Räfst- och rättarting i Stora Åby

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

.18 I 0 angermannus på ggg : och rättarting i Stora Åby Ärkebiskop Abraham Angermannus (1540 1607) har efterlämnat ett dystert minne i vår historia. Han var hård motståndare till Johan III katolicerande tendenser och måste slutligen fly till Tyskland. Därifrån utgav han stridsskrifter mot konungens liturgi. Efter kungens konungens död valdes han 1593 till ärkebiskop. Han verkade lidelsefullt gör att avlägsna de sista resterna av katolicismen i Sverige. Utan att rådfråga hertig Karl, sedermera Karl IX, inkallade han ett kyrkomöte i Uppsala 1595; Dessutom tog han sig för att i spetsen för ett följe göra tisitationsresor runt om i svenska bygder; De fick former som motiverar den gamla benämningen räfts och rättamting. "Strange herrar regerar aldrig länge", lyder ett gammalt ordspråk. imngin Den nye ärke bispen skaffedåig alltför många fiender genom sitt hårda regemente; Han kom i konflkt med den bistra hertig Karl, blev fråndömd sitt äm bete på riksdagen i Jönköping och stoppades in i fängelse. Angermanø nua avled i fångenskap på Gripsholms slott, troligen i december 1607. Kyrkohistoriska föreningen utgav 1901"Ärhsbiskop Abrahams :din: räfst", ingående i en skriftsserie, redigerad av Otto Holmström. Boken ifråga torde vara ganska litet känd. Har i Östergötland drabbade han Bobergs, Aska, Göstrings, Dals och Lysingshärader samt Vadstena och Skänninge. Låt oss göra några utdrag ur den dystra rapporten från visitationen i Stora Åby! Det är lätt att löreställa sig skräcken hos de sockenbor, som kommenderats att inställa sigzxiñnnodåtgenxåxkxz i kyrkan för att stå till ansvar. Vid denna tid det var 1596 hette kyrkoherden :rik: och kontraksprosten i Åby Haquinus Germundi, död 1604, och man får väl anta att han menade gott för sina darrande socken bor, understödd av komminister Bergerus Benedicti i Öceshög. De in stämda kom från bagge socknarna. anhnntxzaem Hårda bud för Påvel i genemo Här följer nu några utdrag ur Åbyrapparten, översatta till nutidens svenska. Påvel i Renemo har trolovat en piga och sedan har han tjuveri, och hon vill därför bryta trolovningen. Denne Påvel blev ñxmxzxggi nn överbevisad om att han två gånger hade stilit. Första gången hade han tagit en het med sin moders råd och samtycke, andra gången har \ han stulit tull i Mjölby kvarn. Pigan sades frukta för honom. Han skall tillsammans med modern stå på knä inför församlingen och göra avbön. . Ingemar i Boet haver belägrat grannes dotter. Vigdes strax med henne: _2 Clemens i Stockseryd har fäst en kvinna i Finland och här tagit en annan: Svarade, att den som är i Finland hade varit otrogen. Befaldes, att han skulle draga till Finland och förskaffa sig skilja brev vid vite av 5 daler. * AndersKlockare lever i oändliga trätor med sina grannar om ägor. Lasse 1 Riddargården förföljer och hatar sin styffar: Lase i Bergskullen haver slagit både fadernoch moder; Jon i Björnseryd har dagliga trätor med sin hustru, och hon slår honom. Följerna av dessa :xpxszznnxnnznzx försyndelser får man inte veta.' :H3L;\ insnnxi Två fruar med löfte av bisben? Lasse i Fräsbo har två hustur. Han ligger i uppenbar hor. Sade att.biskopen i Linköping hade givit hönan lov därtill, vilket var lögn; Denne lasse haver förut varit mästerman (bödel) i Sörping (Söderköpinh) och sedan.i Stockholm. Emedan han har så uppenbarli gen syndat, så vill nnnxbxss vi skiuta honom ifrån var dom och till världslig överhet; Beries dräng i Åby vill bryta trolovningen. Vigdes strax. Per Skräddare i Sven hade varit tillsammans med en piga, som också uppvaktades av en änkling. Då :mandlarna förnekade hon förbindelsen med Per. Det befaldes, att pigan skulle behålla denne Per Skräddare och de skola vigas 14 dagar härefter vid deras socken kyrka. Anders Månsson, pastor loci (sockenpräst) :år i god härför mot ett vite nxzibxdnäczxanh (detta gällde givetvis paret ifråka) av 30 daler ooh ryzghnden (d.v.s. prygel)3 oro.” Skrifter utgivna av kyrkohietorisçe föreningenj IV11 Ärkebiskop Abrahams räfet. Efter originelahterna, utgiven av Otto Holmström. Wretmans tryckeri,Uppsele, 1901. ACTA II. Conventus Svper Bobergz, Aska, G östringsz Deelz och Lysing: häreder. Stod i Wedetene. Hdtt lender och Skenninge etadh. Åh: sochen r inni Panel i Rennemo heufer trolofuat en pigo ooh säden heufer giort tiufnery, och will hon därföre bryta trolofuén. Denne ?duell wart öfuertygat, att han 2 gånger henfer stulit; första gången han tagit en geth mz sin modere rådh och samtycke. 2 gången feuer han stulit tull i Wöleby quernahus; Pigen eedee*frym§ör honom, och skall han och moderen stå på kneen för kyrkmodören och efbedie församling;eno Lesze iÅñy will bryta trolufuen. Wigdes strax; Jineemer i Booth henfer belämrat grennee dåtter. Wigdes strax m2 henne; Rene dåtter i Heggeete will bryta trolofuen, wigdes strax. Clemens i Stöekerydh hanfer fäst en quinno i Finlandh och här theit en andar. Seurade, att dän som är i Finlandäghade förseet eigh mz.lägershep. Befeltee, att han skulle draga till Finlendh och för ehaffa sigh ehiliebref. Lesze Jonson godh därföre. Wite: 5 daler. Lars Vånsson i Cenihenäez'hänfér belänrat en quinn 0 och heufer 2 barn m5 henne och vill samme qninna förskiute. 4\' Anders Flockere knutar lefner i oendelig trättor'mz sina gren_ nar omhgoru _ . Laszei Riddengárdén förfölier och heter sin etyffader. Laeze i Ãranäez giort hoor. _ i Jöns i T*'*iärnetedha heufer niaxEEZhååexfaáxzxnmhxnndnrx tro olofnat en pigo och säden en ennor belägrat. _ Leeze i Bärgskulle haufer slagit både fader och_moder; Joen i Biörnsrydh haufer deglige trättor mz ein hustru, och hon efâr honom. Her Beriee dräng i Åby will bryta trolofuen; wigdee strax: Lasze i Fräszbo hanfer 2 hustrur. Dänne liäger i yppenhera hoor och sade att Ep(isoop)us Linoopensis henfer gifnit honom loff därtill, huilket war lögn. Denne Lasze haufer tilförne warit master men i Sörköping och säden i Stockholm. Och medhen han så vppenbarli ha haufer syndat, så will men skiute honom ifrån Vår dom och till verdslig öfnerheet. Peer Skreddare i Suem haufer begåfuet en pigo, medler tidh bed_ dee en änckeli(n)g til henne, och dhå nekede hon förzde Peer. Blef befelet, ett pigan skulle behålla denne Peer Skreddare, och skole wiee 14 daqer hñrefter wedh dheres socknekyrkio. Anders Måheádn; pastor 10ei.godh därföre; Wäite; 30 dal(er) och rygghudena Olof Joehsen heufer belägrat en piga i Kråkery. Denne klagade, att föreldrarner Wille icke låta bekomma honom pigan, Wthanken anner, som dhe henne ville gifua. Peer i Sunnabydh sade gogdh för.en daler t ill Peersmeezen. r ....... ...mm . . v .a _. ... . . . . . W|.yka'\._<›'Puiuru«|