Vegetationen på ruinerna av Alvastra Klosterkyrka

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

456 frekvensluirvor (resp. konstanskurvor) för de vegetatious tiieken, som undersölmingen gällt. Bakom en frekvens kurva ligger emellertid en kurva, som åskådliggör för delningen av de i vegetationen ingående arterna med avseende på deras medelarealer, och det skulle vara av stort intresse att genom undersölmingar inaturen få kännedom om huru artfördelniugskur '1111 med avseende på medelar*alerna ser ut för olika vegetationståcken. \'id sådana undersölmingar måste man emellertid arbeta med små rutstorlekar; sannolikt kommer den rutstorlek på 0,1 [112, med vilken RAUNKIAER arbetat, visa sig vara för stor för en noggrau kännedom om arteruas fördel ning med avseende på medelarealerna. ltl. Det är sannolikt att artfördelningslmrvorna med avseende på arealen (kurvorna i min förra uppsats ti". 5 sid. 192) och snmmakurvorna för arternas fördelning med avseende på medelarealen nåra överensstämma med 'arandra, så snart det gåller vegetatiouer, 'ari ingå ett stort antal arter med olika inedelarealer. Lund, Botaniska Laboratoriet, i november 1923. BOTANISKA i'orisrzn 1923, LUND 1923. Vegetationen å ruinerna av Alvastra kloster kyrka. Av ()'r'ro (ilitl't'z. (Mit Zusammcnl'assung in deutscher Sprache). Den växtlighet, som kommer till utveckling pa" gamla murar och ruiner av forntida byggnadsverk, har i 'årt land föga ingående studerats. Den är huvudsakligen känd genom de undersökningar, som LINDMAN och SER NANnEn offentliggjort, den förre över floran å ruinernai Visby (1895), den senare i det stora arbetet: Den skan dinaviska vegetationens spridningshiologi (1901) över ruiufloran å de på 1850talet förstörda fåslningsverken vid Bomansund på Åland samt Kastellholms ruiner därstädes. LINDMANS förteckning upptager ej mindre än 96 arter av kårlvåxter; från Åland anför SIERNANDER 73 arter. Mindre bekant torde emellertid vara, att redan för mer ån 150 år sedan en undersökning i denna riktning företagits i vårt land, ni'nnligen av L1NN1':s liirjunge Enm (ius'rAF Inom:cm som år 1761 offentliggjorde en för teckning över »(u)rter, som vuxit på et l\'_vrkohvalf». [fråga 'araude våxter iakttog Linmcck den 23 juni 1759 å Landskrona gamla kyrka (Storkyrkan), som raserades på 1750talet för att lá'nnna plats åt stadens fåstnings verk 1, och i anförda meddelande, vilket ej minst i sprid ningshiologiskt hänseende erbjuder intresse, omnamner han f'ån ett kyrkans då ännu kvarstående valv 50 fanerogamer och ormlmnkar. Dårtill konuna ytterligare tre av LtlHäECtt antråitl'ade mossor, Iiryum [ortuosunn 1 Se härom: (I. (i. ltnusu's, Skånes konsthistoria för me deltiden, Lund 1850, p. '231. . r 458 truucalulum och cmspilicium. jämte »Liehencs lcprosi och imbrieati af åtskilliga slag». Av de anförda 50 kärl växterna1 återfinnas 26 i LINDMANS och SliltNANDIZRS förteckningar 2. 1 Bland dessa kunna nämnas Aspleuium Ruta muraria. Solauum Dulcamara och Poa compressa. Samma arter hade en annan Lis'an lärjuuge. ANDERS 'l“u›s'rn('m, vid besök i Lund den 2 augusti 1756 iakttagit växande pä domkyrkan. »Pä norra sidann, heter det i dennes reseskildring, »växte i stemnuren /Aspleuium/ ltula muraria, Poly/;011mm /DulgareL pä västra sidan eller tornpelarne var högt upp [Solarium] Dulcumura och en Aullzcmis, på södra sidan Pon (conz/nemo?) vid kyrkå dörren». Redan LEcuE nämner (1714), att han funnit en Ma fricaria i templets murspringor. Ãnnu idag växer som bekant Aspleuium Ruta muraria pä domkyrkan, och jämte denna orm bunke konuner fortfarande, ätminsloue tidvis, en liten tlora till utveckling på dess lnurar. Sommaren 1021 antecknade jag därifrån följande växter: Asp/euium Rula mururia (rikligt kring,I ahsiden), l'olyslicluun I"ili.1r mus (pä ahsideus norra liseu, ijämn höjd med pelararkaden), (Jyslopleris /I'agilis (vid foten av norra tornet), Sugiua procumbcns. Pou aunua. Lolimu [ICI'CltItC, Poly gouum auieulare, Taraxacum vulgare. Seueeio vulgaris, (Jlu_i/s auihemum Leucanllzemum och Slelluria media (samtliga i' norra kortrappau samt i kryptans mot söder vettande fönster på det i nischernas springer hopförda eoliska sedimentet, även som en och annan tillfälligtvis pä de fria murvtorna). l<'öl< jande niossor förekomma: Suiarlzia mon/una (tum.) lamm., Torfula mura/is (1..) lliamv, (Jeralorlon /uu/uu'eus (1..) ltmn. och Bl'yum argenleulu f.. ltland lavar, vilka särskilt uppträda kring korahsiden. skola nämnas Iiacidia uruhriua (Acu.) BM. et ltos'rn. och Leeuuoru [lugcui (Acu.) Könu. f. lilliop/zila (WALLH.) Rönn. I Flora seanica (1835) nämner limxs 14'uu:s frän domkyrlmmu rarna ParmeIia su.ricola. Den gröna. särskilt efter regn starkt framträdande kolorit, som täcker stora vtor av kyrkans nord östra sida. härrör av kolonier av I'li'ururorrus uulg/ul'is Human”. och av Selzizogouium crispum (Liuu'rr'.) ti.\v, vilken uppträder dels i Palnullastadium (= Prusiolu r/ispu ÅthtItilL), dels säsom trädar (ul/ormidium murule Ku., SiIiimyouiulu parieliuum auct.). lin mera utförlig beskrivning av växterna pä Lunds domkyrka har jag lämnat i en uppsats, tryckt i Skånes Natur skyddsförenings ärsskrift, 1022. 7 Under sin resa i norra Halland är 1813 iakttog SuamuN 450 Ur utlandets litteratur skall här nämnas BomLLI:N NES undersökning över floran i Visé, en liten stad ej långt från Liêge, vilken vid världskrigets början (augusti 1014) lades i ruiner. Den flora, som fem år senare här spirat upp, 'liknade (1920) 74 arter av fanerogamer och 0rml)unkar. ' ' Under min resa i somras genom Östergötland be sökte jag bland andra platser Alvastra för att hese de sedan flera år pågående utgrävningarna i denna gamla kultnrhygd. Därvid anträff'ade jag å ruinerna efter den forna klosterkyrkan ett förhållandevis rikligt antal växt arter, 'äxande pä yttermurar, pelare och valv. Al 'astra kloster grundades som bekant i mitten av 1100talet. ltedan mot slutet av 1500talet började emel lertid klosterhyggnaderna förfalla, och till följd av deras under århundraden fortgäende vandalisering kvarstä nu mera av det 'aekra byggnadsverket endast obetydliga rester säsom ruiner. Alvastra klosterkyrka är uppförd av mulersilurisk kalksten (ortocerkalk) frän läorghamn vid Omberg; mera underordnat ingär därjämte som hygg nadsmaterial grästen. De av mig anträffzule växtarterna liärröra dels och kanske övervägande frän murreslerims horisontala ytor, dels från de med sand, murbruk och sloftpartiklar fyllda sprickorna och fogarna mellan kalk stensplaltorna; endast få 'äxte på de så gott som nakna vertikala murytorna. De flesta utgjordes av fullt ut vecklade, blommande individ; några 'äxter hade dock redan nätt fruktsladium, medan äter andra förefunnos säsom l›l:ulrosetter eller groddplantor. ett par växter pä murarna av Varbergs fästning (p. 02, anm.): n. .. i murarues springor [ffu'ekomma] Plaulugo qurili/uu. (.'oclifcuriu o/°/iriuulis och Siuupis uigru i stor mängd_ samt Lepidium cuuzprslre. för öfrigt icke sedd i llallandn. Denna litteraturuppgift har godhetsfullt meddelats förf. av prof. 51th NANIHltt. Samlnanlagda antalet kärl 'äxter, som härit'rän an tecknades (den 2528 juli 1923), uppgår till (31. Flo ran utgöres av följande arter: Achillca Mille/01mm, Arabis liirsutu, Aremzriu serpyllifolia, .tri'nariu Iriimruia. ;trli'misia cumpeslris. Auena clalior, (Jaluminiha Acinos, Culnpannlu rolnndi/'olim Curduus crispns. (Jere/'01mm Silllt'S/I't', (leliilonium nur/ns. (.'lu'i/sun/lu'nnun LUNCH/IUM' nnun, (Ii/slopleris /I'uyilis, prilobium augusti/01mm, lipilobium monlunmn. Fugus siluuticu, Fi'sluea rubra, Fraga/'ia vesca, Fruxinus tarcelsior, Guliiun Aparine, Gulium velum, Gcrunium Robcrlianum, Gcnm urbanum, Lampsanu communis. Lalhi/rus pruta/Isis, Leonlodon anlumnalis, Linal'ia vulgaris, Medieago lupulina, Myosotis amensis, Pimpinella Suasifraga, Planlago major, Planlago media, Poa compressa, Poa nemoralis, Pau ll'iuiulis, Popnlus Trcmula 1, Potali/illa replans, Primus Pudas, Rummen/us ucris, Iilmninus ealhul'licu, Itibes Grossuluriu, Rubns eiu'sius, Rubus idacus, Ramar Ace/osu, Salla: Cuprcu. Sedan: nere, Scdum '1'clø]›ln'nm, Silene Izuluns, Sleilaria media. Tararueum of/icinulc, Tori/is Anllzriscus, Trichcra arvensis, Tri/01mm pralcnse, 'I'ussilago Far/ara, Ulmus monlana 2, Urlica dioiea, Valeriana o//ieinalis, Verbascam nigrum, Veronica Clianzacdrgs, Vicia Cracca, Vicia sepium. 1 lån i muren på nordsidan växande asp hade vid basen nära tnmstjock stam. '' litt nära meterhögt ständ av Ulmus montanu anträtl'ade jag (den 24 juli 1923) växande pá sydsidan av Vadstena kloster kyrka, högt uppe nära taket. Kyrkan restaurerades för omkring 25 är sedan (t892US); murytorna blevo då sorgfälligt renskra pade och sprickor i fogarna mellan kalkstensplattorna ifyllda. 461 Av dessa växter äterlinnas 33, säledes 54 0/0, i LIND MANS förteckning över Visbylloran, bland de övriga (i i SianANni:ns över rninlloran på Åland; de återstående 22, av vilka 2 arter äro nämnda hos lettitltt, utgö'as till övervägande del av ängs, lnnd eller skogsl'oriner, som här på mnrarna funnit en kanske mera tillfällig Växtplats. Till de nämnda (31 växtarterna komma ytterligare ett antal mossor och la 'ar. Å mnrytorna trätl'ades så lunda: Lecrsiacon/orla(\\'ni.r.)LiNnn., Lecunora galne/ina (Aon.) 'l'n. Torlnlu rurulis (1,.) linan., Fu., BIgum cupillurø 1.., Caloplaca cinina (llorrM.) Tu. [lar/mia rigidulu (ll|::n\\'.) FIL, SGHIMP., Xunllioria puriclina (li.) TH. Fn., Hypnum scricezun L., (Jollcma furuum Acn.'. ,å [lera murarna 'äxande individ av Galium ve rum t'örel'unnos de karakteristiska, ärlstora ceeidicr, som t'örorsakas av Harrisia galii H. Löw. (HOUARD: 5284, 5292). Såsom tillägg till ovanstående skall ytterligare meddelas, att jag å de omedelbart intill Alvaslra kloster ruiner växande gamla askträden iaktlog gallbildningar av Erioplii/es framini KAMP. (HOUAnD: 4636; tyskarnas »Klnnkern»). Nämnda i Sverige sällsynta cecidier, vilka här uppträdde ymnigt, te sig såsom stora, brnnl'ärgade och till oregelbundna, blomkälsliknande bildningar omdanade blomställningar. Dylika fann jag därjämte i somras å askarna vid Vreta klosters kyrka, där de likaledes före kommo rikligt. Ceeidierna äro tidigare kända endast t'fm Öland, Borgholm (LAm:mn:m). 1 För bestämning av det vid Alvastra insamlade materia let av mossor och lavar står jag i tacksamhetssknld till herrar lektor llJ. Mörricn (Stockholm) och redaktör E. 1). VnANi; (Fal köping). 462 2* ' ' Zusammenfassung. In der vorliegenden Mitteilung beschreiht der Vert'. seinc Untersuchung über die Ruinenvegetation der mittelalterlichen Klosterkirehe Alvastra (Östergötland, südlich von Omberg bei (10DVCHCFSCC). Es wurden hier den 2528 Juli 1923 61 Ge. fz'isspilanzen sowie auch 5 Laubmoosc und 4 Flechtenarten heobachtet (S. 4(30). Auf einzelnen Individuen von Galium vc rum tanden sieh Gallen von Perrisia gaIii (S. 461) vor, und an alten, die hetrell'endcn Ruinen umsehattenden Iischenliäunien heobachtete der Verf. ferncr Gallen von Iiriophyes /I'mtini (S. 461); diese in Schweden selten vorkommenden Cecidien, vor her nur von Öland bekannt, erwâhnt der Verl'. auch von einelu anderen mittelalterliehen Kulturcentruin derselben Gegend, Vreta Kloster (Östergötland, nördlieh von der lloxensee). Im Ansehluss an die näher besehriehene Ruinenvegetation von Alvastra werden die dicsbezügliehen Untersuehungen von LINDMAN und SIcItNANnEn sowie auch eine nicht nñher hekannte Mittcilung über dasselbe Thema von dem Linnésehüler Enik GUSTAF LIDBECK (1761) und die kürzlieh (1923) erschienene von BOU|i.i.i:N:\'i: über die Buinenvegetation in Vise in Belgien er Örtert. Nehenhei bespricht der Verf. in Kürzc die ehcmalige und jetzigc Vegetation des Donis zu Lund (S 458). Litteratur. R. BOUILlilINNE. Relevé des plantcs qui lurent dåtel'minöes en septemhrc 1020, sur les Buines de \'is(. (Bulletin de la Société lt. de Botanique de Belgique. Tonic Bruxelles _ 1923. |›. 19.) EMAS Funss. Flora scanica. Upsaliu' 1835436 0. GERTZ. Asplenium Ruta muraria I.. och andra växter :i Lunds domkyrka förr och nu. (Skånes Nattirskyddsföre nings Årsskrift, Lund 1922. p. 35)). w l förkortad och något ändrad form införd under titeln: Floran på Lunds dom kyrka i Sydsvenska Dagbladet Sniillposlen den 17/10 1923. (I. lloumm. Les Zooeécidies des plantes d'liurope el du bas sin de la Mediterranée. 'l'ome ll. Paris 1909. (i. LAtalçlmlcnl. Baltiska zooeeeidier. (Arkiv för Botanik. Band 14. N10 13. Stockholm 1916.) JOHAN Income. Primitiae flora: scaniezr. Lundte 1714. ElttK GUSTAF LIDBECK. Örter, som vuxit på et Kyrkohvall'. (Vetenskapsakzulemiens Handlingar. Vol. XXIl. 1761. 11.325.) 463 G. A. M. LINDMAN. Kårlväxttloran på Visby ruiner. (Öfversigt af Vetenskapsakademiens Förhandlingar. 52. årgången. 1895. 1). 519.) B. SERNANmJn. Den skandinaviska vegetationens spridnings biologi. Upsala 1901. 1). 375. I. SIEURIN. Berättelse Öl'ver en botanisk resa i Norra Halland, företagen 1843. (Botaniska Notiser. Lund 1844. pp. 81, 103.) ANDERS TinS'rnÖMS Resa i Halland, Skåne och Blekinge år 1756. Utgifven af MARTIN \VEIBUI.I.. Lund 1891. 1). 26.