Ödeshögs kommunvapen och häradssigill

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Ödeshögs kommun Vapnet Vapnet Häradsvapnet. Lysings härads sigill Uti häradssigillet föreställes ett träd omkring vilket läses: Lysings Herads Signet 1569. Ödeshögs vapen Kommunindelning efter den nya lagen 1863 Odeshög (Osjö) 1863 storkommun från 1969 Stora Åby 1863 1951 Alvastra kommun sammanslagning 1952 1968 Västra Tollstad 1863 1951 Trehörna 1863 1951 Rök 1863 1951 Heda 1863 1951 Svanshals 1863 1951 Den 1 januari 1952 skapas genom kommunsammanslagning Ödeshögs och Alvastra kommuner. 2300 landskommuner slogs samman till ca 800. Kyrkans förvaltning över skolan försvann helt. Alvastra kommun omfattade socknarna Västra Tollstad, Heda, Svanshals, Rök och Trehörna. Ödeshögs kommun'omfattar socknarna Ödeshög och St Åby. Lysings härad kom i stort att leva kvar omfattande de två kommunerna förutom Kumla socken. Den 1 januari 1969 sammanslogs__de två landskommunerna, Alvastra och Odeshög, till Odeshögs kommun. Namnfrågan inför kommunsammansalgningen hade diskuterats under år 1968. På förslag var Alvastra, Ödeshög och Lysing. Länsstyrelsen förordade Lys/ng, ett namn med urgammal hävd på hela det Ödeshögs kommun Vapnet administrativa område den nya kommunen Alvastra kommuns fullmäktige föreslog att den nya kommunnamnet blir Lysing. Tidningen Östgöta Bladet utlyste en namntävling där Ödeshög segrade med 171 röster, Lysing 55, Alvastra 9 och Lysingstad 2 röster. Samarbetsnämnden för Alvastra och Ödeshögs kommuner föreslog Ödeshög och så blev det. Den sydvästra landskommunen, Ödeshög, fick alltså bidraga med den nya kommunens namn, medan den andra delen, Alvastra, ställde sitt vapen från 1951 till förfogande. Ödeshögs kommun Vapnet registrerades 19731001 "I rött fält en uppskjutande abbotsstav, åtföljd till höger av en uppgående måne och till vänster av en sexuddig stjärna, alla av guld." Motivet anknyter till cistercienserklostret i Alvastra och är hämtat från sigill för dess abbot från 1300 talets förra hälft. Alvastra kloster hade en enorm betydelse för vårt land och inte minst för vår bygd under 1100 1300talen. Abbotstaven var maktsymbolen. Biskoparna hade ingen insyn i cistercienserklostren, som styrdes direkt från Clairvaux i Frankrike. Alvastrabbotten hade överhögheten över alla nordens cistercienserkloster. Den förste svenske ärkebiskopen med säte i Uppsala var Alvastramunken, engelsmannen Stefan, som efter väl förrättat värv i en orolig tid begravdes i Alvastra kloster. Liggande ha/vmåne avbildas ofta med jungfru Maria liggande på månskäran. Jungfru Maria var det helgon för vilket huvudaltaret i Alvastra kloster var invigt. Mariakulten var spridd i samtliga kringliggande socknar. Mariaskulpturer finns lite varstans i våra kyrkor t ex i Rök och Mariaaltarskåpet pryder långväggen i St Åby kyrka. Här finns bevarat ett 1300talsaltare med Jungfru Marias himmelsfärd, där hon står på en liggande halvmåne.Den heliga Birgitta tog upp kulten i sin klosterorden. Sexudd/'g stjärna minner om Mellaneuropa, cistercienserordens hemvist. Stjärnan påminner också om närvaron av en gudom, överhöghet, det eviga, det som inte dör, hopp. Him/akroppar minner om det bestående.