Två indelta kompanier

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

0 I Vadstena kompani hade tolv befälsboställen. Elva ligger i Lysing, V 8 I n e t a och av kompaniets 125 rusthâll ligger 81 där (varje rusthåll skulle underhålla en karl och en häst). Av Ombergs kompanis tolv befäls boställen ligger nio i Lysings härad, tre i Göstrings härad, och av I k 0 m p a n I 6 r 150 rotehåll finns 83 i Lysing (varje rote höll en soldat). Officersboställen Vid indelningsverkets genomförande på 1680talet hade general kvartermästaren Erik Dahlberg på Karl XI:s order upprättat rit ningar för officersboställenas "caractärshus' '. En ritning gäller för “Rijttmästare och Capiteiner' ', en annan för "Lieutnanter, Fendri kar och Cornetter' '. Ryttmästare och kaptener bodde i en låg, anspråkslös byggnad innehållande två "stugor" “ giäststugu" och "stugu' ', två "cam Indelningsverket innebar en fullständig förnyelse av det svenska maten på ena gaveln och kök och fölStuga mitt i huset. Husen var försvaret på 1600talet. Det var inte bara en naturlig och bra avlö ningsform i naturahushållningens tid, utan uppfyllde framför allt Erik Bah/hems ,im/ng ti” bo vitala militära krav. Det var en genialisk lösning på det akuta be ningshus "för Rijtmästare och hovet av ett “ständigt” och välövat försvar. capita/"er " Det indelta kompaniet var inte bara samlat under militära "mötes tiden' ', utan också under tiden på “roten' '. Befäl och trupp/bodde v Göra ijñmåliar: 0:_6 Capitcimr. 3 i samma bygd, en princip som icke tummades på i äldre tider. Mobilisering kunde ske på mycket kort tid. Befäl och manskap › ställde bort sina jordbruksredskap, och från boställen och torp Bon/"95,7% "för “eumfnterz drogs de samman för att ge sig ut på slagfälten. Fendnckar och comener TE? ' Karl XI:s indelningsverk fortlevde oförändrat till 1833. Då genom fördes en lönereform på befälssidan. Också kontantlön började betalas ut. Många boställen utarrenderades och möjliggjorde det införda kontantlönesystemet. Boställen behölls för kompanichefen och tre underofficerare. De gamla kompanichefsboställena arren derades ofta ut, och löjtnantsbostället blev många gånger det nya kompanichefsbostället. B! U I U Indelningsverket för officerare och underofficerare upphörde helt 1875, då kontantlön infördes till all befälspersonal av dessa grader. För manskapets vidkommande kom den stora förändringen med 1901 års härordning. Efter dennas genomförande fick ingen nyre krytering äga rum. Detta innebar dock inte, att de redan anställda . . 'ga/Wii “ 4 W_ , _r_ avskedades. p jga? u 3 L 0%' . i i , 4 Efter Karl XI:s genomförande av indelningsverket på 1680talet Q var två indelta kompanier hemmahörande i Lysingsbygden: Vad Gamma” Än.:th stena kompani under dåvarande Östgöta kavalleriregemente och ' Överstelöjtnantens kompani under Östgöta infanteriregemente e 5' v 10 [5' ' go , L A (som fick heta Ombergs kompani efter namnbyte 1833). Efter 18 16 d almarv ' 'v kallades regementena Andra respektive Första livgrenadjärrege * 'För Lientmmlen Parade/car 06/7 Carnellern ' mentet. 49 L Tomta, f 0' /öjtnaqtsbostä//e (Foto: OLLE STROM) naturligtvis knuttimrade och täckta med tak av näver och torv. Byggnaden mätte 30 alnar i längd och 10 i bredd, dvs 18 meter i längd och 6 meter i bredd (totalt 108 kvadratmeter). Förutom "ca ractärsbyggnaden" fanns ofta ytterligare en eller flera bostads byggnader på gården troligen byggda av boställsinnehavaren. För löjtnanter, fänrikar och kornetter är "caractärshuset" något mindre. Längden är 26 alnar och bredden 10. I denna byggnad saknas den sal, som kallas “giäststugu” på Dahlbergs ritning. Boställena synades vart tredje år och vid av och tillträde. Vid dessa tillfällen upprättades utförligt protokoll, s k husesynsinstru ment. Syneprotokoll finns i allmänhet fram till 1800talets slut, bevarade på Krigsarkivet. Stora Lund Från sista indelningstiden finns två tidstypiska militieboställen kvar i Lysing, nämligen de f d löjtnantsboställena Tomta och Norrö som 1833 upphöjdes till kompanichefsboställen. Stora Lund är också intressant i många avseenden. Vid ett första påseende företer mangårdsbyggnaden på Stora Lund i dag stora likheter med den Dahlbergska ritningens. Ryttmästarebostället Mangârdsbyggnaden till rytt mästarbostä//et Stora Lund Ryttmäsrarbostä//et Stora Lund utan om och til/byggna der. Foto omkring sekelskiftet Stora Lund är fortfarande i kronans ägo och tjänst, som skjutfält under Livgrenadjärregementets förvaltning. Dessutom är koncen trationen av militieboställena alldeles i närheten av kompaniche fens en idealbild av hur ett indelt kompani bör se ut: löjtnantens, kornettens, predikantens, mönsterskrivarens och kvartermästa rens boställen i grannsocknen Heda och 3:e korpralens Tegneby som närmaste granne. Men Krigsarkivets syneprotokoll visar att den nuvarande byggna den inte härrör från den gamla ryttmästaretiden. Det sista syne protokollet är från 1819. I detta står att den gamla “caractärsbygg ningen" utdömdes 1797 och att en ny uppförts år 1800 av arrenda torn. Byggnaden godkändes 1801. Den var 28 alnar lång, 12 bred och 5 hög. Den nuvarande mangårdsbyggnadens mått överens stämmer tämligen väl med denna. Byggnaderna är därför troligen identiska. Trumslagarbostället Fifflefall, överstelöjtnantens kompani. Ett typiskt underofficersbo ställe av äldre modell, numera hemb ygdsgårdi Trehörna 52 För underofficerare finns inga boställsritningar. Karl XI hänvisade till 1681 års husesynsförordning och faställde endast att "underof ficerarna måtte låta sig åtnöja med en lagom byggd gård' '. Det blev i praktiken den vanliga s k parstugan som underofficeraren fick nöja sig med. Byggnaden var något mindre än officersbostaden och innehöll en "stuga" på vardera gaveln samt kök och förstuga i mitten. En god representant för denna kategori karaktärshus är trumslagarbostållet Fifflefall i Trehörna (numera Trehörna hem bygdsgård). För soldaternas torp gav Karl XI inga anvisningar om utseende och storlek. De byggdes som sedvanliga torp på orten. Det gamla soldattorpet var mycket lågt och innehöll ett tämligen stort rum, "stugan", förstuga och ett kallrum som senare blev kök. Denna stugtyp stod sig till 1830talet då en förordning utfärdades som i detalj bestämde mått och utseende. "Det låga ryttartorpet" ersattes med ett gansska fult hus. Den tidigare föreskrivna själv ständiga visthusboden fick nämligen inrymmas i boningshusets volym genom att detta höjdes några timmervarv. Ritning till 1830talets soldat torp Den gamla torptypen. Ödetor pet nr 118 Bäck, Norra Vedbo kompani, Trehörna. Observera boden till höger, vars volym en ligt 1830talets stadga fick räknas in i boningshusets v0 lym (Foto: STEN EDSTRÖM omkr 1937/ L; , HW.) , ...w :V ,W \ M w .x . Naim') l) <5' fri/'1; /q §04/ x'iäMøø/g ,rv 'nysmsä »Prat / 1 , g ”4 g/ rf ' t :r ,4 . . Af .>N.:'osjw ,grjraxzuzmá .vxv' *m ”avfetnnzv nu; ;etwa9 *3 ;§2 J' , ,/ t/ ' ' i* / ,M N kr \,i» 4 :in J 5 . ' v4 \, g Z M M. V. i M .m “720 'MI . ;z 4 i» .. z V .Hymy ,åt;W " f x 4 áiyw , ,V \ { »man .' ,› l i § I I 1 1)? 1;" l) en es: l « *t "E , i › i www, gg?) / , /3 km, , ,X 3. Å : ) i se! g 4.? W5 WE (JJ/ågwnl å n »Nmráw 3;, i? mfwøze nerna.. Den gamla soldattorpstypen levde emellertid kvar här och där, så länge den indelta tiden varade. Ett utmärkt exempel på "det låga ryttartorpet" är Livgrenadjârernas museitorp. Ödetorpet nr 118 Bäck, Norra Vedbo kompani i Trehörna, är också ett bra exempel. 53 Torpsky/t til/ grenadjärtorpet för rusthå//et nr 707, Vadstena kompani, Råby, Odeshög. Siste innehavare Johan Fritiof Hultgren, antagen 7899, av sked 1938 Mangårdsbyggnaden till 3:e korpra/bostä/let, Vadstena kompani, Tegneby, V Tollstad. Bostä//et gränsar till Stora Lund. Foto 7905 54 Livgrenadjärtorpet för rusthål let nr 68 Mi//ingstorp, Vad stena kompani. En god repre sentant för 7830talets på byggda torptyp. Furiren Gustaf Modig står på trappan till sitt barndomshem När indelningsverket infördes var Andra livgrenadjärregementet kavalleriregemente (Östgöta kavalleriregemente) men fick sitta av 1791 och bytte namn efter ett antal år. För Vadstena kompani har alltså indelningsverket kavallerititlar. “Ombergs kompani” hade tidigare namnet "Överstelöjtnantens kompani". När Överstelöjtnantens Chefskap upphörde 1833 måste ett namnbyte göras. Kompanichefen kapten] Beurling förslog namnet "Ombergs kompani" bl a med motiveringen att “befälet med boställen och mer än två tredjedelar av kompaniets manskap knappast kunna träda utom tröskeln utan att den första syn, som möter dem, är Omberg' '. BOSTÄLLEN vid Vadstena kompani, K Andra Livgrenadjärregementet Karaktär Namn Socken Karaktär enl efter indelnings 1833 verket Ryttmästa ren Stora Lund V Tollstad Utarrenderat Löjtnants Norrö Heda Kompanichefs Kornetts Tjugby Heda Fanjunkares Kvarter mästares Häggesta Heda Utarrenderat Predikants Iasberga Heda Utarrenderat 1:e korpral Asby* Rogslösa Utarrenderat 2:e korpral Färjestad St Aby Sergeants 3:e korpral Tegneby V Tollstad Utarrenderat Trumpetares Kråketorp Odeshög Utarrenderat Mönster skrivares Jussberg Ijleda Utarrenderat Hovsmeds Kråketorp Odçshög Utarrenderat Profoss Munketorp St Aby Furirs * Dals härad BOSTÅLLEN vid överstelöjtnantens ( efter 1833 Ombergs) kompani, K Första Livgrenadjärregementet Karaktär Namn Socken Karaktär enl efter 1833 indelnings verket Kaptens skapet Uckleby V Tollstad Utarrenderat Löjtnants Tomta Svanshals Kompanichefs Fänriks Sjögård St Aby Sergeants Fältväbels Mörby Högstad* Fanjunkares Mönster __ skrivares Maltmossen Odçshög Utarrenderat Sergeants Torsabol St Aby Utarrenderat Förares Vammelby V Skrukeby* F urirs eller sergeants Furirs Olstorp Trehörna Utarrenderat Rustmästa rens Ullekalv Högby* Utarrenderat 1:e trum slagares Fifflefall Trehörna Utarrenderat 2:e trum ° slagares Jonstorp St êby Utarrenderat Pipares Nisshult St Aby Utarrenderat * Göstrings härad 55 WW v 1 . v X1' 7 r › u Vadstena kompani på Malmen 7903. Officerare och underoffi cerare, främre ledet fr v: musiksergeanterna Sven P Elmér och Nils B Ti/ander; två trumslagare, namn okända; sergeant Theo dor Werner, f 7860, i tjänst 7887, avsked 797 7, d 7929; fanjunkare Carl Emil Kraft, f 7856, d 7928; underlöjtnant Erik Folke Sjögren, f 7876, d 794 7; kapten Carl Erik Ehrenkrona, f 7860, d 7944; kapten Henrik Falkenberg, f 7855, chef för Vadstena kompani 7895 7905, d 7934; löjtnant Gustaf Mauritz Törngren, f 7879, chef för Gotlands infanterirege mente, militärbefälhavare på Gotland 793 7, generalmajor, d 7958; underlöjtnant Achates Ernst Wilhelm av Klercker, f 7887, chef 7:a arméfördelningen, generallöjtnant, d 7955; fanjunkare Axel Hjalmar Rudolf Blomberg, f 7854; sergeant Karl August Axén, f 7870, d 7972. Ligrenatüärer, översta le det t v: Knut Fredrik Svahn, rusthál/et nr 77 Haddetorp, Heda; Car/August Rosén, rusthál/et nr 78, Heda. (Känner någon igen andra personer är författaren tacksam för upplysning per tele fon eller brev) 56 57 58 De sista indelta livgrenadjärerna i Lysing När alla rust och rotehåll var besatta under Ombergs och Vadste nas kompanier, fanns det 164 livgrenadj ärer i Lysing. Så här förde lades de på de olika socknarna: RUSTHÅLL OCH ROTEHÄLL I LYSINGS HÄRAD SOCRen Vadstena Nummer Ombergs Nummer Summa kompani kompani Y Tollst 3 8587 7 28 10 Odeshög 19 107125 25 1, 931, 44 44 St Åby 17 8898 16 32, 34, 33 101 106 3751 Trehörna 2, 15 99100 2 3536 4 Heda Rök 10, 9 7084 7 5258 22 Svanshals 6069 7 49, 5964 17 1, 5 5159 10 6272, 19 Kumla 7475 Harstad 50 4 7679 5 4549 5 8084 10 Summa 81 83 164 Framställningen följer här, liksom när det gäller boställredogörelsen, den ovärderliga källan till kunskap om indelningsverket: "Statistiskt Sammandrag af Svenska indelningsverket" av C Grill, tryckt 1855. (Fram till 1890talet ingick Harstads socken i Lysings härad. Ungefär 60 proc låg i Lysing, resten i Göstrings härad. Den 13 mars 1891 bestämde regeringen att "med uteslutande ur jordeböckerna för Göstrings och Lysings härader af Harstads socken”. 1952, när Alvastra och Odeshögs kommuner bildades av de gamla socknarna, räknades den gamla Ly singssocknen Kumla till storkommunen Folkunga i Göstrings härad.) Av tabellen framgår att Ödeshög har 44 soldater en anmärknings värt hög siffra sedan kommer St Aby med 33 och Heda med 22. Dessa tre socknar är ju också ledande när det gäller befälsbostäl lena. "Anställningsstoppet" Fram till 1901 skedde knappast någon större förändring av Karl XI:s indelningsverk för manskapets del. Den viktigaste var kanske den förändring som inträffade 1892, nämligen att soldaten i stället för torpet kunde få kontantlön av roten. Men torpet måste stå till soldatens förfogande under hela hans tjänstetid, ifall han skulle vilja byta kontantlönen mot “torplön' '. Kontantlönen rörde sig om 150 kr om året. Soldaten hade också med den införda uppluck ringen av indelningsverkets principer fritt val av bosättningsort. Av Oförklarlig anledning brukar det heta att “indelningsverket av skaffades 1901". Så var ju inte fallet. Då infördes en härordning, enligt vilken ingen nyrekrytering skulle äga rum. Det heter på modernt språk att "anställningsstopp" infördes. * Fur/'ren Gustaf Modig, ständigt tjänstgörande vid Smålands ar tilleriregemente, dekoreras 7944 med Vasameda/jen av re gementschefen Raoul Ärmann Men 1901 inskrevs som framgår av en senare tabell en del av dem som tjänade längst av Lysings livgrenadjärer. Man räknade med att den indelta armén skulle ingå i linjearmén till 1915. Då skulle, med naturlig avgång, de indeltas antal ha gått ner till hälf ten (åldern på de kvarvarande var väl också, mätt med värnplikt smått, lite hög). Emellertid verkade “anställningsstoppet” mycket deprimerande. Det blev massavskedstagande de första åren. På Vadstena kom pani var manskapsstyrkan 1910 endast 33 man! Men sedan gick det långsammare. De som tjänade kvar efter det första decenniets krisår tog i regel avsked i sextioårsåldern. Detta torde bero på rådande pensionbe stämmelser. Den ordinarie pensionsåldern var 50 år. Från 50 till 60 år uppgick "gratialet" (pensionen) till 61 kr om året. Från 6067 år blev det 250 kr per år och efter 67 år 475 kr (däri inräknat 30 kr för svärdsmedalj och 15 kr för underbefälsgrad). En annan omständighet kan förklara varför så många stannade kvar så länge: 1928 kom bestämmelse om s k frivillig tjänstgöring för indelta. Det vill säga: indelta soldater kunde få anmäla sig att utöver den ordinarie mötestjänsten göra tjänst vid vilket rege mente som helst, mot särskild ersättning. Den siste Lysingsgrenadjären Gustaf Modig kontantavlönad men med faderns grenadj ärtorp bakom sig hade sedan 1928 ständig tjänst på Smålands artilleriregemente. Han tog avsked 1958, 77 år gammal. Han hade sitt hem i Hästholmen. Gustaf Modig avled 1962 och har sin grav på Heda kyrkogård. 59 Livgrenadjär Johan Fritiof Hult gren, rusthå//et nr 707, "Vad stena kompani, Råby, Odes hög. F 1878, antagen 7899, avsked 7938, d 7950 Livgrenad/'är Knut Fredrik Svan, rusthâllet 77, Hadde torp, Vadstena kompani, Heda. Antagen 7899, avsked 7940 De indelta soldaterna hade många goda soldatdygder. Mest fram trädande var måhända deras trohet och pålitlighet. De sista rönte stor uppskattning på sina regementen, och vi som fick tjäna Kungl Maj :t och Kronan samtidigt som de sista indelta soldaterna, minns dem med vördnad och tillgivenhet. Indelningsverkets män intar en bemärkt plats i bygdens historia. Det är väl motiverat att namnen på de sista representanterna över lämnas till eftervärlden. STEN EDSTRÖM LYSINGS INDELTA LIVGRENADJÃRER tjänstgörande efter regementssammanslagningen i jan 1928 Socken Rusthåll, Nr Född Ant rote Ödeshög Gumby 22 Fritz 1867 88 Johan Albin Heda Egbola 70 Edgar 1868 91 Anders Fredrik Harstad Skeby 83 Jarl 1863 84 Karl August Rök Valla 60 Hallberg 92 Axel Sigfrid Harstad V Torpa 81 Jern 1858 80 Karl Vilhelm Harstad Strömstad 49 Fält 1864 86 a ° Karl Gustaf St Aby Aby Vg 94 Ekström 1866 86 Karl Gottfrid Svanshals Solberga 59 Solid 1875 97 " o Axel Ferdinand Odeshög Aby Sg 110 Kron 1872 92 Johan Albert Harstad Haddesta 80 Yngve 1867 90 Frans Oskar Svanshals Glänås 56 Strid 1875 97 Karl Albert Rök Hejla 59 Allden 1874 92 a Axel Vilhelm St Aby St Aleryd 134 Kardell 1883 00 Karl Vilhelm Rök Runnesta 60 Runell 1877 97 Karl Johan Rök Runnesta 61 Ek 1874 94 " Karl Oskar Odeshög Råby 107 Hultgren 1878 99 a Johan Fritiof St Aby Kälkebo 37 Lundin 1879 " Karl Vilhelm Odeshög Svemb 15 Ekberg 1882 01 Karl Arvid Heda Haddetorp 77 Svan 1879 99 Knut Fredrik Svanshals Särtzhöga 72 Sköld 1881 01 Ernst Hjalmar Svanshals Glänås 71 Linden 1881 99 Hjalmar Adr Heda Tuna 82 Thun 1881 99 Oskar Sigfrid Heda Tuna 84 Thunell 187 9 99 Oskar Rök Millings 68 Modig 1881 01 torp Gustaf Sigfrid Avsk 28 28 29 29 31 31 30 35 33 35 35 37 37 38 38 38 39 39 40 41 41 41 41 58 Död 48 50 29 56 35 44 56 55 42 55 55 60 55 55 50 54 63 45 65 65 52 62 Kompani Ombergs Vadstena Ombergs Ombergs Ombergs Vadstena Vadstena Vadstena Vadstena Ombergs Vadstena Ombergs Vadstena Vadstena Vadstena Vadstena Ombergs Ombergs Vadstena Ombergs Ombergs Vadstena Vadstena Vadstena 61 T v värden för ryttartorpet på Livgrenadjärregementet furiren Oskar Edvard Thune/l, rusthál let St Tuna, Heda, Vadstena kompani. F 7878, antagen 7899, avsked 1.938, di tjänst 1952. Därefter Sand, Levin, Fredén, , Friberg, Ståhl (som tog avsked efter 50 års tjänst år 7939, när bilden togs), , Strand, Ossman, Fritz RYTTMÄSTARN A PÅ STORA LUND När Östgöta Kavalleriregemente år 1791 fick sitta av och samman slogs med Östgöta Infanteriregemente, utarrenderades ryttmästa rebostället Stora Lund, Vadstena kompani. Vid den genomgri pande boställsreformen 1833 fastslogs utarrenderingen. Ryttmäs tartiden omfattar drygt 100 år och 13 boställsinnehavare har suttit på Stora Lund. Jakob Burenskä/d, innehavare av ryttmästarebostä//et St Lund 768496. Chef för öst göta kava//eriregernente 1 704. Landshövding i Ostergät/and och generalmajor 7706, gene rallöjtnant och guvernör över Skåne 77 70 RAPPE LENNART (1687) till Sålla, Sjögestad sn. Död före 1699. Son av generaldirektören Henric Rapp, adlad Rappe. BURENSKÖLD JACOB (168796) f 1655 i Stockholm. D 1738 på F yllingarum, Ringarum. Son av stadspresidenten Nils Bureus, ad lad Burensköld, och Eva Ulvenklou. Gift med Elsa Appelgren, f 1665, dotter av direktören Nils Appelgren och Chatarina Gyldenc lou. VON SIEGROTH HANS FREDRIK (16961702) född på 1670talet. Stupade 1702 i Polen. Son av överstelöjtnanten Hans Henrik von Siegroth och Anna Barbara v Siegroth. Gift på Olstorp i Askeryd sn med Eva Mörner av Morlanda, f 1677, d 1743, dotter av guvernö ren Hans Georg Mörner och Beata Schulman. LAGERFELT CARL GUSTAF (170305) till Lagerlunda, f 1667. Stupade 1705 i Polen. Son av presidenten Israel Lagerfelt och Ma ria Hård av Torestorp. Gift med Maria Elisabet von der Osten genant Sacken, f 1669 på Fullerstad, Skönberga sn, d 1732. BEHM CARL (170507, 170914) f 1645, d 1729 på Eldslösa, Mjölby. Gift med Margareta Beckerfelt, f 1646, d 1726. SCHULTZENDORFF BARTHOLD (171422) f 1681 i Stockholm, d 1759 på Tuna, Heda. Son av borgmästaren i Åbo, Barthold Schultz, och Elisabet Möller. Gift med Anna Christina Franc, f 1699 i Stade, d 1776. VON NIEROTH ANDERS BLECKERT (172331) f 1675 i Östergöt land, d 1761 i Stockholm. Son av ryttmästaren Bengt von Nieroth och Elisabet Rosenstråle. Gift med Anna Ida Christina Unverzagin i Tobolsk, f 1697, d 1751 på Ekö. Anders v Nieroth deltog i slaget vid Poltava, fången vid Perevolotjna och förd till Sibirien. Hem kom 1722. PALMSTIERNA NILS (173146) till Sonstorp, Hällestad. F i Stock holm 1696, d 1766. Son av lagmannen Magnus Schiller adlad Palm stierna, och Brita Margareta von Preutz. Gift med grevinnan Anna Christina Lagerberg, f 1728, d 1803. Deltog i norska fälttåget 1718. REUTERSVÄRD LOREN S PETER (174861) till Harvestad och Sätra. F 1708 på Distorp, Rystad sn, d 1768 på Sätra, Rök sn. Son av majoren Anders Hof, adlad Reutersvärd, och Margareta Sofia Prytz. Gift med Chatarina Beata Bagge, f 171 1, d 1757 på Stora Lund. Dotter av kyrkoherden i St Åby, kontraktsprosten Fredric Bagge, och Sophia Elisabet Brun. 63 LEIJONHIELM DAVID HENRIC (176 171) f 1724 på Dala, Grebo sn, d 1775 på Alviken, N ykil, ryttmästarboställe, Vifolka kompani. Son av ryttmästaren Gerhard Leijonhielm och friherrinnan Anna Maria Sinclair. Gift med Margareta Rosenstierna, f 1733, d 1775. STRÅLENHIELM MATHIAS (1771 1775) till Smedstad, S:t Lars. F 1728 i Vadstena, d 1800 i Linköping. Son av överkrigskommissa rien Magnus Strålenhielm och Anna Margareta Österberg. Gift med Fredrika Dorotea von Wakenitz, f 1730 i Tyskland, d 1768. WOLFFELT MAGNUS ALBRECHT (177585) f 1737 på Valstad, Klockrike, d 1800 i Skenninge. Son av regementskvartermästaren Otto Johan Wolffelt och Chatarina Boij. Gift på Renstad, Svans hals, med Maria von Kothen, f därstädes, dotter av överstelöjtnan ten Fredric von Kothen och Ulrica Eleonora Rehnberg, d 1848 i Linköping. DE BESCHE JOHAN GEORG (17851791) f 1754, d 1814 i Väs terås. Son av bankokommissarien Johan Jakob de Besche och Anna Chatarina Hilchen. Ogift. Källor: Valdemar Stenhammar och Reinhold Stenbock: Andra liv grenadjärregementet. Biografiska anteckningar om officerare med vederlikar (Linköping 1941). Generalmönsterrullor.