Bultsbols missionsförsamling 1883-1983

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

"x. (Gösta Lutherssons 90årshistorik utökad med händelser från de sista 10 åren. Ingrid Staaf) BULTSBOLS MISSIONSFÖRSAMLING 1885 1985. Himmelriket är likt ett senapskorn, som man tager och lägger ned i sin åker. Det är minst av alla frön, men när det har växt upp, är det störst bland kryddväxter, ja det bliver ett träd...." Matt. 13:5152. För drygt ett sekel sedan såddes detta frö. För 100 år sedan började fas tare konturer att skönjas, och i dag ser vi mera klart dess storhet. Aldrig blev väl Bultsbols missionsförsamling bland de stora församlingar na i orten, det är inte så vi menar, men då vi räknar samman alla dem som under årens lopp varit inympade i församlingsträdet, mer än 200 personer, blir det en ganska stor skara. Lägger vi därtill alla som genom mis sionsförsamlingens arbete nåtts av evangeli hälsning, förundras vi. Det lilla fröet, sätt i ringhet, fick konsekvenser för tusental. Varje by, ja varje gård har på något sätt berörts av församlingens arbete. Inte alltid, inte ens ofta, fick denna kontakt avsedd verkan. Men vi vet att djupt i människornas medvetande finns himmelrikets frö nedlagt. Kanske att en dag detta frö skall finna så mycket god jord att det kan slå rot väckelsen är här. Vissa tider i det flydda har varit väckelsetider. Det var inte fråga om blixtnedslag utan fastmer den långa såningstidens förbytande i en skördens dag. DET VAR SÅ DET BÖRJADE. Under mitten av 1800talet blåste över vårt land en mäktig väckelsens vind. Även våra bygder nåddes av denna. Från grannlandskapet i söder kom de dragandes, glädjebudbärarna, med budskap om frid och frigörelse. I varje socken, varje by, ja varje hem, blev den nya rörelsen samtalsämnet. Många väcktes till insikt om sin synd och flydde till Kristms Jesus och fann frid. Sammankomster hölls i torp och bondstugor, i Guds fria natur, ja, varhelst tillfälle gavs. Överallt strömmade människor till. Avstånd, väder och annat avskräckte inte. Det enda nödvändiga stod i centrum. Peter Malm, en smed från Renstad och trädgårdsmästare Andersson var bland de första i vår bygd, som gripna av Guds Ande, stod upp för att föreläsa Guds ord. Sedan följde Johan Nätt, PorsaJohan, Johan i Granviken och Karl Andersson i Kopparp för att blott nämna några få. Missionshus byggdes i Stava och Ödeshög. I Ödeshög redan på 1860talet. Tidigare hade pastor Ekman i Stora Åby, sedermera Heda, fått predika nådens ord till hjälp och tröst för månghundrade själar i syndanöd. Många talar än idag, som andra eller tredja generationens människor, om den skakande förkunnelse från pastor Ekman, som grep deras fäder. Annars sågs den nya rörelsen med skeptiska ögon från kyrkligt håll. Ja, ibland hårdnade det till och urartade till nära nog förföljelse. Vid ett tillfälle predikade smeden från Renstad i Tingstads knekttorp då fjärdingsmannen, på dåvarande prästens uppmaning, infann sig för att förbjuda sammankomsten. Den ovannämnde trädgårdsmästare Andersson blev den 23 mars 1882 inkallad till kyrkorådet för att varnas för sin predikoverksamhet, som också lett till nattvardsfirande. Tidigare känd för supigt och lösaktigt leverne ansåg man honom inte skickad att förkunna Guds ord. Enligt folktraditionen lär han:då tjänstgörande präst, Hohl, anklagat honom därför; ha svarat:"Det förundrar mig att jag inte då och därför blev kallad inför Eder". Prosten Schenström utlyste kyrkostämma för att göra slut på den fria verksamheten i pastoratet, men stötte på motstånd från bland annat nämndemannen Andersson i Fogeryd, som uppträdde med sådan kraft och auk toritet att ingen åtgärd beslutades. Så småningom ebbade detta motstånd ut så att under senare år ett alltmera gott förhållande uppstått mellan de fria samfunden och folkkyrkan. MISSIONSHUSBYGGE. Alltmera gjorde sig behovet av egen samlingslokal gällande. Enligt jubileumsberättelsen från 1908 25 årsjubileét var det på sågbacken vid Bodebols såg de första planerna härför tog9fñrm. Johannes Andersson i Klämmestorp och August Jonsson i Amundeby samtalade därom och detta samtal resulterade i att ett bönhus byggdes i Bultsbol 1885. Johannes Andersson erbjöd fri plan i närheten av sitt hem, men då väster bygden också ville vara med, måste man hitta en plats mera centralt. Johan Andersson i Bankaby skänkte fri plan här i Bultsbol, och så löstes detta problem på ett lyckligt sätt. Ännu fanns ingen missionsförening. Man utsåg därför några personer, för saken intresserade, att_styra med det hela. Med stora uppoffringar och mycken möda fullgjorde de sitt värv. Våren 1885 började man. Man mötte från början och sedan hela tiden stort intresse från ortsbefolkningens sida. På husgrunden satt av Janne Hagelin byggdes huset under ledning av Karl Pettersson från Haddåsens ägor. På sommaren samma år hade bygget fått väggar och tak. Då samlades man till möte och Gustafsson i Lyckan föreläste Guds ord. Han var alltså den förste förkunnaren i detta missionshus. Sedan skulle han för övrigt tjäna för samlingen som predikant under många år. Den andra predikan hölls av Nelly Hall från Jönköpings missionsförening. Missionshuset var inte heller vid detta tillfälle färdigt. Det berättas att en plankhög avsedd till bänkar låg i ett hörn, då man samlades till detta möte. I ett annat stod en li ten björk.( Det är möjligt att detta möte hölls 13/9. Kassaboken har en kollekt införd denna dag). Innan året var förgånget hade dock Bultsbols missionshusbygge fullbordats. MISSIONSFÖRENING BILDAS. Hittills hade ingenlnissionsförening bildats. Några troende från bygden hade varit inskrivna i den nattvardsförening, som bildats i Ödeshög 1882. En arbetsförening hade dock funnits tidigare. Dess räkenskaper sträcker sig från 24/4 1877. Ledare för denna var Johanna Svensdotter i Sunneby. Noggranna anteckningar från denna tid finns beva rade. Troligen har missionsföreningen bildats under hösten 1885, ty då 1885 års räkenskaper revideras sker detta i Bultsbols missionsförenings namn.Man har då en egen kassaförvaltare: E. A. Jonsson Amundeby och två utsedda revisorer: O. N. Lindgren i Siggeryd och Johannes Andersson i Klämmestorp. Från 1884 kan dock bokföras en mera ordnad verksamhet på platsen. Då upprättades matrikel över medlemmar och antages stadgar, (5/11) PASTORER. En församlings historia är ofta dess predikanters. Under den 6 första tiden tjänade här Gustavsson i Lyckan, O. N. Lindgren , Svensson i Ödeshög m. fl. Sergeant Hvitfeldt bodde i lokalen 188689 och tjänade som predikant, Karl Hagman, Jonsson i Tranås, Alfred Gomer i Torp, Gustafsson från Norrland, Carl Johansson i Fällan, Scheutz Ödeshög, Lundmark, Kronström, Gustav Hall, A.F. Nilsson, A.G. Lindkvist, Wissing, Ernst Andersson, Cederberg, Bergman, Persson, Mobeck, och Hennings är någ ra av dem som under den första fyrtioårsperioden tjänade föreningen. 192242 verkade här flera evangelister och missionsskoleelever såsom: David Larsson, David Gustafsson, Ahlstedt, Edlund, Josef Olsson, Henrik Johansson, Alvar AnderssonçHedmo, Wårdmark, Bertil Karlsson, Häggström, Anders Karlsson, Bergdal, Oskarsson, Edvin Fransson, Herbert Gustafsson, Oskar Svensson, Hallenberg, Sunnergren,och Henrik Arvidsson för att nämna några få. Från sekelskiftet fanns i bygden en friförsamling i vilken även många av missionsföreningens medlemmar tillhörde. Givetvis förekom vissa spänning ar dem emellan men 1956 gick de samman och från denna tid talar vi allt så om Bultsbols missionsförsamling. 19451947 tjänade Lennart Hagvil församlingen, 19471952 Lennart Berg lund, Erik Fransson, Åke Lönander och Rudolf Fasth, 19521954 Eric Elg, 19541959 Henry Andersson Anderhorn, 19611964 Allan Wendefors, 19641966 Björn Åderman Printz, 19661968 Arne Eriksson, 19691976 Gösta Luthersson, 19761977 Maritha Valtersson, 19771980 Harald Fritzon och från 1981 åter Maritha Valtersson. BARN ch UNGDOM ; ETE. Redan innan något missionshus fanns, hölls söndagsskola här och var i hemmen. Sedan missionshuset blev färdigt har söndagsskola hållits här. För 10 år sedan fanns ungefär 50 barn i Bultsbols söndagsskola, nu finns det ungefär ett dussin, som undervisas av 45 lärare i två grupper. 1916 bildades Bultsbols Ungdomsförening, som från starten fick 12 med lemmar. Predikant Cederberg blev dess förste ordförande. 1954 synes den dock ha upplösta. I varje fall gäller sista anteckningen om dess existens från denna tid. 1972 bildades en ny ungdomsförening, denna gång gällande hela pastprskretsen. Den hade vid starten ungefär 30 medlemmar, nu finns där drygt 40. Några av dessa kommer från Bultsbol. Juniorarbete upptogs 1920. Fram till 1964 hade Bultsbols Missionsförsamling egen juniorförening, men från 1965 gick man samman med Haddåsen och Stava och juniorföreningen Treklövern bildades. Denna verksamhet pågick ett tiotal år men kom mer och mer att smälta samman med UV arbetet,och för ett par år sedan överfördes Treklöverns kassa/och det arbete som ledde till en auktion varje vår/till UVQkåren. 1962 kom nästa gren i ungdomsarbetet. Det gällde UV. Redan på hösten 1961 började förberedelserna genom att Allan Wendefors, pastor i kretsen då, kom till skolorna i Siggeryd och Munkeryd och informerade om UV. Senare kom UV sekreterare Thord Wickström och samlade intresserade ledare och sen även barn och så bildades i samarbete med Stava mfs Stava/Bultsbols UVkår. De första tio åren hade uv ett 25tal medlemmar. UV; möten hölls under några år varannan vecka och då omväxlande i Stava och Bultsbol. Så småningom kom också Klöverdala med i arbetet och mötena hölls då i Bultsbol varannan gång och i Stava eller Klöverdala varannan. Alltfler ungdomar drogs till UV arbetet och snart gick nästan varje barn 1 712 årsåldern i vår UVkår. Då var det dags för en liten omorganisering. Fortfarande har vi en UVkår och medlemsantalet i denna var vid senaste årsskiftet 108, uvar (miniuv, uvscout), hjälpledare och ledare inräknade. UVmötena hålls sedan några år varje vecka igen och ungefär en gång i månaden träffas vi alla i Bultsbol och har gemensamt uvmöte. Det kan vara filmkväll, lägereko, hemlig gäst,lägerinformation eller dylikt. Övriga uvmötenlungefär tre i månaden,samlas vi till patrullsamlingar i det missionshus, som ligger närmast till. Församlingens barnoch ungdomsarbete omfattas med innerlig förbön, lönen uteblir inte. Församlingen har under flydda år i huvudsak rekryterats från denna arbetsform. Genom barn och ungdomsverksamheten har snart sagt alla hem i bygden på ett eller annat sätt nåtts av församlingens arbete. Den har därigenom fått röna mycken uppskattning. SYFÖRENING. Arbetsföreningen från 1877, eller kanske t.o.m. ännu tidigare under Johanna Svensdotters ledning, har under olika ledare arbetat oför trutet. Under flera tiotal år stod,vår nu äldsta medlem/Anna Andersson, Torp i ledningen för syföreningen. Arbetet där förs nu vidare av Ellen Fransson och Elna Andersson. Genom de olika generationernas intresserade ansvarstagande har åtskilliga medel slussats genom församlingskassan ut till missionen. 1877 uppgick auktionsmedlen till 42:61. Denna summa gick oavkortad till Israelsmissionen. 1972 uppgick auktionsmedlen från t 2 för säljningar till 4200: och 1982 var denna summa så stor som En stor del av dessa medel går nu till underhållet av missionär Runa Hjälmefjord i Sydafrika. Sedah 8 dec. 1963 är hon vårt sändebud på dena; avlägsna ort. ANTAL MEDLEMMAR. Anteckningar om hur många som var medlemmar den första tiden är sparsamt förekommande. En förteckning, troligen från 1884, ger dock vid handen att 48 personer vid den tiden tillhört församligg 1 en. 1892 var medlemsantalet 65. Så långt vi kan finna har sammanlagt (fram till 1975) 253 personer kortare eller längre tid tillhört Ä Bultsbols missionsförening/missionsförsamling. Svårigheter finns att exakt I kartlägga medlemsantalet p.g.a. ovannämnda friförsamling och missions I förening. År 1973 var medlemsantalet 25. Idag tio år senare är medlems antalet 54. ' Ä qggzgggnng_ Tio personer har under åren beklätt den ansvarstunga posten 1 som ordförande. Karl Otto Frid 1884, 189093; Johan Andersson Bankaby ' och Bultsbol 1885, 1894928 ugust Jonsson Amundeby 1886 , 18981900; I Hwidtfeldt 188789, Alfred Krantz Skälaby 190004, Claes Jern Skälaby 1905 1 1932, Hjalmar Andersson Siggeryd 193341, Fridtiof Pantzar Bankaby 1942nHH , Albin Karlsson Bultsbol 1945Sroh sedan 1951 Harry I Pharmansson. åtta Ä KASSÖR. Kassörssysslan har beklätts av såg personer; August Jonsson Amun Ä deby 1884, August Andersson Skorperyd 188595, Alfred Andersson Tyrsabol 18961904, 19111919, Gustav Andersson Tingstad 190510, Karl Andersson 1 Torp 192044, David Oskarsson Tingstad 194449. År 1950 övertogs denna“ 1 syssla av Paul Jern, som fortfarande bistår Siri Fransson som numera sköter det mesta av kassörsarbetet. I MISSIONSHUS q REPARATION. Vid flera tillfällen har missionshuset repare 1 rats, och alltid har man rönt stort intresse och välvilja från bygdens folk. 1958 gjordes en omfattande ombyggnad , som förändrade interiören totalt. Lagom till jubileet 1819 oktober detta år (75 år) var allt 1 klart och man kunde inviga nya lokaler och fira 75 är samtidigt. Under år 1972 påbörjades på nytt en genomgripande förbättring av loka liteterna. Denna reparation slutfördes lagom till 90årsjubileet. Först I i tur stod köksutrymmena, som fick en mera ändamålsenlig utformning. 1 Sedan följde studierum och lilla sal, som tapetserades, målades och fick heltäckningsmatta. Vidare ördnades med toaletter och andra sanitära frå I 85%. Ett tidigare Outnyttjat vindsutrymme iordningställdes för söndags 1 1 l skolans och UVakårens räkning. (Luthersson var där drivkraft) 23 septem ber 1972 invigdes denna del. Knappt var detta arbete slutfört innan pla nerna gjordes upp för iordningställande även av stora salen. Under vinter 1973 drog detta arbete igång och den 15 april var det dags för invignings högtid igen. Alla dessa reparationsarbeten drog givetvis stora kostnader. Genom generösa donationer av Lisa Norr och Eda Ross blev det oss möjligt att verkställa dessa arbeten. Nittio år firades alltså i nyrenoverat missionshus, till 100 årsjubileet har även en liten uppsnyggning gjorts. Denna gång gällde det farstun, som målats om. SAMARBEIE.Alltefter som åren gått har människor fått allt lättare att ta sig fram med hjälp av bilar. Det har varit både till fördel och nack del för vårt arbete. Många andra intrnssen lockar naturligtvis men det som är fördel är att vi kan samarbeta mera i kretsens sex församlingar. Vi kan besöka varandras missionshus på möten och många samlingar på speciella dagar har blivit tradition. Så brukar vi t.ex. samlas i Åsa på långfredagar och i Bultsbol på Allhelgonagudstjänt och till Klöver dala far vi på första advent. Vissa missionsdagar hålls också gemensamt, då vi främst tänker på vår missionär Runa och gör insamling till under hållet. Julottorna brukar hållas vartannat år i Stava och vartannat år i Bultsbols missionshus. Varje år brukar vi också träffa söndagsskolan från Immanuelskyrkan i Ödeshög vid ett vårbesök i Bultsbol och ett höst besök i Ödeshög. Sedan tre år har alla söndagsskolor gemensam höststart också. Då samlas en mängd barn och vuxna på Ödeshögs torg och tågar till Klockarängen, där möte hålls. Baptistförsamlingen i Ödeshög har vi sedan många år ett gott samarbete med när det gäller läger. Sedan ett 15 tal är tillbaka har våra ungdomar fått deltaga i det av Baptistförsamlingen anordnade Fällanlägret. Sionförsamlingen i Boet har vi också gemensamma samlingar med. Tältmöten brukar vi ha tillsammans vartannat år och varje år har vi en mötesserie tillsammans i Boets Bygdegård. Då det gäller gemensamman samlingar så har vi i år för andra gången haft församlingsdag för hela kretsen. Förra året var vi tillsammans en hel dag i ett missionshus på Visingsö och i år lånade vi SMU:s sommarhem en söndag Under de senaste åren har vi också haft kontakt med missionsfälten på ett mer påtagligt sätt vid två tillfällen. År 1978 besökte Ingrid Staaf SAM:s mission i Japan b1.a.,och 1982 besökte Elisabeth Andersson fältet i Sydafrika. Dessa resor har sedan lett till möten med insamlingar för missionen. EPILOG. Den största delen av Bultsbols Missionsförsamlings medlemmar gn nom tiderna är förenad med den triumferande skaran. Vi minns dem med tack samhet. Kämpar som likt stora rotfasta furor, stod där fast förankrade i alla stormar församlingen genomgått. En efter en har de dock fällts.Och alla de andra, som inte syntes så mycket men som ändå var med i upp och nedgång. De är över nu. Kvar är vi, en handfull bara med med samma Herre i sällskap Vi har samma förunderliga budskaps säde att så och vi sår , medan vi väntar på skörd. Väckelsetider gav anledning att bygga Bultsbols Missions hus 1883, väckelsen 188586 fyllde missionshuset med behovets barn, 190607, 191420, 193053 var andra besökelsens tider. Vi lever idag i väckelsens advent. Och vårt öra hör en ny ton, som ni gamla känner väl igen. Det är bruset av väckelsens regn. Några har kommit , flera vi väntar ängeln med bönsvar på himlaport gläntar. 0, hjälp oss 0 Herre Din frälsning att bida. Du är ju här redan och står vid vår sida. Här der du de unga som blomknoppar stå, Led dem till dig att de livsmening få. Här är de alla som i arbetet stå, De bära sitt ansvar i vardag så grå. Du ser ock de gamla som kraften har mist, De orka ej mera 0, hjälp dem till sist. Hjälp oss att finna vägen till dig, Hjälp oss att öppna hjärtan för dig.