Ödeshögs kyrka på 1600-talet

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

4C.: hu» 2/6 Wetostat 'iJl' Wilhelm Nisser: Konst och hantfgrk i Visingsborgs greVSkap på. Denna. artikel om Odeshögs kyrka är den enda' i boimn som berör en tidigare ramsoålanligå'gjort mig skyldig och som' insmugit sig i skildring arna av Grenna kyrka. Kyrkan pryddes, som sagt, 1719 med målningar av Edvard Orm. Enligt en uppgift i Jönköpings historia skulle även Johan* Werner d. y., där utfört dylika. Denna uppgift måste emellertid vara gri pen ur luften, enär inga anteckningar därom finnas i kyrkoräkenskaperna eller i det Helinska manuskriptet. Ej heller kan någon på orten erinra sig, att dylika arbeten av Werner någonsin funnits. ÖDESHÖGS KYRKA. Om Ödeshögs kyrka (Pl. mm; 2) skriver Hadorph,' “denna är en den älsta i Östergötland hafuer varit i förstone mäehta liiten bygd nembl. östra gafveln och lilla tornet dhe vester om ståår, sedan är den vestre . delen på kyrkan tillbygd, mycket större än den älsta ähr, så att giörlig syns det ringa foleh hafue den tydh i förstonne varit som nu så besatt medh foleh. . . . här är en skiön altartaüa medh garna] bildh och målningh men nogb förfallen, fremste deln på kyrkian är än huelfd och tonnet, men i den senare delen är för 9 âhr sedan hualfuet i bortagit efter vestra kyrkie gafWeln gaf sigh uth och hualfvet sprack. Detta hualf var * af idel grå och flyster sten mycket tiåckt." Från den ombyggnad Hadorph âSyftar äga vi detaljerade uppgifter.2 Då , denna reparation delvis bekostades av Brahe samt utfördes av hans konst närer, torde det vara på sin plats att här ett ögonblick dröja därvid. ' Redan: 1659 heter det i ett sockenstämmoprotokoll: “Om den förfallna Ödeshögz Kyrkias reparation wardt discurrerat men intet slutet." Ett årjsenare beslöt man emellertid . “taga noder dhen wäster gafweln iämvägges och giöra en Nyy gafwell af tegel igien efter grundwahlen intet synes kunna bähra dhe stoore stegarna, uthan dhe måste med sin tyngd draga sig utanföre efter backen“. Man beslöt därför enhälligt, att varje gård skulle ge ett tillskott på 3 dlr Sunt till kalk och tegel. Det senare hämtades från Jönköping. Några byggmästare amnodades att bese kyrkan “och gifwa anslag, huru densamma måtte repareras". utsågs' Brahes “spâman“ och byggmästare Arfwid Olufsson. Denna egendomliga titulatur anger, att Olufsson i likhet med flera andra, som buro as. ao sid. 0 b. Upsala Universitetsbiblioteks handakrifuaml. 'Efterföljande uppgifter lira hämtade ur Ödeshögs hyrkoarkiv Cd Prosteting, Soekenstämmoprotekoll och kyrkorüenakaper 16591670. Vadstena Landsarkiv. 132 titeln byggmästare, egentligen var snickare.1l egentligen Dä skadorna vid besiktningen befunnos större än att församlingen av egna medel kunde reparera dem, beslöts att hos Brahe anhålla om understöd an tingen av hans egna medel eller så att han rekommenderade kyrkan till andra församlingar. Tvenne. bönder sändes Expeditionen resulterade uti att Brahe skänkte 100 dlr k:mt och hans gemål 10 tunnor kom, som såldes för 80 dlr kzmt. Därjämte utfärdade han en skrivelse, vari han uppmanade de övriga församlingarnai gravskapet att bidraga samt förärade kyrkan “horkonans Ingriez i Swiinåsa plicht till 20 dlr". Församlingen sände ett ombud till de övriga socknarna med anhållan om hjälp. Sedan dessa medel, 86 dlr och 8 öre jämte 8 'dlr kollekt från Grenna, influtit, skred man till handling. I ett protokoll d. "I" 1668 heter det nämligen: “emedan icke allenast stort fell war på sielfwa Wästre gafwell Muren, nthsn också Benämningen “spåman“ (väl spånman) kom närmast därav att han spanade tak. på taket och reesningen, blef slutit“, att man skulle kalla Brahes byggmästare “till att gifwa förslag om resningen" och därjämte se till hur man kunde få en förfaren murmäsÅ ture som “dhetta wackert förståär och weet icke allenast begynna uthan ock . . . uthföm." Härtill utsågs Håkan Murmästare i Vadstena, som mot en arbetslön av 600 dlr kzmt åtog sig reparationen. Denna summa förslog dock ingalunda, varför han efter ett par år gjorde upp ett nytt kontrakt att täcka på norra sidan samt panela den för ytterligare 400 dlr kzmt. Han erhöll ytter ligare 20 dlr k:mt för brädtäckning av stentornet. Spåntaket på kyrkan utfördes av Brahes ovannämnde byggmästare Arfwid Olufsson. Enligt ett kontrakt av den *7, 1686 erhöll han 80 dir.kant för att 'spana kyrkan på norra sidan. Socknen höll honom dagligen med 5 till 7 hjälp. Kort därpå avslöt socknen med honom ännu ett kontrakt, enligt vilket han erhöll 200 dlr kzmt för att Spana taket över koret och sakrisüan och Sedan täcka hela kyrkan. _ _ Till "stolebyggning" beviljades kontribution, _som inbragte 56 dlr och 30 öre, varjämte grevinnan förärade 10 tunnor kom värda 79 dlr, något som var en god alfär, enär "stolearbetet" blott gick till 105 daler. Samtidigt blev kommunionskalken “af nyio uppgiord och med patenet förgylt“ för 65 dlr och 31 öre. Nya fönster insattes för 30' dlr, varjämte en snickare erhöll 12 'Jfr Jönköpings stads historia 111 s. 65. att framföra denna bön till Brahe., i runka" E .Kun94 :KTçuv|ulál'k'*..'."_ . ,_ än; ' 133 dlr för fönsterramar och en kyrkoport. Kyrkogången stenlades vackert och jämnt för 12 dlr och 20 öre, varjämte en vimpel uppsattes på östra gaveln för 1 (11:. ' En ny predikstol jämte diverse andra utgifter bestred församlingen själv med 400 dlr. Då Johan Werner av korrespondensen att döma vid denna tid haft uppdrag för kyrkan, ligger den tanken nära till hands, att han utfört den nya predikstolen. Ett nytt orgelverk för fem stämmor utfördes för 400 dlr av orgelmakaren Christian Beijer från Skövde. ÖVRIGA KYRKOR. Dimbo kyrka var kanske mer än någon annan bland grevskapets Västgöta kyrkor föremål för Per Brahes omsorg. Orsaken härtill var naturligtvis den, att han ej sällan bodde på Dimbo gamla sätesgârd. De två främsta bänkarna. i kyrkan buro ännu långt efter hans död inskriptionerna “F örstens stoll" och “F örstinnans stoll“. Såväl kyrkobyggnaden som de flesta av dess 1600tals inventarier ha emellertid för länge sedan skattat åt förgångelsen. Vid 1800 talets början rev man nämligen såväl kyrkan som det på en kulle mitt emot belägna utsiktstornet. Materialet användes till uppförande av den nuvarande i nyklassisk stil hållna Det enda minnesmärke från Brahetiden, som ännu finnes bevarat, är den tavla över kyrkans grundläggare, biskop Benedictus Probus, som greve Per 1679 lät uppsätta. De bärande figurerna verka i teknik och utförande betydligt 'äldre än *gravvårds'relieferna på Kumlaby kyrkogård och kunna sålunda knap past härröra från Ingewallsson. Tämligen ovisst är om de från början varit sammankomponerade med minnestavlan. Det förefaller alla inte otroligt, att de ursprungligen smyckat Dimbo sätesgârd. Kyrkan i F iskebäck uppfördes under 1640talet på Julius Lantzenfelts be kostnad. Inredningsarbetet pågick flera år. Så vet man t. ex., att Johan Wer ner d. 55. utförde målningar där 1646 och 1648, samt att färgerna därtill le vererades av göteborgsköpmannen Johan Ehlers.l Werner d. y. hade tillfäl 'Skrivelse_ till _Per Bruhn d. yzs hnuptman Julius KermnererLantzenfelt från Johan “lerner. Braheslihtens hmdlingar. Rydboholmuaml. R. A. Bimbo kyrka. Esksbdckr kyrka.