Ödeshögs Gästgiverier

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Senast skrev vii ”gästgiveri serien” om Östad. Nästa skjuts häll på vägen mot Jönköping var i Ödeshög. Att få klarhet i des högs gästgiverihistorin visade sig emellertid inte vara så lätt. Vi hoppas att följande redogörelse skall ge en någorlunda riktig bild. Fullständig är den inte, det är då ett som är säkert. Det som gör det hela knepigt som .legat i Ödeshögs kyrkby, Ömsomw Stora Åby. Tidvis har det av allt att döma funnits gäst givargårdar på båda ställena ' dock ej skjutsstation konkur rerande med varann. Den allra första gården i den centrala deshögs bygden kanske låg i Sväm. l landshövdingens redogörelse över vägförhållandena i den här delen av riket, från år 1694, sägs: ”Swämm i Ödesiöö Sochn, hwa rest Hans Excellztz Rijkzdråtzen (dvs Per Brahe) är sinnad att låta oppbyggia Krogh, i een stoor by. der som [123 Excelltz Frels segårdar fam äro. . .” Men det är ju inte säkert att det blev nå got av med Brahes planer. l Gri penhielms_ vägbok från år 1688 'nämns Åby som anhalt mellan Östad och Holkabcrg, som lig ger nere vid smålandsgränsen. I boken "Ödeshög genom sek lerna" berättas om en dansk re sande, Corfitz Braem, som an kom med skjuts till Ödeshög 1671. I sin dagbok skrev han om en minnestavla med en hyllning till Per Brahe. u plsatt ovanför fönstret i vår s uset”. Var värdshuset gästgivargård? ästgivare . 1 l l . ' H och för hand har någon är att gästgiveriet på trakten om t J , ,. *" vi. ,i A pc eaøwQCJ/amrzap «“ Vagvisare 1 en Vägvisare för re ande, skriven av prästen P 0 march 1709, uppges Åb \ skjutsstället på orten. 1 avstånd stabellen, i det exempla som författaren till boken ”Nä * var ett äventyr" haft tillg är emellertid Åby över Össiö i stället. När skedd ningen? Detvetvvi inte. vare i Ödeshög som akti på för att byns jord skul_ tas. Det berättar Kalle i; Trehörna. 50m forskar .o ,1 götaböndernas ställning mot myndigheternai forna* och i vår lägger fra, doktorsavhandling i ämne' Kanslirädet, konstnär Linnerhielm nämner Oss) ,1 ' givargård. Det var 1797. Men i början av 1800talet hadegggs'tgi vargården i bygden åter “ i Stora Åby. tminston ska tro P D Widegrens ' tgöta beskrivning, del 2 tryck 1828. Från Stora Åby skjuts esitill Boets, Östad och Nyby g ' vargårdar och till Ödeshö ' be rättar Widegren. Men i",1 be skrivning av Ödeshögs ky kby nämner han inget gästgiveø ,' Rusdrycksinllytaiide På 1840talet fanns rande gästgiverier i socknarna. 1 boken ”I nens bygd" återger S” landsson glimtar ur__so tokollen. Den 22 decemb 'dingen, skulle gå med på detta *önskemål "på" det att Sokne , tidiga gästgiveri i'närheten av rregård den som senare kallats i ten. hade kommunalnämnden i Sto ra Åby och Ödeshög samlats till ett gemensamt möte. Man dis kuterade den tilltagande laglös heten som ”under senare år bli vet föreñnnande. .. till stor del befordrade under inflytande av rusgivande drycker, intagne på ästgifvargårdarne i Åby och , deshög; varför dessa ställen städse varit tillhåll, särdeles un der helgdagarna för en ström av orostiftare'?.v"j v I _ *Faran manflättare *skulle'hål ia ordning 'ville man sammanfö ra de två gästgiverierna till en vid Åby Norrgârd. Man hoppa des att konungens höga befall ningshavande, dvs landshöv nämndens åtgärder icke må bli va folklöje, mot en av starka drycker förvildad menighet”. › Till Backasand Var låg då de'tvâvgästgiverier na? Förmodligen låg Stora Åbys kyrkan. Enligt Kalle Bäcks upp gifter i "l Rökstenens bygd" så var Ödeshögs tidigare gästgiva Lillgården. l byalagshandlingar na ändrades benämningen på 1860talet. 185152 hade kommunal gubbarna uppnåt målet att slå samman gästgiverierna till ett. Då flyttades verksamheten till Backasand på Stora Åbys sida av sockengränsen. Men för socknarna och deras maktha vande fäder innebar gästgiveri ernas spritförsåljning inte bara sociala vådor, utan också efter traktade inkomster till socken kassan. , På Ödeshögssidan av gränsen något 100ta1 meter från Backasands gästgivaregård låg Kulltorps ”stopakrog”. Sprit såldes också på flera håll i trak Råttigheterna köptes på auktion. Man förband sig att be tala skatt för ett _visst antal kan 'vnor sprit per år. Bara gästgiva ' ren vid Backasand betalade . skatt till kommunen för 6000 kannor brännvin.. u Det mot svarar 15.600 liter. . . ' Till Ödeshög på. nytt . Vid Backasand var det alltså liv och rörelse. Området utveck lades ocksâ till en viktigt plats för marknader.” 1 kyrkbyarna blev det väl så mycket lugnare_ genom utlokaliseringen. i Men Ödeshög var i slutet av 1800talet på god väg i sin ut veckling från "bonby'” till ett samhälle 'med självaktning. Kanske det bidrog till att gästgi veriet 'återigen flyttades, nu till ett hus vid torget i Ödeshög. Det skedde .någon gång i slutet av 1800talet. 1878 hade gastgiva * ren i Backasand'avsagt sig privi legiet att få sälja sprit. Verksam heten i övrigt fortsatte dock framåt sekelskiftet. Revs på 60talet Det nya gästgiveriet i Odes hög förlades till en byggnad vars äldsta delar en gång var gräns vaktstuga till Per Brahes vidlyf tiga domäner. Det berättar Bengt Fredriksson, som växt upp i huset och bott i det tills han sålde rörelsen. Otto Lejons Eftr. och fastigheten, i mitten på 1960talet. Huset liksom diverse stallbyg nader revs till mångas sorg 00 idag står där en m0 dern butikslåda förlivsmedel. , Butiken fyller säkertisin funk tion, men i likhet med flera and . ra hus kring torget innebär den precis inget bidrag till en fm torgmiliö. Gästgiveribyggnaden var ut rustad med ett stort kök, ett stort diskrum och hade mäktiga bjälkar i taket, berättar Bengt Fredriksson och hans fru för LÖ. Grundaren av den Lejon , ska. affarsrörelsen var: en mor bror till Bengt Fredrikssons far. En annan i släkten Lejon var en gång gästgivare i huset och hade sinbostad snett över Nygatan i . huset vid Lillgården (55m ev. va 'då skjutssystemet helt avskaffas _ iÖstergötland. r rit gästgivargård tidigare) och som nu hyser en matservering. Bengt Fredrikssons föräldrar flyttade in i gästgiveribyggnaden 1919. Att döma av Riddcrstads östgötabeskrivning, tryckt 1918, 11611 gästgiveriet verksamheten igång tills ganska nära den tid punkten. *Fram och tillbaka Även är det gäller skjutsning en tycks det har varit' lite fram och tillbaka. Av landstingshand lingarna från 1888 där skjuts väsendet i länet penetreras grundligt finner vi att skjuts stationen i bygden åtminstone 1 under åren 188387 låg i Ödes ? hög. Antalet utgående hästar sjönk från 178 år 1883 till 70 år 1886, för att på nytt stiga till 131 året efter. Men så flyttas skjuts stationen åter till Backasand, för den kommande femårsperioden ?88993. En ingenjör CPA An dersson i Stockholm erhåller en treprenaden och får 300 kronor i ersättning. Kanske var Anders son ägaren till Backasands gäst giveri? Senare flyttas åter igen skjuts stationen till centrala Ödeshög. Den blir en av de fem sista sta tionerna som håller ut till 1930, Gästgiveriet i Ödeshög är ri vet. Och gästgiveriet i Backa sand är också rivet. Det skedde för bara ett par år sedan. Nu står åtta seriebyggda'röda villor på platsen. Backasand är numera endel av Ödeshögs samhälle. VE