Anders Värmes historier

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

. q a “I . J CW Anders Värmes historier.: . ' Sågner 'från Vätterns kust (v. Tollstad :1 Lysingehar..1 ' . “ 7. Östergötland). › . r Ur minnet :uppteeknade av AUG; Hmunnndn 167.871: För några år sedan bodde i Hästhelmens bg' en gammal ar betare vanligen kallad ›Anders Värme» eller lothVörmens. Han var barnfödd i Värmland oek tjänade i ynvre år somlotslärling på Vänern. Sedan tog han 11 ra på en i Hästho men hemmahörande galeas, som han 'även en ti lärde som skeppare, till des bolaget; som ägde skutan, blev oense inbördes.oek lät bänne ruttna i* hamnen.. Som äldre bodde Anders inne bes en gammal gumma, AnnGreta, på. Västerg'ârdens ligor. Svår var gubben att förmå. att förtälja sina äventyr, men jag lyckades *dock att lösa bana tungas band dels vid en sgökottm pd Ombärg, dels under se lingsturer å Vättern. * _ Så_ gott jag minnes, ar ,Lag i fö jande berättelser sökt bi behålla gubbena e endomli a åde föreställningssätt oek språk. › Men som hans mä var en landning av östgöta ock värmlands mål, kan det följande .ej anses som något sprakprov, uten blott som ortsngner om .de hemlighetsfulla väsen, som driva sitt spel 1 sjöar ock vattendrag, bärg ockskog.. 5 ' . _ . _ ' ' 0_m äjöfrun. På fämtitalet, 'började Anders, då. ja ännu förde skuta, sem ruttna därinne i hamn ,.*. för si dän va inte byggd .än då, för de börja kaftin på Alvastra â. klekkar Svenerts mä __.komm ja en gagg frå. Berghamn mä. skuta. tema: 5. ble driven 'anna ner ' 1) Ur Småländska Isndsmülsföreningens .l Uppsala samlingar. åxJ....._.__=_.._. H _ , '41 . 42 ANDERS ,nns nrsror te Jo, inne ja. kunne ligge opp Hästholmen. Dä. va. ett jävla vär, för dit va den före julafta, å då. ä trolla allti ute för t Snappe opp' från människorna nära bita' te hälja, å. så. jör de to var hälj. Dä va ren skumt, då. ja komm in i vika mittför där jenjörna nu hur, :niin kunne inte komme in te Inna, för då va is, utan lae fast skuta ve isbänne. Dita are ja hade mä mä, han jekk in i byn A to mä ett tal lella. happenflaska., vi skulle llihihi , förstås ha. lite brännvin te jnla hi, män si ' när han.. jekk tebake, yre då så, att han höll på å. gå. ner ett laggt frå. skuta, 'å han te poe på. må, så. ja fekk ut å julpe'n. När vi komm'in "i skansen, kunne vi int jör opp ell i spia_en,für hela rökfågge va. fullt 5. is 5. snö, utan för a värme oss to vi oss ett par snpa hihihi män hihihi va'ke dä. faen, inna vi visste om å, så va kapperflaska tomm ä kamraten lå düfnller pä kajytgolve. \ .. ._ . Ja lae mä mit, man vakne på natta, ve dä att nån kle opp i bretsen te mä.. Ja. trodde förstås hihihi * att ditÃvir'Ãiilm: _ å pigera, som ja spugkulere lite för, 5. litt 'na hållas, å dä. dröjde inte lagg stnnn, förrn vi va ihop förstås; man då att va jort, så êänne ja, 110 va så slabbi är kall, som om ho legatij'ön. Dä frttjde ja _hänne om ho jort, män'ho svarte allri ett enna or, utan to bara tag i mä å velle häva att ut bretsen. Då forsta ja, att vn nät jäkelsty å fare, å. beynnte Iäse alle_ böner ja' kunnegmän ho'höllniä 'kvar ändå; 'Då komm ja ihä, att ja hadde fällekniven i bök se'ra, å ' ja ' va* så. sömnier, då. ja lae mä, att ja int to a mä dåm, utan bara dra ä jakka'a lne mä. som ja va._' Ja som tusan _ner i büksefekka å. fekk tag i kniven å släggde dän mot a, d si då ble d'a liv i 'a. Ho på dörra. som attan lt jükeln anodra mä! va. ho int bak som en bygke vass lt alldele grön .som *e granrisruska. Män si framm _ hihihi _ va ho skapt som e rikti människe, för si dit, dä hå. så är öitnne ja. ' " ' Sen dän tia. har ja allri vatt ute for a mer; män rädder v'a ja, för si, hadd ja int hatt'nåt stål å (lägga ätter'a må, så' hadd ho no draet mä ner'mä att te Iöbotten, tt dä hadd allt vatt o kusli jul för mä dä. .Kamraten si han :närte iggentigg, utan bara. _ sov ä påsto, att ja jög for'n, då ja talte om'et för'n på måran. ' ' :Jörnr JRTTEN nönoum. 43 'Jätten Rödgavel. På färd båtledes mellan Hästholmen oek Stoeklyeke far man tittt_ under bärget, ock bland de många grottor, som tinnas pådde släta bergväggarna, tilldraga eig tv , e s. 1:. Stora _oek Lilla Rödgavels grottor, synnerlig uppmärksamhet. Av dem ser man den :stora: till hela sin utsträckning, men av den ›llll_a› blott. :nya: ningen. Den senare skall enligt folktron gå. ända. intill bargets ihålighet, där jätten Rödgavel residerar. För honan! ar naturligt vis denna gång alltför trång, och han har även till Sitt förlogande en annan, som mot Vättern slutar med den s. k. »_Rüdgavelsporh, vilken 'dock jätten haller noga stängd för att shppa mannrskors nyfikenhet. Hnrn man, oaktat jättens misatro oek ogastvanhghet, kan eller skulle kunna intränga i Ornbttrgs underjordiska, av skatter fyllda gemak, lär följande berättelse av Anders. För mägga' är sen komm ja 5. ett par pojka frå. Hüntholmen * Olagus va mit, som har nu på attigen än .har unnantag där, frå Älvarnmm, ,där vi vatt på dansjille hos Ekströmmen. ;Dtt va. natta fore midsommardan, ä dan va dit äre på en torsda, för annars hadde dit inte gått, som då jekk. Dit va stroke inna Sola rñnn opp 5. va så töst, att inte fäjla sagg ens, utan en hüre väl droppa som föll lt ärblaa, då. man löfte dam ur vattne. Vi hadde allt aupet lite på natta, för Ekströmmen dit va en katier kär, ' när han skulle te ä bju på. nåt, så vi_va int riktit klarei knappen; män se ro dit jore vi rejält, e ju satt ve roret. Vi satt å prata å tänte inte på nåntigg, man när v1 komm . förbi Stokkelykkeägga 5. vänne um te Hästholmen, sd fekk ja syn på. Rögavels port å faen ta'mtt! tökkte ja inte, ha sto liksom lite på glänt. Dä Sae ja og te kamratera, äldlt tökkte de mä, män bae mä för Jessu skull hälle bätter lfrå bärjet, så. faen inte kunne nå. däm. Dä jore ja, för ja. va allt lite kuslier mil; män räddar va ja inte, För ja it födder en sön dnsmårnn, just som de beynnte å rigga te eörka, å söndasbarn har Såeilt Iaensty igga makt Inti. ' _ _ ' , Dtt hakse ja, män di are rodde, it ja sne int te dära, uten lae te å skrika: Rögavel! så möe ja orke mit. Män nu ble då ett jäkla liv_ 5. i bi'u'jet. Da te knake som i en gammel dörr, som int vatt öppnader på mägge är, å sen så skrek dit, så de ragga i härjet. Ja värme mil um, för ja velle sl, va då. va; män ja vänne mä snart um ijttnn, så. räddar 'ole ja, För ja. kunne int se 14 A annans vi....as nrsroara. nåct ä. hele härjat, utan så. bara likBOm en stor kappa å grått vammet, som tiakse För vinnen, som nu beynta bldse i att nu. Kamratera däm så ja int te, för di va. så rädda, att då krnpet unnar toftera, tt jttlver va ja int start likere. ;Män ja bae dåm för. guds skull _te ra, att vi komma hemm te'Hästholmea, iuna Rögavei hann fatt oss, å satte mit. jätver te ä. ra mä. Vi rodde, att aknmmet yre krigg oss, män tarea int se opp, för då hadde vi väl blett så rädda, att vi int kunne ro, um vi fått se pd'n hete tia, utan vi bare rodde å tares int öppna öjena, fdrn båten dpj opp på. stranna ve _fiskarJaana stava. \ _ f . Nu va vi gtae tt takke Gu för räddniga, ä. sen ta vinna ett par doktia ktugka, för vi hadde ratt, så vi va tinna jvetta. Ä dä httrign. är rena aanniga, för dit. kann härrn nakk få. höra ä Olagua. Män han tökker int um, att 'man talar mit hamen nm'et, för han ä. _ kavatier nu å tökker, han va en jiter då., som int ble ärjer 5. så ätter, va då va, ntan bare som en harakutsig lae iväj,teaahaa , _ I. ng. 3;" komm ntanl'ltre atneknnten. Rödgavel 00k Omma. D'zln håriga Rögavei ._ si sa katter 'di'n, min sa ha låggt, rött _fitgg ' han bodde förr inte i grotta, ntanti knikhöjen på Sika äjer. Han komm en gdgg från [ön d hadde feakat, å. jekk då opp på Stekketykke äggar,_ñ där bte han atäenea, för han fekk se, dronnig Omma va där mä sitt folk å dansa. Ha rådde då om härjat, o Rögavel hadde inte sett 'nu forr, för han tarea förstås allri va ute i soljin, dän attan, för då hadde'n rnnnet ihop te en aten._ Män Omma, sier di, skulle vatt gudiier 5. att, om ha int vn kreaten män dit. va ha nekk int, för Kristus va ta inte födder 1111 va dän tia. ' ' i “ . ' * Bögnvat han gladde på, hur di dansa, å'hndde ana sett så möe grannt_ förr på. en gågg. Han lae å. hemm ä anmrnle sia kära å komm över kvinnfolka som ett yrevttr. De' ta var ai * utd fröknera, män Rögavet to jälva Omma tt. Höj in mä'ai grotta. Dttr beynte han te å. ha kalititjj mit'a, män ha [ttmdea förstås för ä tökke om dan röe futigen, å. trolla dit. kunne ha allt lite, att. lm fridde att. ut klara på lejigen. H0 klage, dit va att varmt i hela, ä han jätten glytta lita på döra *att ha kunne "incavnl. 45 få lite _fresker luft, å. när han jore dit, skapte ha om att ta ,e dimma, som rånn ut över hela Hästhotmsvikn, tess 110 komm te kvarna. Där atej ha upp för Alebäkken, di kallar, Förbi Alvaatra, ttnna opp i Tåkern, ä. där stante ha, för dit kunne jätten tnt komma, för han drngkne ddi Dagamoaae: 1_ “ ' H0. sörjer allt sitt granne bttrj, för när dä. ätter en klar da. jalar te krigg Jässen, så kann en se på natta, hur dä. kommer liksom folk upp ur Tåkern _ dä. tt allt Omma ti kännas fröknar, ä di går opp på bärj'et re Höjetia'ä. drar fram därifrå te Stokke lykke, för på nntta törs ha int komme förbi Rögavels grotta, för då to han hitnne inakk ij'rtnn. Män på. märansia, då sola håller på ta rinna opp, då. drar'ho att över jön förbi Hästhotmen te' Tåkern, å dä. kann en se fullt tydeiit, att dit' ä. kvinnfelk som it nte ä. går på vattnet, för ñaln al'ápe ätter dära. ' _ ' Rödgavel oek'Alvaatra munkar. _t i I, Rögavel liksom alla tokkn dür spöken å. fit tökktc'int möe om, när di böggde klostre i Alvastra, _utan mugkeraa jitlleka smulan, 5. kan fekk kantro int sova i fra om daa, å då_ svarta di i bd'jTaHsta ä Heda mä sin klokker. E natt ste han opp på httrjet över si grotta, män Alvaatra att han int, för härjat_ [ymde för, män en fiskare från bygda. fekk han tag i, å. dän fekk lov 'sia, var ' ktastre lå. ' Han skulle då 'ta tt kasta sten, män fekk bare tag i småaten, å di hann' int fruar, utan atante i bakken. ovanför Jyttenhammars, Västra Let di kallar. Då. skalle'n te å drägke dam, * mün dan dummfan trodde ta, att vattnet kunne rinne o'npför bnkka, man han fakk nnkk lära att aent. ' , Han grttvde å grävde, å. ritssem dä'vn, hadde han igrttvt en kanal ännu. jenam bitrjet ta ñärrpöln .ve Alvastra tritgtir. Å dttn' gäggen träti'te kaftin på, då han 'skulle ta :i rtinse app l101a för te ä. plantera krnhber ttlia nån nen serie fisk där, för vattnet spruta ppp ur hotet, d han ble räddar åtttttttppete'tijitnn,â11u ii iggen kropp te ü hitte't mer. * ' 1' Magka di va allt vakna :i nnnre, vn dtt va för väsen i härjat. Män när vattnet beynnte te å rinna, grävde di gåggar frå hola ner te (Stilla, di har än, för di va. sina di dttåtggte, d'd va bitttcr ii få gott vatten ännu in på nätsapä att än ta drikke dyvatten ur :azaazÅ.we * '4 4 34.12: ;.YahAair_vziV 4 A ..råda...aaanva :4 44 alu.: 46 ;mums :ana ms're Alcbêlkkcn älla behöva gå te lön ätter varevelia droppe. Öülla däa Öäaner härru la. te, å då ä gott vatten i'a, å likere finns int i hela byggda., av! Rögavel hadd int mile för han skulle te ü. drägke magka, utan han jere dära bara en ge öllnst i stället; Dd hle'n ärjer ll brydde slå. int mer et'a dum å krap allt lägger in i härjat för te'slippe höra piggle på de tre store üöa. ' Om ekogefran. .l Män nnlarien än hadde gdm, som härma evåger nu har, skulle ja en gågg ga te bärje å Iete rede på, ett par (där, som hade gått ner ell. Män jädrigen go. nåen får mä mer te ä. gå. över bilrje, sen sale runnet ner, "för så. räddar ble ja då. Ja jekk opp ve Nerdslrömmens, ve den store linna där' står, ä komm te Beneetrete, di kallar, för då st'reter i bena å gå opp där män när ja. komm oppfdr Iia, fekk ja hörefli'likrgs 80m barnskrik nerifrån öärret, där 11. mella Jässen n Heje. wJa. ' tökkte, då va syna te läte etakkam rape på jälp så. lägga, å. ja i ga. mil å. ä lete ärterat. Män ja lägger ju. komm, dess lägger tökkte ja skriket va ifrd mä, å så. jekk ja e. lette, tesa ja kommet riktit vilse, å ble linne förfaelit räddar, för dä. beynnte te ä storme 'å gay i Skagen, fast dit inte röra så ett löv,2dd ja lae ll från \ Hästholmen, * l. , _ J 'Då täggle ja, att dä va la ekogsfrua, som velle mä. näehå ja som tusan å. mä rekken ä. Västen ä te dam avla på mä. ijänn, å. då fekk ho igga makt mä mä. mer, 21 ja. enade stlaka ijänn mål.1 att_ ja va kommen linne ner te Surmoasen, emella Heje å Älve mmm, istället för te Stokkelykke. Lykke va. då, att ja kräggde Västen, som ja jere, annars hadde ja nokk stannat först i [älva mossen, för där tökkte ja ja ed'a likeOm ett lite bara Som vinsle å ga sä. Män då va bare dän dära öuvkona, skogsfrua, ska ja säjje. _ ' _ . . . ' ab ' Om Germunds stall. Inna. patron på Hovgården fått Svartsvald' åsönnfat frå krea parkcn, _bedde där en henne, en rikti öavetryker, som di kallte \ 1) Hukr. har igena = ijänna. aaoas' a. aznmusus ETALL 47 Jarmund, å han hadde en farli lykke mål. kritter, ä te siat hadde han knappt rumm mil. däm. Män ei sia. mägge kritter fekk_ han bara mä. Guvkonater. Mel] hans bita i de area lå, en mosslagg, som härrn nakk sett :nella fleje d Västra? Väggar. Pl! ei sia hadde han en Eur hunden. å. framför_ dän e ke, ä öura beynnle förstås te á Iakte pd'na ä råme. När ööra pä. 8.113'is höra dä, ble _di topprasane d velle te'uhförstäs; mänldå faetne di.i moseen'. Då. passte Jer mand på. å dm opp dam, å sen sae han te bönnera, att dä. va ea jätte som boddeanner, mossen, ä. han dra ner däm te sä. Å dä. trodde di, di damma jävla, män Jermuad han ble riker på'ct han. ' Män fra lat, han fekk'ei lön för'et? J00 då. 'En gñgg ga. han sä. ut För 5. dra ep'p e ke, som han allri sett likcn te, som hadde fastne i d'd värsta hela i hele mossen. Män när hanlcemm at te'a, skapte ha om så te en stör jätte, o _d'd va väl Rögavel ;älvar. han 'fe fatt i'en o' dro ner'en' md så, 51 sen har en allrl hörtjäller 'selt Jerm'und mer. '7 ' ' ' " _ v* .Män alle di öür han stulet frfl bönaera, di31ae dhemm var \ to sitt; å. då kann en tro, hönnei'a ble glae, ä (lipåstår; att när en öur böler på. 'hälje 5 'e kQ'BVürGT hamen, eå'sakkar dä liksom å en münnifa i'hole, där Jermaad ble nerdrageaâ jätten?j*Ã' kritter törs 'en allri släppa dit_ ataa te d. halvallalle mä, Ril ddndyar jätten_ ner 'däm te sä? _' H