Ångaren Per Brahes märkliga öden

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

› Ängáren i ?PER BRAHES i_ märkliga. öden ' En vandringsutställning från Grännamuseerna CLAESGÖRAN WETTERHOLM Omslagsbild: Bärgningen 12/8 1922, kl 15.00. tillsättesbglüly ClaesGöran Ångaren Per Brahes märkliga öden 'en vandringsutställning Från Gränna museerna Förord För många är ångaren Per Brahe och dess märkliga öde ett mysterium som kittlat fantasin under lång tid. Båten gick som en klocka decennium efter decennium, men rätt som det var kom det bokstavligt talat vatten i urverket. Hur gick det till och varför hände det och hände det något med båten efter undergången? I boken om Skrufångaren Per Brahe har författaren ClaesGöran Wetterholm sökt mysteriets orsak och grund. I sin bok visar han att Per Brahes liv och öden inte bara är katastrof och förintelse, här finns en varierad kulturhistoria bevarad över 100 år gammal. Utställningen vill också spegla hela båtens liv, inte bara höststor men och det spektakulära mellanspelet på Vätterns botten. Projektet har kunnat ge nomföras tack vare att ClaesGöran Wetterholm ställt både sitt kunnande och sina privata samlingar till vårt förfogande. Utställningen är byggd som en vandringsutställning och vår förhoppning är att man skall kunna visa utställningen på fler platser med kanal och sjöfartsförflutet. Slutligen vill vi rikta ett tack till ALLA ANDRA som hjälpt oss med genomfö randet av projektet. Ekonomiskt stöd .har lämnats av Jönköpings kommun samt Landstingen i lön köping, Örebro och Östergötland. Föremål och upplysningar har lämnats av en lång rad personer och institutio ner vilka alla finns förtecknade i katalogens slut. 'lill utställningens besökare riktar vi en förhoppning om en trein g stund! G 7” 61 71 71 61 Sven Lundström museichef Museerna 039011015 FAKTA OM PER BRAHE Fartyget benämndes ursprungligen skrufångare, där skruf är det gamla ordet för propeller. Den såg ut som en skruv och det var John Ericsson som utvecklade denna till den mo dernare propellern. PER BRAHE byggdes på Motala Verkstad 1854 1857 till en kostnad av 90 000 riksdaler. Fartyget sattesi trafik 16 juni 1857. 186,47 ton bruttovikt. 85,93 registerton Längd 30,11 meter Bredd 6,46 meter Djup 2,57 meter i fören och 2,4 meter i aktern Två 70 hästkrafters compound maskiner som 1870 utbyttes mot 50 hästkrafters maskin. Lastkapacitet omkring 120 ton. Utan last gav certifikatet tillstånd till 243 passagerare ombord och på kortare turer 300 passagerare. PER BRAHE beställdes av Jönkö pings Förenade Ängbäts Bolag i Jönköping, men kom sedermera att ha flera ägare. År 1914 förvärvades hennes dåvarande rederi, Ångbâts AB Jönköping, av Ångfartygs AB Göta Kanal. Den 19 november 1918 avgick PER BRAHE från Jönköping om kring kl 19.00. Kl 21.00 ankom hon till Gränna och tog ombord 8 passa gerare samt last. Går det nu ej åt helsicke, så går det ald rig dit TheodorBoija i Gränna hamn 19/11 1 918 "Men var det stormen som blev deras död? Nu vet man att det snararew var lasten. Per Brahe var i första hand en lastbåt, byggd för kanalfart, därförsmal och svår att stava efteralla konstensregler Ur: Göran Palm ”Sverigeen vintersaga " Tillsammans med de 16 besätt ningsmännen uppgick de ombord varande till 24. PER BRAHE lämna de Gränna omkring kl 23.00 samma kväll för att anlända till Hästhol men vid ettiden på natten. Hon ha de 47 tons last på däck och 34 ton i lastrummet, men ingenting på däck surrades. En stark sydlig vind vid _2_ avfärden från Jönköping hade moj nat i Gränna, men sedan fartyget lämnat denna hamn slog vinden om till nordväst och ökade till full storm med inslag av snö. Vissa stormbyar nådde troligen orkan styrka. I höjd med Hästholmen på började PER BRAHE en styrbords gir in mot hamnen, varvid babords sidan fick sjön över sig och för däckslasten snabbt gspolades över bord. Den övriga lasten försköts och dettai kombination med det oerhört snabba förloppet fyra minuter John (Bauer) harhäri hamnenfrågatkap ten om alla Iivbätarna 0 båtar vara i ord ning. Han har månne haft nå gon förkäns la, när han såg, huru hårdt båten varlas tad. Elna Hedberg, Gränna, i brev till John Bauersfar23/11 1918. gjorde att ingen överlevde. Det fanns inte heller några vittnen till olyckan, därför antogs i Hästhol men och Motala att fartyget på Jag kan inte sova, jag här bara i mina öronatt “Mammal Mamma.” 'Gu nnar ro par på mig. ' Men mamma, sajag, att det är väl ingenfara? Den är ja nyrestaare radför nittitasen krorronför det hadejag hört. Gun Lingom natten till 20/11 1918 WI_._.. .__VV_,___. _ . r>_i ?x PassagerareLata resan från Jönköping till Stockholm. I'nupnrwl mun och kultur. 5 m Ångfartgget PER BRAHE den /ø % 0. 12/1? t V ;4 H E 3 i '1 Al in 1 .Mikämn. Samanthamun. : E' å :ii: l .= 3 g u_i 3.; I' :i a. W. 11%, ;1: Ãp' 1/ / _(\< 1 L 1 i t r \ t t a _ Sjön vräkte sig så hårda* in Öfver härva rande hamn så att gods som placerats på hamnkajen måste forslas i land för att ej spolas i sjön. Hamnvakten LudvigHolm i Hästholmen om stormennatten till 20/11 1918 grund av det hårda vädret blivit kvar i Gränna. I Gränna antog man att PER BRAHE redan befann sig i kanalen, men när förfrågningar från de olika hamnkontoren gjordes för stod man att en svår olycka inträf fat. á'ü?" Mönstrings llggare,/i/ø/MW,7/f :U V l ll . ti ulnlul niuiul l, : H a... l :_23: g _ 4 .1 _.c.. lerüw'ar mama' ' Huiaruyjlfå Lem Wi Maiw ;EMM rovIm; zu ;rm/;aa azggaza .az/5 ;ff/7: ;2: m _..ø . . frn/4.020. ,et/ä ,3% ._ 4:4; . . _..__ 'ill www ...,w . . nya* "'.. MNF få ”WMI” , . ;07.1 Mazrøwyr r ;är , . ... agény [1% ,1111. . _.. masa .wp . .V i., ;42.: Må?” WAM. . ,_› " ifrnüøa.%ø. .1... v* fif/M%øj%r M.7f//øååiñéx_a .ø __. Mu' /Zf;K vt'é Mår/:w _,t _ s._....._.___.. Bland de omkomna passagerar na befann sig John och Esther Bauer med sonen Bengt och detta väckte stor uppståndelse i hela landet. Vid det efterföljande sjöförhöret frikändes rederiet helt, trots att det var känt att detta pressat kaptenen med snäva gångtider och uppmun trat honom att ta stora laster under många tidigare resor. De anhöriga tillerkändes ingen ersättning men rederiet betalade i ett känt fall, skeppspojken Gunnar Lings föräld rar, ut 300 kronor frivilligt. Från Ångfartyget AB Göta Kanal fanns inget intresse att bärga PER BRAHE. År 1921 försökte den inva \ I I '* ååh? råd. kmärkt_ ?nvng :sjuan;Mai bm%a$a luxw. w.. \um/t{“.faufu'üdt.wtåâyufááz . ; 1 I . I BC wave l __ ._, MJ M m+nøtym I M Ma; 1.... E.. . , lidiserade dykaren E M Johansson att få upp fartyget men hans utrust ning var inte tillräcklig. Året därpå, under sommaren 1922 bärgades PER BRAHE. Tiotu sentals människor besökte Hästhol men, som mer och mer kom att li kna en marknadsplats. En söndag i augusti kom omkring 20 000 besö kare til samhället för att följa arbe tet. PER BRAHE bärgades slutligen 12 augusti 1922 och visades därefter upp mot entré. Hon togs för egen maskin runt Vättern och Via Göta kanal till Mälaren och sedan Stock holm och publikanslutningen var mycket god på de flesta platserna. _5_ Grennu "hamn som *strolinligt manga I.. år gänger_ hm' ångnl'en" “Per BrainW_ “t'm att: efter inta;ml lust .fortsätta norrut med Stockholm soinslutinál.. Redan vid ,hitkomsten stark Limma intogs 'ytterligare' här. cin'kn 7 lan. _ Madam. alla tänkbara _Iutsemuplpw Logos. 'En under kvällen .vuppsLliCiQ kande sturk slorm tilltag' alltmer, .men _.plikttrogen som alltirldált'knp lLen Boija ej (Jelm hindrat båtens färd, Som alltså <_f1jamemon 11tide'n ställ' «d"es mot;Hästholmen; Bältensbesêm ning_ r utgjorde' tillsnmumns p'err. kommer; .från ›G1*eunu medföhrdei'zS passagerare. _ * ä' rr++++++++ *' *e "n “ w» ma. »en . Den slom rebus som betecknar människolifvets [slutnkc llnlálüh; of; vain zingifxvlts i 24.. fl", ett; för hvarje ut de» 24 lit; som meddenim färd gjorde sin”snisnr_revsai __XH_1_.r " Omedelbart efter det båten lagt till iham nen började de skådelystnagöra sin entré. Under gårdagenråddefullständigträngs el ombord. Östgöta Correspondentenl 6/10 1922 när vraket visades i Linköping »Siöolycka kilaanammat!Esammans_24›ne'rsnar,.fümkamna" ›.I tisdags 7215?; kvinnan'ingakw, mmm l Bergmarkhade spettet och hände med och jag drogi dörrhandtagetoch rätt som det var fick vi upp dörren. Det gick ganska hastigt så sugningnppstodi vattnet. Det ta hade till följd att en av de döda, fru Falk, kom utfarande genom dörröppning en med fart, så att jag fick hennes kjolar och kappakringmin hjälm. Dykaren Ernst Lagerstöm om upplagan det av makarna Falk från PER BRAHE Där var onaturligt mycket last, last Över allt. Bryggdäcket var fullpackat mellan däck och tak ända till kommandobryggan. Akterdäcket var lika fullpackat...Även dörrarna var belamrade med gods, så att de människor som fanns ombord var in stängdasom råttori en fälla. Dykaren Ernst Lagerström efter inspek tion av vraketi november 1 918 Nd gon anledningatt nå got fel härrörande frå n lastningenorsakathändelsenförelig ger icke, lika litet som att nägonförseelse eller försummelse av befälhavaren eller besättningen förekommit. Ur skrivelse till Kommerskollegium från AngfartygsAB Göta KanalZZ/II 1918 Den andelsförening som bärgat fartyget ombildades till rederi, reno verade PER BRAHE och satte henne i trafik på kanalen omdöpt till ÖSTERGYLLEN. Oviljan att resa med henne var trots detta stor, 1927 Angarens hela exteriör är nu en helt an nan. TidningenÅland 7/5 1930 efter ombygg naden såldes hon till AB Olex och döptes till KALLERÖ. År 1928 bytte hon ägare igen och fick namnet OST KUSTEN. Detta ljud slamretfrdn hjärtstocken...luk ten av olja och dnga...matoset och knir kandet i inredningen glömmer jag nog aldrig. Ebbe Fallström, Mariehamn, om ÅLAND Il “tjing éä'fsiurer. ' nskhn mJünküpin . Ångf. rm: BRAHE afgår: Från Stuckhohn Lördagen' kl. (i min anlöp. Gränna 31:21:47”.er f. m. Från Jönköping Tixdelgür efter in tagen last, anlöp; Gill(anna. 1708114061100”, Vadstena, Motala och vanliga kamalstationer anlöpes. . m' God'set bör vara niiämnadt före kl.23 1.' fgångsdageu och större sändningar ' anmälda dagen förut. 'Brattovikten utsättes å konossementen. Vidare meddelnr Henning' Lindh. Telefon 2. Annons för resa med PER BRAHE, införd en vecka efter katastrofen. Detta berodde på redan färdigsatta annonser till tidningen. Grenna Tidning 27/11 1918. _7._ ustresa. Med anledning' av bärgningsarbetet vid äng. ”Per Brake” avgår äng. ”Visingshorg” Söndagen den 18 Juni fr. .Jönköping lila9 f. m., fr. Vis. ingsö kl. 10.30,' fr. Granne. 11, ankom. till Hästholmen 12.30, återvänder fr. Hästholmen kl. 5 6. m., Grenna 6.30, Visingsö 7, ankommande till Jönkö ping kl. 8.30 9. m. i ' År 1929 inköptes hon av Ång båts AB Åland som döpte henne till ÅLAND II. Hon genomgick Vintern 1929 1930 en omfattande renove ring och hennes utseende förändra des kraftigt. Trafiken på Mariehamn synes bliva allt sämre och sämre beroende på de höga kostnaderna. Ängbåts AB Älandsårsberättelse1949 År 1957 firades fartygets ett hundraårsjubileum, men två år se nare såldes hon till skrot. Enligt obekräftade uppgifter erbjöds Mo tala stad att inköpa henne, men tackade nej. ÅLAND ll skrotades på Tykö bruk vid Mathildedal i Fin land vintern 1959 1960. Styrratten skänktes dessförinnan till hem bygdsföreningen i Motala som de ponerat den på Motala Folkets hus, där den kan beskådas än idag. Skeppsklockan bärgades redan 1918 och skänktes 1919 till Sjöfartsmuse et i Göteborg. ' Inspektoratet skulle ha godkänt skrovet ännu, det var egentligen ingeter på det, men de hadeja tjugo mans besättning...så när motorfartygenkomfordradede inte så mycket. Ångbâts AB Ålands sista chef Greta sa den om ÅLAND Il inför skrotningen Och sen hittade vi på positionen just platsen där den har sjunkit ett spår som är femton meter långt och tre meter djupt efter kölen Geron Henriksson, Jönköpings sportdyk arklubb, om vrakplatsensutseendeidag _8_ e; Extratåg till Linköping, Omberg, Alvastra och Hästholmeu. Snabbgâende extra persontåg för resande från sträckan ViistervikRings torp till Linköping och Hästholmen anordnas Söndagen den 30 Juli 1922. Avg. Västervik .............. .. 6,30 I. 111. Avg. Hästholmen .......... .. 5,35 6. '111. ,. Gamleby ................ .. 7,10 f. m. ,, Linköping ............. .. 7,41 e. :11. ,, Åtvidaberg ..... ... ..... .. 8,43 f. m. Ank. Åtvidaberg ........... .. 9,11 9. m. Ank. Linköping ................ .. 10,03 im ,, Gamleby ....... ... .... .. 10,38 0. m. ,, Hästholmen .......... .. 12,10 e. m. ,, Västervik .............. .. 11,15 e. m. Tåget gör på bortresan uppehåll för påstigande och vid Melresan för avsti gande vid alla stationer mellan Västervik och Ringstorp. Å sträckan RingstorpHästholmen gör tåget uppehåll endast vid Alvastra (intill Ombergs hjässa och turisthotell, Alvaslra klosterruin och Hästholmcin). Enkel biljett gäller för fram. och äterresa. Avglft till Hästholmen i 2:a och 3:e klass: från Västervik 15:95 och 11:40, från Gamleby 14:15 och 10:20, från Atvld'aibeng 9: 35 och 7:”. Vacker färd genom Östergötland. Tillfälle att bestiga Omberg samt bese Alvastra klosterruin och Hästholmen. Mellan Linköping och Hästholmen serverar Weiders Konditori kaffe, läske drycker och konditorivaror. * Extratåg till Hästhoimen. Snabbgående direkt extra persontåg från Linköping och Vadstena till Hästholmen anordnas Lördagen den 29 Juli 1922. Avgår Linköping 6,17 6. m. Avgâr Hästholmen 10,00re. m. ,, Vadstena 7,36 6. In: Ank, Vadstena . 10,45 e. m. Ank. Hästholmen 8,23 e. m. ,, Linköping 12,05 i. m. Tåget gör icke uppehåll vid mellanstationer. Enkel biljett gäller för fra m och återresa. (Avgift LinköpingHästholmen och åter 4: 50 i H och 3: 60 i III klass.) Extratåg LinköpingHästholmen, Med direkta extratåget från Vä stervik till Hästholmen och åter Söndagen den 30 Juli 1922 får resand 9 från Linköping medfölja. Avg. Linköping 10,04 i. m. I Avg. Hästholmen 5,35 e. m., 'AnlL Hästholmen 12,10 o. m. Ank. Linköping 7,40 am. Tåget gör icke uppehåll vid 111 ellanstationer. Söndagsbiljetter gälla. V Avgift Linköpinngästholmen och åter 2 kl. kr. 6: 75m 3 kl. kr. 5: 40. Konditoriservering å. tåget. Offentliga nöjen. ' D. OI LD .I O 1 UI 0. 01 (0 E Premiär försäsongen .lå Som extranummer BlLDER från ' P e 3* B rah es B Ä R G N 1 N G IllHllllIIHIHIIIIIHIIHIIHIIIHHIIIHIHIIIIIHIHIIIIIIHHHIHIHIHH En film som säkerligen kommer att låta tala om sig är OSCAR WILDES berömda mästerverk ”A woman of no importance", på »svenska kallad E n k v i\n n a utan betydelse g Socictetsdrama i 5 akter. ._' I huvudrollerna: FAY COMPTON och MILRON ROSMER. framfördes först i London och framkallade då stort oväscn. Senare framfördes bká despelet som invigninga program på Intima tea tern i Stockholm. Överflyttningen till duken är : verkställd med obestridh'g skick lighet. (Nya. Dagl. Allah.) Fay Compton.: personliga charm E och besjälade spel framlockar E stark sympati. (D. N.) Fay Comptons uppträdande = präglas av kultur och förfining. g Mått: vi få se henne ofta! ' (Sv. Dagbl.) Hank Man i arbetstagen. Fars i 2 akter. IIHIHIIHHIH!IIIHIIIIHIIIINIIUHIIIHIIIIIHHH IIIHHIH HIHII HIIIIHHIHIIIHIIIIIllllI|IIHHIHII“IHHHllllllIIIHHIlIHHIIIIIIHllIlIIlllIIHHHIIIIIIIIlllilIIIIIIHHIlIlHIIHHIIHIIIHIUHIHHIIHUHHHHIIIIIHIIHIHHI!IIIHHIHHIHIIHHIHIE H ögkvists nio musicerar. "IIHIIIIIIIIHIIIIIIIIIHHHIH Förbjudet för barn. __ lllllllllll|IIHIIIHIHHIIHIIIIIIIlllllllllllllllIlllllllllllllllllllê .JIUllIllIHllI ;1 '5.5 BEOGRHFEN IIHIIlIllllllll :7:: I dag Premiär. 'j Förastâilnlngar kl. 'I och 9 a m IIIlIHlIIHIIII Mi" *sgalärlzlâqlêâmni med Vallace Reid' i huvud rollen. * Fullständig serie av Per Brahes härgr'rg Qarnförbjudeu. ' '* åZO'WRO0.13 '7 [11 “mot mliut luslspelsumuram. Ä'ALLAKAHMHLIKA? LustSpel i 5 akter med MAY ALLISON. RECIPIENDEN HAROLD LLOYD LUSTSPEL. Ej för barn. ' i; 0 BS.! Från och med Tisdag visas ' å Metropol senaste bärg ningsarbetcna med ,, "Per Brahe" J tagna under lördagen 0. söndagen. ENDAST Å METROPOL. V __10_ 5/ . M ,7. _55”, ' // amor[4' , /áøoø m WW W* i 30. m f* i I* { I i 04 MW' l . az. . , ;| (02? ' jaga.” ”am I .Åuv av.. ,AJ/”44% W 30561_ 1,9%: ' Wik/raw , maa. 9% .,çcmw., 705: F . ,5,,23 ,imwf ,WMA W ;lat A “447” M" Mm dm JJ: .6 . I 0 . I . /Tñr alla?” f ' MMMW, M” “Maxa 7:. /48 A /MJWMmáÅ/øwñ ' 44, 444, WW .tda 14194 Kg M ”i 2 ,Åka 1 ,i ;ht /M _ d :då: ' 4 5,24 _ 151 M 544 "" 5 .4 m M 7 445914_ I 5 U _11_ PER BRAHE l MYTEN “Om lyckliga fartyg berättas det in te" har någon sagt och i Viss mån gäller det ångfartyget PER BRAHE. Hennes undergång i Vättern natten till den 20 november 1918 med man och allt har gjort henne till ett av Sveriges mest myt och sågenom spunna fartyg. Emellertid bärgades hon och hamnade så småningom i Finland, där hon gick mellan Åbo och Mariehamn i trettio år. Där minns man henne idag som ÅLAND II och hon finns kvar som ett lyckligt fartyg i mångas medve tande. Varför talas det än idag om PER BRAHE och vad är det som gör, att hon ännu fascinerar? Vad finns det för ett intresse av en liten oanselig passagerarångare som gick i kvav under en storm? Större olyckor har de facto inträffat i detta land och om dessa har inga visor eller poem dik tats. Högre höres stormen rasa, högre dånar böljors brus. lasten glider. Rop av fasa. Vattnet släcker båtens ljus. 'Brahe'sjunker med sin börda, man och allt i djupet ner. Ånges tropenbli ej hörda, ingen ifrån land det ser. Vers två ur dikt av Ossian Löfgren, Öst göta Bladet 19/12 1918. " Stor haveriauktion vid Hästholmen. Gönom offentlig Auktion, som förrättas vid Håslholmans hamn lördagen den 16 september 1922 kl. 7 1' f. ns. (precis) låter bargningsbolaget “Per Braha^' försälja allt från ångaren'Par Brahe,barget gods, varav framhållas: 100 s maskiner, järnspislari gott sklck, smörkärnor, strykjärn, därav en de elektriska. velocipeddelar, vattenspannar, målade och omå lade, manoapparater, plogkroppar till motorplogar och andra plogdslar, värmeelement, diverse gjutgods_ och ett 60 tal tomfac av ek m.. m. Guld: därav ringar, broscher och nippsr, ückur av guld och silver, silver och nysilver, glas och porslin, koppar och husgerådssaker m. m. Bärgningsmateriel, därav 4 långa spirar, spanar, plank och bra der, 4 st. 6 skurna block, vikt 260 kg. pr st., 6 st. broker med 78118 tons hälkraft, 1,200 meter stalwirsr med 18,5 tons bärkraft m. m. Före auktionen kunna anhöriga efber hünvändelse hos bärgnings bolaget ut'ösa hos de bärgade liken anträffads föremål, såsom ringar, klockor, broscher, nipper m. m. Av oss kända och vadarhäftiga inropare erhålla tre månaders betal ningssmiand andra betala kontant eller första av oss godkänd säkerhet. Ödeshög den 8 sept. 1923, Hoimuadt, Ola Fredriksson .s Trotaw. _12_ i Vi Boken A I i m l 1 “PER BHAHE'S“ › undergång och bärgning år utkommen. 'Pris 1:50. 5 l Relcvireras från 8._ Roultbergs För lag, Lilla Vattugatan 25, Stockholm. Kommissionärer antagna; mot hög provision. Havet är en urkraft och i mångt är det ett okänt element. Det har en enorm lockelse, i all synnerhet som vi inte kan bemästra det utan måste lära oss att respektera det och leva med det. Detta kan jämföras med landbacken med dess kålrötter och granskog, där det mesta är utfors kat. Vättern har ett rykte om sig att vara ”lynnig”, som om det var ett väsen. Det kan snabbt blåsa upp på Vättern och i all synnerhet PER BRAHEs undergång har givit detta vatten ett dåligt rykte. Trots detta är det en insjö, som ligger vid befolka de områden och att därför ett fartyg försvann utan spår mitt ibland oss kom som en chock. Den folkkäre konstnären John Bauers död har också bidragit till att olyckan levt kvar till våra dagar. Om man inte minns fartyget, brukar man veta att "det var ju med den där båten John Bauer dog". Varsel om fartygets undergång berättades runtom Vättern i efter hand och dessa varsel publicerades också. Det mest spridda fanns bland annat publicerat i Smålands Folk blad 22 november 1918: "I tisdags fm mellan kl 11 och 12 alltså innan 'Per Brahes' under _#13_ *1* '“”'“'T m ' Mel.: ›Vartör .skola mäniskor striden. .0. ,. . ,N ..,.f. . .._,, W. Mammas sem Angeren ?Pier Brjahesft undergång. Författade verser atNaiturdiktare john Wallin, olycksdagen den lêf'November, 1918. Under nattens tysta timmar, ifran Gränna stad och hamn, tyEks en ängare utglida med det gamla kända namn, .Angaren Per Brahe lastad, utpå Vätterns böljor blå, ' r sistagång som knappt man anar ,4: uattødill_stadenASiockholm gå. ' 'tå ,, _ . F; .' Nordanvindens stormar susar, när som ångar'n glider fram, ›uppå Vätterns breda böljor, * ' där man längtar uppnå hamn. Under sorg och vemodstankar passagerare tycks gå, i '#'eh.åFtKÅb'bSä'åñêåg :Friedanta g....._._' .4 ' snart sin grafi djupet iår. Liten Jttrs gosse, älskad, med sin moder därtill far, under nattens tysta timmar med på resan kommit har, tjugofem med allesammans var det uppges med ombord, utanltlr Hästholmens brygga, resan snart är sagd och gjord. , _'_Ällt omkringluär tyst och stilla. ”blott i mörkret vägens brus, dunder var som timar höres därtill nordanvindens sus, ingen räddning finns att finna, “inget hopp på höljan blå, *för de arma män'skors själar, ' ,inför döden där de går. 'ALM'täl _ I., :SrRum: 4,» ,2, Av, W . i: i s; _4514,_ i j , \ 7. l Stjärnorna i nallen tindra, oivan düriirånjöfuds hus, i _ 'uppá .himlaiästet klara. vw." v ,.v :_ _nlnur? ,m <"d där* Chatt* i 4 “''L. ÅngarenvPer Brahe sjunker ' med besättningen ombord, passagerare desslikes. Nu kaptenens uttrycksord här besannas, under färden uppä Vätterns böljor blå, där oväntat dessa vänner, nu sin graf i djupet får. inom nâgraxiâ minuter ångaren försvunnen är, \ uti djupet jâmren tystnad ibland dem som här'är med under olyckan som timat, ' allt förnimmes tyst igen, drzgrtngefter.auksugtlaw __?W _. _ *._.___.., saknas båt och mången vän. ingen anat vad som timat, ingen räckt en hjälpsam hand, under natten i dess mörker, ej det märkes 'Kiran strand, blott ett brus rätt starkt förnummits ifrån sjön av tvänne män, hamnvakten där ner' vid stranden, ,_ med en annan känder vän. Där från klockan elfva vandra, dessa vänner ner vid strand, intill klockan tre på natten allt är tyst och lugnt vid land, ingenangare sig närma, intet ljussken eller ljud, ej allarm från ångar'n liöres, ej det giis detminsta bud. Månde något höpp_0ch ljus, här för evigheten ägas utaf någon med; ombord? Mande någon ätskat Jesus, trott uppá hansç rika ord? _14_ s \ Bröderna Hanssons Tryckeri, Jönköping. 'ra “?WTfoEtt'thjmj'çsm11""v"':' .. l Ängaren Per Brahes bärgning Föriattad av Naturdiktare jOHN W'ALLIN i Den :sjjuli 1922 Ängaren Per Bi'ahe före olyckan. Mel.: Under nattens tysta timmar. Minnes än den punkti fjärran varest Vätterns böljor blå, ännu luriska och falska, Våldsamt emot stranden slå, minan än den mörka natten jåimren ibland vänner mång Stockholmsresan med Per Brahe, börjad under fröjd och sång. Mången suck av vänner tagits vid den punkt av böljor blå varest ängarcn gick under när de den beskåda få, men de kära de fått lämna, med farväl i sluten famn1 ej med aning sista gången, ner vid Grcnna stad och hamn. Åren fyra nu förflutit, ångarn bärgas skall igen, upp från olyckspunkten tagas biit med mången saknad vän, argsint; Vätterns böljor ryta, då dess offer tas igen, utav käcka smålandssöner, kraft och mod tycks hava än. Så man pumpar luft till dykar'n, under tankar kommer gå, från Galeaserna i spänning' månde resultat man nå? kättingarne hålla taget, under arbete och fröjd steg för steg sig" ångarn Visa, stiga mer allt mer mot höjd. j Glädjcdnr sig tyckes närma, i snart man ångarn uppe har' där de kära vänner arma, ' legat; sedan svunna dnr, uti livet man dem lämnat, de som döda, tas igen, av de kära dem fått lämna, som finns kvar i livet än. Sommardag är skön och härlig, sommarsol från fästet blå, över mörka olyckspunkten glansen av sin hägring slå, bärgningen går lugnt och stilla, * intressant; beskåda få. under suckar, vemodstankar, j medan. dag och timmar gå. Lyckans dag dock snart är inne, målet hunnits, 0, hur stort, dykare med arbetskarlnr, l äras bör för vad som gjorts, kättihgarne hållit tagit, en och var, belâten, nöjd, nu vid Hästholmeni hamnen, skådas ångan1 under fröjd. Denne vän, kan det bedyra, som författat mången rad, dit sin kosa brukat styra, ifrån Jönköping, vår stad, masttoppen han redan skådat, ' över vattenytan blå, på besök vid kända platsen, resultat de lyckligt nä. Leve småländsk energi, dykarbragdon likaså, vi dem önska, alla vänner, som ej modet nedersta, resultatet lyckligt hunnits, ångarn bärgats, 0, hur stort, leve dykare med vänner, länge än för vad de gjort. Jönköping MY. Smál.Al1ctiandas Ir. _15_ gång befann sig ett sällskap på en höjd i närheten av Gränna varifrån man blickade ut över Vättern. Nå gon pekar ut mot sjön och säger: 'Se där går Per Brahe' men får till svar att ångaren vid tillfället borde ligga ilönköping. Samtliga sågo emeller tid fartyget, som gick med stor fart. Plötsligt reser det sig upp med fören och försvinner i djupet. Ãskådarna, som med förfäran sägo skådespelet, voro övertygade om, att man här stode inför ett 'varsel'. Och det blev besannat." Kapten Boijas lik återfanns ald n'g och i folkfantasin måste han ha Överlevt. Därför lät man honom för svinna till Amerika: "Jo, natten när PER BRAHE förli ste så berättas det att (till) en liten bondgård ovanför Hästholmen så kom det en man upp och knackade på. Det har berättats av en liten poj ke som bodde där, Den här mannen hade fina kläder, uniform, och Ville köpa kläder utav pojkens pappa och fick göra det också. Betalade med en stor summa pengar. Samtid igt så berättas det att det låg en båt i Göteborg, som skulle gå till Ameri ka och den kvarhölls ett helt dygn för att nån som skulle med och så säger också sägnen, att det eventu ellt var en broder, en släkting skulle det vara...han skulle följa med till Amerika.” Denna och mängder av andra berättelser och rykten cirkulerade om PER BRAHE. I och med att far tyget bärgades 1922 fick berättandet ny näring och innefattade även skeppskassan som enligt många skulle ha varit mycket stor. Fartygets försäljning till Finland gjorde att hon till viss del försvann ur medvetandet, men mytens kraft har gjort henne odödlig. Hon får så ledes inte ha gått en skrotdöd till mötes utan ska enligt vissa historier antingen ha sjunkit i Finska viken eller bogserats som pråm till Tysk land. Många är de fartyg som gått till skrotdöd och förintelse utan att nå gon idag minns dem, men den lilla PER BRAHE har genom sin under gång liksom sin olyckssyster TITA NIC visat sig mer eller mindre osänkbar! _15_ TACK AB 'Göta Kanalbolag, Stig Appelgren, Åke Bam berg, Martin Bauer, Lennart Bergstrand, Dagmar och LarsErik Blanck, Ragnhild Boström, Henry Brännberg, Elis Fogde, Olle Fong, Harry Gran strand, Ingunn Grönstrand, Göteborgs Sjöfartsmu seum, Gunnar Hedman, Sture Hertzman, Erik Holmberg, Robin Holmstedt, Hotell Reisen, Helge Jansson, jönköpings Läns Museum, Jönköpings sportdykarklubb: Geron Henriksson och Leif Hertzman, Kanaloch Sjöfartsmuséeti Motala, Ro ger Karlsson, Kungliga Biblioteket, Gunnar Lefrell, Gun Ling, Linnea Lundström, Thure Malmberg, Yngve Malmqvist, KjellOve Matsson, Motala Mu seum, lan Ottosson, Karl Axel Pahlsjö, Radio Åland, Riksarkivet, Greta Sildén, Sjöhistoriskamu séet vid Åbo akademi, Statens Sjöhistoriska muse um, inga Strid, Eric Ståhlstierna, Ingeborg Sundin, Svenskt Visarkiv, Sällskapet S/S Trafiks vänner, CarlEric Södergårdh, Tidningen Nya Åland, Tid ningen Åland, Vadstena Landsarkiv, Maria Wahlberg, Bert Westenberg, Hans Villius, Anna Li sa Wissman, Ödeshögs räddningstjänst, Ödeshögs turistbyrå, Utställningsbygge: Grännamuséernas personal. Foto Åland H, GHcdnmn. 5 i 1 .tur » :us i. s . .. :w 1:21:51: 82 9.. _§qu 2:20 åka? v 2.