Jamncsevval/ < uy larsamllng '5. m" n . . . I < / [Anu . ll, ,mv ' ,mm , fl Gamma: g Mesth arlnmllni '7 "mugrnååu'wd _ \\ SUHHIBY gunnujø 4”. .bzsj\i°2.h!g§.äx J; Bmw'u ° ISIN." “Ga/Gammal» 'ram \ /3 4 GHMWKIIHN _ [..1'\. \ < 'm m “Jäsan "WW'WQ nal»åk (Li vunnaSM' A »mamma '1..' \ g; .. ., I “JanW :i Tullpcmn "1 Klivhull ' \\ t' . Sundkuuznä [vhñAmwnw ä Ef' Klin'unuwrp 1.., 4 . › ulhulüxm 4.1 '7... 38 ?mmm 4,. My". _ .k M45; » Ennundn * › _ ;; “'“Wh*Nivtff .41 ng.. rv hy/ . . 3_1 f/ , u” , 43 x * ,lf Tundrn'illrnmllng / : \ I ._5va s.,.ww=.« | md I? *4. , :mv1 u.. , _.U I uk ,..< . in., _ “201.7”th "“W Hñ'nlfigmn :/ in' (1 ..._49 Kláwdl J, 5., :Lsmnom i, G / .Jmf LAI'M ä ' ”v 3* I' . ' ul "“ rå _ sr. um *sv nn lf mio "nu", “Mummy” Mia" Vmukulmäu” Sermf '“ "mas "_va \ *.pulhmm 1 i 3, Mb... d Havw' *Mimi , ?i .k ' u . in \ .. L'SM“"°W.;!OL 13°an än? ,4. I' \ ›_Å Q 5' 'I ' «' f . nu än . x ,_ _ J. uvnum§ ,J ' “I “4) "hm/?p .› _.94_ i' ' ' 'i' \ :4 rv .v 3 Manganvv “uJürhxüPQL x. , Ä . \. mm i ' KN J"(LNKPIN651.,N __ . 55 «. :x “w PLW 2 ^ : *WWWWüA H 2 / ?Nr 4 Bilaga II 111 839118 .L.. ..Ju WL. , vi; överáäzjdas 'till Folkskonnspéktöfêá" '1 ”i “ * inêpâkäiönsoárådêgför 'w'ttrándef'i .. '15 V, . . 2...' .4. _ ._LTT... _ .. ........._ _. . . .. 4F6'CHKQV'XBCK .. r _.“ 4 1. Mur . . V . i * _, . .,.V ,'4. Häck _korañom . ._ SQ [xm'vvtlfr.r A_ 3 §*1h owh'. . . . ._ L_ "Ä'MJYFth;qft rät.KOL'Pi *n IQWEKL9Em'ñf ....“Åjnuknwå' 'PCsaudiriakem omm .=,__A .: _4_ .6. Cäde'LOsÅhPOWXHOL." . . “.ZPQVBFJ'CÅ. ThKthP H 8. L 023:: få'åcf.. täckas Lo. N QQSHSqufthár kaLkleh 'vr 'h ›\'J."°, ?Puh hk s ,brC 331% . › 11 'RCLms eqnqåünLAåx Il Ebba' nkcwrmén lån§5. Qrirn: Dan'.\n Ã'A'\?a:›\ :Fr Klar (2 Är ,SHMa, “ \ .15”. Sth matlyx _ ' IQ§Q ?niLiga. åAL.Lir'faci l' _ /7_ 5* rasarCWVS 'cdh . 4_ .4 .. k mail/mL _› . 17. linjära» ga qAcçchLfáxlÅi ...Jobim54'. .. .. us Jimi _. . 21_§Lä ramar. V .19...Ta<Ä.â3 USEHR Q' f". “Záff'fZ/JQ :111,12,,, _ VM .14... 'UA' . i i y 5 ›' 1 7 : . \ I 3 2 . 2 3 . j , , ' 5 '0; '_ i' V 1 . ' 'I ' 3 l 1. Y 5 i . y . . . ] [I I , ___M_.___.__ A | . , . › › I › __ _m_ _. _._ .... .. ...._. __ _. l 7 __ . __ __ u. _. _. . __ ....._ 4 I ' _ y , , . . . | . .I 'I v a i I I , [I "44 '4 . n . .a . 5 < . L I _ . . 1 V '446 4x. ' \ _ . | \ . .1 _ , \ v " :.q .1955 . macag: J. .2 ,11% 7, 9 :nu . I '. i v .'"1_. Lit1,7", ' 11.1 3 ;0 < ' ' x . *i J ' | 'U r' \ u'r .^' .“ '...0 \ »SI .t' ..._ä . l . . I , J" I I . \. “\ "i. \.\. \. \. s \' L , . "\m \ MNR «. N . N \_§ ' \ 4/ :7 ;man i.” ;'. "r ' .'L'I'l'ÅLø k) .2' ( ,i'a' ...m . ,Irwin"u ,r' '07.'5 /LL .x// › ..7' zu; Ä . . I . . ._xn ' M: L :um'1:^2..:Hg;uu_m' "" *'* ' 4 . . '_ V .1 › ,t u › I) i . ' ".1." . k" . . LA. ... ._.. "dånar'bis ånga.. ' _'. ;la/mg .min ' t . I 1 A I . . 1 x .1 a . * ' i .' . i _7.:__,___. . › " ' i ,1 . . , . . ; ..,_ 1 .1 170.13/ ÄH' i' :...535: ...|..!.. 1 4 . (lg. I [1 g .UH s" 'som 0/0; 911.18 L 1A '123 ."T/ r" 'Ill '1 a. 4 1 r 7"" '1 '| I ;iiwhixslülâi ,, _ , ... y . m m . .. . A. n: .. v 1 I1\| u (T ;agg/?q I vs' › . .Hm 'I .fi' .r LL 1 "._“_"2 :J..'.."..'Z"'_ZF°T" " ' ' ' " """°' I I I 0 I .J 4 _ ,gagaia, _;. e \ f : *vwL..f .win s ›_V . avmaqu julåmgsái .. :mmm: “ . ;mammas '530mm ›' . HA 939% .jäivq “9534.1 009. 0011:31: .s .i 'LSI 7.17 'e'çl'q »423: '9' '“ áö. MPM T i." L. \ “cvsanixg '25 .'. 'WYS3103A. .›:›.r›:'.v.wv'" . .u..... nu." aåáv 71 *rm itmammm “IYSUEG'LR w. 4.112 . .11:a ....IL. ,11011. .. 4 , .V ...tilll 310194 3 *JS A ...3 4. . l 7 TV v ”A 'avgå;nedan 4_\› . .xv “NEHT' :ramait. 3! ..41 W "vnv ua› ,6/1412 \ .N L..___v>...a.A /lafr '14?? ___Jr LL._.__. 4 Mç'öa/ v '_ *Va/jgåçår'v//rf Rund lv _ : !'|'F\|'..I.| l :.:i 4 w: a» .r. NN. 2P.4Lr' g a_ v... zum.” (Ny *4 ' *' r'lüyf "3; Y. 4. ›_. . (4. (II ,7 7 .1.3. '1: .d iq H Plan och façade till skolhus af trä/för'fasta skolor 50 b / .22:2WW . i EF i i Kammare »_ä r r ?' ...livaZ.. :7= › i › i_ › _ s_ . 1" 'm “› J |I : MkIädninJs _ “733 1'me A: E; ' :' '1 i' _: ;tj “ _ _ _I é_ '; vi __ __ __ __ ;___l ' w .i _ _L 1 10 'D .1 I ' I I 51:11.: 'mr ?wii"3. LI] 3 4: '13 2 i) . ,H 'B 50 | ' _& L : 1 51:11:; tor P! 1:: . .I .ifiaánr Fu 0. TH. Bilaga X A. '3 bl .M ".'n' ; kr. '.VLAJ 'Ritning uu folkskolehus förjsagbammed 5115;; ds al... 4!!.5_.“å.'.1.:& u 1:1 I 1.3,.:›;......n_u.=_;:5.+_e Lu ru 1 1 ' .I I =.. LL'L Tii'fffñ'ü ' .ärrJ. .3 :1.1 2' 1 1 1 L., w.: i.. i" ' ' Aftrå. ' Afklädniitgsrum. ;enmnskåmimg efter linicn. AH ü '. . ._i [1 får \ ' Bostad. slöjds: l. _ R1 I ”K 60 6 U d :721.41: ^ .. .v “v * .' 1 _7311* 'r *" 'mi 'a ;I mm? .Mu*2" “v *.zu :S KüäÃNUMLENENE/Hâö / M Lh'SKüLÅ/B 2 /'0'STERG'0'TLAND / BLÅD 3 m ”A “ I r m \ Hm» 11134_ @ __ L_ (63) JM Ifmr illILlL, \ LLELIhlfåtågxäJ.thf /FnSuD NOT WESTEQ/D /rnsnfouor ÄNNU' /Hnu now* ösaEn/ "11W__.L.._L.1 1 1__L»L,*rl I 1 |4f',,1 a I IQPMFTUII '_ ;_r /ål'l/rnnu u 0 4 l .4 ny_ 0, 1,/114 / ö kOLANLML'ELNENE/NRB/F'MMSWLA /B 'l/USTEEEEHBTLÅNE) / Mål) 9,. KLRSSEUM 'VLISSHM IATEHIUWI' å \\\\. .NÅWÄ ...å \m\\ \\ ..|. uüm§$ä§x$ Ta'a'srww'u . x. \ v\\\. \\\\\ nu.. Y; xx \\. .; x _ .. x \. 7. a 7//// / //I 41/11/ 117.; \. \ z/ \ /a / n “ \ x x .\ q., \ 235 &\ §1. 1... I nu “xx k \\ / w NN \ \.\\\ \\› MRTHIELLIWI _ w NNQNWU V ä TCYMIHTWNM ill b N v ( Is o m. u'n'LLuaviuludtu IV HJ! av buTTLHVRNHCEN PLBN av Vlunsvñuluctu PLIN av; M4! 1 _11) MITEII / l 1 '1" / nu. :ihmm?