Stålknapp

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Stålknapp Detta är texten som hembygdsforskaren Carl Johan Stark i Väderstad har skrivit. Jag trodde det fanns även en ritning på klockverkstaden vid Skramlan men den hittarjag inte, kanske ligger den i Väderstad. Har två bilder, ett golvur( ur en veckotidning) och ett tornur. Tidningsklipp och uppgifter om Stålknapp släkten finns också. ”Den förste(Stålknapp) torde varit livgrenadjär någon stans i Stora Åby Ödeshögtrakten på 1700talet. Denne var traktens skickligaste klockfabrikör, klockmakare, i förfárdigande av klockor, golvur, fordral samt enkla Väggur: fattigmansklockor med trähjul, kallade träsmällor. 3.; _ Denna skall haft 3 söner, födda i kroppen med en överdängande förmåga ( i) urmakeri. En eller två. av dessa torde sannolikt gått under annat namn, nämligen det namn som antikens klockor , golvur bär. Bomärket Stålknapps var ett kors och skall finnas inristat i innanverket på klockorna. En son skall varit bosatt i Grännatrakten, en i Ödeshög och en i Stora Åby. Den i Stora Åby bar fadernesnamnet Stålknapp, hade flera söner bosatta på flera ställen i Stora Åby, en i Hultet under Skramlan. Verkstaden låg i knüten, gränsen ( mellan) tre ägor, Skramlan, Kvarneryd, Hällemon, några stenkast från vägen till Adelöv,( och hade) torvtak med götisk knut. Hultets Stålknapp, en son eller bror i Högkullen, Skräppe, dennes son Oskar Eriksson nu bosatt där. Längre norrut i Åby skall funnits en plats Klocklyckan där en Stâlknapp ( hade) bostad (och) tillverkade klockor. I min ägo är en Stålknapp träsmälla tillverkad 1714 enligt trovärdig u_ppgift.( Stålknappsklockoma) skall vara hållbarare och mer långlivade än moraklockor. En Stålknapp gjorde en klocka på 14 dar, den kostade 20 riksdaler, verk och därtill hörande pendel och lod rn m. Fordral tillverkades ej. ” Egna anmärkningar: Den förste kände som var klockmakare var Gabriel Persson Stålknapp (1706?1779) . Bodde först i Kvarnarp i Linderås men blev sedan omkring 1740 soldat i Vätinge i Säby. Men namnet kanske var fäderneärvt. Han tog avsked 1752 och flyttade till Rosenlunds ägor i Linderås. Senare återvände han till Säby ( Finnhem, Markestorp) där hustrun dog. Han gifte sedan om sig och flyttade tillbaka till Linderås. Han bodde sist i Flisby, ett ställe som hette ”Pipekrog”. Var då kyrkväktare. Uppges i husförhörslängden 1777 vara 71 år. Dog av kolik 11/5 1779, 73 år gammal. Gift 1729 med Ingeborg Nilsdotter ( 17071771): Efterträddes troligen som soldat av sonen Per Stålknapp ( 17341795). Hade ytterligare fyra söner varav en till var soldat och dog i Pommern 1759 under kriget. Det har ofta angivits ” en gammal karolin” som förfader, men det har också gissats på ett vallonskt ursprung. Det talas även om någon som lärt unnakeriet i Tyskland, kanske som krigsfånge. Frågan torde inte vara utredd även om man tror att Gabriel föddes i Järsnäs. I Norra Vedbo dombok 1758 vintertinget finns följande angivet: ”Olofsmäss 29 juli 1757 nedbrann en stuga och kammare för avskedade soldaten Gabriel Stålknapp på Säteriet Rosenlunds ägor, varigenom all dess lilla egendom, kläder och verktyg samt åtskilliga ur, , vilka han dels förfärdigat, dels hañ att laga, förbrunnit” Sonen Samuel Stålknapp 17451829 var gårdsmed under Boxholms säteri och bodde i Kivarp i Rinna och senare i Vättersborg i Trehörna. Gift med Ulrikä,Sårensdotter, dotter till smeden Sven Hammarstedt ( 17211810) som också gjorde ur, bland annat ett tornur i Trehörna då han var 81 år. Samuel och Ulrika hade 9 barn. Men vid deras död levde bara 3. Från dottern Anna Maria härstammade en annan urmakarsläkt, Samelius. Men större delen av den sedan kända släkten härstammar från yngste sonen: Sven Stålknapp 17871844, bodde först i Vättersborg, blev sedan hemmansägare i Ersbolai Stora Åby och var även urmakare. Begravningslängden säger f ö att han var ” en skicklig urmakare”. Gift med Anna Brita Nilsdotter. (17931876). Som en kuriositet kan nämnas att hon 1854 drabbats av slag och därför en tid vistades vid Medevi brunn för att återfå sin hälsa och sedan var en kort tid på Vadstena kurhus för en fistelåkomma. Därefter återkom hon hem frisk. Sönema var Dan, August, Otto och Aron, varav den förstnämnde bland annat gjorde klockor. Kan möjligen vara identisk med den som bodde i Hultet som nämns ovan. Han levde 1817 1907. Gift med Dorotea Andersdotter ( 18151893). Bodde i Åsai Stora Åby där han ägde en liten jordbruksfastighet. Dan Stålknapp var en mycket originell person och sannolikt något av ett tekniskt geni. Han ska ha försökt göra en perpertum mobile. Ibland svarade han knappt på tilltal. Han arbetade mest med smiden och snickeriarbeten. men gick även runt i Stora Åbybygden och gjorde och lagade klockor. Han drev även ett sågverk och det berättas att några kom dit och ville ha stockar uppsågade. Stålknapp stod bara och såg ut genom fönstret och yttrade något om en katt därute. De andra kunde inte se någon katt hur de än spanade och något mer svar fick de inte så det var bara att 'vända om hem. August Stålknapp( 18281917) var hemmansägare i Topphult, Stora Åby. Brodem Aron emigrerade till Amerika ( 1856) och Otto flyttade till Stockholm. En son till Dan S. var smeden Karl August Stålknapp ( 18511931) . Har några tidningsklipp om honom. Han var gift med Maria Kristina Andersdotter, f 1854. De bodde i Kroxeryd, Stora Åby. Deras söner var Dan Jakob Stålknapp ( 18841959), Ödeshög och Josef Stälknapp ( 18901978), Kroxeryd. Uppgifterna kommer ur _lgyrkböckerna för Säby, Linderås, Stora Åby 09h Trehörna samt här bifogade tidningsklipp. Aven en de] uppgifter från Halvar Andersson, Odeshög.