2008:38

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

en 05 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV ÖST RAPPORT 2008:38 ARKEOLOGISK FORSKNlNGSUNDERSÖKNlNG U rbj ö rn Fosfatkartering och provundersökning inom område med fossil åkermark och boplatslägen Forskningsundersökning inom RAÄ 188 Västra Tollstad socken Ödeshögs kommun Östergötland Lst dnr 4311059707, jfr 435501804 RAÄ UV Öst dnr 42428662004 Clas Ternström, Pia Nilsson och Jens Heimdahl UV ÖST RAPPORT 2008:38 ARKEOLOGlSK FORSKNlNGSUNDERSÖKNlNG 5 9 U rbjorn Fosfatkartering och provundersökning inom område med fossil åkermark och boplatslägen Forskningsundersökning inom RAÄ 188 Västra Tollstad socken Ödeshögs kommun Östergötland Lst dnr 4311059707, jfr 435501804 RAÄ UV Öst dnr 42428662004 Clas Ternström, Pia Nilsson och Jens Heimdahl Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, 582 73 Linköping Tel. 010480 8] 40 Fax 010480 8] 73 uvost@ raa.se www. arkeologiuv.se Omslagsbild Utsikt mot sydväst från fornborgen Hjässan. Foto Clas Ternström. Produktion/grafisk form Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Foto Clas Ternström Utskrift UV Öst, Linköping 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, ©Lantmäteriverket, 80] 82 Gävle. Dnr L 1999/3. ©2008 Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2008:38 ISSN 14040875 Innehå" Inledning 5 Kulturmiljö 6 RAÄ 188, Urbjörnsområdet 6 Frågeställningar 6 Metod 1 Fosfatkartering 1 Provundersökning 10 Provtagning 10 Resultat 12 Fosfatkarteringen 12 Provundersökningen 12 Geologisk och makroskopisk analys 19 Slutsats 21 Referenser 22 Administrativa uppgifter 22 Linköpi Uê/a :0% A 'W 516% DN 0 Vadstena WN Söderköping 0 W Skänninge3 0 Norrköping \ n .5% °'o Fig 1. Karta över Östergötland med undersökningsområdet markerat. .i _ _EJ_ I I ' 'Sfurrappebefgen" ' ' .PE N' 3th _ . . 4 .Nwquf'åu \ \ . I 'i' i' af! . " n i i 2;,__ Löwiken. ' _'T Pikatorp . tik_ I ' ;min . "H. 1.. Fig 2. Utdrag ur Topografiska kartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:25 000. 5.3_ 1._ . Arkeologisk forskningsundersökning Urbjörn fosfatkartering och provundersökning inom område med fossil åkermark och boplatslägen INLEDNING Under vintern r 20012002 sammanst lldes k nd kunskap om Ombergs natur och kultur v rden (L nsstyrelsen sterg tland 2002). N sta led i arbetet med att kartl gga Ombergs forn och kulturl mningar skedde under april, maj och oktober r 2002 och bestod av en versiktlig inventering av st rre delen av berget. Inventeringen genomf rdes av Pia Nilsson, arkeolog vid Riksantikvarie mbetet UV st, och Clas Ternstr m, d antikvarie vid sterg t landsl nsmuseum. En delrapport verv rens resultatl mnades tillL nsstyrelseniaugusti r 2002, och i december r 2002 1 mnades en prelimin r rapport. Resultatet fr n inventeringarna ing r i en st rre rapport ver Ombergs natur och kulturv rden (L nsstyrelsen sterg tland 2002 och 2005, ven Nilsson 85 Ternstr m 2004). Under r 2005 genomf rde ven Pia Nilsson och Clas Ternstr m ett forskningsprojekt kring Ombergs tre fornborgar (Nilsson 85 Ternstr m 2005). F r en utf rligare bakgrund h nvisas till ovan angivna k llor. Inventeringarna resulterade i att en stor m ngd odlingsl mningar av varierande lder anteck nades, liksom flera j rn ldersgravar, h lv gar och v gbankar. Sammanlagt noterades cirka 130 nya platser med forn och kulturl mningar. Under h sten r 2004 och v ren r 2005 utf rdes en forskningsunders kning p Omberg i v stra sterg tland. Objektet f r unders kningen var RA 188, V stra Tollstads socken, desh gs kommun, sterg tland. Omr det rett stort, sammanh ngande fossilt keromr de med inslag av r jda ytor, r jningsr sen, flera h lv gar och en registrerad grav. Den 13:e och 14:e oktober r 2004 fosfatkarterades en del av det fossila keromr det. Den 1316 juni r 2005 gr vdes fyra provrutor p fyra skilda platser inom omr det. Tv platser, A och B, utgjor des av m jliga boplatsterrasser, medan C och D utgjordes av tv respektive ett r jningsr se. Ansvariga f r fosfatkarteringen och provunders kningen r Pia Nilsson, arkeolog vid Riksantikvarie mbetetUV st, och Clas Ternstr m, d antikvarie vid sterg tlandsl nsmu seum, nu arkeolog vid Riksantikvarie mbetet UV st. I f ltarbetet vid provunders kningen deltog ven Rickard Lindberg, antikvarie vid sterg tlands l nsmuseum, och Annelie Cla s son, arkeolog vid L nsstyrelsen i sterg tlands l n. Under en dag deltog ven Fil dr i kvart r geologi Jens Heimdahl fr n Institutionen f r Naturgeograñ och Kvart rgeologi vid Stockholms universitet f r att ta makroprover. Han har ven analyserat och skrivit om materialet. Unders kningen genomf rdes med medel fr nL nsstyrelseni sterg tlandsl n. Rapporten har sammanst llts av Pia Nilsson, Clas Ternstr m och Jens Heimdahl. KULTURMIUÖ RAÄ 188, Urbjörnsområdet Under knappt tv veckor i november r 2003 karterades fossila odlingssp r inom RA 188, tidigare UV 68, iV stra Tollstads sn. Omr det ben mns Urbj rn, efter den sentida g rd som ligger i n rheten, och r bel get p Ombergs syd stra del, p Makersbergen. Karteringen genomf rdes av Pia Nilsson, UV st, och Clas Ternstr m, LM. Vid analys och diskussion medverkade fil dr Clas Tollin fr n Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Resultatet finns sammanst llt i rapporten Nilsson 85 Ternstr m 2004. En stens ttning som grovt daterats till j rn ldern registrerades, tillsammans med ett stort antal r jningsr sen av mycket lderdomlig typ. Vidare karterades iakttagbara kerformer s som hak, terrasskanter och r jda ytor. H lv gar markerades ocks , liksom tv kolbottnar. Unders kningsomr det begr nsas naturligt av branter p ett par sidor, men r nnu oavgr nsat som helhet. Omr dets karakt r tyder p ett extensivt jordbruk, sannolikt med 1 nga tr desperioder. Vi ser inga sp r av h gnader som skulle kunna ha skyddat en permanent odlad mark fr n betande kreatur. Dessutom r omr det mycket vidstr ckt, detta talar ocks f r ett kerbruk med terkommande brukningsperioder avbrutna avl nga tr desperioder. De t ta r sena talar f r hackbruk. En del omr den uppvisar terrasskanter och kerhak, vilket kan tala f r rder bruk. Det finns ven inslag av st rre, mer v 1 stenr jda omr den. H r kan helt enkelt ha funnits mindre sten att r ja, eller s har ett kat rderanv ndande gjort det v rt m dan att plocka undan stenen fr n kerytan. Husgrunder har inte konstaterats, men v 1 ett par platser som utifr n topograñ med flack, v lavgr nsad ochv lr jd mark ochn rhet tillh lv g rt nkbarag rdsplatser. Vi utg rifr n en g rd med mycket mark som brukats endast till mindre del varje r, det vill s ga ett rote rande kerbruk med 1 nga tr desperioder. Det inneb r att g rden borde vara placerad p ett s tt som g r att omr det som helhet r m jligt att n utan alltf r 1 nga transporter. Clas Tollin f resl r ett 1 ngsta avst nd p cirka en halv kilometer (Tollin 2003). FRÄGESTÄLLNINGAR M let med den aktuella unders kningen r att f rst den f rhistoriska bebyggelsen och ker bruket. Var ligger bebyggelsen inom den karterade fossila odlingsmarken? Kan l mningarna i form av r jningsr sen och boplatser dateras? Sammanhanget talar f r j rn lder. Den regist rerade stens ttningen ligger p ett s dant s tt i f rh llande till odlingsmarken att man ser ett samband. De kan allts vara samtida. R senas typ, storlek och t thet samt avsaknaden av h gnadssp r kring odlingsytorna talar f r ett extensivt utnyttjat odlingslandskap, utan g ds ling. Detta kerbruk f ruts tter l nga perioder av tr da, vilket f rklarar det stora omr det. I sterg tland finns flera exempel p st rre r jningsr seom den i utmarken. D r de date rats, till exempel vid V derstad, visar det sig att odlingen huvudsakligen kan dateras till 1300 och 1400talen med en topp under 1500talet innan anv ndningen sedan avtar (j mf r Ericsson 1999). Alf Ericsson skiljer h r p svedjeodling och lyckodling ( terkommande uppodlingar i halv ppen betesmark). R jning skall endast ha skett vid lyckodling. Ericssons konstaterar i sin analys bland annat att utmarksodlingen kar i intensitet under den senmedeltida agrar krisen. Kan samma m nster sp ras p Omberg? Janken Myrdal visar att v stra sterg tlands sl ttbygd under 1500talet hade bland de h gsta sk rdarna per tiondegivare i landet, med en extremt h g uppodlingsgrad f r sin tid, s rskilt runt T kern. Det verkar sedan som om den rika v stra sl ttbygden stagnerar ganska tidigt och successivt f rlorar i betydelse if rh llande till den stra sl ttbygden runt Link ping och Norrk ping. Detta verkar bero p att nyodlingen var svagast i de redan h gst uppodlade omr dena, h r n ddes odlingens gr ns. En alltf r ensidig och 1 ngt g ngen odling rubbade balansen mellan ker, ng och betesmark (Myrdal 85 S derberg 1991:137,139). r det denna stagnation som lett till det intensiva arbetet med att r ja f r odling i utmarken? Skulle Ombergs r seomr den kunna ha uppkommit i samband med svedjebruket som uppmuntrades av staten p 1500talet. Traditionellt brukas man anse att svedjebruk inte inklu derar stenr jning. Dals h rad saknar n rmast utmark p 1600talet, f rutom p Omberg. Om tillg ngen p utmark r begr nsad och man vet att man kommer att terv nda till samma omr de s b r ju den extra arbetsinsatsen vara t nkbar. P Omberg ñnns namnen Marsaf llan, Renstadf [lan och Bondaf llan. syftas svedjefall med dessa namn? R jningsr sen har generellt sett visat sig vara mycket sv ra att datera, inte minst sedan det visat sig vanligt att r sen byggts p successivt under olika perioder. Eventuellt kan f rkolnat material som hittas i jorden mellan stenarna dateras men det r sv rt att hitta s dant material som r 1 mpligt f r datering. Dessutom f religger en os kert vad det r man egentligen daterar. Syftet med den geologiska delen av f ltunders kning som utf rdes av Fil dr Jens Heimdahl, var att unders ka odlingsr senas stratigrañ och pedologi, det vill s ga hur jordm nsbild ningen s g ut mellan stenarna. Syftet med den makroskopiska analysen var att unders ka hur fr banken i odlingsr sena skiljde sig fr n den nuvarande floran. Detta skulle sedan ligga till grund f r en milj historisk rekonstruktion genom att s ka efter f rkolnat material som var 1 mpligt att datera, samt att unders ka huruvida det kanske fanns fr banksmaterial som skulle vara 1 mpligt f r “Cdatering. Eftersom jordproven togs i aktiva biologiska horisonter i odlingsr sena g r det inte att s ga n got om dess lder utifr n dess stratigrañska positioner. Provtagningen och analyserna b r ses som en pilotstudie i syfte att unders ka potentialen i att sp ra ldre vegetation och milj via j mf rande studier av fr banksmaterial i arkeologiska l mningar och den nutida floran. En del av fr banksmaterialet kom att anv ndas f r f rs k med “Cdateringar. METOD Fosfatkartering Inf r fosfatkarteringen lades sex linjer ut inom utredningsomr det och 127 provtagningspunkter markerades med 20 meters intervall utefter dessa linjer. Detta gjordes i syfte att t cka s v 1 de platser som vi lokaliserat i f lt som referensytor d remellan. De intressanta platserna valdes p grund av topograñska f rh llanden och 1 gen i f rh llande till de synliga l mningarna. Vidare togs tre referensprover vid nuvarande g rden Urbj rn. Fig 3. Fosfatkarteringen genomfördes med spade. Proverna mättes in med DGPS. Foto Clas Ternström. ;'E' .Qi.3 0 0 'in '+ ' ._ ._. o o._0 o o I 4 Fig 4. Karta med de inmätta proverna markerade. Kartan visar inte skillnader i fosfatgrader då dessa var försumbara. Skala 1:4000. »ak J ! .1' 1 1 ,f / .. ' _ f / f 1.: 4:1/ V 1238:1' i. ,_ xx En stra Tölls 'Tåg52' 466800 . /) 'xx 1* < I i II . . VästraToIIsta191:2 X råde B ästra jáÅQ Område D I "L / ake rgen Område , f. Va ras'lålllstad ollstad 196: ' ' .r' .P' 'i g | Västra ToIIs d 191:1\ ,H 45 I) i rf? ' _ 8 f/ *LMM _ / Fig 5. Karta med de fyra undersökningslokalerna markerade. Skala 1:4000. Fig 6. Pia Nilsson mäter in sektionen till röse 2, område C. Foto Clas Ternström. Under de tv dagar fosfatkarteringen p gick m ttes provtagningspunkterna in med DGPS. En viss terr ngp verkad anpassning till de ursprungligen t nkta provplatserna skedde. Prov tagningen skedde med spadgr vning. Jordproverna togs p cirka 20 cm djup. Jordproverna skickades till Fosfatlaboratoriet, L nsmus et p Gotland, f r analys med b de citronsyra och spottestanalys. Analys och tolkning utf rdes av Ove Cederlund och Gunilla Nydolf. Provundersökning De fyra provytorna togs upp med spade och hacka och rensades med handredskap (figur 3 och 6). Schakten i g rdsl gen lade p s s tt att de mest intressanta platserna inom aktuellt omr de ber rdes. Av r jningsr sena gr vdes halva r sena i syfte att ta jordproverf r datering och makrofossilanalys, samt att dokumentera sektionen. Schakten m ttes in. R jningsr senas sektioner dokumenterades genom handritning och inm tning. Den avtorvade delen av r sena dokumenterades genom lodfoto f r digitalisering. Den digitala inm tningen gjordes med DGPS. Hela arbetet dokumenterades genom foto, uppr ttande av beskrivningar och dagbok. Jordprov f r makroanalyser samlades fr 11 de tre r sena, cirka fem liter jord per r se. Proverna insamlades tillsammans med kvart rgeolog Jens Heimdahl. Syftet med proverna r i f rsta hand att hitta anv ndbart material f r “Canalyser. Med tanke p att Ombergs his toria nu r t mligen v 1 k nd kan dock ven material som indikerar betesmark eller ng vara intressant. Tyv rr r m jligheten att hitta bevarade s deskorn n rmast obefintlig. Den tillvara tagna jorden flotterades sedan i f lt vid Stocklycke Naturum p Omberg. Provtagning Provtagningen gde rum i samband med att den arkeologiska unders kningen slutf rts, men medan r sena fortfarande stod ppnade och snittade i sektion. P detta s tt underl ttades stratigrafiska observationer och provtagningen kunde genomf ras i den ppna sektionen utan risk f r kontamination fr n andra stratigrafiska enheter. Provtagningen skedde i den djupaste delen av r set, i den jord soml g mellan stenarna i det djupast liggande stenlagret. Materialet skrapades ut med sk rslev mellan stenarna och samlades i plastp sar till dess att en torrvolym om 45 dm3 jord erh llits varvid plastp sarna tillsl ts och m rktes upp. 00 .ml nh da bd mm e .mH s U.n 7e J .Wov Fa _ .0 r 0 .I. 5 e .0 a r 6 H.. 0 .H ..|.. mm... imm t am .na dm a mm mm mm P0 r.. kram u.m bd.. t sn ar le D._I .IS sh e arm mt aO VF H En f rsta gr vre anrikning av proverna genom flotation gde rumi f llt. Delar av jordproven preparerades genom flotation i en plasthink. Det finare minerogena materialet samt f rkolnade och f rska v Xtrester dekanterades under kontinuerlig vattentillf rsel och samlades upp i en sikt med 0,25 millimeters maskvidd, d r det v tsiktades s att det finare minerogena materialet avskiljdes och bara det makroskopiska organiska kvarstod. Proven f rvarades d refter i vatten fyllda tillslutna plastburkar tills dess att en ny v tsiktning genomf rdes i laboratoriet. Identi ñeringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7100 g ngers f rstoring. I samband med best mningarna utnyttjades litteratur (se referenslista) samt referenssamlingar av recenta fr er. Den makroskopiska analysen har fr mst behandlat v Xtmakrofossil, som inte r ved eller tr kol, men ven puppor, fekalier, sm ltor och smidesloppor har efters kts och materialets huvudsakliga komponenter har beskrivits. RESULTAT Fosfatkarteringen De tre referensprover som togs vid Urbj rns g rd visade h ga v rden. vriga prover visade samtliga s 1 ga v rden att en trov rdig analys av resultatet inte r m jlig. V gar man sig nd p en gradering r det ett par omr den som skiljen ut sig. H r sammanfaller mycket goda topo grafiska l gen med relativt h ga fosfatv rden. H ga fosfatv rden r visserligen en indikator p m nskliga aktiviteter, men avsaknaden av h ga v rden betyder inte att man skall avst fr n fortsatt unders kning. Flera aktiviteter och verksamheter ger inte n gra f rh jda fosfatv rden. Provundersökningen Efter sammanv gning av terr ngl gen, fosfatresultat och fornl mningsmilj valdes fyra lokaler ut, A, B, C och D, f r fortsatt unders kning med provrutor. Dessa markerades i f lt den 20 maj r 2005. Provområde A Tv terrasser nord st om en b ck i stsluttande mor nmark ned mot sankmark. Terrasserna saknar odlingsr sen. Den vre terrassen r cirka 12x25 (N SV) m stor. Den nord stra h lften av terrassen ligger n got l gre n den sydv stra. Den vre terrassen avgr nsas mot den nedre genom en cirka 0,50 m h g och intill 2 m bred terrasskant med inslag av stenar, varav de synliga r 0,300,60 m stora. Den nedre terrassen r cirka 12x30 m stor (N SV) och sv r avgr nsad tnord st. Strax norr om terrasserna p tr ffades en rest (P) sten, 0,40 m h g med n rmast fyrsidigt tv rsnitt, 0,300,40 m i sida (fig 8). Lutar n got, st r i sydsluttning. 5 m s der d rom var en rest stenflisa, 0,20 m h g, 0,100,15 m bred och 0,50 m 1 ng (SS NNV). I omgivningen fanns nnu ett par, m jligen resta, stenar av klumpstenstyp. Ej gravl ge. Ett cirka 11 m 1 ngt ( S VNV) och 1 m brett schakt togs upp s att den vre och nedre terrassen samt terrasskanten t cktes in. Terrasskanten visade sig vara f rst rkt av en flack h 11. Under f rnalagret vidtog ett cirka 0,20 m tjockt lager av hum s brunjord, med inslag av enstaka, 0,150,20 m stora stenar, h runder vidtog mor ngrus med inslag av stenar. Inga indikationer p anl ggningar eller fynd iakttogs. Schaktets mittpunkt: X6467460, Y1433680. Provområde B Omr de B utg rs av en plan terrass omsluten av h lv gar och en terrasskant. I omgivningen finns talrika r jningsr sen, h lv gar och enstaka synliga kerhak. Ett 1,5 0X1,5 0 m stort schakt togs upp p den plana terrassen. Marken var n rmast fullst n digt stenfri, och bestod av hum s, lerblandad sandig brunjord intill 0,25 m djup under f rnan. Under detta lager vidtog grusig, lerblandad mor n med stort inslag av 0,050,20 m stora stenar. Inga indikationer p anl ggningar eller fynd iakttogs. Schaktets mittpunkt: X6467273, Y1433770. rest” sten Fig 8 En markl|g påträffades i anslutning till undersökningsytan. r: r. 5 V 5 r g r Ö f m .5 D. W m .m r "a t 6 g "a L a uu e ds s om.® om sm .mm nl .It nmo ar ku t na mn mm 5.5 r. h k 0 r ä n 0 W n u .i m "0 .U 5 n 3 T 5 h C 0 t 0 F Fig 10. Undersökning av röse 1 och 2 inom område C. Foto Clas Ternström. Fig 9. Undersökning av provschaktet vid område A. Foto Clas Ternström. 13 Röse C1 Planritning X6467184 + 0 O 0 :ägo X 6467180 + + < < _. _. h h 94 (N (N (N en 00 m m m (0 Röse C1 Sektion mot NV Makroprov Makroprov 0 1 2 3 4m 1. Brunt, humöst lager med sten. 2. Ljusbrunt, sandigt lager med sten, moräninblandning. Fig H. Plan och sektionsritning av röse CI. Skala 1:40. Provområde C Inom omr de C delunders ktes tv r jningsr sen. De var bel gna cirka 50 m V ster om den registrerade stens ttningen inom ett omr de med talrika r jningsr sen. R jningsr seomr det avgr nsas fr n den Hacka plat som graven ligger p genom ett kerhak. De tv unders kta r sena 1 g n ra varandra, men hade olika karakt r. Ett var flackt och nedsjunket medan det andra var mer V lvt och synligt stenfyllt. R se I R set var synligt 4,50 m i diameter och intill 0,30 m h gt ver markytan. Den sydv stra delen r h gre, vilket indikerar att r jningssten huvudsakligen p f rts r set fr n det h llet. Stenstorleken r vanligen 0,150,40 m stor. I sydv stra kanten fanns ett par jordfasta block, ca 1 ml nga. Efter framrensning fotograferades r set varp stenarna lyftes bort fr n den framrensade delen. Det fanns rikligt med hum s brunjord mellan stenarna och n r r jningsstenen till synes upph rde fanns nnu ett tunt lager jord under dessa. Totalt var det hum sa jordlagret ca 0,4 m djupt. N r jorden rensades bort iakttogs nnu en stenpackning i den sandigare och ljusare mor n som d framtr dde. Denna stenpackning var mindre, ca 2 m i diam, endast 12skiktad och stenstorleken var st rre n stenarna i den vre delen av r set, huvudsakligen 0,200,40 m stora. Den st rre, vre delen av r set inneh ll, fr msti den nord stra delen, en hel del mindre, 0,100,15 m stora stenar. Denna stenstorlek saknas i den undre packningen. Under r set vidtog den grusiga/sandiga mor nen. Profilen ritades f r hand. I vrigt fotodokumenterades anl ggningen och m ttes in med DGPS. Tillsammans med Jens Heimdahl togs cirka fem liter jord f r makroanalys fr n r set. Provet togs mellan stenarna cirka 0,20 m ner i r set och markerades p sektionsritningen. Fig 12. Annelie Claesson dokumenterar sektionen till röse 1, område C. Foto Clas Ternström. 15 Röse C2 Planritning A x 6467192 + Sektion X 6467188 89822171 A + 0L82217 1 A + Röse C2 Sektion mot V I. Brunt, humöst lager med sten. 2. Ljusbrunt, sandigt lager med sten, moräninblandning. Fig 13. Plan och sektionsritning av röse C2. Skala 1:40. Fig 14. Rickard Lindberg dokumenterar sektionen till röse 2, område C. Foto Clas Ternström. R se 2 R se 2 var bel get sydsyd st om r se 1. R set var synligt ca 2,50 m i diameter och ca 0,15 m h gt. Den huvudsakliga Stenstorleken var 0,150,30 m. I den syd stra kanten var en jordfast sten, ca 0,70 ml ng. R se 2 uppvisade ingen undre stenpackning. Den hum sa brunjorden fortsatte 0,25 m under markytan, innan den gradvis vergick till grusig/sandig mor n. Profilen ritades f r hand. I vrigt fotodokumenterades anl ggningen och m ttes in med DGPS. Tillsammans med Jens Heimdahl togs cirka fem liter jord f r makroanalys fr 11 r set. Provet togs mellan stenarna cirka 0,20 m ner i r set och markerades p sektionsritningen. Provområde D Inom omr de D delunders ktes ett stort, kraftigt r jningsr se bel get p flat mark i granskog. Mot nordnordnord st vidtog en sluttning mot 1 gl nt, delvis sank mark. Den synliga delen av r set var ca 4,50 m i diameter och 0,30 m h gt. De stenar som syntes i den verv Xta ytan var vanligen 0,200,40 m stora. R set hade ytterligare en 11 got annan karakt r n r sena i omr de C med mer sten, en rej lv lvning, men nd starkt verv Xt. Efter framrensning av den stra halvan visade det sig att stenmaterialet var mycket ”skram ligt” med stort inslag av jordinblandning och knytn vsstora stenar med en koncentration i r sets centrum och med en st rre andel i r sets vre del 11 11 rmare botten. Stenstorleken varie rade mellan 0,100,50 m. I kanterna fanns enstaka st rre block, cirka 0,600,80 m stora. Detta r se var mycket mer jordblandat och hade mer 1 st liggande stenar 11 de b da r sena p yta C. Hum s, brunjord var 11 rvarande ned till verg ngen till den ljusare, grusigare mor nen, cirka 0,50 m under f rnan. 17 X 6467224 + Sektion X 6467221 16822171 A+ Makroprov I. Brunt, humöst lager med sten. Röse D1 Planritning Röse D1 Sektion mot V 2. Ljusbrunt, sandigt lager med sten, moräninblandning. 26822171 A + Fig 15. Plan och sektionsritning av röse DI. Skala 1:40. Geologisk och makroskopisk analys De unders kta r sena p Omberg ligger idag i t t granskog som vuxit upp under det senaste seklet. Daggmaskar r alltj mt aktiva i marken och jordm nen b r brunjordskarakt r, det vill s ga den r alltj mt p verkad av det f reg ende jordbruket och den forna vegetationen p platsen. Daggmaskarna finns ocks i jorden som ligger mellan stenarna i r set, vilken allts r omr rd i sen tid. Bioturbation via daggmaskar r begr nsad till vissa kornstorlekar. F re m 1 som r sm nog att passera genom maskarnas tarmkanal kan vara mer 1 ngtransporte rade n st rre f rem 1 som p sin h jd puttas n gra cm eller dm i jorden. M nga v xter bildar en 5 kallad ”fr bank”, det vill s ga de s tter fr n som inte gror direkt utan ligger i ett slaggs vilostadium till dess att vissa milj betingelser uppn s, till exempel att de p verkas av en viss grad av solljus, eller en viss markfuktighet. Fr banker kan bevaras i jorden i flera hundra r innan de gror, och d rigenom r det m jligt att studera florautveck lingen p en viss plats genom att studera fr banken och g ra j mf relser med den moderna floran. Det skulle kanske ocks vara m jligt att g ra 14Cdateringar p fr banker om de r av tillr cklig lder. ven om fr erna r levande s b r de inte ha haft n got kolutbyte med om givningen sedan de bildades p moderplantan. Den nuvarande floran Den nuvarande lokala floran var mycket artfattig och begr nsade sig till granar, Picea abies och rterna; ekorrb r, (Majantemum bifolium) och nsgkovall (Melampymm pratense) samt olika typer av mossor i markskiktet. N r f ltbes ket gjordes noterades inga arter som tolkades som kvarst ende efter den tidigare kulturmarksfloran. Jordproverna Jordproverna domineras av minerogent osorterat material, m jligen ursprungligen en sandig siltig mor n, i vilket rikliga m ngder organiskt material inblandats via bioturbation med r tter, daggmaskar och mindre organismer. Det organiska materialet domineras av olika typer av levande och d da r tter och rottr dar. I samtliga prover hittades ocks material som kan h rledas till den moderna floran i form av granbarr och granfr er. Samtliga prover inneh ll ocks fragment av tr kol tillr ckligt f r “Cdatering. Inget prov inneh ll f rkolnat botaniskt material av kort egen lder, som exempelvis s deskorn, barr eller andra fr er. Område C C C D Röse nr 1 2 2 I Prov Identifierade växtmakrofossil Björk ospec. (Betula sp.) 7 Brännässla (Urtica dioica) 2 6 Fläder (Sambucus cf. nigra) 2 80 9 Fingerört ospec. (Potentilla sp.) 3 En (Juniperus comunis) barr 1 Flenört (Scrophularia nodosa) 1 1 Gran (Picea abies) 1 3 1 3 Hallon (Rubus idaeus) 28 75 24 3 Grässtjärnblomma (Stellaria graminaea) 5 Lomme (Capsella bursapastoris) 1 1 Mjölkört (Epilobium cf. angustifolium) 2 Skogsnarv (Moheringia trinervia) 3 H 2 4] Smultron (Fragaria vesca) 8 4 2 VioI ospec. (Viola sp.) 5 10 Ärenpris (Veronica officinalis) 3 1 Problematica 1 1 Fig 16. Tabell över innehållet i proverna. 19 Tolkning Det fanns gott om fr banksmaterial i samtliga jordprover, och det r uppenbart att denna fr bank p m nga s tt helt skiljer sig fr n den nutida lokala floran. Detta sammantaget med det faktum att samtliga prover ocks inneh ll granbarr och granfr er bekr ftar misstanken att bioturbationen varit omfattande i r sena ven sedan granskogen vuxit upp, och att jord m nen i r sena inneh ller en blandning av material av olika lder. Spåren efter den äldre lokalfloran Samtliga fr er i materialet r av en tung typ som normalt bara sprider sig n gra meter fr n moderplantan. Det r d rf r rimligt att anta att moderv xterna f r fr erna i odlingsr set alla vuxit intill eller i odlingsr set, men m jligen under olika perioder. Den ekologiska komposi tionen i fr banken i omr de C och D skiljer sig t. Det generella milj kravet fr n v xterna i materialet fr n omr de C, som till exempel hallon, gr sstj rnblomma, smultron, mj lk rt och flen rt r en ppen, solig och n ringsrik mark, till exempel i utkanten av g dslade krar eller hagar. De h ga n ringskraven bekr ftas ocks av v xter som br nn ssla, vilka fr mst f re kommer i omr de D. Flera av dem trivs ocks p st rd kulturmark, vilket st mmer v 1 verens med odlingsr set som v xtplats. I omr de D finns f rre tydliga ljuskr vande indikatorer n i omr de D, och m jligen visar den h ga frekvensen av skogsnarv och bj rkfrukter att milj n h r antingen varit skuggigare och mer bj rklundpr glad, eller legat n rmare ett skogsbryn av bj rk n det mer ppna omr de C. I samtliga prover fr n omr de C, framf r allt i prov A (det nedre provet) fr n r se 2, finns en mycket stor m ngd k rnor fr n fl der. Om dessa k rnor r av samma lder som de vriga solkr vande v xterna i materialet inneb r detta att buskage och sm dungar till tits att v xa upp ianslutning till r sena i den annars ppna hag/ kermarken i omr de C. Best mningen till fl der r intressant d den r en art som tidvis odlas. I prov 2B fr n omr de C hittades ocks enbarr vilka m jligen skulle kunna knytas till en vegetation av buskar och sm tr d vid sj lva r sena. V xter som renpris r ocks ljuskr vande men trivs inte p lika n ringsrik mark som m nga av de n ringskr vande v xterna i samma prov. M jligen indikerar detta att n rings halten i marken i omr det varit oj mnt f rdelad, vilket r vanligt i jordbruksmarker. ”Cdatering I samtliga prover fanns f rkolnade tr bitar av tillr cklig m ngd f r “Cdatering. Nackdelen med att datera s dana bitar r att de kan ha en h g egen lder, det vill s ga veden kan vara be tydligt ldre n sj lva branden, men enj mf relse mellan tr kolet och vissa av fr banksfr erna skulle kunna vara av intresse. Det r om jligt att s ga n got om ldern p n gra av de fr er som hittades, men det r troligt att massf rekomsten av fl derk rnor i prov 2A kan f rklaras av att en druvklase trillat ner i r set och att k rnorna d rmed skulle kunna vara lik ldriga. D rtill r de f rh llandevis tunga och det skulle f rmodligen r cka med 45 k rnor f r en datering. Den daterade fr banken av fl der och hallon i omr de C tillh r en flora som vuxit p platsen f r ett hundratal r sedan. Det var f rv ntat att denna fr bank skulle vara s ung och det bekr ftar att omr de C var en ppen milj minst fram till denna tid. Dateringen av f rkolnad kambiev vnad och bark i r set fr n omr de D visar att det finns f rkolnat material fr n rhundradet f re Kristi f delse mellan stenarna i den under delen av detta r se. Det daterade materialet kan f rv ntas ha en mycket kort egen lder. Eftersom den daterade biten r ett fragment fr n en st rre flaga, ca 2 cm i diameter, som bed ms ha legat n gorlunda in situ fr n depositionstillf llet r det rimligt att anta att tminstone den ldre delen av r se D1 r uppf rt under den senare delen av f rromersk j rn lder. Om det f rkol nade fragmentet omlagrats s har det sannolikt gjort s ovanifr n. Det g r f rvisso att t nka sig att ett fragment av denna storlek gravitativt transporteras ner en bit mellan stenarna, men sv rligen att det skulle transporteras upp i r set. Av detta kan vi sluta oss till att den strati grañska situationen talar f r att dateringen till f rromersk j rn lder av den ldsta delen av r set r en yngstadatering. Den ldsta delen av R se D1 r allts ett resultat av en r jning som gt rum senast under den senare delen av f rromersk j rn lder. 20 24331313 Elmberg D1 : :llüiSIJBP 63.2% probabüity ZUEIBC (63.2%) SDHC 95.4% pmbabüity 36EIBC I: 93%] 29UBC 24UBC (35.6%) IUAD 23EIEIBP 22DEIBP 21EIEIBP 2EIEIEIBP IS'UUBP Radiücaxb on determinati on IEIIIIIIBP ITEIEIBP |_I|_I I . I . I . I 4DEICalBC ZEIDCalBC CaJBCJ'CalAD 2DEICalÅD Calibrated date Fig 17. Kalibreringskurva över 14Cprovet från röse D. P det hela taget visar resultaten att ungt fr material f rts ner f rh llandevis djupt i r sen som sannolikt r av ldre datum. Detta bekr ftar att jorden mellan stenarna i r set r post depositionellt omlagrad och att r sets inneh ll best r av en blandning av ungt och gammalt material. F r att datera sj lva r sena b r man i f rsta hand leta efter f rkolnat material med kort egen lder som r tillr ckligt grovt f r att omlagring inte skall ha f rekommit med hj lp av maskar. Med hj lp av j mf relser mellan fr erna i den of rkolnade fr banken kan slutsatser dras om milj f r ndringar i omr det under sen tid, i detta fall ett hundratal r. Det blir tydligt att omlagringen i jorden mellan stenarna har varit mycket omfattande i hela r set, men att omlagringen i f rsta hand g ller det ñnkornigare materialet som r upp till n gra millimeter i diameter. SLUTSATS Den granskog som t cker unders kningsomr det idag har inte funnits h r s 1 nge, kanske h gst 50 r. Det ser vi eftersom att det under f rnaskiktet finns ett hum st, 0,3O,4 m tjockt brunjordsskikt kvar och gott om daggmaskar. Podsolideringen har inte hunnit g s 1 ngt nnu. Vi ser allts tydligt det tidigare l vskogs/ ngsmarksbev Xta landskapet i den bevarade jord m nen. Vi har inte sett n gra sp r efter kulturp verkan i provytorna i omr de A och B. De terrasskanter vi tolkat som uppkomna vid odling, har visat sig utg ras av h llformationer. I ett fall, r se 1 i omr de C, syns tydligt minst tv skilda faser av p byggnad. Ett mindre, 12skiktat r se finns underst i anslutning till ett par jordfasta block. ver detta har s sm ningom ett st rre r se byggts. F r vrigt inneh ller r sena ingen iakttagbar stratigrañ. Den t mligen stora m ngd jord som finns mellan r sena r mycket p verkad av bioturbation, vilket har utpl nat eventuella synliga lager. Alla tre unders kta r sen har lagts upp i anslutning till jordfasta block. Inga fynd eller andra indikationer s som rdersp r har iakttagits vid unders kningen av r jnings r sena i omr de C och D. Ingenting talar dock mot antagandet om extensiv odling med ter kommandel nga tr desperioder, d r r jningsr sena byggts p vid varje uppodlingstillf lle. Vid en eventuell forts ttning av projektet kr vs att flera r sen 14 Cdateras. Med kunskap om r senas utseende fr n denna provunders kning kan detta g ras p ett snabbare s tt. Till exempel kan man g ned till 1 mplig niv direkt f r att och samla jordprover. 21 REFERENSER Anderberg, AL. 1994. Atlas ofseeds. Part 4. ResedaceaeUrnhelliferae. Naturhistoriska Riks museet. Stockholm. Beijerinck, W. 1976. Zadenatlas der Nederlandsche Flora. Amsterdam. Berggren, G. 1969. Atlas ofseeds. Part 2. Cyperaceae. Naturvetenskapliga Forskningsr det, Stockholm. Berggren, G. 1981. Atlas ofseeds. Part 3. SalicaceaeCrnciferae. Naturvetenskapliga Forsknings r det, Stockholm. Ericsson, A. 1999. Medeltida odlingar p ntrnarker: krisfenornen eller verskottsprodnktion? Uppsats vid konferens i Alnarp 13 oktober 1999 vid SLU. Jacomet, S. 1987. Pr historische Getreidefnnde, Eine Anleitnng zur Bestirnrnnng pr historischer Gersten nnd Weizen ande, 70 pp. Botanisches Institut der Universit t Abteilung Pflanzen systematik und Geobotanik, Basel. Myrdal, J. 85 S derberg, J. 1991. Kontinuitetens dynamik. Agrar ekonornii 1500talets Sverige. Stockholm 1991. L nsstyrelsen sterg tland. 2002. Omhergs natur och knltnrv rden. En sarnrnanst llning av k nd kunskap. L nsstyrelsen sterg tland Rapport 2002:3. L nsstyrelsen sterg tland. 2005. Omhergs natur och knltnrv rden.Knnskapssarnrnanst llning och historieheskrivning efter fyra rs inventeringar. L nsstyrelsen sterg tland Rapport 2005:9. Nilsson, P. 85 Ternstr m, C. 2004. Fossila odlingssp r och grav inorn RA 188 (UV 68) vid Urbj rn, Omberg. Riksantikvarie mbetet UV st Rapport 2004:32. Nilsson, P. 85 Ternstr m, C. 2005. Inledande studier av Omhergs borgar Rogsl sa, V stra Toll stad och V versnnda socknar. Vadstena och desh gs kommuner. sterg tland. ster g tlands l nsmuseum Rapport 2005:84. Schoch, W H., Pawlik, B. 85 Schweingruber, E H. 1988. Botanical macroremains, 228 pp. Paul Haupt Publishers, Stuttgart. Tollin, C. 2003. Muntlig uppgift. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER L n: sterg tland Landskap: sterg tland Kommun: desh g Socken: V stra Tollstad Plats: Urbj rn, Omberg L ge: Ekonomiskt kartblad 8E3g Unders kningens mittpunkt: X6467180, Y1433850 Koordinatsystern: RT90, 2,5 gon V H jdsystern: L nsstyrelsens dnr: 4311059707, jfr 435501804 L nsstyrelsens beslut: 20040804 L nsstyrelsens handl ggare: Carin Clar us Riksantikvarie mbetet dnr: 42428662004 Projektnnrnrner: 1510187 (10339) Intrasisprojekt: 02004107 Rapportnmnrner: 2008:38 Ansvariga arkeologer: Pia Nilsson och Clas Ternstr m Personal: Annelie Cla sson, Rickard Lindberg och Jens Heimdahl Best llare: L nsstyrelsen i sterg tlands l n Kostnadsansvarig: Som ovan Unders kningstid: 2004101314, 2005061316 22