Ödehögs Kyrka

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

N .\ w' 1. ä 3\ ot\\ ÖDESHÖGS KYRKA Högmässa varje söndag. Helgsmålsbön varje lördag. Pastorsexpedition i Prästgården, Mjölbyvägen Postadress: Box 74, 599 00 Ödeshög. Telefon 0144 101 28. ÖDESHÖGS KYRKA Mitt i centrum av tätorten Ödeshög, med utsikt i väst mot Vättern och Omberg, ligger Ödeshögs kyrka. Sam hället är också centralort i Ödeshögs kommun med något över 6 000 invånare. Ödeshög Stora Åby\ för samlingar utgör ett pastorat med omkring 4 300 med lemmar varav över 3000 i Ödeshögs församling_ Vardera församlingen har kyrka, församlingshem och prästgård med kyrkoherde i Ödeshög och komminister i Stora Åby. 4 Ordet Ödeshög tros komma från en kombination av Plan av Ödeshögs romanska kyrka inlagd i den nuvarande kyr kans plan. Uppmän av Gunnar Lindqvist 1960. Omslagets framsida; kyrkan sedd från öster i pingsttid 1983 2 merkalot, Ödeshög 1983 Omslagets sista sida återger kyrkans interiör sedd från väster 1 ,i t Trycks till jorden ned vårt sinne Under mödor och besvär Uppåt visar korskrönt tinne Till ett “mål som evigt är. Klockans helga maningsljud Kallar syndare till Gud Psalmen som sig mäktigt svingar Skänker åt vår andakt vingar. (Psalm 171:2) KÄLLMATERIAL OCH BILDER Det huvudsakliga materialet utgör en bearbetning av innehållet ur den tidigare beskrivningen över Ödeshögs kyrka; Cöstrings Lysings kon trakt nr 16, vilken gavs ut 1969 av Linköpings stiftsråds kyrkobeskriv ningsnämnd. Bearbetningen har utförts av kyrkoherde Per'Öhman, som även tillfört aktuella kompletteringar. / Nytagna fotografier är Omslagsbilderna, samt bilderna. på sid. 10, 11, 12 och 14, vilka härrör från merkalot, fotograf Sture Ivarsson, Ödeshög. 15 Brudkrøna från 1761 samt vinkanna från [7371 och nattvardskalk från 1765. 14 det fornnordiska namnet Ödir och hög = gravhög (Ödirs gravhög). En runsten, inmurad i norra kormu ren, har denna inskrift i översättning: »...sten denna efter Hauge (Helge), sin fader.« , En medeltida kyrka (och socken) SL'emb omtalas 1318 och testamenterades som kunglig egendom 1436 till det blivande klostret i Vadstena av konung Magnus Eriksson och drottning Blanka. Ödeshög var i äldre tider annex till Stora Åby, som nu ingår i pastorath Ödeshög Ä Stora Åby. Rekonstruktion av Ödeshögs romanska kyrka. Gunnar Lindqvist 1960. KYRKAN PÅ MEDELTIDEN Redan i slutet av 1100 talet fanns på nuvarande kyrk plats en kalkstenskyrka med långhus, kor och absid (halvcirkelformad utbyggnad bakom altare). Korets tjocka murar uppbar ett torn. Den stora öppningen mot väst (långhuset) är nuvarande korva|v. Tornmuren i korkvadraten vilar på fyra breda tunn valv. En konstruktion av detta slag vid denna tid måste bero på kännedom om en valvkonstruktion inhämtad Det medeltida tornet i genom skärning och plan. (Efter Lundberg) riptionen: Hör! Gud ännu sin nåd dig bjuder! Se! Templets portar'öppnar sig. Kanske härnäst då klockan ljuder, upplåtes gravens port för dig. Du går ej mer i Herrens hus, ditt rum bereds i jordens grus. (1819 års psalmbok m* 323:” Medeltida inventarier saknas helt utom en träskulptur föreställande evangelisten Johannes. En märklig bänk, troligen från 1400 talet, finns också. › Bland dyrbarheterna i förteckningen över »kyrksilvret« kan nämnas kalk och paten tillverkade av Jöns Spång berg i Gränna 1765. Vinkannan är gjord av Göran Jerell i Vadstena 1734. Två oblataskar, en rund och en oval, är tillverkade 1850 av Petter Eneroth i Stockholm res pektive 1870 av Frans Holm i Vadstena. Sockenbudstyg från 1700 respektive 1960 finns, liksom särkalkar från 1959 och 1968, de sistnämnda tillverkade av Wiven Nilsson i Lund. Till silverinventarierna hör också två brudkronor, den ena av Peter Callingbergs i Vadstena hand 1761 och den andra från Sam Petterssons guld smedsaffär i Linköping 1916. Större delen av inventarierna är gåvor och donationer från församlingsbor, präster och i något fall en före ning. Till donatorerna hör släkten Andersson Orre nius, kyrkvärdarna O. Lejon och O. Fredriksson, lands tingsmannen P.A. Svensson, kyrkoherden C.M. Mag nusson och Sällskapet Jultomtarna. Per Öhman Efter Bengt Cnattingius 13 Del av kalkmålning från 1400 talet. hakar från början av 1900 talet är tillverkade i Stock holm av bl.a. Libraria. Senaste tillskott av *mässhakar är daterade till 1981 och 1983, tillverkade av en grupp damer i församlingen. Två kalkkläden från 1700 talet och ett från början av 1800 talet måste också nämnas. Befintlig orgel, byggd 1949 av Olof Hammarberg, Gö teborg, har 34 stämmor och 'tre manualer. Den renoverades 1969 av orgelbyggare Reinhard Kohlhus i Vadstena. Orgelns senaste renovering är 1983 av J. Künkel orgel verkstad, Lund. Av de tre kyrkklockorna uppsattes den s.k. storklockan 1948. Den är levererad från Bergholtz i Stockholm, där mellanklockan från 1643 och lillklockan från 1681 omgöts 1911 respektive 1914. Mellanklockan har insk« 12 från det närbelägna Alvastra kloster. Kyrkan var vid denna tid 39 alnar lång och 17,5 alnar bred. Delar av absidens grundmurar upptäcktes vid ombyggnaden 1959. KYRKAN 1664 H 1888 Kyrkan genomgick åren 1664 1665 en genomgripande renovering, vilken leddes av master Håkan frán Vadste na och greve Per Brahe d.y:s byggmästare. Tornets träspira reparerades, västgaveln murades om helt, valu ven ersattes med brädtak och en läktare byggdes i väst. Några år senare tillkom ny bänkinredning och predik *v a I, 'J [252W 851,? OeéeJ/wy. kammat ?17 då:) Ödeshögs kyrka efter teckning av Elias .Brenner 1669. (Kungl. biblioteket, Stockholm) stol samt torn i västra delen. 1678 köptes en femstämmig orgel av orgelmakaren Christian Berger i Skövde. Mattias Schröder, hantverka re hos Per Brahe, byggde en klockstapel. Altaruppsat sen, av Olof Wiström i Hjo, tillkom 1703. Han målade också »gardinerna« på korvägen vid altaret. Den nuva rande målningen av dessa är av senare datum. Ny dopfunt, förmodligen tillverkad i Vadstena av J. Andersson Silfverling, inköptes i början av 1700 talet. Genom byggmästare O. Beurling byggdes tornets trä spira om 1781 och blev 36 alnar hög_ Det gamla lång mum \. x» . Game» 1781 års kyrka efter teckning av J.F. Kock [809. 6 Dopbonad från 1974. kors och två ljusstakar i rent silver, tillverkade av silver smeden Berndt Carlsson i Motala. Bland textilierna märks två mässhakar av sammet, en svart och en röd, båda broderade i högrelief. Den svarta bär årtalet 1714 och den röda 1829. Andra mäss 11 Orgeln från 1949 är byggd (lL' Olof Hammarberg. Dopfunten, tillverkad 1942 i Borghamns stenhuggeri, har en insats av silver och en dopkanna av tenn. Vid dopplatsen hänger tidigare omnämnd altartavla föres tällande korsfästelsen. Här har också anbringats en modern dopbonad, inköpt 1974 och tillverkad hos Jön köpings läns hemslöjd. Den associerar såväl till Jesu dop i floden Jordan som till den kyrkan närbelägna sjön Vättern. Två människoliknande gestalter söker i dopets gemenskap skydd hos varandra mot ondskans stormar och får hjälp genom den ur ljuset i form av en duva kommande helige Ande. Av'de sju ljuskronorna hänger de fyra äldsta från 1600 Och 1700 talen längst fram i koret. Ljuskronan i lång husets mitt är från 1929 och så sent som 1982 tillkom de två ljuskronorna i främre delen av kyrkan, tillverka de hos Fongs gelbgjuteri i Gränna. Tre par tennljussta kar för altaret är tillverkade 1699. Altaret kan sedan hösten 1983 alternativt också prydas av ett 65 cm högt 10 Ferdinand Bobergs fasadrizning till restaurering av kyrkan 1889. huset revs och ett nytt och större uppfördes. I det kvadratiska rummet bakom koret inreddes sakristia och så kallat vapenhus inrättades i kyrkans västra kortända. KYRKAN 1889 _ 1958 År 1889 inträffade, på tillskyndan av arkitekten Ferdi nand Boberg, det sensationella att kyrkorummet vän des helt, så att altaret placerades i västlig riktning och sakristian i kyrkans kor och altardel mot öster blev vapenhus. En altartavla av konstnär G.A. Ängman hade inköpts 1857 och hängdes på plats medan altaruppsat 7 KYRKANS INVENTARIER Altaret i det sengotiska koret tillkom vid renoveringen 1959 och är gjort av kalksten. Olof Wiströms fristående altaruppsats från 1703 placerades bakom altaret. Maria '" och Johannes står hos den korsfäste Kristus, medan Moses och Johannes Döparen ses på vardera sidan i den ornamentade inramningen. Kormattan från 1960 är vävd hos Märta Måås Fjetterström i Båstad. Plan av den nuvarande kyrkan. sen placerades i ett sidoutrymme i f.d. kordelen av I, kyrkan. :i Schiörlingorgeln från 1804 med 16,5 stämmor ersattes 1890 med ett nytt verk av S. Molander. lnnertaket fick ?i öppna takstolar och exteriört försågs dörr och fönster omfattningar med rött tegel. KYRKAN EFTER 1959 När professor Erik Lundberg vid 1959 års kyrkorenove ring återställde kyrkan med kor och altare mot öster väckte detta strid både i församling och samhälle. Sak ristia ordnades under långhuset i väst och nytt i värmesystem och ny elbelysning och armatur tillkom. På triumfbågsmuren framtogs, tyvärr mycket skadade, 1» 'delar av kalkmålningar från 1400 talet. ingången till “ kyrkan är belägen mitt i långhusets södra sida. Altaruppsatsen från 1703.