Åryd

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

SKÖTSELPLAN FÖR NATUR OCH KULTURVÄRDEN PÅ ÄRYD I ÖDESHÖG SOCKEN ÖDESHÖG KOMMUN Upprättad 1999 av Caroline Edelstam, på uppdrag av LÄNSSTYRELSEN I ÖSTERGÖTLANDS LÄN, TEL: 01319 60 00 SKÖTSELPLAN FÖR NATUR OCH KULTURVÄRDEN Fastighet: Åryd 1:5 Socken: Ödeshög Brukare: John Andersson Kommun: Ödeshög Adress: Björkgatan 34 Karta: 084 06 595 33 Mjölby Telefon: 014212144 Kundnr: E 349 Datum: 19970601, 0822 Rådgivare: Caroline Edelstam Telefon: 03613 63 10 Beskrivning av gården John Anderson, med hustru Gerd, köpte Åryd för 18 år sedan av sin farbror, som på sin tid hade två hästar, åtta kor och grisar. John Anderson, som arbetat som slöj dlärare i Mjölby men nuär pensionerad, hade tidigare egna djur (tjurar, tår). Numera betas markerna av grannens hästar. Gården är på 92 tunnland inklusive skog. Natur och kulturvärden i bygden Södra delen av Ödeshögs kormnun tillhör den södra skogsbygden, som är en nordlig utlöpare av det sydsvenska höglandet. Geologin i ormådet karaktäriseras av sprickdalar med skilda riktningar. Berggrunden, som domineras av graniter och gnejser, går i dagen på många ställen. Den vanligaste jordarten är sandigmoig morän, ofta med ett stort inslag av sten och block. Södra skogsbygden domineras av gransko gar. På sand och grusområdena samt på bergen, timrs även tallhedar och hällmarkstallskogar. Kring odlingsbygdema finns ofta ett stort inslag av lövträd. Skogsbygden började koloniseras först under medeltiden. I södra delarna av kommunen är odlingslandskapet småkuperat och mycket omväxlande. Små åkrar ligger insprängda mellan skogspartier och naturbetesmarker. Betesmarkema är oftast kuperade med ett stort inslag av berghällar och block. Björk och en förekommer mycket allmänt, men även ädellövträd och bärande träd törekonnner. Vägarna som slingrar sig genom landskapet är anpassade till den varierade topografm. Bebyggelsestmkturer, lämningar och spår från tidigare markanvändning är ofta bevarade. Natur och kulturvärden på gården Åryds marker ligger på båda sidor om Vägen mellan Ödeshög och Tranås. Åkermarkerna är småbrutna med åkerholmar och odlingsrösen. Delar av åkermarken har skogsplanterats. De högsta naturvärdena fmns i blandlövhagen väster om vägen, med en hävdgynnad och mycket aitrik flora i delar av betesmarken. Målsättning Det översiktliga målet för skötselplanen är att den biologiska mångfalden och de kulturhisto riska värdena bevaras och förstärks. Växter och djur som är knutna till odlingslandskapet skall kunna leva kvar, trivas och helst öka i mängd, samtidigt som kulturhistoriska spår och lämningar tydligt framträder. Skötselförslagen är inte bindande. De ger råd och förslag till skötsel och åtgärder för några av gårdens natur och kulturvärden. De skötselvillkor som ingår i beslut om miljöstöd är bindande. SKÖTSELPLAN FÖR NATUR OCH KULTURVÄRDEN Övergripande skötselförslag Betesmarker Naturbetesmarkernas rika biologiska mångfald är ett resultat av långvarig och kontinuerlig skötsel. En tidig betessläppning, om möjligt redan under första halvan av maj, en sen install ning, ett högt betestryck, gärna sambete med två eller flera djurslag och årlig putsning och röjning hör till i en traditionellt skött naturbetesmark. Spridning av kemiska bekämpningsmedel är inte tillåtet i naturbetesmarker, inte heller göds ling, kalkning, kultivering, dikning eller täkt av jord och sten. Gödsling medför att ett fåtal växter snabbt tar överhanden och slår ut de konkurrenssvaga örter och gräs som anpassats till markens ljus och näringsförhållanden under lång tid. Om gödslingen upphört, kan på sikt (beroende på jordart mm) de betes gynnade växterna åter vandra in, trivas och öka i antal. Öppenhet och ljustillgång är viktigt för naturbetesmarkernas växter och djur. Röjning av en buskar, nypon, Videbuskar och lövsly liksom utglesning av löv och barrträd kan därför i vissa fall vara nödvändigt. Beskuggning minskar såväl betesproduktionen som den biologiska mång falden i betesmarkerna. Putsning under betesperiodens gång av dåligt betade partier och oönskade Växter som nässlor, skräppor, hundkäx, älggräs, ormbunkar och hallon förhindrar ytterligare spridning och förbättrar betets produktionsförmåga. Stödutfordring är inte önskvärt i naturbetesmarker, för att undvika gödslingseffekter och tramp skador. Under övergången mellan stall och betesperioden kan stödutfordring tillåtas under en kortare period. Utfordringsplatsen förläggs till en plats där varken kulturlämningar eller växter skadas, t. ex. på ett åkermarksbete (vall). Måletför skötseln är att * betesmarkema är väl avbetade, så att de vid betessäsongens slut har en kort och tät grässvål, * gammalt gräs inte står kvar och ansamlas som forna, * sly är bortröjt så att träd och buskar inte expanderar, * betespåverkade träd och buskar har beteshorisont, * odlingsspår och kulturlämningar är bevarade och Väl synliga samt att * betesgynnade växter och djur skall kunna leva kvar, trivas och helst öka i mängd samtidigt som nya betes gynnade alter kan vandra in. Ekar Gamla grova ekar är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden. De har vuxit upp i ett öppet hävdat landskap och är beroende av ljus och utrymme för att bli vidkroniga och gamla. Ekar är mycket känsliga för beskuggning och konkurrens. Låt därför eken stå fritt och solbelyst. Över tusen olika arter av insekter, svampar och lavar är knutna till ek, en del av dem mycket sällsynta. Läderbaggen, Osmoderma eremita, som är ett exempel, har i Ostergötlands åldriga ekar sin främsta nordeuropeiska hemvist. F riställ ek genom att röja bort konkurrerande träd och buskar minst 3 5 meter utanför gren spetsama i ekens krona. Det är särskilt viktigt att röja på ekens sydsidan, så att stammen blir solbelyst. Genom att grena av (underkvista) stammen ökar ljusinstrålningen samtidigt som lövnedfallet till marken minskar. ”En ek växer i tre hundra år, lever i tre hundra år och dör i tre hundra år” säger ett gammalt talesätt. SKÖTSELPLAN FÖR NATUR OCH KULTURVÄRDEN Målet för skötseln är att * ekar står fritt med solbelyst krona och stam, * ekar är vidkroniga och har friska grenar runt om, * gamla, döende och döda ekar är sparade och har ett rikt djur och växtliv. Åkermark Äkermarker brukas på traditionellt sätt och ingår i växtfölj den eller betas. De gamla fältfor mema följs och gipar och uddar brukas. Lämna gärna en zon utan kemiska bekämpningsmedel längs renar och mot holmar, betesmarker och skogsblyn. Det gynnar viltet och skadeinsekternas fiender samt ger örter som blåklint, korndådra och vallmo en chans. Mäletför skötseln är att >1< åkrarna odlas med traditionella grödor samt att * faltformer och örtrikedom är bevarade. Kulturspår och småbiotoper Kulturspår och småbiotoper som stenmurar, brukningsvägar, åkerholmar, odlingsrösen, öppna diken, renar mellan åkrar hålls fria från lövsly, ris och annat avfall. Röjning av buskar och sly utförs med ett par års mellam'um. Ibland kan röjning varje år vara nödvändigt om det finns starkväxande arter som al, asp, ask m fl. Spara enstaka bärande träd och buskar. För bin och humlor är även sälgen viktig på våren. Dock bör träd och buskar som växer i stenmurar eller på fornlämningar tas bort så att dessa kulturspår inte skadas. Om blomsterrika renar finns är det en fördel om renarna slås med klippande eller skärande redskap (Lex. lie eller traktorburen slåtterbalk) och om höet tas bort. Även slyet hålls då borta, kulturspåren blir väl synliga och hävdgynnade arter trivs. Många åkerholmar och renar mm bibehåller sin värdefulla flora om de antingen slås eller betas tillsammans med vallåterväxten eller efter skörden på åkern. För samtliga landskapselement som omfattas av miljöstöd gäller att markvegetationen årligen ska slås av och bärgas eller betas, liksom att träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort. Det innebär röjning av exempelvis asp och bj örksly, täta nyponsnår, unggran nnn. Målet för skötseln av kulturlämningar, odlingsspår och småbiotoper är att * de är bevarade och underhållna, * framträder tydligt och är väl synliga i landskapet samt att * de har ett rikt djur och växtliv. Natur och kulturvärden knutna till exempelvis åkerholmar, stenmurar, odlingsrösen, öppna diken och brukningsvägar bevaras och förstärks genom att de hålls ljusöppna och är hävdade. SKÖTSELPLAN FÖR NATUR OCH KULTURVÄRDEN Skötselområden Åryd Nr 1 Blandlövhage Beskrivning Den småkuperade blandlövhagen består av stora berghällar och torrängsmarker omväxlande med små åkrar som betas och ett fuktigare alkärr. Den gamla vägen går genom betesmarken och i vägkanten står en milsten. I norra delen passerar Östgötaleden genom hagmarken. Träd och buskar som björk, ek, fågelbär, vildapel, rönn, lönn, hagtom, berberis, hassel, en och nyponrosor växer spridda och i dungar. Kärret domineras av al. l ljusöppna torrängsbackar nedanför de moss och lavklädda berghällama finns en altrik flora med hävdgynnade arter som mandelblom, slyvmorsviol, bergssyra, tjärblomster, ängshavre, knölsmörblomma, solväna'a, gelväppling, axveronika, smultron, brudbröd, liten blå/docka, bockrot samt enstaka kattfot. På lite mer fuktighetshållande marker växer jungfru! in, gullvz'va, darrgräs, gökärf, svinrot, klasefibbla, sommarflbbla, ängsskallra, präst/(rage, röd/Clint, stor blåklocka, ormrot, humleblomsrer och smörboll. En del växer rikligt, andra mer sparsamt. Ohävdsarter som johannesört, skogsklöver och örnbräken har på senare tid spridit sig, då betestiycket varit relativt lågt. Dungar med nyponbuskar riskerar att breda ut sig. I de tidigare odlade åkerytorna är växtligheten mer artfattig liksom i det skuggiga alkärret. Sammanfattningsvis kan sägas att i den nästan åtta hektar stora hagmarken finns såväl natur betesmark med mycket höga naturvärden, i välhävdade lj usöppna partier, liksom mindre väl hävdade och mer igenväxta partier samt kulturbetesmarker med lägre värden. Skötsel/förslag Natui'värdet kan bevaras och förstärkas genom vissa röjningsåtgärder och ett högre betestiyck. Gärna fler betesdjur, nöt i kombination med häst och/eller får. Spara fågelbärsträd, vildapel och rönn. Friställ ekar. Röj nyponbuskar som tläckvis växer i täta snår. Ömbräken sprider sig med underjordiska rötter. Genom bete och tramp med tunga djur kan spridning förhindras. Men också genom slå av stj älkarna går det att trötta ut örnbräken. Glesa ut ungbj örk i norra delen av hagen samt i tätare partier. Ta bort smågran. Röj aspsly medan större aspar ringbarkas för att få in mer ljus och slippa nya uppslag av sly. Aspen får därefter stå och torka i tre år innan den tas ner. Spara några gamla aspar som hålträd för fåglar. Håll i den västra delen efter unggran, ungbjörk och en med röjning. Glesa ut al successivt i alkärret. Mål Målet är att betesmarken är öppen med glest växande träd och buskar som björk, ek, fågelbär, vildapel, rönn, hagtorn, en samt al i det fuktigare kärret. Målet är också att betesmarken är väl avbetad med en tät och väl sammanhållen grässvål. Gammalt gräs står inte kvar och ansamlas som forna annat än i mycket liten omfattning. Vedväxter expanderar inte. Betesgynnade växter och djur skall kumia leva kvar, trivas och helst öka i mängd samtidigt som nya hävdgynnade arter kan vandra in. Exempel på sådana växtarter darrgräs, solvända, axvemnika, brudbröd, liten blå/docka, katzfot,jung]$"ulin, gullviva, präst/auge och smörboll. SKÖTSELPLAN FÖR NATUR OCH KULTURVÄRDEN Nr 2 Åkermarken Beskrivning Åkermarken, som ligger öster om gården, har i ytterkantema delvis planterats med björk och tall. I anslutning till den ämiu öppna och brukade åkermarken finns åkerholmar och odlings rösen mm. På en ljusöppen åkerholme växer ängshavre, tjärblomster, femfingero'rt, brudbröd, gullviva och skogsklover. Rönn, björk, syren och krusbär finns även, liksom på andra håll hallon. Tidigare efterbetades åkerholmama med får. Skötselförslag Gräs och örter slås av och bärgas årligen enligt miljöstödsvillkoren. Det går även att använda röj såg. Ett annat alternativ är att liksom tidigare år låta beta av åkerholmar och renar efter skörden. En sista möjlighet är att bränna av åkerholmen tidigt på våren. Det är viktigt att hålla efter och röja bort sly (tex. hallon, rönn och bj örksly) som amiars kan växa upp och förkväva den ljusälskande floran. Bilagor Till skötselplanen för gårdens natur och kulturvärden hör en karta i skala 1: 10 000 med skötselområden inritade. Dessutom bifogas utdrag och kopior ur länsstyrelsens inventeringar och kartmaterial mm: 0 F ornlämningsregistret med tillhörande karta o Ekonomiska kartan från 1950 0 Ängs och hagmarksinventeringen (198 890) Läs vidare 0 Serien om Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet: Åker och gärdsmz'ljöer, Naturbelesrnarker, Ängar, Träd i odlingslandskapet, Smävatten och våtmarker z' odlings landskapet, Fåglar samt Insekter z' odlingslandskapet mfl. Jordbruksverket 1994 1998. 0 Äldre fodermarker. Ekstam, U. & Forshed, N. Naturvårdsverkets förlag 1996. Odlingslandskapet en lång markanvändningshisrorio. Riksantikvarieämbetet 1996. 0 Den Nordiska Floran. Bo Mossberg, Lennart Stenberg och Stefan Ericsson. Wahlström & Widstrand 1992. / Q \ V “ < \ u ( \ \ \ \ ' Q 0 \ \ '/ 0 \ \ d' 42 ' \ _. u “ Q \/( 7/ Ä >'\ \ /./'<'\ 81 I .".\'\. :1 Värnsborg \ ' 1:3 ' H . \'\ vä» \\ {{ Iv.',( \ \«/ \ I / § ' '.' \ \ \( ySTOCiKSERYD ' INGVALDSTC \ _z '* F › ' 2:1 \ I'af/ \ : , ' I" 53 \ _ ./ ,. I . . '5.' ' m \ f) V i I _ r _ f . ø . . ø . ,.. . \ ' . ø f ' " > \ \ r. \ \ \ \ . .". 7 ,›" "ny / ' ," ERSTORP .' ' . I' / _ A r / ;1:4 2:1 ,"'A /' II 1.. 0/ I 1,1" / fil/jêrafáens gamla tomt U \ 2:4 // \ II \ / \ z / ?ATEN M . / Ill ./ \ ./Brátabergen fo \ \ \ . .Y /'v \ \ l \ Hi \ / II . .r Tyskmossen 5 JUSSERYQ 1':I4 _[18 'x a . WW *5 agg.: trä??? i" 4_ ( A » År 4 V & H ........................................... .. man” .... ................. .. Ma. .w nä. MJ, za e f 4._ ?WD _ , 5? a O 1 I >3FL9959245990 Ornö .8035? x ............................. .. w 4% C L < ............................. .. , // r ä 2. .. 32+ “än A ,\ ._ . 0:, 2.5: _ mamman.:va › . . 29:.: . 9 F Y .. . s 9.638139 .ul 3 G 20 0).. (MM 2 Å .xx :J . , . _ . , v _ mun_ .. 6)) ?MKA \nrn \,.Nm.un)n/a.\. . . . H \ \ x, x H , 40:?? 0).??467 _ ñøpäááñ; Og.. mh.) . V . . . m" m . é _ H ,: _nn_ m" ...m . .Q , \ . W wmmxzäänubgmrx/ççjøå? ?kavaj .. §25) (x. . 019% 3 a 5 9.5; 3 ,0.1 F må . §0 må ?5 0% 3 *W ._ _ o" 1 c . .ä ?9 4 0,99? pa mofpänå ?är _ \ *vx \ V _ m 236.33.. 9 ...52:02 % . nu" 2 M. F w , m wa; % n n 5 m N Å. \ / rL F. L w _ x . _3:56:me S . .II 2, m 3. m" damma mimoxzämm: Muoo_m_xm303 ......... mosa ....................... .. 9:5: äm_ ååh WG ' 00k høömâi/W\ inh1W(/9M?0) Nr 61 ÅRYD Naturvärdesklass: 4 Socken: Ödeshög Ek karta: 8E Og Fastigheter: Äryd 1:5 Areal: 6,2 ha 0 Beskrivning: Stora delar av markerna är tydligen planterade med barr. Björkhage alternativt blandlövhage med en del buskar. Variationsrik. Måttligt till svagt hävdad. _ ...än An.w' _4;4 ;gay3; :j 7 Få". 2; w _ _22:1...? ..