Ödeshögs kyrka

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

.go:1: ,1: war4. 5 :to m mfzwmnmm :vi ge VHF separat; :Q 1; Kyrkobyggc och kungamakt i Östergötland Av Gunnar Rade/im Antikvariskt arkiv 4 5 KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKVADEMIEN Ödeshög Ödeshögs kyrka är starkt ombyggd på 1800talet, men det medeltida tornet är helt bevarat. Det är byggt över det ursprungliga koret, och kyrkan är således östtotnskyrka liksom Ask och Källstad. Byggnadshis torien har på väsentliga punkter klarlagts i samband med en restaure ring 195,9.34 Den äldsta stenkyrkan bestod av torn med absid. Mot tor nets västra sida anslöt möjligen ett långhus av trä, som snart ersattes med en byggnad av sten. Senare under medeltiden har absiden rivits och koret byggts ut mot öster till nuvarande form. Denna rektangulära byggnad är gjord av gråsten, tornet däremot av kalksten med ca 15 cm höga skift. Under senmedeltiden har långhuset ersatts med ett större, vilket framgår av en teckning från 1600talet. Ödeshög var ursprungligen en mycket liten kyrka. Långhusets längd var mindre än 10 m, och koret var också mycket trångt. Det mäktiga tornet har dominerat, säkerligen inte utan avsikt. Kyrkan har i sin äldsta form karaktär av egenkyrka, dvs. den har byggts för en stormans räk ning. Tornet har haft en liturgisksymbolisk betydelse.35 Genom en trappa i den norra muren kan man komma upp i den övre tornkammaren, som har en speciell utformning. Själva trappan är smal och ojämn i stegen, i vissa passager drygt 50 cm bred, och flera steg har en bredd av en dast 1012 cm. Här finns ingenting av den raka och bekväma stigning som är utmärkande för trapporna i Rogslösa och Källstad, men de prak “a I. Swartling, Alvastra Abbey. The first Cistetcian Settlement in Sweden, Stockholm 1969, s. 91. 3* G. Lindqvist, Ödeshögs romanska kyrka, i: Meddelanden 195859 från Östergötlands och Linköpings stads museum, s. 179 H. 35 Se A. Tuulse, Hossmo, a. a. s. 102 ff. / 9 goM 18. Ödeshögs kyrka. Plan och fasader 1:400. Schematisk framställning av den äldsta stenkyrkan. Senare har långhuset förnyats och koret byggts till. tiska förutsättningarna har också varit annorlunda. I Ödeshög gör trapu pan mycket branta svängar. Något annat har inte varit möjligt. Hela tornkonstruktionen är föga elegant men' ändå grundad på mycket klam principer. Tornets murar vilar på fyra höga rundbågar, omgivande ett tunnvalv, som ligger något högre. Det nuvarande koret är täckt med ett gratvalv av kalksten med raka hjässlinjer och brant stigande diagonaL bågar. Valvanfangen ligger mycket lågt och är förstärkta med hörnpelare av tegel. Spår visar att ett äldre golv legat ca 70 cm högre än det nu_ varande. I norra muren finns en igenmurad portal till en sakristia. Den övre tornkammaren har ett nylagt golv av kullersten, lagt i bruk (1959). I södra muren finns en mycket liten rundbågig ljusöppning med omfattning av huggen sten. Det är den enda som är bevarad från den 19. Ödeshögs kyrka. Långhuset mot Ö. Foto förf. 1970. äldsta kyrkan. Dageröppningen ligger ca 20 cm från murens ytterliv, och inåt vidgar sig nischen kraftigt i den tjocka muren. I väster finns en rektangulär öppning ut mot långhuset. Den har sannolikt varit rundbågig från början, eftersom nischen in mot tornkammaren har denna form (bredd 150, höjd 210). Det är fråga om en portal av ansenliga dimen Aj .l\_j"l muuyggø uøn kunganmñi 1 unergonømø 20. Ödeshögs kyrka. Portal i övre tornkammaren mot V. Foto förf. 1970. sioner. Dess ursprungliga uppgift är naturligtvis inte känd, men av for merna att döma har den haft en representativ funktion.36 Till frågan finns det anledning att återkomma. Tornkammaren har också utnyttjats som förvaringsrum för värdefulla ägodelar. I norra muren finns ett ut rymme med huggen omfattning av vertikala kalkstenshällar. En liknande öppning finns mot öster. Den har gett tillträde till den forna absidens vind. Den är avtäckt med vinkelställda kalkstenshällar på samma sätt som motsvarande muröppning i Askeby. Ovanför tornkammaren finns en klockvåning med tre bevarade ljudgluggar.37 Den östra och den södra har överstycken av kalksten med en ovanlig dekor i form av kantrits och en rad av halvrunda, försänkta fält. En liknande kantrits finns på en fönsteromfattning i Bjälbo kyrkas torn. Det har av flera författare påpekats, att tornets valvsystem kommit till under inflytande av byggnadskonsten i Alvastra. Armin Tuulse gör också en övertygande jämförelse med Hossmo kyrka i Södra Möte. Där 3° En avvikande mening hävdar G. Lindqvist, a. a. s. 190. 37 I tornvalvet finns det två igenmurade hål för klocklinor. De torde inte vara ur sprungliga, eftersom linorna gått omedelbart framför den stora portalen mot långlmsrt. 21. Hossmo kyrka i Småland. Rekonstruktion av den äldsta stenkyrkan. Efter A. Tuulse. har det funnits samma system i tornets bottenvåning, tunnvalv med tvär ställda sidovalv. Den gemensamma utgångspunkten för dessa båda kyrkor kan ha varit Alvastra, men Armin Tuulse går ett steg längre och påvi sar direkta paralleller i Burgund.38 Byggmästare från dessa trakter har på den svenska landsbygden introducerat en i hemlandet vanlig kyrko typ. Tesen kan synas djärv, särskilt som den är grundad på Hossmo som enda exempel, men i själva verket kan den vinna stöd utöver den argumentation Som författaren redovisat. Armin Tuulse har liksom Erik Lundberg antagit att det nuvarande koret i Ödeshög är ursprungligt. Un dersökningarna 1959 har som nämnts visat att tornet haft en absid mot öster, och detta förändrar bilden. Ödeshög är därmed en kyrkotyp som står mycket nära motsvarigheter i Burgund, kanske t. o. m. närmare än Hossmo. Tornet är tvärställt, dvs. mera brett än långt och har breda s. k. höfter. Nedre tornkammaren eller koret är avgränsat av trånga ar kadbågar, och det gäller även själva tribunbågen mot absiden. Samma utformning finns i Bretinere i Cöted”0r i Burgund. Ödeshög styrker tesen att östtornskyrkorna inte är någon reduktion av ordensarkitektu ren eller enstaka ledande byggnadsverk. Det är i stället fråga om en 38 A. Tuulse, Hossmo, a. a. s. 98 f. vi. äermvv_,66v wu mwwswnømw p voyerguwunu 22. Bretiniere, Burgund. Plan 1:400 och perspektiv från SO. Efter A. Tuulsr'. typ och en ryputveckling som haft sina egna självständiga vägar och som tydligen omhuldats av kungarnakten. Därmed kan man ställa frågan vem som är kyrkans byggherre. Något säkert svar kan vi aldrig få, men skäl talar för att kyrkan byggts som kungskyrka, dvs. för en kungsgårds behov. Östtornskyrkan som sådan, långhusets små mått och den stora portalen i övre tornkammaren talar för en sådan uppfattning, som också hävdats av flera forskare.39 En im tressant parallellföreteelse är Szt Per i Sigtuna. Denna kyrka är iiltl1 c och stilistiskt sett en annan typ, men vissa element är gemensamma: det mäktiga tornet över korsmitten respektive koret, de höga arkadbå garna i tornets bottenvåning, den stora portalen mot långhuset i övre tornkammaren. Enligt en 1600talstradition är Szt Per huvudkyrkan eller domen i staden, och denna uppfattning har godtagits av flera forskare. Skäl talar i stället för att Szt Per varit kungamaktens speciella helga. dom. Sigtuna har på ett tidigt stadium förlorat sin ställning som bis kopssäte, och just därför har kungskyrkan fått en särskild glans, som levat kvar i traditionen. Under senmedeltiden har S:t Per fungerat som en vanlig sockenkyrka.40 “9 Se t. ex. B. Cnattingius, Ödeshögs kyrka. Linköpings stifts kyrkor, 1969. 4" Dessa frågor är under behandling av förf. Jfr A. Schück, Vilken kyrka har varit Sigtunas katedral?, i: Fornvännen 1957, s. 197 ff. Jfr G. Redelius, Öst och västtorn i S:t Per, i: Fornvännen 1970, s. 18 ff. ,,__.o...ru. man nar lCKe patratrar några fragment av ornerade kalk stenshällar till gravkistor av den typ som brukar förknippas med kyr kor för kungar och stormän. Detta kan möjligen förklaras med den om ständigheten att det har funnits en annan kyrka, Sväm, endast ett par kilometer västerut. Den kyrkan har på Iaootalet försvunnit till förmån för Ödeshög. Redan Styffe har antagit att det också funnits en socken med samma namn, men det finns inget stöd för en sådan uppfattning.41 Sväms kyrka omnämnes 1518 i en donationshandling utfärdad av Lars Ulfsson och Ingrid Anundsdotter och betecknas där som omfattad med särskild kärlek (Ecclerz'e vera Søeem Jpeciali ømøre zietzoz:i).42 Kyrkan nämnes i motsatsförhållande till den kyrka i vars församling huvudgår den låg (ecclesz'e in Wim paroc/øia czørz'am nostram porridemm edifz'ca fam). 1346 omnämnes »swaem i øthishøg sokn» i en uppräkning av donerade gårdar.” Orten betecknas alltså dels som kyrka och dels som gård. En naturlig slutsats är att Sväm varit en gårdskyrka. Sådana har rimligtvis funnits långt flera än vad urkunderna har att meddela. Kanske är det här som det första gudshuset stått. Ödeshög ligger i så fall icke på gammal kyrkomark. Det är en nyetablering som konungens gårds kyrka, kanske en maktdemonstration mot en annan patronus. 1318 om nämnes Ödeshög som gård och inte som socken. Den var vid den tiden i kunglig ägo. Hertiginnorna Ingeborg upplåter till Linköpings domkyrka en gård i Ålem (czm'am in adlem) och en gård Ödeshög (curiam ødz'r bøgb), vilka hertigarna Erik och Valdemar anslagit till stiftande av en praebenda vid domkyrkan.44 Enligt Armin Tuulse kan Ödeshögs kyrka dateras till en senare period in Ask och Källstad. Det är övertygande med hänsyn till karaktären på nurverket och de jämförelsevis grova och ofullständiga former som kyr :an redovisar. Troligen har en inhemsk mästare varit verksam. För kyr :ans utformning har han haft bestämda förebilder som kan härledas från Surgund. Gunnar Lindqvist har med omfattande måttstudier gjort gällande tt grekisk fot använts för kyrkans proportionering, och detta skulle en igt författaren tyda på cisterciensiskt inflytande. Detsamma gäller den vanliga dekor, som finns i ljudgluggarnas överstycken. Även dessa iakt [gelset styrker sambandet med Burgund. C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden, Sthlm 1911, s. 246. Tanken , accepterats av T. Andersson, Sväm, i: Namn och Bygd 1957, s. 147, H. Schück, ,. s. 201, m. fl. 3. D. III nr 2181. 9. D. V nr 4069. 31 D. III nr 2163.