Växtmaterial från träskboplatsen i Dagsmosse - artikel

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

SVENSK BOTANISK TIDSKHIFT. Bl) 50, H. 1. l950. VÄXTMATERIAL FRÅN TRÄSKBOPLATSEN i DAGSMOSSE. AV GRETA BERGGREN. År 1943 mottog Statens Centrala Frökontrollanstalt från Statens Historiska Museum genom fil. dr OT'ro FnöurN omkring sjuttiot'em prover från utgrävningarna av den s.k. träskboplatsen vid Aivastra. De utgjordes huvudsakligen av spannmål, som uppsamlats kring härdat' på vilka bröd gräddats. men även av torvprov och enstaka frön. Dr Fnönms önskan var att få dessa prov undersökta för art bestämning av däri förekommande spannmål och ogräsfröslag. de senare för att om möjligt kunna utröna på vad sätt ogräsen spridits i vårt land genom åkerbrukets införande här. Alvastra boplats är en träsler från stenåldern byggd på _pålar i Dagsmosse nära Alvastra vid Broby i V. Tollstads socken, Öster götland. En bit ute i mossen blottades 1909, enligt FnöDrN (1910),' under ett 11,1 meters mäktigt lager av Phragmitesrik kärrtorv ett i sin övre del ännu torvblandat, men så småningom mer homo gent kulturlager av 23,?) dm mäktighet, i vilket voro inmängda föremål av framförallt grönsten. ilinta och trä. Detta kulturlager vilade på ett golv av horisontalt, kant i kant lagda stockar av 2 dm tjocklek och på 1,251,35 meters djup under mossens yta. Direkt på detta golv hade de tidigare nämnda härdarna uppförts, lagda på gråsten och kalksten. Fornsaksinventariet, bland vilket den tjock naekiga grönstensyxan och den dubbeleggade skafthålsyxan träddei förgrunden, utvisade, att boplatsen begagnats vid mitten av mellan neolitisk tid, 22001800 år f. Kr. Det kan tilläggas, att material från Alvastra pålbyggnader helt nyligen äldersbestämts enligt'CH metoden. Antikvarie N.G. GEJVALL vid Statens Historiska Museum har härvid meddelat följande: Från en påle har två prov tagits 7563371 Su. Bot. Tidskr., 50: I 98 üllli't'A BERLIGIHEN samt från torv t'astsittande på densamma ytterligare ett. Medeltalet av de värden, .som undersökningen lämnat. iir lltill i 13 år. Vilket motsvarar tiden omkring 2200 är t'. iir. Bopiatsl'yndet, som iir ett av våra 'viktigaste t'riin yngre stenåldern, ger intressanta bidrag till kännedomen om åkerbrukskulturens intriingande viistm'il'rnn till jåigar och llskarfolkens Östergötland. Den sydvästra, tunglikt ntskjatande del av Dagsmosse, vari dessa kulth'a\'lagringar patriill'ats, hör enligt LENNART VON Pos'r (i Fltiiolx tiltO) icke genetiskt samman med den övriga delen av mossen, utan liiinl'ördes av honom till en med de nordskandinnriska »barkmy rama» besläktacl typ, .»kiillmossarnzm.L Huvuddelen i iagert'üljden iir nedit'rün 'ilknat följande: 1. Kalktull' på ett av sandig moriin och mycket lös lera bestående. starkt vattentöramle underlag, mäktigt intill 4 meter. 2. Cludiamtorv, isynnerhet uppåt i gyttjebiandad, bildande ett sammanhängande 2 51 3 din till 1 m mäktigt tiicke över kalktullen. 3. Kalkgyttja, har och där med ränder av kalktulT och (Studium torv samt överallt med enstaka, strödda rhizom av Cl'adi'am och Phragmites. 4. Kilrrtorr med thgnn'les och enstaka stubbe* av al. 11,.'å m mäktigt. Samtliga dessa lager stupa mot söder, 'iister och norr, dvs. från moränkullen 'vid Brob;r radiiirt mot Dagsmosse. Kontakten med kalkgyttjan och torven har liksom den nutida torrytan ett fall av ungefär 1 in på 50. Tonens utkilande på Brobykullen ligger 6,2 m och torvytan vid pålbyggnadsplatsen 3,9 in över Tâkerns högsta (recenta) strandhnje, på]byggnadsgolvet självt i medeltal “2,6 in över sagda nivå. Fornliimningarna åi ro samtliga antråitl'ade i. kontakten mellan kalk gyttjan och tonen eller 'altare i den l'örras översta skikt. Den mark, 'på vilken pålbyggnaden varit uppförd, har ntgjorts av en lös. slut tande, av kiilltlöden permanent översilad gyttjeyta, glest hevåixt med Phrngmites communis och Ci'aditun marLs'ch och så lös, att den icke burit en person. Vid den subboreala tiden _ postglacialtidens varmaste skede har så småningom vattentillgången i de källor vid Broby, varm' gyttjan avsatts, minskat och slutna 'iixtsamhiülen uppstått, och i och med uppkomsten av torvtäcket ovan kalkgyttjan 1 Det var deelz här fråga om ett kärr, enligt DU Ru:Tz' terminologi ett extrcmrik kärr, jIr DU RIETZ 1949 (s. 188). 50. 1301. Ticiskr., :30:1 vits'rnA'iERIAL nuts 'l'ttÃiSKBOPLA'i'S[LN J osesnossn Ut) har förmodligen boplaten övergivits. Här nedan lämnas en redo görelse för hur detta 4000 år gamla viixtmaterial av mig undersökts vid Statens Centrala Frökontrollanstalt samt en föltorkning över växtarter funna i detsamma. De prov, som_ undersökts, voro heterknade med nummer från 1 till 75 samt I ill: a och 2.32. De voro av olika storleksordning. De mindre av dem har helt undersökts, men då ingen möjlighet fanns att i sin helhet genomgå de större, ha medelprov uttagits diirur. På grund av originaiprovens ojämna konsistens kunde detta dock ej ske direkt ur dessa, utan de sållades upp i olika storleksfraklioner, varefter ur dessa senare medelprov uttogos. Materialet utströddes htirvid i tunna, upprepade lager “på ett jiimnt underlag. Diirefter uttogos medelst ett tunt, styvt papper på ett tjugotal ställen, jiinint fördelade över hela ytan, portioner, vilka blandades till ett medel prov av max. en 1000 korn. Medelpreven undersöktes under binoku ltir lupp (först. 2t 1: och 48 X ), och det diiri funna viixtmaterialet bestämdes efter jämförelse med Frökont'rollanstaltens frösamling oeh Riksmuseets lierbarium. De på det grövsta saltet fransñllade delarna bestodo till större delen av linpklumpade delar, som först måste upplösas, innan nagot prov kunde uttagas diirur för undersökning. Upplösning.: av dessa skedde ett dygn i utspiidd salpetersyra. 'De sålunda upplösta delarna liltrerades pa liltrerpapper, varefter de ställdes att torka. Därefter verksttilldes sållning, provtagning och undersökning på stitt, som ovan beskrivits. Aven de prov, som inkommit i fuktigt tillstånd, ha behandlats på nyss nämnda sätt. För upplösning uttogs ur dessa prov först ett ungefärligt medelprov på skilda stiillen och djup. Genom detta tillvägagångssätt böra medelproven bii represmitativa iiven betr. de olika arternas frekvens. Intressant vore att jämföra denna med förhållandena i nutiden. Givetvis måste dock härvid beaktas, att frukter och frön, som insamlats till föda eller medföljt vid skörden av tegarna, blivit starkare representerade. Det material, som uppsamlats kring härdatna, iir förkolnat men i allmänhet fullt beståimbart. Det består främst av korn (Pl. Illl) men även av vete (Pl. IV: 13). Komet har utan tvivel i huvudsak ej varit 11 aket, en uppfattning, som N. HJ. NILSSON vid en tidigare undersök ning (FnömN 1910) redan kommit till. Det har nämligeniövervägande antalet fall kvarsittande, genom förkolning fragmentariska blom liläll, tläekvis spridda över ytan, dock företrädesvis utefter ventral fåran (Pl. Ill: 11, 78). Vid en frekvensundersökning, som företags Su. Bot. Tidskr., ;30:1 100 o n 15m 1; 13 nu e mas på 31.3 styeken medelpr.'m'suttagna, hela kärnor, visade det sig att så var fallet med 235 stycken av dem. Då emellertid de återstående 80 »naknan kärnorna inneslölo typer av exakt samma utseende och storlekar som de förstnämnda (Pl. ll), kan man inte helt utesluta den misstanken, att åtminstone en del av dessa »naknan kärnor ursprungligen hatt kvarsitiande blomt'jiill. som dock helt l'örknlnal, isynnerhet som man på ett llertal av dem kan iakttaga spår efter de två längsgående veck (Pl. lll: 1a2; Pl. II), som på innerblomi'jiil[et av recent »skalakorn löper utel'ter ventralt'åran (Pl. lll: 5). Dessa saknas på recent naket korn (Pl. Ill: 6). Även helt skalade korn kåirnor finnas, där inga spår av dessa veek kunna skönjas (PI. lll: 9123). Däremot finnas där spår av biomi'jiill (Pl. III: 13'). Till l'ormen överensstämma de dessutom helt med earyopsis av ürads »skalkornn (Pl. lll: 1516) men ej med sådan av 'naket korn (Pl. iII: tTlti). En kärna har i denna t'rekvensundersökning t'unnil, som till formen överensstämmer med detta senare (_Pl. Ill: 14). 'lån av .lessex (19:32)) på grundval av i'örkolningsi'örsök framförd förmodan, att Nil.ssn.\'s uppfattning skulle vara oriktig. torde genom det nu l'ramlagda rikliga materialet kunna tillbakavisasf Även korn med helt kvarsittande, dels otandade, dels landade bloml'jiill och vill bevarade långlniriga liasalstjz'ilkar finnas och iiro enligt Frökoutrollanstaltens fliltkentrollavdelning, som utt'ört sortunder sökningen, av 61'ads ereeirun all'a och betatyp (Pl. I; 911)."l Vidare linnes av såld en bränd kiirna, 53,4 mm lång, som till utseende vill överensstiimmer med riig (Pl. IV: 7 Den 9,). Ventrall'åran saknar dock det djup, som med få undantag är normalt, och storleken iir mindre än för råg av genomsnittlig storlek. Dock iir, isynnerhet för lant'rassorter, mått på 3,'4 min och diirunder alls ej ovanliga. Möjligen kan ännu en kärna, 3,5 mm lång, med utslaget embryo och seuteilum, misstiinkas vara av råg (Pi. IV: 11). Enligt BECKERDlLLINGIEN (1927) är för Europas del odling av råg betydligt yngre Ein för Övriga sädesslag. Norr om Alperna uppträder den först under slutet av bronsåldern med den första l'yndplatsen från pålbyggnaderna vid Olmütz i Miihren. l sehweiziska pålhyggnader saknas ringen helt, och 1 i ett efter avslutandet av min undersökning utkonlmet arbete behandlar I'IJELM QVIST (1955) bl.a. dessa kernlynd, varvid han gör gällande, att kornet. i huvudsak varit naket. Det material, som jag här ovan redovisat, talar dock tydligt för den av mig framförda uppfattningen. '' Enligt mina anteckningar har jag i prev nr '3.2 funnit 19 kärnor av en egendomlig, småkornig typ av korn (12,945 mm långa, Lai2.5 mm breda). .lag har emellertid inte haft tillfälle att återse materialet och kan därför inte närmare beskriva det. Su. Bot. Tidskr.. 50.' 1 vits'rMA'ri:auL 17113.): 'l'RÄSItBOPLATSEN 1 nmsnossis 101 i Danmark har man det tidigaste fyndet i'rñn 1:a århundradet e. Kr. Helt otroligt är vill ej, att den dock tidigare kunnat uppträda som ugriis i utsäde. Även fragmentarislm, rödln'una ldomtjjäll, tydligen från någon h avrea rt, har anträll'ats. Att enbart på dessa l'ragment säkert bestämma arten är likväl ej möjligt. De sakna doek härigliet eller märken därav och skulle väl därigenom närmast kunna tänkas härröra t'rän .lvemi .satier eller .l. stri'm).er Blomljäll av denna senare art äro dock i allmän het mera grñbruna till färgen med tydligt ljusare nerver, vilket här saknas. 'na även varieteter av .t. [Mun uppträda med glatta hlomljäll, kan ej heller denna art helt uteslutas. .l. .sru'itrrr och .l. falun äro enligt L'I.I..u.\.\' (_1953) redan tidigare l'unna I'rän neolitisk tid, nämligen den förra frän Kttlmsee ('\\«'estpreussen3, den senare frän Lengyul (SydUngern) och Dremling (Sirlilesien). Fynd av A. slrigosa ha däremot gjorts tidigare :in från bronsåldern. .Som inblandning i dessa spannmälsprov, uppgående till ett tilltal, finnas frän och Frakter främst av sådana örter, som Föredra kultur påverkad mark. De ha förmodligen spridits med utsiidet och sedan insainlats tillsamman med skörden orh äro. liksom denna, med få undantag förkolnade. Bland dessa är Phi'eum prritensr, tagen i vidsträrkt mening, repre senterad av ett 70tal frukter. Måtten på dessa överensstämma till större. delen med dem för ssp. vulgare, medan ssp. nodosmn har en något kortare karyopslängd (5) ijämt'örelse med det fossila materia let. oavsett att detta genom l'örkolning bör vara något krympt. Av Fesfucrt prulensis finnas ett' 35tal frukter, men av Elyfrigia (Agre pgron) repens märkligt nog endast ett fåtal. Märkligt är 'äl även, att av Mediengo luptdina ett frö och en frukt anträll'ats. Även denna art uppträder ju huvudsakligen på starkt kultm'päverkad mark. Trots detta fanns den tydligen här redan vid äkerbruksocllingens begyn nelse. Det är t.0. m. möjligt, att den är underrepresenterarl på grund av att dess frön genom plantans i nerliggande viixtsiitt ej kommit med vid skörden, ett antagande, som kan stödjas av att det :inträffade materialet ej är bränt. De nu nämnda arterna äro ju i var tid, med undantag för Elgtrigia repens, allmänt i kultur. I frekvensliänseende kan det därför ej vara riktigt att jämföra dem med nutida *t'öiliållam'len. Frekvensen av frukter och frön av utsädesogräs bör däremot kunna jämföras. Av dylika arter märkes främst, liksom i Våra dagar, Chenopodium album med i vissa prover sådana mängder av nötter, att man kan misstänka, att de använts till föda. Därnäst kommer Polygonam Sa. Bot. Tidskr., 50:1 102 Gamax BICRGGREN cortvot'uulus med en tilll) nötter, även nu ett av våra oftast förekom mande ntsädesogräs. Båda :'iro nu allmänna i Ombergstrakten. Däremot är det märkligt, att Rnntutculus repens. Chrysunthemtun leuennthemum, ansnnn eommunis och Ramen: crt'spus endast före trädas av enstaka eller ram frukter vardera. De äro nu. trots tina rensningsmaskiner. både till antals och l'iirekomstt'rekvens våra vanligaste utsiiclesogräs (KOLK 1955) och borde. om de funnits i större mängder bland säden, bevarats genom rostningen. Det verkar därför, som om de funnits i samma omfattning som nu. Kanske ha de kommit hit med utSädet och ännu inte hunnit naturalisera sig? De äro nu allmänna eller tämligen allmänna i Ombergstrakten. Av i nutida utsäde sällan förekommande ogräs finnas :tgrimom'ri enpotoriti (allmän), Luznln pilosri (allmän), Carex: him: (spridd) och .Halva pusitla (sällsynt), alla med ett fåtal till enstaka frukter, samtliga dock ej brända och därför troligen ej insamlade tillsam man med skörden. Av träd och buskar med för människan ulnyttjbara frukter iir .Urdus siluestris rikt representerad av »äpplekärnorn, »kärnhusn och Diippleskaln. Viidaplar förekomma även nu flerstädes itrakten. En mera ingående undersökning av äpplefynd från Alvastra är redan gjord av Tu. “'ULFF (FRÖDIN 1910). Corylus uuelltrna före kommer med såväl hela nötter som betydande mängder skalt'ragment och släktet Rosa med ett avsevärt antal brända nötter. Bland dessa finnas typer, som till form och storlek förvånansvärt väl överens stämma med det fröavtryek från Löderup, som av H.It'.t..\[QVIS't' (1953) bestämts till Tuaus baccata. Dä emellertid de nötter, som bäst bevarats, äro täckta av korta, tätt växande stiekelhår och typerna för övrigt ej äro ovanliga bland Rosaarterna, har jag ansett det troligast, att i detta fall även dessa former tillhört någon nyponart. Texas baccata växer dock ymnigt på Omberg, ehuru ej iakttagen pä bergets hjässa eller dess östra sida. ” Rubas idrreus är, med tanke på dess roll som föda, sparsamt företrädd med endast 6 stenfrukter. Av Cornns senguinea däremot finnes ett ganska stort material av sten frukter, i varje fall så stort, att det till synes med bestämd avsikt måste ha hamnat på boplatsen, kanske för oljehaltens skull. Enligt Hem (1926) innehåller nämligen såväl det köttiga hyllet som fröna 3545 % tunnflytande olja. Denna har ända in i senare tider i vissa trakter använts som brännolja. Även försök att använda den till matolja ha gjorts. AHDUINO Les. (Leipziger Intelligenzblatt 1769) lät bären ligga en tid på marken för att torka, krossade dem därefter Su. Bot. Tidskr., 50:1 viixrsixrnmar FRÅN 'rnäsnaoera'rses 1 DAGSMOSSE 103 och lät dem. innesiutna i en säek, en kort stund ligga i sjadande vat ten, varefter han med endast händernas tryr k utpressade så mycket olja, att han ur :3.5 1 här erhöll 1.5 kg. Smaken liknade bomoljans. Även barken torde ha använts som bast. Gemensamt för de växters frön och frukter, som ej direkt kan tän kas påverkade av kulturen, är, att de i övervägamle antalet l'ail ej äro t'örkolnade och att endast de mot nedbrytning?r särskilt motstånds kral'tiga l'rö och t'ruktväggarna äterstä. Dessa ha dock i 1101talet t'all bibehållit t'röets eller l'ruktens form, likast iir ytstruktur och färg.: vanligen väl bevarade. Bland dessa märkes L'rtz'ca (lfoeert med ett 40tal nötter, ett lör vänansvärt stort antal i jämförelse med frekvensen av lämningar etter numera lika vanliga örter. De äro fördelade på ett *20tal prov. Då de ej äro brända, är det knappast troligt, att de insamlats med skörden. Även i nutiden äro de mycket sällan t'örelmmmande i utsädesprov, men arten följer väl ändå indirekt kulturen. (jrlicrt dioerrt är nu allmän med förekomst i oerhörd mängd som under vegetation särskilt i utdikade alkärr. Måhända var frekvensen lik nande för 4000 är sedan. Kanske ha nötterna vid invånarnas tram triingande genom snåren fastnat och följt med ut till boplatsen. L'rliru areas däremot förcktmnner med endast en nöt. Av helt naturspridda frukter finnas från träd och buskar ett l'ä tal tiil enstaka av Betala spp., .llnus ylatinosrr, Querrus sp. och Solbus uurupm'ia. Alla äro nu allmänna eller tämligen allmänna i trakten. Mera märkligt att även en k vistdel av gran pälräll'ats. Av det av .1. Ösren utarbetade poliendiagrammet från Växmossen i Ljung (Eno'nux 1949) framgår, att granen invandrade till dessa trakter för ca 4000 år sedan. Grankvistfyndet utgör sålunda ett värdefullt komplement till det pollenanalytiska materialet betr. granens historia i (..Ilstergötland _ Av fuktighetsälskamle växter är Ranunculas seriern ltrs rikligast representerad med avsevärda mängder av nötter; den ä r numera tämligen sällsynt i Dagsmosse. Därnäst kommer Ser'rpus Tabernnemimtrtni med ett 25tal nötter. Hassemus (1933) uppger arten frän Broby bro (1878) samt (med “2) från norra utkanten av Dagsmosse (1923). Cludr'nm rnrrrisrus förekommer med ett '20tal frukter. Av HOLMGREN (1851) uppges arten som ymnig i en del av Dagsmosse »men få exemplar i blom», nu troligen försvunnen genom Odling. Märkligt nog kommer därefter Eapatorium cannabinum, som nu uppgivcs såsom sällsynt i Ombergstrakten och ej växer i Dags mosse men väl knappast spridits med människors hjälp från någon Su. Bot. Tidskr.. 50:1 _dmuuma 104 (men [mannens annan plats, dä frukterna än: fördelade i ett femlnntal prov med enstaka individ i vardera. De nu så allmänna (Jirsium ;Julesfre IH'l'l (Imen: roslrata äro däremot representerade med enstaka frukter_ likaledes Carex appropinmmla och C. disliehrr, numera uppgivna som spridda i l)l.:.1. Dagsmossc. .\\r lf'eronieu heeenbungrr linnas ell 'llltal frön (nu allmän), av Montin lnmprespernm l l'rii. Arten är uppgiven för Dagsmnsse (Barnen: 1829), men i senare tid veter; _.l \ återfunnen pä Omberg.: endast av 11. DAHLSTIEDT 1381. Av Suhinina rlrderinmrri ha patriill'ats ett fätal frän (även nu i l_)at§sinnsse'). Slutligen finnas av de Örter, snm genom sina växtplatser i lundar eller torra tiaekar kunna länkas ha samband med odling, Ar'ul')[rl'r›psfs Hirilt'rmri (enstaka frö, nu tämligen allmän), Scrlurejn neinos, S. :Jillng ris, Staehys silualieri oeh Orignninn vulgare (enstaka klyvt'rukter, alla tämligen allmänna), Lutlimert squnnirrriri (enstaka fri). nu llerstiides allmän väl mest på liassel och har förmodligen inedl'iiljt vid insamiandet av hasselnölter) samt Hyperiemn perfbrrilrun m'li H. ht'rsutnm (enstaka frön, den förra tämligen allmän eller all män. den senare sällsynt). Anmärkas hör, att den nu så rikliga förekomsten av vallnin neli bl åklinti åkrarna på slätten nedanför Omberg icke kunnat sparas i de unt'lersökta proven. Givetvis ha dessa frön neli frukter kunnat fölintas, vilket kan vara [roligt för 'allmnns med dess lösa neh nljiga konsistens, medan l›läklinlen med sitt ijoeka nen hårda l'rnktskal borde ha metstült bade rustning och l'tirrnultning. Artfürteckning. Uppgifter om nutida frekvens iiro tagna ur BENGT HESSELMANS »Ombergs kärlviixtflora» (1938). Uppställning av arterna är därför gjord efter samma system som i denna med undantag för sädesslagen, som här placerats törst. Siffrorna inom ( ) betecknar recenta artens frö eller fraktstnrlek, 51".. l'". nell 5, att måtten på de reeenta fröna 01:11 frukterna tagits på material från Statens Centrala Frökontmllanstalts frösamting resp. Riksmnseets her barium. Som tidigare nämnts återstår av obrända frön oeh frukter endast ytterskalet. I artförleekningen noteras ej detta i varje enskilt fall. Nomen klatur cniigt .HYLANDER i »Förteelming över Nordens växter» (195.3). Med karyops menas griisens frukt utan blmnfjüll. Hordeum vulgare L. ssp. polysliehum SCH. St I{. Sexradskorn, bestämt av S.C.F:s fälLkentrollavdelning. Avscvärcla mängder i ett 60tal prov. Pl. I, II, III. Trilicum sp. Vete. Ingen närmare artbestämning gjord, ej heller frekvens. Pl. lV: 13. Su. Bot. Tidskr., 50:1 \'.fixr.\i.›\.'r1:ni.\r, i'nñx 'i'nftskimel,.x'1'sEN 1 omsnossr. 105 Srrnlc erreole L. H ägg? '2 st. brända kz'irnor. Storlek 3.4 :4 1 min: 3,5 0,!) min. [ prov 1 och 40. Pl. IV: 7. i), 11. _lvena satiua L. # Havre? Fragmentoriska blomt'jäll. l prov '.J. Piren abies (L.) linnsr. 1 kvistdel, bestämd av dr E. :\SI'LUND. l prov .ll. _ Nutida förekomst: mycket allmän. Plzleum pratense L. _ .Ett 70tal briinda kar_\_'opser, de flesta vill bevarade, enstaka dock med embryo oeli snutellum urslngna, men alla säkert bestämw bara samt 2 obründa frukter med kvarsittande, vol be 'ar:ide bloml'jiill, en av dem även med en långt utvuxen rotgrodd. _ lx'aryopsernas storlek: 1,0 »1 *Lä1,2 :2. 0,6 mm (1,0 LI. (JJ1,5 * 0,8 mm, SJLFJ; med blomtji'dl: 1,3 c 0,5 mm; 1,7 N 1,0 mm (Lö2,0 '* 1,0 mm, Silli). 1 20 av de under sökta proven. De med blmnl'jüll i prov 2%). Nutida förekomst: allmän. _Frstum pratensis L. 35 karyopser, därav 1 obründ, de övriga brända men för övrigt vill bibehållna med tydligt seutellum och embryo samt ett öLal även med helt eller delvis kvarsittande bloml'jiill och basalstjâillmr. liaryopserna ha den för recent material typiska formen med 'sin största bredd mot toppen, som är tvärt avskuren. Fröürret överensstiiminer med sin lineåira form, sin sträckning utefter ej fullt hela ventralsldan samt sitt något mot Loppiinden avsmalnamle slut. d Storlek: 1,5 r: (Lö2.7 ' 1,0 mm (2,0 4< (JJ3,12 x 1,3 mm, S.C.l".). [11 prov, i nr 3 ett 15tal,iövrigaenstaka. _ Nutida törekomt: allmän. Elgjlri'yz'o PEPURS (L.) NEVSki. '3. karyopser, brända men för övrigt vill bibehållna. Bada hfl den för ret.ent material typiska ji'iiiiilsinala, mot toppen obetydligt bredare karyopsformen samt det tineiira, utefter hela ventrol sidan och iinda ut i yttersta toppen jämnbrett löpande iröåirret. rm Storlek: '2.2 " 0,8 mm; 2,6 :<r 0.9 [om [2,0 *: [Li l›,l) < 1,0 mm, S.C.l*'.). I prov 1 och 2l. Nutida förekomst: allmän. Scfrpus Tubemaemontani C. ('1. (311131,. e 25 st. 0l)t'ünllu nötter, alla viil bevarade både till form, färg och ;.'tstruktun ll st. även med kvarsittamle kalkborst. Anmärkas bör, att enstaka av de funna nötterna genom sin i genomskärning något triangulåira form möjligen kunna vara av S. [oeustris L. Reeenta nötter av denna art iir dock större. Storlek på de förra: 1,l :4 1,0 2,1 2: '1,4 mm (1,7 x 1,52,3 1,6 mm, S.C.F.); 'på de senare: 1,6 '<1,3« 2,1 1 1,6 mm (2,0 'n' 1,73,0 :< 2,01nm, S.('I.F.). [11 av de undersökta proven. Nutida förekomst: bada arterna uppgivna från Broby bro och Dags mosse. (_Tludium muri'scus (L.) R. Bn. m_ Ett 20tal nötter utan lrnktskal. brända och obründo. Storlek: 1,2 'A 1,()1.7 '<1,t mm (2,0 :<1,3 min, S.C.F.). I '19 prov. Nutida förekomst: Dagsmosse, lokalt ymnig, men få exemplar i blomning enligt l'IOLMGREN (1850. Nu troligen försvunnen genom upp odling. Carex appropinquata Scrum. 4 2 st. brända nötter omgivna av sina frukt gömmen. Spröttopparna på dessa defekta, sprötbaserna dock oskadade, för övrigt så_ väl bibehållna, att de äro bestiimbara. Genom den smalt avsatta Sprötbasen, fruktgömmets markanta nervighet, traktens från sidan något kullriga form och storleken överensstämma de helt med recenta nötter av arten. Bada med samma mått: 1,6 x 1,6 mm (med samma spröt So. Bot. Tidskr.. 50:1 100 (men menuon ICN det'ekt: .1.5 *1 i,32,0 51.0 mm, S.C.F.). [ prov .'i och 32. Nutida [öre komst: spridd, lJl.a. uppgiven från Dagsmosse. C. disliena Huns. « 1 st. ohränt i'ruktgöunne, väl hibelu'dlet samt 1 st. ohränd. väl bibehållen nöt med fruktgömme, vars topp dot,k nagot avviker från den för den reeenta arten typiska. Fruktgömmets storlek: 2,3 1,1 min (2,5 x. 1,21,L1 .< 1,7 mm, S.C.F.); fruktens d:o 3.0 A '1,0 mm. [ prov 'it och T.. m Nutida förekomst: spridd, 1)].a. uppgiven från Dagsmosse. C. rosirata STOKlZS. 2 st. obrända nötter utan l'ruklgömmen, lJzida väl liibeliällna. Genom sin något Imkigt trekantng form med den långsamt avsmalnande och tvärt avskurna spetsen, kvarsitlande länga navelst.. :154, färg, ytstrnktur och storlek överensstämma de helt med reeenta nötter. uu Storlek: 1,5 x 1,0 mm: 2,1 :< 1,1 mm (1,7 < I..t'2,l :4 1,2 mm, Silli). i prov 7 och 0. Nutida förekomst: allmän eller täml. allmän. C. flirta L. 2 st. obriinda nötter utan fruktgönnnen, båda väl bibelnillnn. Överensstämma genom sin smalt trekantiga i'orm, nagot utdragna och tvärt aVSkurna spets, sin färg och storlek exakt med reeenta nötter. Storlek: 1.6 w: 1,0 mm; '3,5 "1,1 [11111 (2,0 x: 1,12,9 :41,5 mm, S.C.F.). I prov 1 och 71. Nutida förekomst: spridd, l)l.a. uppgiven frän Dagsmosse. Junens spp. .33 st. obrända frön, de flesta väl bibehäilna och med full säkerhet bestämbara till släktet. P11 grund av tidsbrist har det emeller tid ej varit möjlighet till försök med arthestämning. I ett av fallen kan man dock 'finna tydlig J. eompressns struktur, form och storlek. Sten iek på detta: 0,45 .<0,18 Inn: (0,40 .40,2t)_0,1ä ›tcl),22 mm, SillÄ): för övriga: 0.40 X Odd0,50 1: 0,30 mm. i 15 av de undersökta proven. I prov E51 och 71 funnos 22 respektive 11 st. Nutida förekomst: J. eomprmmtm »allmäm enl. Hommnn: (18:31) och DL'Sf:N (1888). Av IIessmomx endast funnen vid Ekliaga i parken och vid Iiarlsgärd .\' om Dagsrnosse. annlrz pilosa (L.) WJLLD. 2 st. nagot fragn'leutariska frön, väl bibe hällna till färg och ytstruktur, det ena även sä gott, som helt till form. Karunkel saknas. Am Storlek: 1,12 '0,0 mm (reeentn med samma defekt: 1,3 :< 0,91,5 :< 1,3 mm, S.C.F.). I prov 15 och 6.3. Nutida förekomst: allmän. Corylus cwel'lana L. 2 st. hela nötter och avsevärda mängder skal fragment, dels brända, dels obrända. Storlek: 17 2:15 mm (_15 :< 10 25 L* 15 mm, S.C.F.). I '.23 av de undersökta proven, i vissa prov, som i 2 och 75, avsevärda mängder skall'ragn'lent. Nutida förekomst: allmän. Betala spp. um ti st. nötter, dels brända, dels obriinda, alla saknande vingar men för övrigt så väl bevarade, att de utan tvekan kunna hänföras till släktet. Med ledning av nötternas form skalle man möjligen även kunna bestämma dem till arten sålunda: B. pubescens EmmLun N'ötter äggrnnda: :5 st. nötter varav 2 st. brända. _ Storlek: 1,'1 4 0,8 mm; 1,2 .' 0,0 mm; 1,3 .4 0,8 mm (1,5 ::1.,12,0 < 1,4 mm, S.C.F.). I prov ti och 7. Nutida förekomst: allmän (DUSEN 1888). B. verrncosa Emm. _ Nötter smalt spolformiga: 1 st. bränd nöt. _ Storlek: 1,7 x 0,9 mm (1,8 '4 0,72,3 :< 0,9 mm, S.C.F.). I prov 8. Nutida förekomst: allmän (Dusan 1888). B. nana L. Nötter nästan rundabrett ovala: 2 st. nötter, obrända. Su. Bot. Tidskr., 50:1 vltx'rn..\'r|5m.\:. rufxx i'liÄSliJlUPl..t'i'SEN I n.n;s.xn›ssr: 107 SLorltk: 0,9 / 0,9 mm: 1.0 =< 0.8 mm (1.1. :OJ1,6 ?1,5 mm. SALE). [ prov få oeh 71. Nutida förekomst: d. _1 (nns gluffnosa (L.) GAHH'l'N. % 1 st. hränd. för övrigt väl hibehällen oeh med full säkerhet l'aestämbar nät, vilken genom den pä ena sidan tydiigt [nämde funnen och den smala, hårda kantlisten överensstämmer med reeenta nötter av arten. Storlek: '3,0 x '2,2 mm (2,2 z :Lif2,7 *< 2,7 mm, S.C.t".). Nutida förekomst: kärr etc. allmän (llor..\1nm«:x 13:31). Querrrrs sp. vid 1 st. bränt, delvis skalat »ekollonm Storlek: '15,0 " [LH mm. 1 prov UG. L'rlfru areas l... 1 st. obränd nät, väl bevarad till form, färg och yt 5truktur. # Storlek: 1,? =' 1,3 mm (1,6 1: lll1,8 '1,1 mm, SALE). [ prov 45. Nutida förekomst: spridd, Lex. Alvastra. L'. djuren L. = 38 st. obrända nötter, de flesta väl bevarade till form, färg och _vtstruktur. Storlek: 0.0 l< 0,612 .« 0,!) mm [0,9 :, (Lif1,2 .1. 0.?) mm, S.C.i<'.). I 20 av de undersökta proven. # Nutida förekomst: allmän_ l oerhörd mängd som undervcgctation i några utdikade alkärr. Hinmur erispns l.. _ ii st. brända nötter, väl bevarade till form. Samt liga ha den trekantiga form med skarpt avsatta kanter. som är utmärkande för ett flertal av de »storfröigaø Rumexnarterna, men 5 ha även den något bukiga form. med därigenom abrupt avsmainande spets. som skiljer 1%. eris pus frän de Övriga. _ Storlek: 1,4 .< 0534,? x 1.2 mm (1.5 : *LU*2,1 *2. 1,1 mm, SALE). I 3 st. prov. # Nutida förekomst: täml. allmän. Polyyomzm eonuolüufns L. _ Omkring 600 st. ä\'ervägande brända, men även ett 10tal obräuda nätter, de flesta väl bevarade till form, även färg och _vtstrukturI enstaka även med lü'arsittande perigonblad. _ StolEek: 1.7 i l,!2,5 x 1,7 mm (2,0 ],5l,ll .L '2,5 mm, S.(Z.l“.). I 57 av de under slikla proven, i en del rikligt. Nutida förekomst: allmän. (.'henopodium album L. Avsevärda mängder nätter. dels brända. dels obrända, de fiesta mycket väl be 'arade till form. färg och ytstruktur, ett fiertal även med kvarsittaude hylle. Storlek i diameter: 0,704th mm (0,601,0 mm, S.C.1"'.). I prov 32 kan även förekomst av C. polyspermum L. misstänkas. Nötterna finnas representerade i (31 av de undersökta proven och antalet är i dessa mycket varierande fran enstaka till avsevärda mängder. I prov 50. 31, 52 och 71 har sålunda Så stora mängder anträffats, att det verkar som om de insamlats till föda. Nutida förekomst: C. album allmän, C. polyspermum sällsynt. Montin lamprospernm (lrMM. v# 1 st. nhränt frö, vill bevarat till form, _vtstruktur och färg, dnek något lioptorkat. _ Storiek: 0,6!) '10,60 mm (0,70 030140 x. 1,0 mm, S.C.l'<“.). I prov 52. M Nutida förekomst: Dags mosse och i »bergets vattenhålor» enl. Bommx 1820. Veterligen återfunnen endast av lf. DAMLSTEDT(UOIleCrga1.97 tSSll. Ramonams seeieratus L. _ Avsevärd a mängder av nbrända nötter, därav ett stort antal väl bevarade både till form. färg nen ytstruktur. Storlek: 0,8 >< U,ö1,1 x 0,9 mm (1,0 >< 0,61A :<1l,0 mm, S.C.F.). I. :35 av de under sökta proven. I prov 58, 59, 60, 61, (52 i mycket stort antal. Nutida. före komst: täml. sällsynt, dock uppgiven fran Dagsmosse. R. repcns L. 1 st. obränd, tom nät, väl bibehållen både till form, Su. Bot. Tidskr., 50.' I W walk?? .... .v ystra ;gå ' 108 oms'ra Isismninex färg och ytslruktur. Stol'lL'CZ '2,U 1,5 mm (2,0 v. 1,ti.'l,() x 2,5 mm, S.t1.l?'.). I prov i. Nutida förekomst: allmän. .trabidopsis [indiana (L.) ll'i;vmI. J obränt trü, vä! bevarat Lill form, ytstrnktur och färg. _ Storlek: 0,40 .< 0,3[1 mm (U,37 .< 0,2250,'1(5 r: 0,35 mm, S.C.l"'.). I prov 5. M Nutida förekomst: tämligen allmän. .Wallis silvestris MILL.: l'åomcn. Ett 10tal »äpplekärnoi'», därav ett 10tal brända, de flesta väl huva "ade, del av frukt med »kilrllllusn, bränd, ›äppleskal» likaledes brända samt skall'agment av »äpplekärnorn. Frö längd: .SB3,0 mm; bredd: 23245,? mn) (längd: 1,;'›S,U mm; breda. _' .'›,0 mm, SALE). [ 16 prov. Kärnhns i 47. _ Nutida förekomst: flerstädes i trakten. Sorbns aut'uparia L. + 1 fragmentariskt här med märken efter frö Storlek". 6,0 :i 5,5 mm. I prov ' 2. w Nutida förekomst: tämligen alla 1. Riu'ms idueus L. 13 obrända stenl'rukter, väl bevarade hade till form, färg oeh ytstruktur, även skadlragnient. Storlek: 1,3 ilj1,0 < 1,2 mm (1,6 .1 Lil2,1 ? 1,5 mm, S.(l.l*'.l. I 13 prev. Nutida förekomst: allmän. _tgrimom'a enpatorm L. :3 ohrända frukter, en något fragmentarisk, de övriga väl bibehållna, samtliga dock utan krokhorst. Genom sin snurr liknande form, djupt rei'flade yta och storlek väl skilda från .1. orlorulu L. _ Storlek: 2,0 2,1 mm; 2;' :< 2,3 mm (23.0 4 l,Sl$,3 2" 3,6 mm, SillT). I prov 71. Nntida förekomst: allmän. Rosa spp. I prov 15 har ett avsevärt antal brända, delvis mycket lng mentariska nötter, som otvivelaktigt tillhöra släktet, ant'äft'ats. Formen på dessa varierar ytterligt. Sålunda ha en del kantiga Och breda former, andra kantiga men smalare och spetsigare, andra åter breda och nästan trinda och sluLiigen andra smala och ej kantiga former. Enstaka. mindre brända notter äro betäckta med korLa troligen genom avsvedning, då de pä recenta nötter äro längre tätt växande stlckelllär. InLct försök till artbestämning har gjorts. 'tämligen säkert tycks dock de breda och ramlade nötter, som tillhöra 1%. rnbiyinosn finnas. men även de smala och föga kantiga nötter, som Ii. nmjaiis Hmmm. har, förekomma. Storlek på de bäst bevarade nötterna: 2,5 x1,5 mm: 4,0 K 4,3 mm: 4,6 :< 4,3 mm; 5,0 N 3,5 mm. Nutida förekomst: de kritiska formerna av Rom i Om hergsfloran vänta på sin utredning. De båda nämnda arterna finnas fler städes, den senare vid kanten av Dagsmosse nära gränsen mellan Lysings och Dals härader. .1[cdz'eago lupulfna L. 1 frö och 1 frukt, bada obräncla. Fröet har på ena sidan något defekt, men på motsatta sidan väi bevarat tröskal och hihe hällen färg, frukten sin väl bevarade, njurt'ormiga, enrurnmiga, svarta balla med de i koneentriska och anastomoserande, kraftiga ådrorna. Fröstorlel': 1,8 “< 1,4 mm (1,5 I 1,11,8 r< 1,1 mm, S.C.F.); truktstorlek: 1,5 K '1,3 mm (1,8 i< 1,'12,l) x 1,5 mm, S.C.17.). Iprov 3 och 9. Nutida före komst; allmän. Impaliens nalitangere LS? 4'st. frön, vilka ifråga om form, färg och storlek överensstämma med artens. Ytstruktnren dock otydlig, 'ariör bestämningen ej är säker. Storlek: 2,3 x Lil3,2 :<1,4 mm (3,2 x 1,3 4,2 >< 2,0 mm, S.C.F.). I prov 152 och 63. Nutida förekomst: emellan Ger mundshall och Skräerna enl. BOHMAN 1829. Senare ej med säkerhet åter funnen. So. Bot. Tidskr., 50: 1 \'XX'1'.\I.t'f'liltl.\l. FRÅN 'rniisknoer..\'rsuN r 1111353105512 _1023 Mulet: pusffln .\I. år. Sow. _ 1 st. obränd Ilelfrukt, väl bibehållen till färg och form. Strukturen på ryggen tydligt veckod, plattsidornas _vt struktur dock defekt. _ Storlek: 1,5 " 1,1 mm (1,3 m: 1341,:) r. 1,5 mm, S). _ 1 prov 46. Nutida förekomst: sällsynt. Hyperfcum hfrsufum L. 1. st. obränt frö, väl bevarat till form, färg och ytstruktur. Överensstämmer helt med arten, som med sin gulröda färg och diffust nätliknande ytstrnktur helt skiljer sig frän alla andra inhemska arter med undantag av H. pulehrum L. Heccnta frön av den sistnämnda och 11. hfrsufum ha samma gulröda färg, samma form och äro ungefär likstora men skilja sig något :it pa ytstrukturen, som för hårda visser ligen utmärkes av den diffusa nätadringen med små vartliknandc upp höjningar, men dessa senare äro hos H. fifrsnlum spetsigt och höga, så att 'fröytan får ett något taggigt utseende, medan de hos H. pufchrum aro lägre och fröytan som 'följd därav Verkar' mera slät. Givet är, att när endast ett tomt frö finnes att bestämma, misstag kan göras mellan de båda arterna. Storlek: 0,87 *< 0,27 mm (0,90 1' [HJO1,1 0,10 mm, S.C.1"'.). _ f prov 7. « Nutida förekomst: H. hfrsnfum sällsynt, H. pulchrum 0. 11. perforatum L. #4 2 st. obrända frön, väl bibehållna. Övercnsstämma till form, färg, storlek och ytstruktur med recenta frön. Kan till form och stor lek endast förväxlas med H. monfnnum L. och H. :rmczzlcdum fin., men skiljer sig från dessa genom sin mörkare färg och sin mer stermaskiga (ich kraftigt utbildade nätliknande ytstruktur. .anärkas bör, att nätmaskorna på de fossila fröna äro mer markerade, beroende pä intorkning, varvid själva nätribborna blivit smalare och fått vass egg, medan niellanrummen blivit något större och djupare. Storle t: 0,85 10,10mm; 1,0 : 0,3? mm (0,80 « 0,401,0 x 0,50 mm, 5). I prov 1 och 40. Nutida förekomst: täml. allmän eller allmän. Viola spp. m 3 st. väl bevarade frön, fullt bestämhara till släktet. Samt liga obrända med väl bibehållen färg. Storlek: 1,4 .c 0,8 mm; 1,25 :4 0,0 mm; 1,2 :c 0,7 mm. 1 prov 14, 30 och 71. Cornus sanguinea L. 6 st. hela stenfrukter samt 5 st. skaldelar därav. Fruktstorlek: 3,3 x nun4,3 .< 4,5 mm (3,5 x 4,5 mm, S.C.F.) " I prov 16, 68, 70 och 1:34 21. » Nutida förekomst: ymnig på Omberg, även nedanför berget. Sfaehys silvalicu L. a 1 obränd klyvfrukt, 'til bevarad till formen med den markant avsatta randkanten, även till färgen och den för arten typiskt råa ytstrukturen. Storlek; 1,0 :< 1,4 mm (1,5 :< Lif1,9 :< 1,5 mm, S.C.F.). lprov 20. « Nutida förekomst: mängcnstädes på berget och skogsbranterna, mest ät sjösidan, men också inåt landet och på slätten. S. arucnsis L. 3 obr;incla kiyvfrukter, Väl bibeliallna till form, färg och ytstruktur. _ Storlek: 1,6 :< 1,4 mm; 1,? 5 1,3 mm (1,6 x 1,41,9 :< 1,? mm, S.C.F.). I prov 04. Kan förväxlas med 5. palrisfris i... (1,8 :< 1,02,5 x 1,5 mm, S.C.F.). « Nutida förekomst: S. areensis 0, S. puhrstrfs i åkrar, fler städes, bl.a. iakttagen vid Dagsmosse. Saturefa acinos (L.) SCHEELE. 1 foder, bränt och utan tänder, men fullt bestämbart. » Storlek: 2,2 x 1,0 mm (utan tänder: 2,3 x 1,32,9 :< 1,5 mm, 5.C.F.). I prov 43. w Nutida förekomst: tämligen allmän kring Omberg. S. vulgaris (L.) Fansen. # 1 obränd klyvfrukt, väl bevarad till form, Sv. Boi. Tidsfcr., 50:1 110 :im:n mammor:x fiir_22, Dell ytstruktur. _ Storlek: 1,1 *0.0 mm (1.0 ILS4.2 1.0 mm, SALE). l prov Ei. w Nutida förekomst: tämligen alimiin i lundsnör nen ras mnrk kring Omberg. Origannm vulgare L. 7* .'3 obriinda, Lill form, färg oi'll _x'tstrniitur vill bevarade klyvfrukter. Storlek: 0,03 '0,40 mm; 0,05 '0,10 mm: 0,07 0,50 mm (0,65 v: 0,100,85 : 0,00 mm, S.(','..l''.). I prov Nutida förekon'ist: tämligen allmän. Solomon dolcanwm L. 3 obriinda frön, samtliga viil bevarade till form och ytstruktnr, dock något mörkare i färgen åin reeenla frön. w Storlek 1,15 2: 1,3_1,8 2* 1,5 mm (1,1 r' 1.2*22 .' 1,0 mm, S.C.l".). l 2' rov. Num Lida förekomst: flerstiides i Stk'llfüä, snar och kärr, bl.a. i Da; mosse. Veronica beeeobtmgd L. « [Ett '20tal olJriinda frön, väl bibelu'lilna till form (JL'l'l färg, ytstrukturen dock något otydlig. limma förväxlas med frön av l'. orwgailisuquotica L., som dock iiro mer plattade. 1 frö i prov [i överens stämmer mera med denna art. Dess storlek: 0,15 x 0,3? mm (0,45 0,304 0,70 ia 0,10 mm, S.C.l'.). För de övriga, som alla ant'iiffnts i prov 71, överensstämmer storleken med den för V. öeeeabnnga uppmätta: 0,00 ' 0,313' 0,i53 ' 0,10 mm (0.5.3 '_0,L100,65 0,50 mm, 51:19.). Nutida förekomst: V. becanbunga allmän, V. rmoyrrilixoqnoiim tiimligen sällsynt, dock i Dags mosse. Latlzraeo squomaria L. 1 obrünt frö, väl bibehållet till form, färg,f UL'lI ytstruktur. Storiek: 0,0 ' 0,8 mm (1.0 A 0,91,1 1,3 mm, 51213.). 1 prov 45. Nutida förekomst: flerstiides, väl mest på llassel_ Enpalorium connabinum L. 21 obründa frukter utan pensel, men vid bevarade till form, färg och ytstruktm'. Storlek: 1.243,1 " 0.1 mm (EJ3,1 x 0,5 mm, 5.13.17). [ 11 av de undersökta proven_ Nutida före komst: sällsynt. Niinnaste förekomst till Dagsmosse iir i snören kring Hen stadbiieken nära landsvägen. C'Ju'ysrmlhenwm ieuennilzemum L. M 1 obründ, tämligen \':'il bevarad frukt, som till formen, storleken och den typiska ytstruktureu av tiitt ställda, längsgående, Vita lister på bron botten överensstämmer med re centa frukter. « Storlek: 1,7 x. 0,8 mm (1,8 :1 0,7»2,5 1: 1,0 mm. S.(_'..l'.) [ prov 8. Nutida förekomst: allmän. Cirsium palastre (L.) Scov. 2 frukter, därav 1 obränd, bada väl be varade till formen med den utefter plattsidorna tydligt upphöjda äs, som skiljer dem från frukter av C. crrvense Scor. SLorlek: 2,13 .<1,0 mm; 3,0 :4 1,0 mm (2,0 x 0,03,5 :1,3 mm, SALE). I prov S och 38. Nutida förekomst: allmän. Lopsana comn'ium's L. 1 briind. men för övrigt vill bevarad frukt, med full säkerhet bestömhar. Storlek: 2,7 x 0,6 mm (1,6 x (LT4,0 .1 1,4 mm, 511.11). Även 1 obränd fragmentarisk frukt, med för arten typisk färg, ytstruktur och delvis även form. I prov 33 och 63. _ Nutida förekomst: allmän. Erigeron acre LJ? 10 obründa frukter, viiI bevarade till form och fiirg. Salma dock hárpensel och de glesa här, som normalt täcker ytan. Ster lek: 0,91,2 x 0,3 mm (1,3 x 0,31,9 r< 0,4 mm, S.C.F.). I 7 prov. Nutida förekomst: tämligen allmän. Sv. Bot. Tidskr., :30:1 111 i'fix'rniricni.\:i FRÅN 'i'nfiskisoeiuvrsaax l nsosnorisr: \'isl avslutandeL :iv niin nntlersölming iir rlet mig en angenäm plikt att lill min chef professor (i. NrLssozsüLicrssmau :'51 f'amiöra mitt tack för r.leL intresse. han stiielse visat densamma. Till personalen vicl ?Statens llisLoriska Museum star jag i Laeksamhetsskulcl siirskiit Lill i'ürsie antikvarie A. 01.01: BERG, antik 'arie LOL'Isi; (ZEDE'RSCUIÖLD och fil. lic. LILI RAI;LAS för hjälp vid utlåningen av materialet samt till antikvarie .\*.G. G:=..1v.\LL för upp gsningnr om dess ålilershestämning enligt (IHmetoden. Tyvärr kan mitt ack ej längre nå (lr 0. Fnüom, .\lvastrabimlatsens hüngivne ntforskare och iniLiatix'tugaren till denna undersökning. Viti Riksmnseets botaniska av delning tackar jag professor li. llum'i'sx l'ür upplåtelse av arbetsplats och i'ür viilvillig tillåtelse, att [let i'm'üografisk: arbetet fått ntl't'irns vid avilel ningen, fru Mm 17mm, som lllL'll skicklighet handhaft detta arbete, saniL intenilenternu S. :\iII..:\"ER oeh T. li. HASSELIIUT för visat intresse och lämnade litLeraLuranvisningar. l l. Statens Centrala lä'rükontrollanstait. Stockholm, i november 105.3. (I l'TlIRAD LITTERATUR. BECIiERDlLLINGEN, J., _lll27: Hnntlbuch (les gesamten Pl'lanzenbaues. Brl. l. Getreixlebnn. Berlin. BOHMAN, J., 1621): Omberg och dess omgii'ningur. Linköpinlf. DU HIETZ, (3. Ti., lllli): Myran' i Omhergstrakten. Xatnri Östergötland. Göteborg. DL'SEN. 13., 1888: Ombiirgstraktens flora och geologi. u Stockholm. Enonmx, Cr., 1015): Östergötlands natur genom tiderna. _ Natur i ÖsLer gotland. Goteborg. Fni'imx, 0., 1910: En svensk 1);'ill)ygg|ia(l från stenåldern. Fornvünnen 5:12. Hem, G.. 1926: llluerierte Flora von MiLLelEuropa, Bil. V' H München. ilnssnLMAN, B., 10158: Dmbergs kiiriviixtllora. _H Sv. Bot. 'l'iilskr., l3<l 32. ?hemma'1513 H., 1952: Några siideskornsavtryuk från Sydsveriges stenu ålder. » Bot. Net. _|›, 1.953: Ett bidrag till kultnrvüxternas äldsta historia i SydSverige. Bot. Not. i›, 1955: Die iilteste Geschichte (ler [inlturpflanzen in Schweden. Opera Botaniea, Vol. 1: 3. Lund. Hanau.masa ;\. F., 1851: Ombergs phanerngamer och ermbnnkar. Bot. Not. Slvi..\.v|)|;n, _\'., 19:35: Förteckning över Nordens växter. l. liiirlvâixter. wa Lund. JESSEN, K., 1039: Kornfunrl. I: Bundso, en Yngre Stenalclers Bopiacls paa A15. Aurb. f. nord. Oliikyncl. og iIist. ud”. af (1. Kgl. Nortl. Olai skriftSelsk. KOLK, H., 1955: Förekomsten av olika ogräsarters frön i svenskt vallutsiicle. w Merlclel. från Stat. Centr. Frökentr.anst., Nr bl). ULLMAN, W., 1953; über Wiicibafer, liulturhafer und Zwischenformen (insbesondere Fatuoiden) in rler Vergnngenheit Lind Lier Gegenwart. »SaatgutWirtsuhaltn, Fachzeitschriü i'ür Samen und Saaten. SU. Bot. Tidskr., 50.' 1 112 GRETA BERGGREN Förklaring till planscherna. Bilderna tagna vid Naturhistoriska Riksmuseets botaniska avdelning. Foto: Mm FERM. En del av bilderna något ljust kopierade för att få detaljerna att framträda. Piansch I. 120; 2328. Olika typer av nskalkorm från Alvastrafynden. 911. Kom med kvarsittande, Iánghåriga basalstjälkar. 1718, 28. Kornkärnor fastsittande vid axspindein. 2122. Sexradskorn Bore. (Jir 1920.) 2933. Sexradskorn Dore. (Jfr 2327.) Först. 4 X. Piansch I I. 120. Korntyper från Alvastrafynden dels utan, dels med blomfjällsfragment för jämförelse av dessa typer. 16; 1316. Korn utan biomfjällstragment. 712; 1720. Motsvarande typer med biomijällsfragment. Först. 6 V. . Plansch I I I . 18. Detaljbilder av biomijällsiragment på »skalkorm från Alvastrafynden och recent kom. 14. Ventralsidor på korn från Alvastra med fragment av innerhiomfjäll och tydliga spår av veck utefter ventraliåran. (Jfr 5.) 5. Recent sexradskorn Bore irän ventralsidan med avlägsnat yttcrblomfjäil. (i. Recent naket korn. 78. Ryggsidor på korn från Alvastra med fragment av ytterblomfjäll med tydliga nerver. (Jfr Pl. 1:22.) 913. Korn från Alvastra. där inga spår av veck efter inncrblomfjäiict utefter vcntral sidan finnas (nr 13 dock med fragment av ytterblomijäli på högra sidan). 14. Kom från Alvastrn. (Jfr 1718.) 15. Recent scxradskorn Brio med avlägsnade blomfjäil. (Ji'r 910.) 16. Recent sexradskorn Bore med avlägsnade hiomi'jäll. (Jfr 1113.) 1718. Recent naket korn. Först. 5 >'.. Piansch IV. 13. Vcte från Alvastra. 46. Recent kubbvete, Triiicum vulgare compucium VILL. 711. Rág? från Alvastraiyndcn och recent rág. 7. Detaljbild av ryggsidan på rág från Alvastra. 8. Detaljbild av ryggsidan på recent râg. 9. Detaljbild av vcntralsidan på räg från Alvastra. JO. Detaljbild av ventralsidan pá recent råg. II. De båda rágkärnorna från Alvastru tillsamman med recent råg. Först. G x . Sn. Bot. Tidskr., 50: 1